Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

1

Studiehandledning

Välfärdsrätt I, 7,5 hp, 745A43

(Welfare Law I, 7,5 ECTS Credits)

Kursansvarig:

Pia Kjellbom, pia.kjellbom@liu.se

Kursadministration: socionomstudent@isv.liu.se

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

2

"Människan är född fri men, överallt är hon i bojor."

Jean-Jaques Rousseau

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

3

Välkommen till Välfärdsrätt I på

mastersnivå!1 Det är en förhoppning att den här studiehandledningen ska orientera dig genom kursen. I kursplanen,

som styr kursinnehållet står följande:

KURSENS MÅL

Utifrån välfärdsbegreppets empiriska och teoretiska förankring ger kursen en analytisk

förståelse för den rättsliga regleringens koppling och beroende av samhälleliga förhållanden

och politisk reglering. Välfärdslagar som socialtjänstlagen har en stark förankring i den

socialpolitiska utvecklingen framförallt från 1970 talet och framåt och syftet är att öka

förståelsen för lagstiftningens grunder och kontextuella sociala förhållanden samt ideologiska

och politiska förankring. Härigenom fördjupas en teoretisk förståelse av juridikens roll i det

sociala arbetet och förmågan att kritiskt reflektera över, och utveckla den välfärdsrättsliga

praktiken.

I kursen introduceras en teoretisk grund för ämnet med utgångspunkt i såväl rättsteori som

samhällsteori med starka kopplingar till det praktiska fältet. I kursen behandlas även

gränsområdet mellan rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder med fokus på

välfärdsrättens tillämpning i praktiken.

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

beskriva välfärdsrätten som praktik och forskningsdisciplin.

värdera, förhålla sig till och diskutera relevanta teorier och vetenskapliga metoder med

relevans för välfärdsrätten och dess praktik.

värdera och diskutera forskningsetiska frågor med relevans för välfärdsrättslig

forskning och dess praktik.

kritiskt reflektera över det välfärdsrättsliga ämnesområdets utveckling både teoretiskt

och praktiskt, nationellt och internationellt.

KURSENS INNEHÅLL

1 Observera att denna studiehandledning endast är preliminär. Den bör dock ge dig en uppfattning om kursens

innehåll och upplägg.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

4

Kursen syftar till en fördjupad teoretisk och praktisk förståelse av juridikens roll i det sociala arbetet

och en utveckling av förmågan att tillämpa, kritiskt reflektera över och analysera den välfärdsrättsliga

praktiken med särskilt fokus på socialt och ekonomiskt sårbara människors livsbetingelser. En

teoretisk grund för ämnet välfärdsrätt som forskningsdisciplin med utgångspunkt från såväl

rättsteori-, samhällsteori som rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningsmetoder

introduceras. Vidare utvecklas förmågan till kvalificerade behovsutredningar, socialjuridisk

rådgivning och argumentation. Tyngdpunkten kommer här ligga på rättsliga effekter av att befinna

sig i en socialt och ekonomiskt sårbar och underordnad situation, betydelsen av att integrera

juridiska perspektiv och empiriskt grundade beteende- och samhällsvetenskapliga kunskaper.

LÄRARE SOM MEDVERKAR I KURSEN

Pia Kjellbom, PhD i socialt arbete, kursansvarig

Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt

Kronofogden

KURSLITTERATUR

Aktuell författningstext.

Angeleri, Stefano. "The Impact of the Economic Crisis on the Right to Health of Irregular Migrants, as Reflected

in the Jurisprudence of the UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights." European Journal of

Migration and Law 19.2 (2017): 165-190.

Braye, Luzy; Preston-Shoot, Michael(2006) “The role of law in welfare reform: critical perspectives on the

relationship between law and social work practice”. International Journal of Social Welfare 2006:15. Pp

19-26.

Bong Joo Lee, Kristen S. Slack & Dan A. Lewis (2004) ”Are Welfare Sanctions Working as Intended? Welfare

Receipt, Work Activity, and Material Hardship among TANF‐Recipient Families”. Social Service Review.

Volume 78, Issue 3.

