wheelers NEWS filewheelersNEWS Oktober 2002 2 Oktober 2002 wheelersNEWS 3 Fiskeboda 2002 Tillhör du skaran som fått för sig att ett möte med SMC, speciellt ett årsmöte, är en

NEWSwheelersnyhetsbladet för MCK Wheelers medlemmar

Nummer 2Oktober 2002

Handtagsvärme

wheelersNEWS Oktober 2002

2

wheelersNEWSOktober 2002

3

Första gången

Vem kommer inte ihåg den gången? Det har för min del varit ganska mycket av den varan i år,

och jag vet egentligen inte varför det blev så.Första gången jag åkte på träff i klubbväst inträffade i år (Mora).Första gången jag åker mer än 1200 mil hoj på en säsong, jag slutade nånstans strax över 1500 mil.Första gången Wheelers fl agga vajade på FIM!? (f. ö. var vi även största Falu-klubb)Första gången Wheelers var fl er än 4 pers på Lima-träffen. Eller?Dessutom syntes 3 st Wheelers-västar på SMC årsmöte i Fiskeboda, jag vet inte hur representationen varit där historiskt. Om vi inte passar oss kan vi bli tagna för att vara seriösa!!!Trots idoga övertalningsförsök har vi dock inte lyckats komma med i MC-Folket för första gången i ”modern” tid. I år heller...

Det här är åxå första numret jag gör som inte skickas ut till alla, utan bara fi nns att hämta i kåken, å det låter värre än det är. Jag är bara inne på mitt andra nummer än...

Hejs

Jåke

RedaxJan-Åke Petersson0243-22 59 61, 070-640 26 [email protected]

Text & fotoDiverse löst folk, oftast A jonasson

Skriv, skriv, skriv!Jag rättar fel stav ninga rna...Jan-Åke PeterssonHagavägen 12B, 784 31 Borlänge

MCK WheelersBox 298, 791 27 FALUNFax: 023-63076E-post: [email protected]: http://hem.passagen.se/wheelers

Produktion (som det så fi nt heter)Arkitektkopia/Tryckcenter

Adresser Adresser

Inn

e ha

llLedare 2Fiskeboda 2002 3Resumé 2002 6Tävlingen 10Stiilträffen 11Kärringträffen 13Volleyboll 15Kopparträffen 17Deltaträffen 19Dino, min TRX 23


2


3

Fiskeboda 2002Tillhör du skaran som fått för sig att ett möte med SMC, speciellt ett årsmöte, är en skittråkig tillställ-ning? Då kan jag bara säga att det blir vad man gör det till.

Att sitta flera timmar på ett möte är väl aldrig särskilt roligt, så inte heller denna gång även om jag

själv tycker att det bitvis är intressant. Lite roligt blir det dock när Örjan Anderssson, Hedemora presenterar sig och avslutar med att säga att han minsann ”ska åka motorcykel så länge han kan, å när han inte kan längre då ska han köpa sig en Guldvinge!”Nej, det roliga är ju faktiskt festerna och folket man bara träffar några gånger per år. Det hela kan nog snarare kallas en hojträff där alla bor i stugor...!

När vi nu konstaterat att det faktiskt rör sig om en träff, så måste det ju finnas en det aktivteter förutom alkoholintag att pyssla med, eftersom själva årsmötet sällan upptar mer tid än 3 timmar mitt på lördagen.Jodå, det finns tipspromenad och mc-orientering att tillgå. Själv provade jag inte nåt av detta, utan när jag väl orkat lyfta ögonlocken och den värsta betongen släppt från huvet på lördag fm siktade jag så gott jag kunde på provkörning istället.Nytt sen nåt år tillbaka är nämligen provkörning av nya hojar, vilket jag tycker är en juste aktivitet. I år fanns det som sagt några Suzuki och Triumph-

hojjar på plats.

Jag inledde i lugnt tempo på en Trajja av Bonneville-liknande modell med jätteroder, tänkte att det var bäst att glida lite i början. Till saken hör nämligen att de sista 3 km till årsmötesplatsen var en perfekt hojväg; smal, krokig och kuperad.Efter en stund åkning inser jag att glidandet inte funkar alls med denna hoj. Det vinglar och far och känns bara knepigt. På tillbaka vägen efter samglidande med HD tröttnar jag och lägger på vanligt tempo. Häpp! Plötsligt funkar hojen mycket bättre även om nerläggningsvinkeln inte är den bästa för race. Knepigt.

Väl tillbaka väntar jag en stund för att få köra den hoj jag siktade på från början, Suzuki GSX1400. En besvikelse! Möjligen kan jag säga att det är en bra nybörjarhoj, för den är mycket lättmanövrerad och har bra balans. Såklart det är bra ax med en motor som är större än många bilar, men hojen är ganska tung och chassit hängde inte med när det började svänga. Påminde lite om min gamla Z1100, det gungar vid inspirerad kurvtagning...

Nästa år kommer SMC årsmöte att hållas i anslutning till Knutstorp

med ännu mera provkörningar och även åkning på banan. Naturligtvis blir det även möte och seriöst snack, men det blir nog nåt särskilt, SMC fyller trots allt 40 år nästa år. Varför inte prova på!

/redax


4


5

Bilder från FiskebodaJohan Eriksson [Lima Norra]

Gunnar Persson [Jägermeister]Anders Runegård [Twin Club]

Patrik Ericsson [Jägermeister]Christina ”Ada” Olsson [Sheridan’s]Jonas Pettersson [Jägermeister]

Personal...

