108
f FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20 LUNDS ARKITEKTSKOLA, VT 2015 ATELJÉ Y&Q, ÅRSKURS 1&2 SKÄLSÖ ARKITEKTER

Workshop fenomenologi fysik

Embed Size (px)

DESCRIPTION

workshop at Lund School of Architecture. By Skälsö Arkitekter

Citation preview

Page 1: Workshop fenomenologi fysik

d llf tf

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20LUNDS ARKITEKTSKOLA, VT 2015

ATELJÉ Y&Q, ÅRSKURS 1&2SKÄLSÖ ARKITEKTER

Page 2: Workshop fenomenologi fysik
Page 3: Workshop fenomenologi fysik
Page 4: Workshop fenomenologi fysik
Page 5: Workshop fenomenologi fysik
Page 6: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HANNA ANDERSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Jag undersökte vad som händer när man byter plats på vägg och fönster. Istället för ett fönster i mitten lät jag väggen ta upp denna platsen. Runt om kommer ljuset in och skapar starka kontraster med den kvadratformade mittpjäsens svärta.Väggarna är tjocka och tack vare detta släpar ljuset sig in förbi kvadraten. Det är inte utsikten jag är ute efter, utan ljuset som letar sig in på alla sidor om kvadraten.

Det blir kontraster mellan mjukt och hårt, centrerat och perifert, ljust och mörkt. Den svarta, skarpa kvadraten tycks sväva i ett mjukt ljus. Rummet blir mjukt upplyst utan någon som kan titta in, det blir skyddat men samtidigt instängt.

modellfoto

ljussstudie

mjukt och hårtcentreratskyddat

skarpt onaturligt mystiskt

Page 7: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HANNA ANDERSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

mjukt / hårtosäkertinstängt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

Jag valde att arbeta med mötet mellan mjukt och hårt. Ljuset som silas in på sidorna skapar ett diffust ljus som sprids utmed väggarna. Dessa består av grå betong, ytan är skrovlig och väldigt grov. Betongen valde jag för att kunna skapa något levande, som kontrast till den svarta kvadraten som är väldigt stel. Släpljuset blir inte lika kantigt när det sprids över betongens grova yta. Även fast betongen är hård får den ett mjukt intryck. Kvadraten i mitten är av täckande tyg som inte släpper igenom ljuset, nr 1. Jag ville få en mystisk känsla över objektet, få den att sväva, varför jag valde att ha tunna vajrar som spänner upp tyget. Infästningarna syns knappt med små ingjutna metallkrokar. Ljuset som träffar det svarta tyget gör att det får skarpa kanter. Det blir en lek med kontraster mellan det mjuka och det hårda. Det egentliga hårda blir mjukt och det mjuka blir hårt.I detta rum är det inte fönstrets utseende som är viktigt i sig då det inte syns. Men det är viktigt att inte en massa yta försvinner till karmar och infästningar så att man precis kan ana utsidan vid tygets kant. Därför är fönstret är av typen som Lewerentz använt i t.ex. Blomsterkiosken. Jag har provat mig fram med många olika material och olika färger, men jag tyckte att spänningen försvann när man tillförde färger. Jag provade även att låta tyget ha lite ljusgenomsläpp, nr 2. Men kvadraten får en annan funktion då, den blir mer som en skärm än som ett mystiskt objekt. I bild nr. 3 är skärmen av ärgad kopparplåt. Objektet blir ännu mer frammande, ett svävande objekt.

sid 2/2

innerväggselevation

1 2 3

Page 8: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CHRISTINA ALEXA GHERMAN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

I en moské sker bönen huvudsakligen på knä. Fönster, belysning och inredning är anpassade efter den höjd som aktiviteten sker. Golvet och rummets lägre sfär får därför en större betydelse än de höga spektakulära kupolerna, vilket framkallar en intim upplevelse av det sakrala rummet. Med detta som inspiration och utgångsläge, försökte jag med hjälp av ljuset, åstadkomma en annorlunda upplevelse av rummet.

