#2 2016ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB

KRÖNIKA

Cleanit® LC: Porös Höganäs-metall ger renare vatten

SIDORNA 2-3

Värdepapper på vift

Marie Samuelsson: Hon är ny kommersiell direktör

SIDAN 5

Höganäs Hamnbyggnads AB saknar namn på ägarna till alla sina aktier. SIDORNA 4-5

Vi står starka i HöganäsI DAGARNA AVSLUTADE vi de för-handlingar som följde varslet om att säga upp 100 tjänster i Höganäs och Halmstad. Resultatet landade på omkring 90 tjänster, främst i Höga-näs. Vi har strävat efter att genom-föra processen så snabbt som möj-ligt med tanke på de medarbetare som måste lämna oss. Vi ser också till att stötta dem så mycket som möjligt på deras väg till nya jobb.

Förändringarna bottnar i att vi behöver stärka Höganäs AB:s konkur-renskraft. Vi verkar i hela världen och påverkas därför av många faktorer – positiva och negativa – vad gäller efterfrågan, investeringsklimat och olika länders ekonomi. För att möta detta ska vi fokusera vår verksamhet på tre huvudområden: fordonsindu-strin, vattenrening och industriella applikationer.

För orten Höganäs är detta goda nyheter, trots neddragningarna just nu. Här finns vårt hjärta; huvudkontor, forskning och utveckling och värl-dens största produktionsanläggning för metallpulver. Så ska det förbli. Vårt mål är att igen kunna växa och utvecklas ännu mer, i samklang med och till nytta för lokalsamhället.

Med detta vill jag passa på att önska alla läsare en riktigt skön som-mar.

På återseende!

Melker JernbergVerkställande direktör,

Höganäskoncernen

INNOVATION FRÅN HÖGANÄS RENAR VATTEN

I takt med att världens befolkning ökar, kommer också en större efterfrågan på rent vatten. Men med hjälp av en annorlunda restprodukt har Höganäs AB hittat tekniker som kan ta bort farliga föroreningar, även elektrokoagulering

används för att göra nedsmutsat vatten drickbart igen.

TEXT EMILY TIPPING/SARAH NYLUND FOTO JOE APPEL ILLUSTRATION IDA BROGREN

En Hollywoodfilm fick vd:n i Nordamerika att kläcka en idé

2 HÖGANÄS INSIKT #2/20162

Det är en vacker partikel som fung-erar som ett absorberande fisknät, säger Avinash Gore, vd för Höga-näs i USA och Kanada, om järn-partikeln som effektivt absorberar

gifter och föroreningar ur vatten.Järnpartikeln, som numera går under nam-

net Cleanit® LC har producerats på Höganäs anläggning i Niagara Falls sedan 1940-talet. Men kopplingen till den vattenrenande effekten kom en kväll när Avinash Gore såg filmen ”Erin Brockovich” med Julia Roberts i huvudrollen.

FILMEN ÄR BASERAD på en sann historia om en kvinna som stämmer ett företag i Kalifornien efter att de förorenat grundvattnet med sexvärt krom.

Avinash Gore tyckte mycket om filmen och började fundera på om den där järnpartikeln i Niagara Falls skulle kunna användas för att rena vattnet. Järn i sin nollvalenta form har länge använts för att rengöra och filtrera vatten. Noll-valent innebär att järnet drar till sig partiklar som andra metaller inte kan ta emot.

EN DAGS BILRESA SÖDERUT från Niagara Falls, i Johnstown, ligger Höganäs andra nordame-rikanska anläggning och där finns en särskilt laboratorium som arbetar med vattenreningen. Bänkskivorna och hyllorna är fyllda av glasflas-kor och bägare med olika vattenprover. Färgen på vattnet är allt från helt klar – till bärnstens-färgad.

Cleanit® LC fungerar alldeles utmärkt för att rena vatten från tungmetaller, men nitrater och andra farliga föroreningar biter den inte lika bra på.