Se sån stil han har...Mats ”Storebror” Mikaelsson [Zeke’s]


4


5


6


7

SOMMAREN 2002resumé

Ja, så är då ännu en sommar till ända, men vilken sommar sen. Det var väl några år sen man kunde tillgodose sitt hojbehov så till den milda grad.

Och det har man ju gjort, tänkte sammanfatta lite vad som har varit på gång(eller på hoj kanske man ska säga i dessa samman-hang, OBS! humor).

Från eder utsände /jonasson

Säsongen började lite sent träffmässigt(för mej i alla fall) med Lelleträffen på Gotland. Det var

väl ett tjugotal Wheelare som gav sej av, några som kom tidigare(Laila o Jåke), samt några som kom nån dag senare. Dessutom två tappra som verkligen gjorde allt vad dom kunde för att ta sej till ön. Ola o Tobbe. Detaljer följer.I år var det ju 20-års jubileum, så det var ju lite extra begivenheter, jämfört med annars. Bl.a SuperMotard uppvisning på en närbelägen gocartbana, mer om detta senare.Resan ner till att börja med, gick ju över Enköping(som vanligt), med stopp på McDonalds(som vanligt). Sen började det regna, och som det regnade sen. Strax före Strängnäs öppnade sej skyarna bokstavligen. Men som Guldvinge-åkare var man ju inte speciellt besvärad, mer än visuellt kanske. Inte ens Lundin som åkte bakpå i lånat skinnställ, gymnastikskor och utan handskar verkade speciellt besvärad. Däremot blev det en liten malör på motorvägen strax utanför Södertälje. Ett antal långtradare passerades, och det regnade fortfarande lika kraftigt. Plötsligt upptäcker Pette,

som kör först, att nu är det dags svänga av mot Södertälje, så det gör han. Dom flesta hinner med, dock inte dom två hojar som ligger på utsidan av en långtradare. Sålunda var avfarten passerad när Erika och undertecknad hade kommit om sagda långtradare. Så det blev ju till att åka till nästa avfart och vända där. Vi hittade ju visserligen på dom andra ganska snart, ståendes under tak, rökandes och drickandes, ja just det, tack för kaffet sa vi!

Vi anlände till Nynäshamn i god tid, en timme före minst. Men den tiden utnyttjades väldigt väl med allehanda aktiviteter, mycke´ kaffe där också.Dessutom gjorde ju Stormen och Stefan vad dom kunde för att liva upp stämmningen genom att ordna en tuggummituggartävling, visste inte ens att det fanns såna. Hursomhelst så såg det ut som dom åt hundskit innan det var klart. Hur många dom fick plats med kommer jag inte ihåg, men jag vet inte om det var det viktiga. På nåt vis var det väl standarden på resten av veckan som skulle etableras. Vi kom i alla fall ombord och Tomsa fixade hytter, nån öl slank väl ner i baren och vips, så var man på Gotland.Efter sovplatsfördelning och en fotbollsmatch(Sverige- ?), in på


6


7

Systemet och bunkra. Som GW-åkare får man ju ta ett stort ansvar och lassa på så mycket hojen tål. Dessutom hade jag Lind bakpå, så ni kan ju förstå att cykeln knäade betänkligt på väg tillbaka till Kneippbyn. Väl framme blev det stor fröjd och gamman, som det heter. Det burnades och sköts friskt med kulor, mest hela tiden.

Jag hade bestämt att åka och kika på SuperMotard uppvisningen, men det var lite skralt med intresset bland övriga. Göran o Vild-Hasse följde i alla fall med. Hasse, som för övrigt kom direkt ifrån Kosovo, där han hade tjänsgjort som brandman.Vi bussades till en gocart-bana utanför Visby och där gasades det friskt. Både av proffs och av amatörer. Eftersom man naturligtvis måste vara nykter så provade jag inte det. Det var tydligen många som trots allt var det, för det var lång kö. Såg väldigt kul ut i alla fall. Ja, sen blev det torsdag och då går ju dom Gutniske lejkerne av stapeln. Eller rättare sagt, skulle ha gått av stapeln. Det var väl första gången i Lelle-träffens historia som dom regnade bort. Så vädret var som ni förstår inte det bästa den dan. Lekarna flyttades till lördagen istället. Natten mellan torsdag och fredag var förresten inte så rolig för dom som tältade. Svinens tält rasade(fick kanske lite hjälp med det), Rapidos fina bar blåste sönder och många, många tröttnade och tog färjan

hem. Men det tycker jag väl är att fega ur duktigt. Det fanns ju torktumlare och dom snurrade nog mest hela tiden. Så resten av torsdagen var det väl inte så mycket bevänt med utomhusaktiviteter, det blev restaurangen och där spelade, ja vilka om inte Rydell&Quick. Det lät väl som det brukade trots att dom hade en levande trummis denna gången. Man lär väl inte slippa dom nästa år heller eller..?

Fredag morron kom min sambo Carin och hennes kompis med färjan kl. tidigt. Sen var det meningen att det skulle ha kommit 2 till men se det sket sig, fast inte i starten som det brukar heta. Nej, Ola och Tobbe, som hade bestämt sej

att trots allt dyka upp, kom ända till Nynäshamn. Där hade dom planerat att ta snabbfärjan, men den var ju liksom inställd den då. Det blåste på tok för mycket så den låg kvar i Visby till och med. Så det blev till att vända hemöver igen för dessa två tappra. Det enda dom fick var 60 mil i regn, det slutade tydligen när dom kom tillbaka till Falun.Men ett bra försök var det i alla fall. All heder åt såna takter.

