DIGITALKONTAKTOm hur integration in i samhället kan ske via datorer

Ändstation . . .Kommer ny teknik hjälpa ellerstjälpa? Att satsa eller att väntaoch se hur andras satsningarfaller ut? Att vara eller inte vara”någon” när det kommer tillframåtanda i Skolsverige?På något sätt känns IT i skolansvärld mer som en djungel därmänniskor slår sig fram mer änen platform vilandes påforskningsresultat. LäroplanenLgr11 framhäver just vikten avatt forskningsbaserade metoderanvänds i undervisningen. ITkänns som en djungel, eller ärdet IKT? Vet du skillnaden mellande två begreppen?En bild börjar målas upp av ettskolsverige där skolansutrustning börjar bli viktig meninte pedagogernas möjlighet attta tillvara på den

Utgångspunkten för detproblemområde som kommeravhandlas framöver handlar istort just om detta: Hur ser olikaolika samhällsaktörer på denmöjlighet som ny teknik innebärsom undervisningsredskap? Iden mindre skalan är detspecifikt hur olikaremissinstanser har valt attbesvara utbildningsutskottetsförslag ”Distansutbildning förelever bosatta i Sverige” somkommer belysas. Det är viktigtatt som pedagog ha inblick ivilka aktörer det är somtillfrågas, tillika är med ochpåverkar utformarskolverksamhetens ramar

Eller början!?Vem tycker vad och varför?Digitala redskap är idag nästasynonymt med vardag för deflesta av oss och även i nyaläroplanen ges tydliga direktivom högre krav på digitalakunskaper och färdigheter.Undersökningen är relevat föratt lyfta på skynket och titta påmaskineriet bakom för att deflertal som är oinsatta ska få enmöjlighet att få lite merkännedom om den storapågående process som tillhörskolväsendets reformering, ävenom inblicken blir snäv såtillvidaatt den initialt handlar omdistansundervisning inommådersmål så både processenoch aktörerna likartade när detkommer till påverkan till deskollagar och förordningar somkommer att göra sig gällande förskolan utövande.

Jag heter Johanna Öberg ochhåller i skrivande stund på medden avslutande uppgiften inomkursen ”IKT och lärande B”.Just nu är jag även delaktig i ettprojekt där modersmålsundervis-ning på distans ska testas i enkommun. Tidigare har jag arbetatsom bl.a arbetslagsledre och IKT-samordnareroller och när jag fickmöjligheten att delta i dettaprojekt känndes det spännandemen även mycket nytt att sättasig in i. Ju mer jag läste mig in pågällande lagar och förordningaroch försökte sätta mig inliggande lagförslag så väcktesfassinationen –

IT, informationsteknik (engelska: Information technology), är ettsamlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inomdatateknik och telekommunikation. IT-utbildning på högskolenivå, oftasttill systemvetare, civil- eller högskoleingenjör, är numera ett vanligtinslag på tekniska högskolor, andra högskolor och universitet.Begreppet etablerades i branschen åren 1992-1994 som en reaktion pånya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator.ADB är ett gammalt svenskt begrepp för IT till exempel ADB/AU-verksamhet bytte namn till IT-verksamhet alt. multimedia.(Källa Wikipedia)Distansundervisning, skolverket utgår ifrån Desmond Keegan(Foundation of distance education 1990) i sin definition där hanfastställer vad som karaktäriserar distansundervisning. De femkännetecknen är att elev och lärare är skilda åt under merparten avstudierna, olika typer av media utnyttjas för att överbrygga avståndetoch förmedla kursinnehåll, tvåvägskommunikation möjliggör så atteleven delta i dialoger, stora delar av studietiden sker individuellt såstudiegrupper saknas dock finns ändå behov av möten och slutligen atten utbildningsorganisatör innehar huvudansvaret för planering avutbildning, utveckling av läromedel och för stöd till eleverna.