Madan Tandukar, chef för vattenteamet på Höganäs i Nordamerika, och hans team, började också titta på andra metoder.

– Vi tittade på elektrokoagulering, som är en väl etablerad process, men problemet är att den använder fasta elektroder av rostfritt stål, järn eller aluminium. Men vi ville använda vår egen produkt – järnpulver.

Teamet tog fram en elektrod gjord av samma

basmaterial, järnpartikeln, som används i Cleanit@ LC och testade den i laboratoriereak-tor. Det fungerade långt över förväntan.

Cleanit® EC bygger på en vanlig elektrokoa-guleringsprocess, ursprungligen utvecklad för att behandla avloppsvatten, men tekniken har visat sig fungera även för dricksvatten. Så snart processen har optimerats för ett visst vattenprov skickar laboratoriet en mobil pilotenhet till den plats som vattenprovet kommer ifrån. Många kommuner och företag inom tillverkningsindu-strin är intresserade av den här nya tekniken, berättar Madan Tandukar.

– Vi ser behovet och förstår hur bråttom det är. Vi brinner för det här projektet.

METALLPULVRET som används i både Cleanit® LC och Cleanit® EC tillverkas bara i Niagara falls. Råvaran består av ytrost som skrapats av från stålplåtar från ett valsverk i närheten.

Höganäs plan framåt är en lansering av 40 Cleanit-installationer i Brasilien, USA och In-dien. Marknaden för behandling av industriellt avloppsvatten och dricksvatten förväntas växa med 6 procent till 11 procent 2025, en siffra som kan komma att öka ytterligare på grund av nya och skärpta myndighetsföreskrifter. Likadana laboratorier som det i Johnstown, är under pla-nering i Indien och Brasilien. Dessutom planeras nya patent inom en snar framtid.

vatten används av människor varje år

3600km3Ungefär

20%

10%

70%bevattning

hushåll

industri

Avinash Gore, vd för Höganäs i USA och Kanada, visar hur järnpartikeln som effek-tivt filtrerar bort tungmetaller från vatten,

skiljer sig från andra metaller.

Det finns bara fördelar med Cleanit® LC-metoden, säger Kyle Unger, processingenjör på anläggningen i Johnstown. Han berättar att han gärna stannar i labbet efter arbetstid för att se nya resultat.

Höganäsmiljöansökan går in i slutfasenI början av sommaren förväntas Mark- och miljö-överdomstolen ge besked om överprövningen av Hö-ganäs miljöansökan.

När Mark- och miljödomstolens i slutet av 2015 kungjorde domen stod det klart att Höganäs AB fått igenom samtliga yrkanden i sin miljöansökan.

TROTS DETTA LÄMNADE företaget in en överklagan i början av januari gällande ett begränsande villkor för hur stora voly-mer färdiga produkter som får transpor-teras ut från industriområdet med lastbil.

– Villkoret begränsades till 350 000 ton färdiga metallpulverprodukter vilket till-låter en mycket liten produktionsökning jämfört med den mängd färdiga produk-ter vi lastar ut idag, säger Höganäs miljö-chef Anders Bergman.

– Vi tycker att mark- och miljödomsto-len har tänkt klokt, men att de har räknat fel på vår tekniska kapacitet. Behåll villkoret, men rätta nivåerna så att de stämmer.

Under våren har ärendet varit ute på remiss hos berörda instanser, bland an-nat hos kommunen som yrkade bifall, medan länsstyrelsen motsatte sig.

– Länsstyrelsen hade en rad synpunk-ter, men vi bedömer att de inte har med målet att göra.

I BÖRJAN PÅ SOMMAREN förväntas mark- och miljööverdomstolen komma med ett beslut. Med ett ändrat villkor får Höganäs möjlighet att transportera ut gods mot-svarande den redan idag installerade tek-niska kapaciteten på 415 000 ton per år.