Senare på fredagen var det tävlingar på parkeringen nedanför stugorna av diverse sort, kommer faktiskt inte riktigt ihåg var det var i år. Undrar varför? Det kom i alla fall lite regn, det kommer jag ihåg. En smärre incident innehållande både sjöräddning och helikopter-assistans kunde man däremot få bevittna nere vid stranden.


8


9

Det var tydligen en, enligt egen åsikt, missförstådd individ, som efter ett kärleksgnabb begav sig ut i böljan och sedan vägrade komma in igen. Efter en stunds meningslösa försök att få vederbörande att komma in till land, tillkallades sjöräddningen. Till saken hör ju också att det blåste väldigt hårt, så även om han hade velat komma in till land så är väl frågan om han hade kunnat. Så till slut fick alltså en helikopter med ytbärgare fatt i den här killen, fast tydligen inte förrän efter en hel massa försök. Han blev visst våldsam också och vägrade låta sej räddas till att börja med, men blev väl helt utmattad. Han låg visst i vattnet över 30 min, och varmt var det inte.Ja, det finns ju olika sätt att utnyttja sina inbetalade skattekronor, men detta var väl ett av dom sämre.

Fredag kväll spelade Kenneth&the Knutters i restaurangen, och då kan man påstå att det var trångt på riktigt. Själv höll jag mej lite på sidan av scenen där det inte var så farligt. Lite taskigt ljud så där på kanten men hellre det…. Lördagen började traditionsenligt med burn-out tävling, och där hade ju klubben en hel del att försvara. Tävlingen var i år flyttad från det gamla stället mitt i campingen till en fin och bred asfaltraka längst ner på nya husvagnscampingen. Lite bättre svängrum för deltagarna. Fler tävlande än nånsin ställde upp i Wheelers-formationen. De djärve var:

Pette(naturligtvis), Nordan, Berglund och Affe. Hur utgången skulle bli hade man ju liksom lite på känn även om det fanns en del motstånd. Största hotet var ju som vanligt Hjort-Anders, även kallad Massmördarn. Det tillmälet är väl kanske lite att ta i, även om hans uppsyn

är en aning vild. Förresten hade ju han redan burnat upp ett antal däck, hur många vet jag inte. Nån sa att han hade med sej 4 däck och 2 fälgar. Det finns dom som tar detta på största allvar. Nåväl, efter storslagna insatser från

många, våra egna kontrahenter inräknade, så gjorde Pette och Hjorten en egen liten show efteråt. Battle of the Titans eller…? Hur tävlingen gick fick vi ju inte veta förrän senare på kvällen under prisutdelningen.Man hade sen inte många minuter förrän det var dags för Gutniska lekarna som ju blev flyttade från torsdagen. Grenarna är dessa: Rövkrok, Dra bleistre, Dra hank samt Stångstörtning. Stefan Lind var ju med i år så vissa förhoppningar fanns ju i den sistnämnda grenen, även om det fanns Wheelers-inslag lite här och var. Speciellt Görans insats i rövkroken var ju minnesvärd, länge höll dom på också. Sen var det då dags för ”stången”, och det var nu det visade sej hur en stång ska störtas. Stefan visade ingen som helst nåd och hivade iväg stången längre än alla. Till och med Erik, gotlänningen som höll i tävlingarna, och som tydligen inte är en oäven stångstörtare, fick se sej slagen. Det syntes att han var


8


9

imponerad. Det ska väl vara en mas till nåt sånt. Fy fan va vi é bra, tyckte vi som inte hade kastat en bambukäpp ens. Men det är lätt att ryckas med i den allmänna glädjeyran.

Nu följde några timmars kontemplation och vila inför eftermiddagens avslutande trekamp. Väl på plats så tog det ett tag innan allt kom igång. Man kan ju tycka att dom kunde förbereda lite bättre så att man slipper sitta och vänta. Om inte annat så tar ju ölen slut pga. fel i beräkningen vad gäller tid kontra ölåtgång. Jaja, sånt får man väl ta, nu höll det ju i alla fall upp. Väntetiden livades dock upp av herrar Pettes och Stormens improviserade föreställning medelst små,små cyklar, men helt utan kläder. Cykelturen avslutades rakt ner i lerhålet. Stort jubel. Nästan lika roligt var att Lelle själv fick stå och spola cyklarna rena efteråt. Nåväl, Wheelers hade två herrlag och ett damlag anmälda. Ett av herrlagen gick vidare till andra omgången (och vann så småning hela jämra 3-kampen, red.anm.) medans dom andra två inte lyckades lika bra men inga sura miner för det.Nu hade det börjat regna lite lätt igen men nu hade man liksom vant sej. Ja sen var det liksom bara en kväll på restaurangen kvar på årets Lelleträff. Och först var det dags för Bobo att hålla i prisutdelningen för alla tävlingar och jippon som hade ägt rum under veckan.

Men innan han började med det så

hedrade han minnet av Hagis genom att hålla en tyst halvminut, för som han sa; ”Hagis hade nog tyckt att det varit för långt med en minut”. Så sant, och det var nog mer än en som hade svårt att hålla tårarna borta, i alla fall jag.