I

IKT, informations- och kommunikationsteknik (eng. Information andCommunication Technology, ICT), den del av IT som bygger påkommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på mångahögskolor som ger mer specifik IT-support än vad IT-avdelningennormalt levererar[källa behövs]. Distansutbildningar bygger mycket påanvändandet av IKT. I vissa kommuner har man också börjat anställaIKT-pedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet medIKT mer på skolorna (Källa Wikipedia)

Definitioner

Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för utbildning ochbarnomsorg i enskild regi. De ansluter förskolor, grundskolor ochgymnasiskolor. Förbundet har idag ca 850 medlemmar.Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- ochintresseorganisation. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 kommuner och20 landsting.Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad verkställerutbildningsnämndens beslut gällande kommunal förskoleklass,grundskola, särskola, gymnasieskola, samt skolbarnsomsorg. Ansvaretomfattar också skolhälsovård, elevvård, modersmålsundervisning samtinsatser och tjänster för elever i behov av särskilt stöd.Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn,unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nåmålen för sin utbildning. Det ta görs genom:specialpedagogiskt stöd,undervisning i specialskolor,tillgängliga läromedel och statsbidrag.Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet,skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder attmyndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolanföljer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten.Målet är en god utbildning i en trygg miljö.STR-T är ett riksorgan för svenska tornedalingar, tornionlaaksolaiset*.Ett språkrör för Tornedalen, som bevakar tornedalingarnas språkliga,kulturella och samhälleliga intressen. STR-T remissinstans gentemotriksdag och regering i frågor rörande minoritetskulturen, är en viktig delav riksförbundets uppgift.STR-T har idag omkring 5 000 medlemmar ihela Sverige, Finland och Norge.Handisam är en myndighet som samordnar funktionshinderspolitiken.Jobbar för att verksamheter ska bli tillgänglig för personer medfunktionsnedsättning.Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund för lärare av allakategorier, studie- och yrkesvägledare, skolledare ochlärarstuderande.Lärarförbundet är Sveriges största fackförbund förlärare och organiserar 230 000 lärare från hela utbildningsväsendet.Lärarförbundet är partipolitiskt obundet ..Lärarnas Riksförbund är ett akademiska förbundet organiserarbehöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med cirka 85 000medlemmar är de ett av de största förbunden inom Saco. Ärrikstäckande med över 300 kommunföreningar.(Informationen ovan kommer från de olika instansernas hemsidor, dock i bearbetad ochförkortad form.)

Instansbeskrivning

Delar bli till en helhetTexerna till denna undersökningkommer av naturliga skäl attkretsa kring de förslag ochresponser som uppkommit, frånutbildningsdepartementet och deolika remissinstanserna. Rimiss-svaren har hittats via nätethuvudsakligen via sökorden"Distansundervisning för eleverbosatta i Sverige (U2010/5616/G). Jag har valt att lyfta utoch presentera delar avremissvaren, de avsnitt därmotivering till avslag eller förslagpå ändring finns. På så sätt blirmaterialet mer överskådligt ochtydligare mönster syns. Även omdet ligger ett nytt förslag frånutbildningsdepartementet såvalde jag att bearbeta dettidigare liggande förslag för attdet senaste förslaget inte hunnitgå igenom hela kedjan avbeslutsprocessen.

Länk till detta förslagLänk till nästa förslag

Nedan finns utbildningsdepartementets promemorian Distansundervisning för eleverbosattai Sverige (U2010/5616/G) i korta ordalag, hämtat från proemorians inledning.

"I denna promemoria redovisas förslag på när distansundervisning skakunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som e t t alternativ till reguljärundervisning. Förslagen gäller elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,sameskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Distansundervisning föreslåsfå erbjudas i modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken som iövriga språk, samiska i sameskolan, moderna språk, engelska för elever somåtervänder från en svensk utlandsskola, teckenspråk för hörande och teckenspråkför döva.Även studiehandledning på modersmålet bör få anordnas på distans."