– Det skulle bland annat innebära att vi får möjlighet att utveckla vår så kallade high capacity transport – att man kör med två containrar till Helsingborg istäl-let för en (se sidan 6). Vi skulle också få tillräckligt med tid för att planera om-ställning från väg till sjö.

HÖGANÄS INSIKT #2/2016 33

TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON

När Höganäs Hamnbyggnads AB bildades kunde privatpersoner köpa aktier i bo-laget. Detta har lett till att en del aktier idag är på villovägar. Det har ingen större betydelse i praktiken, men skulle man hitta ett gammalt aktiebrev hemma i byrå-lådan får man gärna höra av sig, säger Höganäs chefsjurist Nicklas Lång.

Höganäs Hamnbyggnads AB är ett dotterbolag till Höganäs AB och bildades 1877.

– Till skillnad från övriga bolag inom Höga-näskoncernen fanns det

ett intresse av att få kommunen och lokala po-tentater delaktiga i bolagets verksamhet. Därför infördes ett delat ägande där folk kunde köpa aktier i bolaget, berättar Nicklas Lång.

På den här tiden utgjordes aktierna av riktiga ”brev”, värdehandlingar som ofta förvarades i

kassaskåp, på banken – eller uppsatta på väg-garna i hemmen.

– En aktie kostade 100 kronor. Det var mycket pengar på 1800-talet även om det idag skulle det vara små pengar i sammanhanget.

SAMMANLAGT FINNS DET 4525 aktier i Höganäs Hamnbyggnads AB och av dessa ägs idag 4240 av Höganäs AB och 150 av Höganäs kommun. Resten, 135 aktier, ägs av privatpersoner – och man vet långt ifrån vilka alla dessa är, även om namnen finns listade i aktieboken.

– En del aktier har nog varit på vift ända sedan

bolaget bildades 1877, alltså i snart 150 år, och det är av största sannolikhet att många av dem överhuvudtaget inte finns kvar längre, säger Arne Lundin på Stawfordska Sällskapet, historik-gruppen för Höganäs AB.

I ekonomiavdelningens arkiv finns aktuella ak-tiebrev. Här kan man även hitta information om aktier som har lösts in till Höganäs genom åren. Här finns till exempel kapten Carl Norrthon som tillhörde en välrenommerad redarfamilj i Höga-näs. Han ägde sammanlagt nio aktier i Höganäs Hamnbyggnads AB. Dessa löstes in år 2002 för 200 kronor stycket.

Gamla aktiebrev på villovägar

–En del aktier har varit på vift ända sedan bolaget bildades 1877, alltså i snart 150 år,  berättar Arne Lundin på Stawfordska Sällskapet, historikgruppen för Höganäs AB.

4 HÖGANÄS INSIKT #2/2016

Commercial beskriver Marie som kittet mellan de centrala funktionerna, som R&D, kom-munikation, HR, och Höganäs försäljningsorganisationer ute i världen.

– Vår uppgift är att öka tillväxten genom att föra in ett kommersiellt perspektiv i de olika delarna av verksamheten. Vad behöver vi ut-veckla och hur fort kan det vi tar fram nå ut på marknaden?

Bakom sig har Marie Samuelsson ett decen-nium på Tetra Pak i Lund där hon hade titeln Vice President Plant Sales & Engineering och alltså var ansvarig för företagets försäljning och uppbyggnad av mejerier och juice fabriker världen över.

– När jag började sålde vi inte hela mejerier utan utrustningen till en del av mejeriet. Men genom att erbjuda hela kedjan, från försäljning till byggnation, service och kompetensutveck-ling, ökade vi värdet för kunden. Samtidigt stöttade vi försäljningen av pappersförpack-ningarna.

– MAN SKULLE KUNNA SÄGA att pappret på Tetra Pak motsvarar metallpulvret för Höganäs, fort-sätter hon. Vad vi måste göra nu är att utveckla

Höganäs erbjudande och se hur vi bättre kan stötta försäljningen av metallpulver. Vi måste bli bättre på att erbjuda kunden våra tjänster i form av service, till exempel med design av komponenterna.