Costas Douzinas Are rights universal? (2009)

http://www.theguardian.com/commentisfree/libertycentral/2009/mar/18/human-rights-asylum

Costas Douzinas What are human rights? (2009)

http://www.theguardian.com/commentisfree/libertycentral/2009/mar/11/liberty-central-deconstructing-

rights?guni=Article:in%20body%20link

Dembour, Marie-Bénédicte. "What are human rights? Four schools of thought." Human Rights Quarterly 32.1

(2010): 1-20.

Desmond, Matthew (2012) ”Eviction and the Reproduction of Urban Poverty”. AJS. Volume 118, No 1, pp 88-

133.

de Sousa Santos, Boaventura (1987) "Rätten―en karta för felläsningar: Mot ett postmodernt

rättsbegrepp" Tidskrift för rättssociologi 4.2 (1987) eller de Sousa Santos, Boaventura (1987) ”Law: A Map

of Misreading. Toward a Postmodern Conception of Law”. Journal of Law and Society. Vol. 14, No. 3, pp.

279-302

Douglas, Mary (1991) ”The Idea of a Home: A Kind of Space”. Social Research. Vol. 58, No. 1, pp. 287-307.

Healy, Lynne M. "Exploring the history of social work as a human rights profession." International social

work 51.6 (2008): 735-748.

Hollander, Anna och Alexius Borgström, Katarina (2009) (red), Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete.

Studentlitteratur 2009.

Kjellbom & Alexius Borgström (2012) Socialrättsliga principer vid risk för vräkning – finns det i Sverige en rätt till

boende, bostad eller ett hem? Juridisk tidskrift. Årg. 23 2011/12 nr: 2, s.273-298. (finns på Lisam).

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

5

Kjellbom, P (2017) ”Ramar eller rättigheter? Om tolkningen av socialtjänstlagens biståndsbestämmelse när

barn riskerar att förlora sitt hem”. Under publicering i Retfaerd (finns på Lisam)

Kjellbom (2015) ”Ekonomiskt bistånd. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 223 nr: 2.

Kjellbom, Pia (2014) Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori

och praktik. Rapport i socialt arbete nr 146. Diss. Stockholms universitet.

Kronofogden (2008) Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser. Stockholm:

Kronofogden.

Mele & Miller (2005) Civil Penalties. Social Consequences. New York: Routledge. Valda delar c:a 100 s.

Nilsson (2014) Sociala investeringar - en metod att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk

hushållning

Nilsson & Nilsson (2011) Budgetrådgivning - en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering.

Konsumentverket: Rapport: 2011:11.

Rojas, Rojas & Stenberg, Sten-Åke (2015) ”Evictions and suicide: a follow-up study of almost 22 000 Swedish

households in the wake of the global financial crisis”. Journal of Epidemiology & Community Healt. Volume

70, Issue 4.

SKV (2008) Handledning för summarisk process. SKV 928, utgåva 3.

Ssenyonjo, Manisuli. "The Influence of the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights in

Africa." Netherlands International Law Review 64.2 (2017): 259-289.

Tcholakova, Maya, Viktoria Sotirova, and Yoanna Tzvetanova. "Reflections on discrimination and oppression in

contemporary social work practice in Bulgaria." European Journal of Social Work (2017): 1-19.

(http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13691457.2017.1320649)

Topor m.fl. (2014) ”Psychosis and poverty: Coping with poverty and severe mental illness in everyday life”.

Psychological, Social and Integrative Approaches. Volume 6, 2014 - Issue 2.

Vahlne Westerhäll, Lotta & Edwardsson, Bo (2015) På saklig grund - utredningsarbete inom socialtjänsten.

Malmö: Gleerups.

Waldron, Jeremy (1991)“Homelessness and the issue of freedom.” UCLA L Rev. 295, pp. 295-324.

Ytterligare artiklar, rättsfall, förarbetsmaterial m.m. kan tillkomma.

REFERENSLITTERATUR

För en enkel översikt över preskriptionstider se: http://www.konsumentverket.se/Vara-

omraden/Privatekonomi/Skulder/Om-du-inte-betalar/Preskription/

Kronofogden (2010) Utmätning. KFM 901, utgåva 6 (cirka 150 s.) (finns på Lisam).