Genom att endast belysa den nedre delen hos ett kubiskt rum, ska man uppleva rummet som horisontellt. För att åstadkomma detta har långsmala ljusinsläpp placerats lågt. Djupa nischer riktar ljuset mot den nedre delen av rummet, och hindrar taket från att bli upplyst. Då den nedre sfären belyses intensivt, och det tunga taket förblir mörkt, kommer upplevelsen av rummets riktning förändras.

modellfoto

process

adjektiv: horisontalitet,

betonande, tyngd

Page 9: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CHRISTINA ALEXA GHERMAN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Tyngd,

Enhetghet, Horisontalitet

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Betongen förmedlar en tyngd, men också en enhetlighet. Något som varit viktigt då det huvudsakligen är ljuset som ska påverka upplevelsen av rummet. Betongen har formgjutits för att få en textur och en skrovligare yta, vilket kommer skapa ett mer dramatiskt skuggspel på väggarna. Ytan har lämnats obehandlad just för att förstärka det råa intrycket. Rummet upplevs nästintill som en bunker, tills man hukar sig och låter det starka horisontella ljuset ta över.

FÖNSTER:Fönsterglasen är placerade precis där den nedre delen av fönsternischen planas ut. Den branta lutningen får därmed ett naturligt avslut, med vertikala tunna glasskivor, innan den övergår i en horisontell riktning. Glaset hålls på plats av tjocka kopparskivor, som också förhindrar att fönstren blir allt för framträdande. Skivorna är alltså nödvändiga för att uppnå en avskalad och självklar infästning av fönsterglaset. Samtidigt har den övre kopparskivan förlängds ut i rummet, vilket förstärker det horisontella ljusfenomenet, och genom sin tjocklek, den övre sfärens tyngd. Ljuset hindras från att leta sig uppåt och

med grova bultar av samma material, och kommer åldras med en patina som går igen i betongens råa uttryck.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 10: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CATRIN FRID | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

I detta rummet är det mörkt. Det enda ljus som letar sig in kommer från två springor där väggarna möter taket. Taket och en ram tycks sväva med hjälp av ljuset. Rummet känns mycket lättare att vistas i än om det hade varit ett slutet rum. Ljuset ramar in det svävande taket och fokus dras dit.

modellfoto

process

SvävandeLätt

Page 11: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CATRIN FRID | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

SvävandeLätt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Hela rummet är uppbyggt av grå betong. En slät betong uppdelad i plattor hos väggarna och taket är en enda gjuten betongplatta. Ytan är matt vilket gör att ljuset breder ut sig mjukt längs taket.

Det blir ljusare i rummet ju högre upp du kommer. Till slut lyfter taket och det tunga hårda materialvalet tycks helt plötsligt vara väldigt lätt. Det är denna kontrast jag vill uppnå.

Det översta taket samt ramen hålls upp av en pelare som syns i vy i sektionen. Denna pelare är sedan inbyggd i den tjocka väggen. Pelaren löper snett ut från varje hörn i rummet.

FÖNSTER:Ljusinsläppet kommer från ett fönster som löper runt hela rummet. Detta syns dock inte från där du står i rummet. Du ser bara ljuset som fönstret släpper igenom.

Glaset är klart för att släppa igenom så mycket ljus som möjligt. Rummet blir tyst och lugnt vilket går ihop med det svävande taket.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 12: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINN BOEKHOUT | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Skarpa ljusstrålar med tydlig riktning formars av väggarna, efter

Ljusstrålarna kontrasterar och korsar varandra med olika

modellfoto

process

adjektiv:

fokuserad

Page 13: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINN BOEKHOUT | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: instängt

kallt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:

FÖNSTER:

Fönsterglasen är långsmala och sträcker sig ändå från takets

sid 2/2

innerväggselevation glasskiva | vägg

Page 14: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINNEA A ALGOTSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

I rummet känner man en upplyftande och medetativ stämning tack vare att ljuset sprids och diffunderar på olika sätt. Den mestadels vertikala riktningen på ljusinsläppen som fortsätter up i taket bidrar till en sakral känsla när ljuset liksom strömmar in från ovan.