Varför tackade du ja till jobbet på Höganäs?– Det finns flera anledningar till det. Höga-

näs är ett gediget och välskött bolag, med en genuin och stark kultur. Att det finns en ägar-struktur som är långsiktig spelar också väldigt stor roll för mig. Jag ser också att det finns en enorm potential; Höganäs är ett innovativt företag, men som behöver hjälp i lanseringen av det som tagits fram.

Marie Samuelsson har rekryterats från Tetra Pak till en helt ny tjänst på Höganäs AB. Sedan i april är hon kommersiell direktör.

Från mejerier till metallpulver

TEXT FRIDA WAINULT FOTO ANDERS ANDERSSON

– Egentligen har de här försvunna aktierna ingen praktisk betydelse. De kommer upp i samband med årsredovisningen, men det handlar bara om ett formellt förfarande. Men om någon äger en aktie och skulle vara intres-serad så har man rätt att ta del av eventuell utdelning och att gå på bolagsstämman. Och vill man lösa in sin aktie betalar vi naturligtvis en slant för den, säger Nicklas Lång.

– Det hade varit jätteroligt om någon ville bidra med historieberättelsen om Höganäs Hamnbyggnads AB.

Höganäs Hamn har många år på nacken. – Den fanns redan långt före Höganäs hamn-

byggnads AB bildades och blev tidigt en skepp-ningshamn för kol, säger Arne Lundin.

ARNE BÖRJADE JOBBA som miljösäkerhetschef inom bolagen 1966 och har många historier att berätta från hamnen.

– Till exempel drabbades den av en för-färlig storm 1902 som gjorde att stora delar av hamnen förstördes. På 1960-talet gjor-des ett misslyckat försök att driva färjelinje mellan Höganäs och Gilleleje och det är många som genom åren har kommit med galna idéer om vad man kan göra i hamnen till exempel när det gäller olika typer av import och export.

– Skulle man hitta ett gammal aktiebrev hemma i byrålådan får man gärna höra av sig, säger Höganäs chefsjurist Nicklas Lång. 

MARIE SAMUELSSON

Gör: Vice President Commercial (kom-mersiell direktör) och medlem i Höganäs ledningsgruppBor: Litet radhus i Lund.Familj: Man och två barnPå nattduksbordet: En skål som en av sö-nerna gjort i slöjden med texten ”Världens bästa mamma” ingraverat. Och boken Good to Great av Jim Collins.

På 1800-talet kostade en aktie 100 kronor. Det var mycket pengar på den tiden.

KERSTIN KONRADSSON, affärsområdeschef på Boli-dens smältverk, har valts in i styrelsen för Höganäs AB. Med i bagaget har hon 25 års erfarenhet av produktion, research samt utveckling, inköp och försäljning inom stål och metall-industrin.

NY I STYRELSEN

HÖGANÄS INSIKT #2/2016 5

L ars Jensen och Thomas Nyman hade varit anställda vid Höga-näs AB i 25 år när möjligheten att under ett år byta jobb med varandra dök upp.

Lars hade varit driftledare på Pulververket sedan 2003 och

under en tid flaggat för sin chef att han gärna ville testa något nytt. Thomas hade motsvarande tjänst vid Distaloyverket, och var till en början lite skeptisk till utbytet. Men nu, ett år senare, är det ingenting han ångrar.

– Jag har fått lära känna mig själv och hur man leder arbetet på ett nytt sätt och jag har lärt känna många fler anställda vid Höganäs än jag gjorde tidigare, säger han och fortsätter:

– Nu vet jag vem jag ska kontakta direkt när

DE BYTTE JOBB MED VARANN

– under ett helt årDen ene var driftledare i

Pulververket, den andre vid Distaloy. Vid årsskiftet 2014-2015 bytte

Lars Jensen och Thomas Nyman tillfälligt jobb med varandra. Nu har

de återgått till sina ordinarie tjänster med varsitt bagage fyllt av nya

erfarenheter.TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON

något händer som har koppling till Pulververket. Därmed kortar man ju felsökningar och kan lösa problem fortare.