Lundgren, L. m. fl. (2017) Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelse den 1 januari 2017. Stockholm:

Wolters Kluwer.

Molander, Grimen & Eriksen (2012) ”Professional Discretion and Accountability in the Welfare State” (Lisam).

Niemi-Kiesiläinen (1999) Consumer bankruptcy in comparison: Do we cure a market failure or a social

problem? Osgoode Hall Law Journal, vol. 37, (1999): 474 -500. (finns på Lisam).

Olshed, Mona (2011) Hyresjuridik för socionomer. Malmö: Gleerups Utbildnings AB.

Prop. 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt.

Psykologer mot tobak m.fl. (2011) Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst.

Växjö: Psykologer mot tobak. (finns i Lisam).

Rostila, Mikael & Toivanen, Susanna (red) (2012)Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa

och livslängd. Stockholm: Liber AB.

Socialstyrelsen (2008)Vräkningsförebyggande arbete, Stöd till socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013) Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013) Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

6

Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016) Ensamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2017) Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. Stockholm:

Socialstyrelsen.

SOFS 2013:1 Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens allmänna råd.

RELEVANTA FÖRFATTNINGSTEXTER ÄR BL.A. FÖLJANDE:

Barnkonventionen. Ellag (1997:857)

FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter

Europakonventionen.

Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

Jordabalken (1970:994) 12 kap.(hyreslagen)

Lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Preskriptionslag (1981:130)

Skuldsaneringslag (2006:548)

Socialtjänstlagen (2001:453)

Utsökningsbalken (1981:774)

EXAMINATION OCH ANDRA LÄRANDE AKTIVITETER

Kursen examineras genom aktivt deltagande i olika moment, en gruppuppgift samt en skriftlig

inlämningsuppgift. Frånvaro från ett moment ska kompletteras enligt anvisningar.

Seminarie- och gruppuppgifterna bedöms med betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Den slutliga

skriftliga individuella examinationen bedöms utifrån betygen godkänd (G), väl godkänd (VG) eller

underkänd (U) och utgör huvudsaklig grund för slutbetyget även om de andra uppgifterna har viss

betydelse.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan

examinator vid ett förnyat examinationstillfälle.

EXAMINATIONSUPPGIFT - GRUPP

Formulera gemensamt och skriftligt ett rättsvetenskapligt problem som ni menar skulle lämpa sig för

en vetenskaplig studie. Er text ska innehålla syfte, frågeställning- (ar), val av metod och teoretiskt

perspektiv samt en kort redogörelse för tidigare forskning inom det valda problemområdet. Texten

skall vara på maximalt tre sidor och mailas till läraren samt opponenter senast tre dagar innan

kursavslut. Om ni har svårt att enas om ett rättsvetenskapligt problem av intresse går det bra att

göra uppgiften individuellt under förutsättning att kursansvarige informeras.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

7

INDIVIDUELL EXAMINATIONSUPPGIFT

Den slutliga examinationsuppgiften omfattar 5,5 hp och ska lämnas in senast den 3 april kl. 09.00.

Vid kursstart tilldelas Du en utredningsuppgift som Du kommer arbeta med under hela kursen.

Uppgiften består av ett ”scenario” som ger en "ram" för din utredning. Du har full frihet att fylla i de

detaljer som saknas och som framkommer i din "egen" utredning, men Du kan inte ändra på de

ursprungliga uppgifterna. En rekommendation är att inte komplicera scenariot alltför mycket.

Uppgiften består i att skriva en färdig utredning som i omfattning får vara maximalt 7 sidor exklusive

försättsblad och referenslista.

Din utredning bör innehålla följande rubriker:

1. Inledning

a) Anledning till utredning.

b) Syfte och en till maximalt 3 frågeställning-/ar

2. Utredningsmetod (-er)

3. Genomförande

4. Teoretiska perspektiv/utgångspunkter

a) Problemspecifika utgångspunkter

b) Rättsliga ramar

c) Insatsspecifika utgångspunkter

5. Utredningstext

6. Analys

a) Behovsanalys

b) Rättslig analys

c) Konsekvensanalys (särskilt vid avslag)

d) Bedömning

e) Insatsanalys (vid bifall)

7. Kommunicering

8. Beslut

FORMALIA

I alla skriftliga uppgifter ska ”times new roman” 12p, och 1,5 i radavstånd användas. Vidare ska ett

försättsblad finnas där det framgår vad det är för uppgift, namn samt en referenslista.