Prisutdelningar kan ju vara rätt långdragna, detta var inget undantag. Men till slut så var det då dags för pristagarna i burn-out cupen. Och tro på fan om inte Wheelers fick två gubbar på pallen, Alf blev nämligen trea och vinnare blev ju då för fjärde året Pette. Tvåa blev den ständige tvåan, Massmördarn, Anders Hjort. Man tycker nästan synd om honom, inte!Bandet på lördan var Smalare än Tord, som

man hade hört skulle vara ”så jävla bra”. Men inte vet jag om jag tyckte att dom var så bra. Folk dansade och höll på i alla fall, så dom var nog det då. Det är väl jag som är kinkig. Däremot var det ganska tunt med folk på lördagkvällen men det är väl förståeligt, med tanke på hemresan dan därpå. När söndan anlände så sken solen så mycket den orkade och det är ju typiskt, det hade ju varit lite si o så med den saken resten av veckan. Men så brukar det väl vara, Gotland var väl kanske glad att bli av med oss, vad vet jag. Överfarten till fastlandet var i alla fall lugn och stillsam, och jag och Carin stannade kvar i Stockholm, så hur hemresan för resten gick vet jag inte. Jag har bara hört nåt om en tappad insats eller nåt. Det kan nog nån berätta om.


10


11

Restaurangen på Hotell Galaxen i Borlänge (var annars?) har länge haft problem med att matgästerna stjäl deras kryddburkar. I våras gjorde personalen därför nya etiketter till alla burkar för att bara de själva skulle veta vad som var i burkarna.Naturligtvis kan de nu inte själva räkna ut vad som finns i burkarna längre.Maten som serveras där nu smakar inte riktigt som den borde och restaurangen går lite knackigt, den enda krydda de kan använda är nämligen Nejlika, etiketten som lyder ”ej lika” har de ju lyckats tyda....kan du hjälpa dem med resten så att man kan köra igång med ”Hela Huset Gungar” igen?

1. Kännetecknar elektriker2. Vill baby gärna3. Manlig Fröken Ur4. Grottöppnare för rövar5. Lägger båten till vid6. Vattenblomma7. Dialektalt svar när det knackar på dörren8. Gör duktig trafikant9. Tröstande0. Var alltid DonJuan

Kan du fixa rätt etikett på alla tio burkar kan du vinna ett par bärs nästa party!

Skicka rätt etiketter till [email protected] eller ge dem till Laila senast 30/12


10


11

STIILTRÄFFENHOFORS

Helgen efter midsommar anordnar Hofors MCK sin träff vid Edskens strand. Där är det

mycket fint. Så ock i år även om det började blött, men som tur var hade Berglund och Tomsa med benäget bistånd av kassör Honken inhandlat tvenne partytält som kopplades samman och på så sätt bildande en effektiv och skyddande barriär mot naturens krafter. Militärtältet hade även medtagits så sovplatser fanns också. Va bra!Fredagskvällen förflöt sedan under sedvanligt rummel och rabalder, det regnade ju mest hela tiden, så man satt ju under taket för det mesta. Men det kan ju vara trevligt det med. Dessutom fick vi ju sällskap av några av våra Jägermeister-vänner. Tobbe och Jonas dök upp och livade upp tillvaron, med muntra tillrop och hyss. Dessutom livade jag och Ola upp tillvaron ytterligare genom att öppna en burk surströmming, till våra vänners oförställda glädje. Jaså inte det? Nänä, men vi lyckades i alla fall få Berglund att prova, och jag tror faktiskt att han tyckte det var gott. Om det nu berodde på surströmmingen eller nåt annat ska jag låta vara osagt, men resten av kvällen blev lite diffus. Av den anledningen är mina minnesbilder inte riktigt tillförlitliga, men det var i alla fall nån

slags musik i ladan. Bra eller inte? Ja det får nån annan avgöra, det är jag inte rätt man för. Jag hamnade i alla fall på rätt luftmadrass, med hjälp av Ola, räddaren i nöden. Tack för det.

Lördag morron var man oförskämt pigg, frukost inmundigades och det gick ju bra. Ibland kan det vara bra att somna i skaplig tid. 10.03 i P4, vad händer då? Jo, då mina vänner, är det Melodikrysset, och det kan man inte, jag upprepar, INTE MISSA! Det gjorde vi inte nu heller. Om det gick bra? Flyger svalorna söderut på hösten? Naturligtvis gick det bra. Vi vann dock ingen väska med tryck på den här gången heller. Det hade väl varit käckt att ha ölen i när man går omkring på träff. Ja vem vet, trägen vinner heter det ju. När det var avklarat, och alla eftersläntrare dykt

upp(Carin), skulle vi gå på tipspromenad i skogen därikring. Med barnvagn i släptåg blev ju det intressant, men det gick bra. Väldigt bra till och med skulle det visa sej under söndagens pris-utdelning. Jag gick sta o vann sagda promenad och priset var inte dåligt heller. Fri entréavgift till nästa års träff samt 10 st öl att avhämtas i kiosken, jo ja tackar jag. Nu har man ju en fullgod anledning att återkomma nästa

år(vilket jag väl hade tänkt göra ändå).

Tävlingarna klarades av sen med varierat resultat, kollade faktiskt inte så noga, jag var faktiskt och badade lite där ett tag också. Det är mycket som ska


12


13

hinnas med på en helg. Grillarna tändes sedan på och köttstycken kastades på av dom alltid lika hårt arbetande medlemmarna i HMCK. Och allt bara för att vi andra ska ha det bra(och för att dom ska dra in stålar). I år struntade jag i att skjuta den berömda slangbellan, och lika bra var väl det. Det fanns det andra som gjorde så bra så. Erfarenheten har faktiskt fått en att inse att stjälpa i sej så många snapsar under så kort tid bara kan sluta på ett sätt, vågrätt. Dessutom är det ett styggt jävla brännvin dom har. Det är bara norrmän som kan tycka att sån sprit smakar bra. Å andra sidan dricker väl norrmän det mesta är flytande, om inte allt. Nä, så det gick bort i år. Man blev väl vimsig så det räckte i alla fall.Jag vet i alla fall att jag vaknade inte där jag hade trott att jag skulle ha vaknat men det gick ju bra det med. På prisutdelningen på söndag f.m. vann ju jag då som sagt tipspromenaden, min son Sebastian fick pris för yngsta deltagare(9 mån). Ja det ska börjas i tid. Sen blev vi bara näst största klubb, slagna med bara ett par personer av Ballbangers, Gävle. Men nästa år tar vi dom eller hur? Slut upp till Hofors nästa år. 3 mil ska väl alla klara av. Va?