Efter att ha tillverkat och studerat modellen har jag kommit fram till att jag vill förminska dimensionerna ännu mer på ljusinsläppen, så att de istället för att kunna ge en utblick ur byggnaden enbart fungerar som ljusinsläpp. På så sätt kommer förmodligen ljuset att kunna spridas ut ännu mer och ge en mjukare effekt i rummet.

modellfoto

process

adjektiv: sakral

upplyftandemedetativ

kraftfull

Page 15: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINNEA A ALGOTSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: sakral

upplyftandemedetativ

kraftfull

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Innerväggen är gjord i tunn, slät metallplåt i ljusgrå kulör. Ytterväggen är gjord i brungrått tegel. Väggen är 30 cm tjock och gör att ljuset utifrån blir riktat och tydligt inuti kuben. Insidan är klädd i plåt för att få en enkel och slät insida som inte påverkar ljusets spel på väggarna. Den kalla ytan och det brokiga mönstret gör att den sakrala stämningen förstärks.

FÖNSTER:Fönstren är långa och smala, mestadels vertikalt resta och är placerade i den främre väggen när man kommer in i byggnaden. Fönsterglaset är infogat i tegelväggen så det liv med ytterväggens kant. Glaset förstsätter på vissa ställen i väggen upp till och igenom taket, och på andra ställen byter det riktning 90 grader och blir horisontellt.

För att få så osynliga övergångar som möjligt mellan glasen när fönstren övergår från vägg till tak eller tvärt om, är glasen sammanfogade så tätt som möjligt och har svart fog i skarvarna för att dölja infästningarna. Där fönstret byter riktning i tak och vägg är glasskivorna laserskurna för att få den exakta formen på fönstret.

Infästningarna till fönstren är små och stilrena i metall, de påminner om Lewerentz säregna upphängande infästningar, fast här är fönstren infästa mer i väggen. Fönstren är inte öppningsbara och har inget foder, utan är bara så enkelt och osynligt infästa som möjligt. Dessa fönster är gjorda för att passa temat så bra som möjligt, att skapa en sakral och medetativ stämning i byggnaden.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 16: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | TILDA KARLSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljusspelet som bildas varierar med tiden på dagen, i takt med solens höjd på himlen och rörelse runt byggnaden. I och med

av byggnadens tunna väggar kommer ljusspelet nästan alltid att ha en diffus karaktär då ljuset som faller från de olika väggarna blandas samman i ytan det landar på. Samtidigt består förnstren själva av skarpa former, vilket i vissa vinklar skapar en skarp och dramatisk skuggbild. Vid en sådan skarp och riktad belysning som använts här kommer kontrasten mellan ljus och skugga vara skarp, vilket skapar en dramatisk ljusbild. Vid en mildare, mer allomslutande och mindre riktad belysning blir atmosfären mer sakral, ljusare och ännu diffusare.

modellfoto

modellen sedd ur olika vinklar med belysning från olika håll

adjektiv som utgånspunkt: sakral,

mystisk, kaleidoskopisk,

regelbunden?

momoded llfoto

adjektiv som resultat: dramatisk,

mystisk, diffus,skarp,

kontrastrik.

Page 17: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | TILDA KARLSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: skimrande, svävande,

diffus,sakral.

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:beskriv material, färg, textur och detaljerbeskriv varför du har valt dessa och vad de tillför till ditt projektVäggarna består av tunna kopparplåtar som med tiden kommer att ärgas, även på insidan eftersom fönstrena består av enbart öppningar, utan glas, vilket tillåter vatten att rinna in och ge kopparen sin patina.