Skolinspektionen:

”Skolinspektionen ti l lstyrker förslaget som ett sätt att öka möjl igheten för fler elever att

få studera modersmål, få studiehandledning på modersmål samt få ett ökat utbud av

moderna språk.”

Lärarförbundet:

”Modern teknik ti l l trots är det svårt att helt kompensera de möjl igheter som

undervisning i form av fysiska träffar ger.”

”Distansundervisningens fördel är att elevernas valmöjl ighet och ti l lgång ti l l

språkundervisningen ökar, men Lärarförbundet anser att denna undervisningsform

ändå ska vara ett alternativ när ingen annan lösning finns. Det får inte vara en åtgärd

för att spara pengar med konsekvensen att elevers lärande missgynnas.”

Lärarnas riksförbund:

”Lärarnas riksförbund anser att problematiken kring ti l lgången på behöriga lärare i

modersmål och minoritesspråk bör utredas för att ti l lgodose skolundervisning av hög

kvalite för elever med rätt ti l l detta.”

Sveriges kommuner och landsting:

”SKL stäl ler sig starkt avvisande ti l l att man går in och reglerar

arbetsgivarförhål landena för den enskilda läraren. Det bör vara upp ti l l varje kommun

och fristående skola att själv avgöra om man vil l köpa tjänsten från annan huvudman

eller om man själv anstäl ler någon på annan ort. ”

”SKL stäl ler sig avvisande ti l l att begränsa en metod ti l l ett fåtal ämnen. Skolverket har

i sina utredningar kommit fram ti l l att kvalitativ utbi ldning kan bedrivas på distans.

Detta är också något vi ser ute i många kommuner. Det finns därför inga skäl att ange

ett begränsat antal ämnen utan distansundervisning som form bör ti l låtas för samtl iga

skolämnen.”

Skolinspektionen:

”Skolinspektionen ti l lstyrker förslaget som ett sätt att öka möjl igheten för fler elever att

få studera modersmål, få studiehandledning på modersmål samt få ett ökat utbud av

moderna språk.”

Lärarförbundet:

”Modern teknik ti l l trots är det svårt att helt kompensera de möjl igheter som

undervisning i form av fysiska träffar ger.”

”Distansundervisningens fördel är att elevernas valmöjl ighet och ti l lgång ti l l

språkundervisningen ökar, men Lärarförbundet anser att denna undervisningsform

ändå ska vara ett alternativ när ingen annan lösning finns. Det får inte vara en åtgärd

för att spara pengar med konsekvensen att elevers lärande missgynnas.”

Lärarnas riksförbund:

”Lärarnas riksförbund anser att problematiken kring ti l lgången på behöriga lärare i

modersmål och minoritesspråk bör utredas för att ti l lgodose skolundervisning av hög

kvalite för elever med rätt ti l l detta.”

Sveriges kommuner och landsting:

”SKL stäl ler sig starkt avvisande ti l l att man går in och reglerar

arbetsgivarförhål landena för den enskilda läraren. Det bör vara upp ti l l varje kommun

och fristående skola att själv avgöra om man vil l köpa tjänsten från annan huvudman

eller om man själv anstäl ler någon på annan ort. ”

”SKL stäl ler sig avvisande ti l l att begränsa en metod ti l l ett fåtal ämnen. Skolverket har

i sina utredningar kommit fram ti l l att kvalitativ utbi ldning kan bedrivas på distans.

Detta är också något vi ser ute i många kommuner. Det finns därför inga skäl att ange

ett begränsat antal ämnen utan distansundervisning som form bör ti l låtas för samtl iga

skolämnen.”