Liknande slutsatser kring utbytet drar Lars Jensen.

– Även om jag har jobbat på Höganäs länge har jag tidigare i princip bara haft kontakt med halva företaget. Men här finns ju en hel uppsjö av människor, organisationer, produkter och kunder. Nu har jag fått möjlighet att se hela fö-retaget och vilket gör att jag förstår mer konkret vad arbetet innebär på olika avdelningar.

Enligt Lars Jensen gick året som tillfällig drift-ledare på Distaloyverket ”vansinnigt fort”.

– Man får en annan syn på hur fort ett år på jobbet går när man gör något helt nytt. Det har varit extremt spännande och lärorikt, nästan

som att vara nyanställd. I början gick jag runt på helspänn och rusade runt med antecknings-blocket för att inte missa något.

Han tycker att ytterligare några månader hade behövts för att utbytet skulle göra verklig skillnad.

– DET TAR TID ATT LÄRA känna organisationen och den nya arbetsmiljön. Men jag hoppas att jag hann bidra med att lyfta medarbetarna och de-ras olika kompetenser i hela organisationen; alla fick ju möjlighet att visa för mig vad de kunde från grunden eftersom jag själv var helt ny.

På liknande sätt upplevde Thomas Nyman att han var engagerad i personalen och deras olika arbetsuppgifter under sitt år på Pulververket.

– På Distaloyverket vet ju alla vad jag kan och

Lars Jenssen

I syfte att bland annat knyta starkare band mellan Höganäs olika avdelningar bytte Thomas Nyman och Lars Jensen jobb med varandra under ett år. Nu har de återgått till sina ordinarie tjänster på Pulver- och Distaloyverken. De rekommenderar varmt andra att testa ett jobbyte om möjlighet ges. 

Thomas Nyman

Den tar två containrar i lasten istället för bara en. I mars togs det nya HCT-ekpaget i bruk mellan Höganäs och Oceanhamnen i Helsingborg. HCT står för High Capacity Transport, vilket i korthet betyder att den kan ta en tyngre last, i det här fallet väger ekipaget 74 ton. Ett vanligt lastbilsekipage får väga max 64 ton. Dragbilen är en helt ny Volvo FH16.

”Den är helt underbar att köra, den bästa jag kört hittills under mina 22 år i yrket. Man känner inte att det är en tung last”, säger chauffören Bengt Fransson.

Genom att köra ett ekipage med två containrar istället för en, minskar bränsleförbrukningen och utsläppen av koldioxid med 35 procent.

Varje år transporterar Höganäs AB 200 000 ton metallpulver från Höganäs till Helsingborgs hamn, för vidare transport ut i världen. Det inne-bär 40 containrar till Helsingborg dagligen.

Bengt Fransson kör den nya lastbilen.

Ålder: 45 år. Bor: Höganäs. Familj: Fru och tre barn.

Ålder: 45 år. Bor: Jonstorp. Familj: Fru ochtvå barn.

HAR NI LAGT MÄRKE TILL DEN NYA LASTBILEN SOM KÖR GENOM HÖGANÄS?

6 HÖGANÄS INSIKT #2/2016

då blir det automatiskt att man lutar sig tillbaka lite grann. På Pulververket visste alla att jag inte kunde, vilket gjorde mig mer engagerad. Jag fick ta hjälp av medarbetarna som i sin tur fick visa vad de kunde.

ETT AV MÅLEN MED jobbutbytet var att inspirera varandra till nya arbetssätt. Tillbaka vid sina ordinarie tjänster hoppas nu både Lars Jensen och Thomas Nyman kunna överföra delar av de olika avdelningarnas rutiner.