http://www.catweb.se/Saknar du nån länk?

http://crazy.codetroop.com/Roligaste bilden?

http://www.abate-sverige.com/

http://www.hells-angels.se/

http://www.bandidosmc.com/euro/chapters_sweden.htm

http://www.motorcyklisterna.orgKan vara bra att ha lite koll på...

Surftips


12


13

KÄRRINGTRÄFFENBJÖRBO

Anlände till Kärringforsen fredag e.m. jag och Ola. Blev mer eller mindre tilldelade en plats i

utkanten av träffområdet. ”Det vet vi väl hur ni brukar bete er” sa dom. Undrar vad dom menade med det, ingen aning. Vi spärrade i alla fall av vägen med egenhändigt införskaffad Polisavspärrningstejp. Ska det va, så ska det. Sedan inmundigade vi en klassiker i hojsammanhang, kyckling och potatissallad, under vilket Tomsa också hade dykt upp.Dagen till ära med följebil innehållande militärtält,stolar och annat som man kan behöva när man ska leva vildmarksliv. När sedan Hero kom dit så vart det inte fler Wheelare den dan. Däremot anlände ju våra ständigt närvarande vänner i Jägermeister. Tobbe, Lill-Janne och Jonas, samt Tommy från Säter. En nätt skara så där på fredagseftermiddagen.

När sedan eftermiddan övergick i kväll, så höjdes stämmningen succesivt för att nå sitt crescendo vid ungefär midnatt, när det blev bordsdans vid kiosken. Något som tydligen inte gillades av alla. Undertecknad fick sej en rejäl uppsträckning av en veritabel bordspolis som menade att ”Nu går du ner från bordet, annars jävlar…..” Jag menar, vem kan argumentera mot såna handfasta och resoluta anvisningar om bordsskick. Jag fann för gott att avsluta min lilla glädjeyttring, som jag just då tyckte var nog så harmlös. När jag däremot undersökte bordens konstruktion morronen efter, så kunde jag nog hålla med om att det fanns visst fog för bordspolisens agerande.

Borden tillhörde inte dom mest stabila man sett. Nog tycker man att det borde vara dansvänliga bord på en MC-träff, eller..? En rolig sak i sammanhanget var att när jag och Hero gick på tidningsjakt på lördag morron för att få tag i ett melodikryss, så visade det sej, när vi till slut fick tag i en, att killen som vi fick den av var ingen mindre än bordspolisen. Jag kände av förklarliga skäl inte igen honom, men det gjorde Magnus, vilket han skrattande talade om för mej på väg tillbaks till lägret. Hm, han kan ju i alla fall inte ha varit långsint, vilket ju än en gång bevisar att hojåkare är ett tåligt och förlåtande släkte.När vi satt oss och var beredda på att börja kryssa så kom Janne ut ur sitt tält och upplyste oss om att jag hade hängt upp gårdagens Expressen i hans tält, så att vi skulle veta var den var. Det är ordning och reda, men vad hjälper det när man inte minns det. Hur kryssandet gick behöver jag väl inte ens säga, så direkt nu till lördagens övriga aktiviteter. Det inbegrep först att rulla in Heros hoj i ett närbeläget tält, lite bus, för han skulle nämligen åka hem. Påstod att han skulle på nån slags semester eller vad det var dan efter. Ja, dan efter ja! Fy fan va beigt(bääächt)! Hans enda kommentar var: ”Ibland finns det energi” Vi andra, som tänkte hålla ut en dag till, gick på tipspromenad. Det är ju alltid kul med lite fysisk aktivitet(med betoning på lite). Både teori och praktik. Nu hade dessutom ännu ett gäng glada Falu-bor(och Borlänge) dykt upp. Nu var det närapå fullt på våran lilla utpost, men det var ju bara trevligt. En bit in på eftermiddan så stödvilade jag lite så jag missade när Jäger-pojkarna överraskade Erika med en sill-tårta som en försenad födelsedagspresent, den var visst god och väldigt uppskattad. Vilka gentlemän, eller..?


14


15

Det badades också i älven och en del badade mer än andra kan jag tillägga. Det var väl mer tur än skicklighet att det inte blev en hämtning nere vid Forshuvuds kraftstation. Vilka proffsbadare, kallt var det också, men uppfriskande enligt uppgift. Och nu rullade det faktiskt in ännu fler folk, Elof och Marlene, gamla Lellebekanta slår också upp sitt tält och ansluter sej till kollektivet denna underbara lördageftermiddag/kväll. Kan man ha det bättre, jag bara frågar? På söndagmorron har man ju visserligen sina funderingar, men inte en stund som denna. Då är det perfekt.

Men som alla lördagar gör så övergick även denna till söndag, även om vi var några som höll ut längre än andra. Kl 02.30 ca var det läggdags. Och söndagar är ju som söndagar är när man har varit på träff, sega. Men det får väl gå det med. Till slut blåser man ju noll, och det finns ju alltid nån som är värre, och det är ju skönt. Dessutom är det inte så långt hem från Björbo heller. Och efter en rolig helg med mycket tok o roliga människor är det ju skönt att sjunka ner i TV-soffan och bara möösa.