Handisam - Myndighet för handikappspolitisk samordning:

”De föreslagna grundläggande förutsättningarna för distansundervisning riskerar

emellertid att bl i al ltför snäva. Om synnerl iga skäl förel igger bör distansundervisningen

även i andra ämnen än språk få förekomma. För elever som på grund av medicins el ler

psykosocial problematik inte kan delta i den vanliga undervisningen ska särskilt stöd

kunna ges även fortsättningsvis i andra ämnen än språk i form av distansundervisning

under begränsad tid. ”

Utbi ldningsförvaltningen, Stockholms stad – Gymnasieavdelningen

”Enligt förvaltningens tolkning innebär detta att man inom en huvudman med sina egna

lärare, kan använda arbetsformer av distansundervisningskaraktär även utanför de ramar

som promemorian föreslår. Det är enl igt förvaltningens mening viktigt att denna möjl ighet

finns för att utvecklingen av alternativa arbetsformer med interaktiva medier inte ska

avstanna.

Friskolornas riksförbund:

”Vi kan inte se att det finns skäl att begränsa möjl igheterna ti l l distansundervisning ti l l att

avse endast entrependad hos annan skolhuvudman.”ecialpedagogiska skolmyndigheten:

”Att göra detta förslaget möjl igt i språkundervisning som en del av skolans undervisning

ser vi som en intressant metodutveckling som öppnar upp för fler elever att nå målen i

skolan.”

Specialpedagogiska skolmyndigheten:

”Skolans många sätt att bedriva undervisning på kompletteras med distansundervisning

vilket ökar skolors flexibi l itet att möta enskilda elevers behov och önskemål. ”

”Vidare bör förslaget ekonomiskt också utökas med videotelefoner mellan elever som

ingår i undervisningsgruppen så att eleverna kan kommunicera med varandra mellan

lektioner.” teckenspråk

”Distansundervisning kan på ett intressant sätt komplettera och göra det möjl ighet för fler

elever att oftare kunna praktisera sina kunskaper.”

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T):

”STR-T instämmer i promemorians förslag att distansläraren ska vara lämplig att begriva

undervisning och att denne i så stor utsträckning som möjl igt har en utbi ldning som krävs

för att vara behörig att begriva undervisning.”

Ser du helheten?Alla de statliga instanserna ger förslaget positiva svar -Skolinspektionen, Handisam och Specialpedagogiska skolmyndigheten.De instanser som representerar lärare vill att man ska satsa på lokaltanställda lärare och som sista utväg använda sig av centraliseraderesurser – Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.De flesta av arbetsgivarnas instanser vill hellre att man ska få användavem man vill för att lösa entreprenad verksamheten istället för attendast gå till skolhuvudman. Detta gäller för Friskolornas riksförbund ochSveriges kommuner och landsting. Utbildningsförvaltningen i StockholmsStad är mycket positiv till förslaget och pekar även ut kryphål iformuleringarna för att få ett vattentätare regelverk.

Två instanser tar upp ekonomiska aspekter iform av att mer medelbehöver satsas, och att distansundersundervisning inte får användas isyfte att undvika att anställa lokala pedagoger - Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Lärarförbundet.Två instanser påpekar att området IKT är viktigt för framtiden ochframtida lärande – Specialpedagogiska skolmyndigheten ochUtbildningsförvaltningen i stockholms stad.Flera av instanserna påpekar att distansundervisning inte endast börinrikta sig mot språk utan att det borde anpassas till alla ämnen.

Analys

Flera instanser har svårt att hålla sig till frågan utan gör egnautsvävningar som reflekterar deras enskilda lobbyverksamhet. Dettakan medföra att deras svar inte tas på allvar eller att deras åsikterignoreras pga relevans. Till exempel; Handisam (ger förslag om attdistansundervisning inte bara ska vara i modersmål utan i alla ämnenvid behov), Friskolornas Riskförbund (vill inte vara beroende av andraskolhuvudmän för enteprenader), Lärarnas Riksförbund (vill anställa flerlärare lokalt istället för att använda centraliserade resurser).Att statliga instanser ger statliga förslag positiv feedback kanspegla hursamhället i stort är uppbyggt.Om man tittar på det tre grupperingarna som är gjorda (statliga, lärareoch arbetsgivare) så finns stor samsyn inom de olika grupperingarna.