– Vid Distaloyverket arbetar man väldigt strukturerat med personalen för bland annat riskinventering, förbättringar och kvalitetsfrå-gor. Där finns saker att plocka upp och ta med sig till Pulververket, säger Lars Jensen.

När han kom tillbaka till sin ordinarie tjänst hade det bland annat installerats nya maskiner och portar, men i övrigt mötte han inga större förändringar.

– Arbetet hade rullat på utan mig och Thomas hade uträttat mycket bra – när jag pratar med min personal säger en övervägande del att de tyckt att utbytet varit positivt.

Thomas upplevde å sin sida att mycket hade hänt när han kom tillbaka till Distaloyverket, bland annat hade det skett en del personalbyten i driftsledningen.

NU FINNS DET PLANER på att utöka jobbutbytet, den här gången bland operatörerna.

– Jag har börjat gå ut med förfrågningar bland mina medarbetare. Det handlar i första hand om ett kortare utbyte på någon månad, säger Lars Jensen.

Både han och Thomas Nyman kan varmt rekommendera andra att prova på att byta jobb om tillfälle ges.

– För min del innebar utbytet inte minst att jag fick ökat självförtroende kring mitt ledarskap. Det är så lätt att man kopplar det här med att vara chef till vilken kompetens man har kring produkten eller yrket. På Distaloyverket kunde jag ju ingenting om produkterna, utan fick sna-rare fokusera på att förvalta andras kompetens. Det fick mig att inse att jag ju faktiskt är kapabel att vara chef, kanske till och med i andra bran-scher.

HALLÅ DÄR ...

… Bilal Al Hafez flykting från Syrien som har en 20-veckor lång praktik på huvudkontoret i Höganäs.Vad får du lära dig på praktiken?– Jag lär mig om logistik och försäljning. Just nu jobbar jag på ett projekt där vi mäter koldioxid-halten på olika trans-

porter. Det är väldigt intressant och två dagar i veckan åker jag till Lunds universitet för att läsa juridik och marknadsföring.

Vad gjorde du före praktiken?– Jag var volontär på Erikshjälpen. Det var också trev-ligt men jag föredrar helt klart detta eftersom det hör ihop med min tidigare utbildning.Hur gillar du Höganäs annars?– Det är toppen. Jag får en bra inblick i svensk ekonomi och svensk kultur.Har du haft någon nytta av din arabiska på Höga-näs?– Nej, så vitt jag förstår har inte Höganäs några kontak-ter med den arabisktalande delen av världen. Men jag har läst engelska sedan lågstadiet så engelska funkar bra för mig. Svenska och engelska är inte så olika var-andra som språk.

Ålder: 28Bor: Delar lägenhet i Höganäs.Familj: Fru i Turkiet, hans för-äldrar, syster och bror är kvar i Syrien. Bakgrund: Född och uppvuxen i Homs en stad som nu är helt förstörd efter bombattacker.Utbildning: Har studerat ekonomi på universitet i Syrien.

BILAL AL HAFEZ

NU ÄR OMBYGGNATIONEN av den före detta plastfabriken i Höganäs industriområdes nord-ligaste del, ”Plasten”, klar. Byggnaden, som länge fungerade som pulverlager, har delvis rivits och byggts om till kallförråd.

– Det är framförallt den gamla kontorsdelen som har berörts. Där rev vi en våning. Det som tidigare var golv fungerar nu som tak, berättar fastighetschef Anders Hannercrantz.

I kallförrådet ska bland annat utrangerade

maskiner förvaras. Men här finns även möjlig-het till annan förvaring.

I DEN GAMLA PLASTFABRIKEN tillverkades det plaströr fram till 1970-talet. Anledningen till att byggnaden inte längre behövdes som pulverlager är att det nya färdigvarulagret på 2500 kvadratmeter intill Pulverlagret, nu har tagits i bruk.