Grabbarna i volleyboll-kommittén har fixat å trixat med att ordna nästa års turnering och nu

är tider, platser och priser klart. Nu återstår bara att bré mackor till alla deltagare...

Jag har efter enträget tjat (inte!) skickat ut inbjudningar till de flesta klubbarna, hur det ser ut kan du själv se här bredvid. Jag tror jag fått med allt som pöjkane ville ha sagt, saknas det nåt så får vi skicka ut en påminnelse till mellandagsrean. Vilket kanske behövs i alla fall...

Snacket går att vi ska ha ett lag med å spöa skiten ur de andra, men jag vet inte. Borde vi inte ligga lågt i år?

Jag tänker försöka få dit en massör som kan ställa upp och mjuka upp lite oanvända kroppsdelar för en billig penning, vi får se hur det går.Finns det andra ideér eller frivillig arbetskraft (alltid!) är det bara att plinga herrar Lind eller Hero.

/redax

Volleyboll Volleyboll


14


15

Ryggmärke 50:-

Bakrutedekal 15:-

Tygmärke 25:-

Dekal 10:-

Små transparenta märken 20:-/3 st

Säljes på Månadsmötet

MCK Wheelers

Sh0ppen


16

Annonstorgwheelers


17

Ford SierraEn -91:a, sedan med 4 dörrar och taklucka. Besiktad 021008 och serviceboken stämplad vid senaste service (igen).Ring å tala med Laila om du behöver bil.0243-22 59 61, 0708-22 59 61Epost: [email protected]

Ryggmärke 50:-

Bakrutedekal 15:-

Tygmärke 25:-

Dekal 10:-

Små transparenta märken 20:-/3 st

Säljes på Månadsmötet

MCK Wheelers

Sh0ppen


16

Annonstorgwheelers


17

Två möss skulle hoppa till en sten i en bäck. Ena kom dit men den an-dra tog för lång sats och hamnade i vattnet. Sensmoral: Ju större sats, desto våtare mus…

Mus i kanten Mus i kanten

KOPPARTRÄFFENFALUN

Om den har jag inte mycket att säga, mer än att jag var där, men inte i egenskap av vanlig

träffbesökare. Däremot befann jag mej på scenen i tältet tillsammans med några andra gökar och fulade mej. Både fredag och lördag dessutom, så det blev inte några tokigheter på det ”vanliga” viset. Annat tok var det dock gott om. Tokiga kärringar som närapå hotar en till livet om man inte spelar ”Leende guldbruna ögon” t.e.x. Man får vara glad att det är väldigt få medelålders damer som bär handeldvapen, fan vet hur det hade gått annars.

Tänk er följande: man står och försöker framföra ett musikstycke, folk dansar och ser i alla fall ut att ha kul. Samtidigt står en käringjävel 30 cm framför ens ansikte och skriker på det grövsta dalmål man kan tänka sej: NI MÅST´ JU SPELA NÅ MAN KAN DANSA TÄ, NI SPELÄ´ JU BARA EN MASSA HÅ´DROCK. MAN KAN JUŃT DANSA JU!Man försöker vara lite diplomatisk och frågar försynt: Men vad håller alla dom där människorna på med då? Nog tycker jag det ser ut som dom dansar. Varpå käringen skriker tillbaks: DOM DÄR KAN JUŃT DANSA ÄLLÄ´! Och så där höll hon på, länge och väl. Det var ”KANT NI SPELA MARGARETA?” och det var ”MEN FY FAN VA NI SPELÄ DÅLI´MUSIK!” och ”MEN FÖR FAN, KAN INTŃI ENS SPELA ”SÅNT Ä LIVÄ´”! Till slut var jag ganska irriterad på detta fruntimmer som nu hade hållit på i gott och väl 1 timmes tid och tjatat om sina förbannade ”LÅTE´, så jag fick nog och skrek: MEN ÅK TILL MANNES

DÅ, KÄRINGJÄVEL, DET HÄR ÄR EN JÄVLA MC-TRÄFF OCH INGEN JÄVLA DANSBANDSGALA!Jag såg inte till henne något mer, ja, jag vet, det var inte särskilt trevligt gjort och jag vet att man som musikant ska försöka vara alla till lags. Men ibland får man faktiskt nog. Detta var verkligen en sån gång. Märk väl att detta hände på fredagen när vi ändå körde lite trubadurstuk. Det var väl tur att inte käringen var där på lördagen när det var på allvar. Huvva!


18


19


18


19

DELTATRÄFFENTIMRÅ

Bushman Riders uppe i Timrå anordnar varje år träffen som har blivit en av mina favoriter,

Deltaträffen. Vi var ett gäng på 4 hojar som drog iväg en torsdag förmiddag. Samling på Kollektivet kl. 10.00 och regnet stod som spön i backen. En kopp kaffe så kanske det lättar, sa Tomsa, och ja, det kanske det gjorde. Men bara tills vi kom fram till Svärdsjö, då satte det fart igen. Regnet följde sen med oss över skogen, Vintjärn, Svartnäs, Åmot över mot Lingbo. Där stannade vi för att konferera och bestämde att åka ut mot Söderhamn, trots att meningen hade varit att åka inlandet upp mot Sundsvall. Himlen såg mycket ljusare ut mot kusten, då fick det bli så. Och se, lyckan står den djärve bi, heter det ju. Väl framme i Söderhamn och McDonalds kunde vi faktiskt sitta utomhus och trycka i oss vår näringsriktiga och mättande lunch.