Vid referens till rättsligt material gäller följande:

- Första gången en lag förekommer i en text ska hela lagens namn samt SFS-nummer skrivas ut.

En förkortning kan därefter anges inom parentes. Exempel: Lag (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga (LVU). När detta är gjort är det fritt fram att använda

förkortningar (exempelvis LVU, SoL, LVM, osv).

- Vad gäller hänvisning till paragrafer, kapitel eller stycken i en lag finns olika system. Exempel

1: SoL 1 kap. 1 § 1 st. Exempel 2: SoL 1:1 st. 1. Det finns också flera andra varianter. Detta

finns inget rätt svar på mer än konsekvens – dvs. att samma system används genomgående

av skribenten. En tumregel anses vara att det ska vara bokstav, siffra, bokstav, osv., eller

omvänt. Angivandet av stycke (och ibland till och med mening) är inte något självändamål

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

8

utan hänger naturligtvis samman med vad skribenten vill påvisa. Vid hänvisning till flera

paragrafer ska dubbla § § - tecken användas.

- Vid referens till förarbeten (propositioner/ SOU, m.m.) är ett förslag att första gången texten

nämns skriva ut både nummer och namn. Därefter är det fritt fram att använda

nummerförkortning, textens namn, eller en tidigare (inom parentes) namngiven förkortning.

FRÅNVARO- OCH RESTUPPGIFTER

Alla frånvaro- och restuppgifter laddas upp i den individuella mappen på Lisam i Word-format.

Formaliakraven för dessa uppgifter är desamma som gäller för den skriftliga inlämningsuppgiften (se

ovan).

Frånvaro-uppgifter anges nedan vid varje seminarium.

Restuppgifter beslutas av lärare i anslutning till att en uppgift underkänns.

UTVÄRDERING

Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och

utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering

är också̊ en vital del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån

utvärdering. Kontakta oss gärna för att delge era synpunkter under kursens gång och i slutet av

kursen med Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT.

KURSBEVIS

Kursbevis utfärdas av filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om

bevis ska göras på̊ särskild blankett som finns att hämta på Centrala studentexpeditionerna eller via

http://www.liu.se/gf/studc/examen/ . Blanketten lämnas till Student Centrum.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

9

D ETA L JS C H EMA 2

ONSDAG DEN 31 JANUARI 13.15 – 16

INTRODUKTION TILL KURSEN – PIA KJELLBOM

Ta med studiehandledningen!

FÖRELÄSNING - PENGAR, SKULD OCH KULTUR - PIA KJELLBOM

Litteratur: Nilsson (2014); Nilsson & Nilsson (2011); SOU 2013:78; KFM Rapport 2008:3; Utdrag ur

Mele och Miller (2005) (finns på Lisam); se även Kronofogden (2008) Alla vill göra rätt för sig.

Frånvarouppgift: Skriv ett referat av Mele & Miller (2005) och relatera det de skriver till svenska

förhållanden på c:a 2-3 A4-sidor

TISDAG DEN 6 FEBRUARI, 13.15 - 15

EN RÄTTSLIG KARTOGRAFI OCH OM TOLKNING AV LAG - PIA KJELLBOM

Litteratur: Hollander & Alexius (2009) kap. 1-3 och 8-9; Braye & Preston Shoot (2006); de Sousa

Santos (1987); Kjellbom 2014 s. 21-29, 2017 (Lisam); Kjellbom & Alexius 2012 (Lisam).

GRUPPUPPGIFT

Ni förväntas presentera nedanstående uppgift muntligt (max 10 min). Använd gärna power-point

(PPT). Om ni är osäkra på om er dator är kompatibel med tekniken i seminariesalen går det bra att

maila PPT-presentationen till läraren.

Redogör för följande:

Grupp A: Vad innebär diskretionär (skönsmässig) lagtillämpning? Ge ett konkret exempel på

bedömningar med stöd av socialtjänstlagen där diskretionär tillämpning kan bli aktuell. Vad i ert

exempel kan beskrivas som skönsmässigt och var går gränserna (om sådana finns) för den

diskretionära friheten?