Slutsats

Vad bygger vi utbildningen av?Min första reflektion efter att ha arbetat medunderlaget var att det var relativt litet. Av de 66st tillfrågade instanserna var det 9 st som hadesvarat och delget sina åsikter. Ett fåtalremissinstanser utöver dessa 9 st svarade ochmeddelade att de valt att inte framföra någonåsikt i frågan. Detta beror på att dessa ärmyndigheter under regeringen och därmedskyldiga att svara på remissen även om de inteha några synpunkter. Om myndigheten inte har några synpunkter,räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Bitar faller på plats eller bara faller?Efter att ha satt mig in i ärendet mer började jagbli lite fundersam över innehållet i remissvarensett överlag. Varför är det inte fler än, med godvilja, två instanser som tar upp att IT-verktyg ochatt IKT kan verka positivt för just lärande. Dettafår mig att komma tillbaka till den initialareflektionen – varför är det inte fler av de utvaldai just denna frågeställning frånutbildningsdepartementet som är engargerarde?Som vill vara med och göra sin röst hörd? Ellerbara tycker något?Frågeställningen berör ändå i det stora vilken slags undervisning somska bedrivas i svenska skolor. Även om remissen handlar omdistansundervisning, till stora delar inriktat på modersmålsundervisning,så står förslaget ändå för att visst nytänk med digitala hjälpmedel därpedagogen är fysiskt skild från eleven. En dörr står öppen mot nyatekniska lösningar i samspel med didaktik. Här måste jag ändå påpekaatt ordet nya använd med hänsyn till skolvärlden – företag har i åratalanvänt sig av telefon- och videokonferanser.

Kan det vara så att demokratins kugghjulsnurrar för långsamt och för trögt? Visströghet måste finnas för att säkerställa attopostitionens och allmännhetens åsikter skafå möjlighet att komma i beaktning. Men detkanske är öppenheten jag vill åt, ellerinsynen i processen eller kanske till och medintresset.

Subjekt för utbildning – barn och ungaVart är tankarna från elevernas representanter – Barnombudsmannen,Undomsstyrelsen, Sveriges elevråd och Sveriges eleverscentralorganisation. Frågor om barn och ungdomars säkerhet, intressen,utveckling och inlärning borde vara av intresse för dessa organisationeroch viljan att påverka borde finnas anser jag. Hos mig väcks frågan omdet är rätt instanser som är utvalda att vara remissinstaser. Eller, bjud såmånga som möljigt. Men jag saknar representanter med forskning somplattform och representanter som har relevant erfarenhet att tillgå. Mestgivande vore instanser med båda dessa kriterier – erfarenhet avmetoder som grundar sig på forskning. Ute på nätet skjuder det avaktivitet, diskutionssforum där människor från olika delar av samhälletsamverkar utifrån deras gemensama intresse av skolutveckling. Frågorstöts och blöts, tips delas och bra underlag i olika frågeställningarefterfrågas.

Min första reflektion efter att ha arbetat medunderlaget var att det var relativt litet. Av de 66st tillfrågade instanserna var det 9 st som hadesvarat och delget sina åsikter. Ett fåtalremissinstanser utöver dessa 9 st svarade ochmeddelade att de valt att inte framföra någonåsikt i frågan. Detta beror på att dessa ärmyndigheter under regeringen och därmedskyldiga att svara på remissen även om de inteha några synpunkter. Om myndigheten inte har några synpunkter,räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Bitar faller på plats eller bara faller?Efter att ha satt mig in i ärendet mer började jagbli lite fundersam över innehållet i remissvarensett överlag. Varför är det inte fler än, med godvilja, två instanser som tar upp att IT-verktyg ochatt IKT kan verka positivt för just lärande. Dettafår mig att komma tillbaka till den initialareflektionen – varför är det inte fler av de utvaldai just denna frågeställning frånutbildningsdepartementet som är engargerarde?Som vill vara med och göra sin röst hörd? Ellerbara tycker något?Frågeställningen berör ändå i det stora vilken slags undervisning somska bedrivas i svenska skolor. Även om remissen handlar omdistansundervisning, till stora delar inriktat på modersmålsundervisning,så står förslaget ändå för att visst nytänk med digitala hjälpmedel därpedagogen är fysiskt skild från eleven. En dörr står öppen mot nyatekniska lösningar i samspel med didaktik. Här måste jag ändå påpekaatt ordet nya använd med hänsyn till skolvärlden – företag har i åratalanvänt sig av telefon- och videokonferanser.