Fortsättningen upp mot Delta fick alltså bli efter E4:an. Tråkigt men effektivt. Så snart nog stod vi parkerade utanför köpcentrat strax norr om Sundsvall(vad det nu heter). Ett besök på Systemet var inbokat, dessutom var det tvunget att inhandlas lite att äta till frukost dan efter. Träffen börjar ju egentligen inte förrän på fredagen. Ännu en liten stund

senare var vi framme på träffplatsen vid Indalsälvens delta, därav träffnamnet. Tomsa hade ju ringt och grejat och fixat, så ett militärtält skulle finnas tillgängligt. Vi skulle dock bli tvungna att slå upp det själva eftersom vi nu var en dag för tidiga. Inga problem, om nu bara nån hade vetat var själva tältet var. Så vi fick vänta på nån som visste. Till slut kom det väl nån med nåt slags ansvar som gav oss vårt tält, och det kom upp snabbare än en kastspya. Det kom faktiskt ett par regnstänk under tiden men nu var man ju på plats, big deal. Nu fick man äntligen slappa lite och gå och kolla in Jägerläger som i år var större än nånsin. Grabbarna har ju skaffat sig nya och större tält, och då snackar vi stora tält. En mindre villa var väl närmare sanningen.Det blir som ett mindre samhälle när dom väl har fått upp alla prylar. Vi hade förresten inhandlat en flaska Jäger som

vi över-lämnade till pojkarna som en gest av bjud igen-mentalitet. Det är ju faktiskt inte lite man har fått sej till livs i Jäger-läger genom åren. Och som det står skrivet: ”Det är saligare att giva än att taga”. Så sant.

En torsdagskväll på Delta-träffen är faktiskt nästan den roligaste kvällen på hela träffen tycker jag. Då har man tid att gå runt och snacka lite med folk, eftersom det inte hunnit bli så många på plats än, även om det verkar som fler och fler kommer redan på torsdag. Så det gjorde vi mest hela kvällen.


20


21

Kolla på lite hojar hanns också med. En tokig norsk med sitt släpvagnsbygge till sin GSX-R 1100. En inte helt vanlig kombination, men kul. Eftersom vädret nu verkade stabiliseras, blev det ju en hel del badande. Minst 2 ggr per dag i alla fall, det friskar upp och får hjärnan att klarna upp dessutom. Sen var det ju mindre riskfyllt med tanke på att Vild-Hasse inte var lika benägen att utföra sina naturbehov i vattnet i år. Han hade nämligen ett fruntimmer med sej, så han var inte riktigt sej lik om man säger så. Man behövde alltså inte spana efter sjunktimmer. Att vakna upp en fredagmorron på träff och inse att det bara är fredag, det är en skön känsla. Efter en väldigt modest frukost och en blåsning i alkometern så tog vi en tur in till Timrå. Tomsa ville köra guldvinge så vi lånbyttes, nu skulle gasas Bandit. Tänkte ta en titt i backspegeln för att se hur det gick för honom, men se det gick inte alls det. Det fanns inga. Var tvungen att vrida på huvudet, fy fan va bäässjjt. Annars gick det bra, allt gick väldigt lätt. Banditen väger väl bara hälften mot vad jag är van. I Timrå handlade vi, och då menar jag att vi handlade, allihop. Det blev ett litet missförstånd om man säger. Efter att vi hade varit på Systemet, så gick Tomsa och Berglund på Apoteket, medans jag och Affe gick tvärs över gatan till Domus. Där fyllde vi en korg med sånt som är bra att ha, chips, groggvirke, jordnötter, ja ni vet. Väl ute vid hojarna så tyckte vi nog att

det tog väldigt lång tid innan Tomsa och Berglund dök upp. När dom väl gjorde det så hade dom också handlat. 2 kassar fulla alltså plus den som jag och

Affe redan hade. Men nu skulle det väl ätas junk i alla fall. Det var tur att det var en Vinge med i sällskapet, packväskorna blev överfulla.

På fredag e.m. så började det droppa in fler o fler bekanta ansikten och innan man vissta ordet av så var militärtältet fullt och mer därtill. Det skulle nog bli aningens rörigt på nattkröken när folk började gå och lägga sej. Som vanligt

på Delta och en av anledningarna till att jag trivs där är att det alltid spelar bra band där, och i år var inget undantag. Fråga inte vad dom hette bara, för det kommer jag inte ihåg. Det var i vilket fall fullt ös hela kvällen. Ett besök på skogsbaren hanns också med. Ärtsoppa o punsch är aldrig fel. På nåt vis undrar man ju om inte arrangörerna hade läst mitt lilla reportage från förra året, där jag gnällde lite på frukostbestyret. För i år var det frukost i bufféform som gällde, och det är ju mycket smidigare. Så det var snabbt avklarat. Vad vi gjorde sen behöver jag väl inte ens nämna. Nä, kunde tro det. Ni har väl fattat det vid det här laget. Och sen var det dags för Sliskiga slingan, tipspromenaden med tillhörande vätskekontroll. Och vilken vätska sen. Sista kontrollen på denna lilla skogspromenad är alltså en ren och skär spritorgie, lätt förklädd till små färgglada shots. Något som blir allt för


20


21

uppenbart när man har befunnit sej där ett tag. Var helt lugn för att det tar skruv, eller hur Tobbe? Stämmningen var onekligen högre efter sliskiga slingan än före, och det var kanske meningen.