GAMLA ”PLASTEN” HAR BLIVIT FÖRRÅD

NOTISER

…Åsa Ahlin, manager för Organic Material Development i Höganäs och årets vinnare av Ulf Engström Award. Varför vann du?

– Jag och mitt team har och utvecklat nya produkter som har sålt väldigt bra. Det handlar om pulverblandningar och smörjmedel som ger många fördelar för våra kunder.

Hur lång tid har du arbetat med den här idén?

– Den första produkten, Intralube E kvalifice-rades redan 2008. Starmix 500i introducerades

2010. Och den senaste produkten, Intralube HD kvalificerades i slutet på förra året. I projekten har vi bland annat samarbetat med Abril Indu-strial Waxes som Höganäs köpte förra året och som tillverkar dessa smörjmedel.Vad vet du om Ulf Engström?

– Jag har känt honom ganska länge, han har bland annat varit min chef en kort period.Vad ska du göra med vinsten på 50 000 kronor?

– Det vet jag inte ännu. Jag ska fundera ut något roligt att unna mig själv.

HALLÅ DÄR !

7HÖGANÄS INSIKT #2/2016

AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB

BRUKSGATAN 35 263 83 HÖGANÄS

Mer läsning på webben

Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information om Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort.Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor kan du höra av dig till: insikt@hoganas.com

www.hoganas.com/insikt FÖLJ MED I ARBETETDe senaste nyheterna kring Höganäs miljöarbete läggs ut löpande. Det gäller också dokument som ingår i miljöprövningen.

SÄG VAD DU TYCKER!Vi vill gärna höra vad du tycker om Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas kommentarsfält.

NYHETERNA DIREKT I MEJLENStarta en prenumeration på vårt nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla sig uppdaterad om Höganäs verksamhet.

Ansvarig utgivare: Melker Jernberg, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00. Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, www.spoon.se. Projektledare: Sarah Nylund. Formgivning: Justus Hultgren Tryck: Elanders, Falköping. © Höganäs AB, juni 2016. 1621HOGSE

ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB • NUMMER 2/2016

insikt

Insikt skickade ut en reporter för att fånga några åsikter.

Hör gärna av dig med dina idéer till oss!

Anna Bergling, frilansjournalist, Skäret

– Mölle Krukmakeri & Café är trevligt om man vill titta på fina krukor, ta en kaffe eller äta lunch. Naturum Kullaberg är också fint, och så hamnarna i Arild och Mölle!

Mark Braithwaite, finanschef Höganäs AB, Helsingborg

– Jag gillar stranden i Hö-ganäs, den är bra för bar-nen – rutschbanan är rolig! Generellt finns det mycket bra runt omkring Höganäs. Ibland cyklar jag till och från jobbet, här är så fin natur och det finns många bra stigar att cykla på.

Mia Fernstedt, fotoassistent/frisör, Höganäs

– Saluhallen i Höganäs är kul. Sedan gillar jag miljön här, naturen är fin, man kan åka på konstrundor eller åka runt och käka på trevliga matställen, till exempel Garage Bar i Höganäs.

Gunilla och Per Anders Bäck-man, pensionärer, Gantofta

– Krapperups slott på vägen ut från Höganäs till Mölle är fint, särskilt när rhodo-dendronen blommar. Allt på Kullaberg är vackert! Och man kan göra mycket mer där än bara vandra. Besöka Naturum vid Kullens fyr till exempel.

TE

XT

HA

NN

A JO

HA

NSSO

N FO

TO

AN

DE

RS A

ND

ER

SSON

, JOH

NÉ

R

”Vilka är dina bästa sommartips i Kullabygden?”

Kerstin Ekdahl, pensionär, Göteborg

– Tidigare hade jag sommar-stuga i Viken och där är jät-tefint! Särskilt stranden gil-lar jag. Saluhallen i Höganäs är trevlig och Vikentomater är också värt ett besök.