FÖNSTER:Fönstrena är skurna som många tunna, vertikala remsor av varierande längd i kopparplåtens överkant. Vissa remsor har mindre rektangulära utsnitt under sig, som fortsätter fönstrets linje nedåt. Utsnitten börjar högst upp i plåtens överkant, vars kamliknande utseende är dolt från insidan i och med mötet med taket. På utsidan kan detta däremot vara synligt. Fönstren är enbart utsnitt, och saknar därför glas. Glaset kommer i stället i form av en glasskiva monterad med bultar i plåten, en bit innanför plåten. Glasskivorna sträcker sig inte hela vägen ut i någon av kanterna, utan lämnar en glipa mellan dess kanter

och kasta omkring de ljusstrimmor som släpps in genom utsnitten i plåten.

HELHET:Den till en början högblanka kopparen kommer i samverkan med de inre glasskivorna och det rika och varierade ljusinsläppet skapa ett skimrande och nästan svävande ljusspel inuti byggnaden. Känslan av att stå därinne, omsluten av ett

sid 2/2

innerväggselevation

Page 18: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | THOMAS ÅSTRÖM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Innerväggen mot de båda fönstrerna är tillräckligt bred för att täcka fönsterkonstruktionen om man är placerad i mitten av rummet. Det sakrala ljuset upplevs indirekt på väggen då den exakta ljuskällan är gömd.

modellfoto

process

adjektiv:Sakral

IndirektHemligt

Page 19: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | THOMAS ÅSTRÖM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Sakral

IndirektHemligt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Solid armerad betong. Råheten spelar med det sakrala ljuset.

FÖNSTER:Fönster typ 1: Gultonade mindre glas placerade längst hela väggarna på bakre schakten. Fogade med genomskinligt silikon. Fönsterkarm i grå förszinkad plåt. Fönster typ 2: Transparent härdat fönster från golv till nockel, 30 cm brett. För extra ljusinsläpp bakom bakre väggen.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 20: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | THEODOR RUNERHEIM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

I taket sitter ett antal små hål. Dessa skapar en kamera obscura som projicerar himmeln på golvet. Varje hål ger en egen bild vilket frambringar ett geometriskt ljusspel. Väggarna emellan hamnar i nästan fullkomligt mörker och storleken på rummet blir svårt att uppfatta.

modellfoto

process

adjektiv: rumsupplösande

fokuserat

Page 21: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | THEODOR RUNERHEIM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: rumsupplösande

fokuserat

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Matrialet i väggen är mörk, nästan svart matt sten. Detta för

i taket.

FÖNSTER:

allt fokuseras istället rakt ner.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 22: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SOFIE ODBY | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Beroende på placering av ljuskällan skapas skilda fenomen. Samtliga smala och avlånga, men med olika riktningar och varierande knyckar. Den långa och genomgående öppningen i boxen tillåter ljuset att byta riktning utan att brytas.

Modellfotot föreställer ett ljusinsläpp vilket skapar formen

oregelbundna formen av öppningen skiljer sig från den mer rektangulära formen på släpljuset som bildas. Här skapas ett oväntat ljus men i en enkel kontinuerlig form.

modellfoto

process

adjektiv: varierad,

kontinuerlig

Page 23: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SOFIE ODBY | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: varierad,

kontinuerlig

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:

Boxens väggar och tak är av en mörkare och något sliten betong. Denna yta är relativt blank vilket skall ge skarpare kontrast mellan materialoch ljus. Jag har valt mörk betong för att förstärka mörkret i rummet vilket resulterar i att ljuset möjligtvis upplevs som mer önskvärt. Det är ingen självklarhet

FÖNSTER:

Jag har valt att skära innerväggarna diagonalt utåt där fönstrena är placerade. Detta för att från insidan skapa en illusion av väldigt tunna väggar trots ett tungt material. Glasen sitter i en infästning där de sedan är fastlimmade med en fogmassa. Karmen tänker jag mig är av ett ljust trä som från utsidan sett ramar in fönstrena. Denna träkarm är alltså inte synlig från insidan. Den skarpa kanten som istället utgör gränsen mellan vägg och fönster är menad att ge ljuset en viss skärpa vid intrång i boxen.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 24: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SIMON BRING | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Min utgångspunkt var att genom ljus försöka tillföra rörelse till det väldigt stilla och kubiska rummet.