Kan det vara så att demokratins kugghjulsnurrar för långsamt och för trögt? Visströghet måste finnas för att säkerställa attopostitionens och allmännhetens åsikter skafå möjlighet att komma i beaktning. Men detkanske är öppenheten jag vill åt, ellerinsynen i processen eller kanske till och medintresset.

Think outside the boxKanske är de så att även utbildningsdepartementet borde använda sigmer av ordbilder och remissvaren kanske bör ske i form avwebbtidningar. Jag hävdar bestämt att tydligheten, förståelse ochengagemang då kommer att öka.Så slutfrågan jag ställer mig är om samhället i stort skulle gagnas avelitgrupperingar inom IT och IKT när liknande frågeställningar inomskolutveckling ska behandlas och bearbetas. Om detta behov kankomma att uppmärksammas mer kan påtryckningar göras att flerforskningsutbildningar för lärare kommer till, motsvarande satsningen”Forskarskolor för verksamma lärare”. Men området IKT får inteförsummas, utan måste breddas nu när i princip all undervisning ska hainslag av digitala verktyg och arbetssätt. Jag ser mycket positivt på att imin framtida yrkesutövning inte behöva välja mellan att forska ellerundervisa, två inriktningar jag brinner för, utan kan få möjlighet attkombinera dessa i en lektorstjänst.Så, mer IKT åt folket!

/ Johanna Öberg

Remissinstanser:BarnombudsmannenMyndigheten förhandikappolitisksamordningStatens skolverkStarens skolinspektionSpecialpedagogiskaskolmyndighetenSameskolstyrelsenSkolväsendetsöverklagandenämndUmeå universitetSametingetRegelrådet (N 2008:5)UngdomsstyrelsenArvika kommunEda kommunEmmaboda kommunFlens kommunGagnefs kommunGotlands kommunGävle kommunHalls bergs kommunHaninge kommunHaparanda kommunHärjedalens kommunHöganäs kommunJokkmokks kommunKalix kommunKatrineholms kommunKiruna kommunMalmö kommunMarkaryds kommunMölndals kommunOrus ts kommunOxelösunds kommunRagunda kommunStockholms kommunSvedala kommunTor sby kommunTorsås kommunVärmdö kommunVästerås kommunÄlmhults kommunÖrnsköldsviks kommunÖsthammars kommun

Övertorneå kommunUppsala läns landstingjönköpings länslandstingJämtlands länslandstingVästerbottens länslandstingÖrebro läns landstingFriskolornasriksförbundJohn BauergymnasietSveriges Kommuneroch LandstingSverigesskolledarförbundLärarförbundetLärarnas riksförbundSveriges finskalärarförbund (Ruotsinsuomalainenopettajaliitto)Sveriges Elevråd -SVEASveriges EleversCentralorganisationHandikapporganisationernas samarbetsorganLika Unika -Federationenmänskliga rättigheterför personer medfunktions-nedsättningDyslexiförbundet FMLSHörselskadadesRiksförbundSynskadadesRiksförbundJudiska centralrådetSverigefinländarnasdelegationSvenskaTornedalingarnasRiksförbundRomskt kulturcentrum