Grupp B: Socialtjänstlagen beskrivs både som en ram och en rättighetslag. Beskriv de båda

lagtyperna och vilka lagtolkningsmetoder som de förutsätter. Formulera en situation där ni tillämpar

socialtjänstlagen som en rättighetslag och sedan som en ramlag. Vilka skillnader finner ni? Vilka

problem kan ni se med de båda lagstiftningstyperna?

2 Detaljschemat kommer att uppdateras med närmare seminarieinstruktioner.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

10

Grupp C: I förarbeten till socialtjänstlagen betonas att socialtjänsten alltid ska göra en individuell

behovsbedömning i enskilda fall. Vad innebär en individuell bedömning med stöd av förarbeten till

lagen? I de fall barn berörs av en ansökan om ekonomiskt bistånd förstärks kravet på att en

individuell bedömning görs. Vilka krav leder detta till ur ett individuellt bedömningsperspektiv?

Analysera Kammarrättens i Göteborgs tolkning av individbegreppet (2011-06-20, mål nr: 5685-10).

Vilka är de rättsliga konsekvenserna för vuxna och barn av domstolens beslut?

TISDAG DEN 13 FEBRUARI, KL. 13.15 - 16

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH VÄLFÄRDSRÄTT – ANNA LUNDBERG

Litteratur: Dembour, Marie-Bénédicte (2010); Douzinas, Costas (2009) x 2; Tcholakova, Maya, Viktoria Sotirova, and Yoanna Tzvetanova (2017).

Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.

TISDAG DEN 20 FEBRUARI (HELDAG)

KRONOFOGDEN – LÄRARE ÄR OKLART

Litteratur: Kronofogden (2017)x 3; se även Kronofogden (2010) Utmätning. KFM 901, utgåva 6, kap 1-

5 (finns på Lisam); SKV (2008); DS 2015:48; Prop. 2015/16:125.

Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.

TISDAG DEN 27 FEBRUARI, 13.15 - 15

ATT HA, FÖRLORA ELLER INTE HA – BOENDE, BOSTAD ELLER HEM – PIA KJELLBOM

Litteratur: Barnombudsmannen (2016), Waldron (1991), Desmond (2012); Douglas (1991).

Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.

GRUPPUPPGIFT 1

Närmare anvisningar ges vid kursstart.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

11

TISDAG DEN 6 MARS, 13.15 -15

SOCIAL OCH EKONOMISK SÅRBARHET– ETT (RÄTTSLIGT) FORSKNINGSPERSPEKTIV

Litteratur: Mele & Miller (2005) (kap. 1, 7, 8); Kjellbom 2014, 2015 (båda finns på Lisam); Topor m.fl.

(2014); Barnombudsmannen (2016); Bong Joo Lee, Kristen S. Slack & Dan A. Lewis (2004); Rojas, &

Stenberg (2015).

Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.

GRUPPUPPGIFT 1

Alla grupper tar med sig ett utkast till det gemensamma rättsvetenskapliga forskningsförslaget

(examinerande gruppuppgift) innefattande en skiss på problemformulering, syfte, frågeställning (-ar),

metod och teoretiskt perspektiv.

TISDAG DEN 13 MARS, 13.15 -16

BETYDELSEN AV INTERNATIONELLA KONVENTIONER FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL

UTSATTHET – ANNA LUNDBERG

Litteratur: Ssenyonjo, Manisuli (2017); Angeleri, Stefano (2017); Healy, Lynne M (2008).

TISDAG DEN 20 MARS, 13. 15 -15

UTREDNING OCH RÅDGIVNING I FÖRHÅLLANDE TILL SOCIALT OCH EKONOMISKT

UTSATTA– PIA KJELLBOM

Litteratur: Vahlne Westerhäll & Edwardsson (2015)

Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.

GRUPPUPPGIFT 1

Närmare anvisningar ges vid kursstart.

TISDAG DEN 27 MARS 13.15 - 15

REDOVISNING AV GRUPPUPPGIFT – KURSAVSLUT – PIA KJELLBOM

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018

12

Vid seminariet opponerar olika grupper på varandras forsknings-PM.