Raskt vidare till nästa begivenhet på lördagens program som bl.a. var det berömda Deltaräjset. Efter förra årets succé var det dags för ett nytt friskt lag att försvara titeln. Det gick nu inte riktigt lika bra, men vad gjorde det. Vi hade ju faktiskt en chans till att vinna nåt i dragkampen, och med Stefan Lind i laget borde utsikterna vara ganska goda. Och mycket riktigt, med Stefan som ankare var det inget snack. Wheelers fick med sej en buckla hem i år igen. Noterbart var att Stefan inte hade några skor på sej heller, dragkamp barfota, vad sägs om det. Lördag kväll var det väl som det brukar på hojträff, burnisar, eldkulsskjutning och fyllvarvning. Vissa varvade mer än andra, mycket mer till och med, vilket skulle visa sej på söndag morron.Det var herr Kättström som hade bestämt sej för att vara värst, och det var han också. Först duktigt med burn(där var han väl kanske inte riktigt värst), där motorn fick jobba på bra. Sen vanlig jävla fyllvarvning av den hederliga sorten. Och nu började hojen låta lite trött. Hur det gick, jo, på söndag morron var det inte mycket liv i den hojen. Ett surrande var det enda som hördes när han tryckte på startknappen. Startmotorn snurrade men det var väl också det enda. Det vart till att ringa bärgning i form av Gräs-Kent som fick koppla på släpkärra och dra iväg 30 mil till Timrå och hem igen med ett vrak på släp. Det är väl sånt man har kompisar till eller hur…? Annars var det väl inga större malörer som inträffade, men å andra sidan, jag såg inte allt heller. Sammanfattingsvis kan man säga att

årets Delta-träff var återigen en höjdare och antalet Wheelers måste man ju säga har ökat dramatiskt. För två år den var det bara jag och Ola som var där, förra året var vi väl ett 10-tal, och i år närmare 20. Fortsätter det i samma takt så borde vi väl vara ett 40-tal nästa år. Det vore väl nåt att sträva efter eller hur? Då borde vi väl slå norrmännen och bli största klubb i alla fall? Vi syns då.

Något förvirrad 1980

Fortfarande förvirrad 2002

Jonasson jonasson

...en bidragande orsak till detta nummer


22


23


22


23

Dino, min TRXDet var dags för 2002 års upplaga av Wheelers-rally och Jonas från Borlänge ville åka. Wheelers- medlemmar får ju inte vara med och tävla men supportera Jonas kunde jag iallafall. Jonas på Blackbird, Ulf på Winge, Kerstin på CB750 och jag på GS500 styrde kosan mot första kon trol len.

Vid andra kontrollen kommer Ulf fram och frågar om jag vill sälja Lillen.

-Hmja, kan jag väl…Kestin har ju börjat köra på gamla dar och mycket kan man säja om hennes 750 men lättkörd är den inte. Efter några kontroller till hade vi bestämt att vi skulle höras på söndagen och bestämma om det blev affär eller inte. Det blev affär och på måndag kväll inser jag att hojsäsongen är i full gång och jag har just bestämt mig för att sälja hojen (hur dum är man???)…..Ett intensivt surfande resulterade i att Jåke & jag hittade en TRX i Färila (åk till Edsbyn och fortsätt 6 mil rakt ut i skogen). Snubben som hade hojen hade köpt den ny 1998 och åkt 710 mil sedan dess. Servad vid 100 mil och vid 600 mil. Tisdag kväll jobbade jag på högskolan och Jåke fi ck i uppdrag och ringa Färila och ordna affären. 55.000 ville han ha, INTE sa jag och det blev som jag ville!Onsdag kväll kom Kerstin & Ulf för att hämta min älskade Lillen. Fredag kväll åkte Jåke och jag till Edsbyn, sov hos svärföräldrar för att åka vidare på lördagen. Att sitta bakpå ZXR750 är INTE skönt. Väl i Färila stod Dino och glänste.

Snabb provtur av både Jåke och mig och jag halade fram kosingen. Istället för att

åka samma ko-stig tillbaka till Edsbyn tog vi nu stora vägen. Halvvägs till Byn var jag nästan gråtfärdig, hojdjävulen gick inte att styra. I rondellen i Bollnäs fi ck jag nästan kliva av och gå runt. 0,5 kg i framdäcket är inte att rekomm-endera, jag log resten av vägen.

Varför ska man då ha en TRX?

- 849 kubik- Två cylindrar (det har alla ”riktiga” motorcyklar)- 83 hk- 205 kg tankad- 270 grader mellan tändning (alla som vet något om ducce vet vad jag pratar om)- 2.400,- helförsäkring, helår- Går att köra på bakhjulet, går att få upp på framhjulet (dessa två saker provade jag mer av misstag än av vetigirighet)- Blir inte frånåkt av zxr 750- Varvar ut på högsta växeln - Med rätt ljuddämpare låter den som vilken Ducce som helst men UTAN torrkopplingsljudet!- Ventiler ställs var 4000:e mil (fem per cylinder, så jag är glad att det inte är oftare)

Mao är TRX en kvalitets-Ducati (ajaj jag kommer att få stryk….)

// Laila

FA

LU

N 1

P 6

2FÖ

RE

NIN

GS

BR

EV

AV

SÄ

ND

AR

E:

MC

K W

heelers, B

ox 2

98, 7

91 2

7 F

alun

Documents

wheelers NEWS filewheelersNEWS Oktober 2002 2 Oktober 2002 wheelersNEWS 3 Fiskeboda 2002 Tillhör du skaran som fått för sig att ett möte med SMC, speciellt ett årsmöte, är en