Ordet rörselse var inte i sig lätt att förstå utan blev istället något

göra rummet mindre statiskt och balanserat. Jag försökte även tillföra en känsla av riktning och stora skillnader mellan de olika väggarna.

Väggarna har varierande tjocklek, tunnast längst till höger och tjockast till vänster. Detta är för att förstärka en känsla på tungt respektive lätt. Det var också ett test hur fönster kan övergå från att vara som perforerade objekt med indirekt ljus till att upplösas och bli en del av en mer otydlig ljus- och rums-mässig komposition.

modellfoto

process

RÖRELSEUPPLÖSTKUBISKT

RIKTNING

Page 25: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SIMON BRING | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2s

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: INRAMAT

LÄTTTUNGT

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

Jag har valt att göra väggarna i betong. Det jag ville uppnå var dels en upplevd tyngd i väggen till vänster med hjälp av ett material som känns “tungt som sten”. I motsats ville jag att materialet skulle kunna upplevas som lätt uppe i högra hörnet och därför valde jag betong som jag tror skulle kunna möta båda kraven genom att det skulle kunna göras tunnt i hörnet.

Tjockleken på väggen blev också betydande för fönsterkarmen. Först ville jag att fönsterkarmen skulle vara osynlig och att mötet skulle bestå av bara betong och glas. Men slutade skissa på en lösning som dolde karmen då jag insåg att den istället skulle kunna vara ett intresant element, speciellt då det inramar den upplösta fönsterformen i hörnet.

Till vänster lade jag till väggtjocklek och ett indirekt ljusinfall. I övre hörnet så var idén att det skulle vara så öppet som möjligt. Men jag var osäker på hur rent mötet mellan två fönster skulle bli i hörnet så jag valde att istället ha en fönsterkarm i hörnet som på sätt och vis även indikerade betongkubens upplösta, men samtidigt upplevda hörn.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 26: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JAKOB VERMELIN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET

På min första modell satte jag ordet kontrast. En ljus sida och en mörk sida - som accentueras av en ljus punkt. I ett försök att göra den ljusa sidan ljusare (öka kontrasten) så öppnade jag en till fönsterlucka i väggen. Då upptäckte jag att då man lyser igenom denna faller ljuset här direkt - medan ljuset från taket blir ett diffust släpljus. Detta kändes som en intressantare och mindre uppenbar kontrast. Det skarpa direktljuset

ton. Försökte härefter ta in mycket av de båda ljustyperna, men kom i slutändan fram till att skuggan var viktig för känslan, kanske speciellt

fönsteröppningarna mindre.

modellfoto

process

adjektiv:kallt och varmt, kontrast

skarpt och diffust släpljus och direktljus

Page 27: Workshop fenomenologi fysik
Page 28: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | VIKTOR TAMM | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

De kala väggarna i rummet belyses ovanifrån. Genom de smala springorna i taket längs väggarna sipprar ljuset in.

Tjocka väggar och tak skapar ett ljus som tränger nedåt, koncentrerat och med en tydlig riktning som inte sprids runt i rummet. Endast vissa delar lyses upp.

Taket är fastsatt i hörnen av rummet, vilket skapar olika områden där ljuset faller ner. Detta gör även att ljuset inte belyser alla delar av väggarna, som hörnen längst upp. Resultatet blir att ljuset släpps in i mitten av väggarna och strålar ut nedåt och åt sidorna.

Ljuset bildar strålar som kryper ner längs väggarna och ner till golvet. Man kan ana att något ligger i vägen för ljuset genom springorna i taket, kanske något slags galler.

För besökaren i rummet kommer väggarna upplevas som upplysta och varma, i kontrast mot centrum av rummet, som är mörkt och kallt.

längs väggarna kommer man endast mötas av bländande ljus. Det bländande ljuset kan göra att den inre mörka mittendelen av rummet känns avskärmande från själva väggarna, som ett separat rum där besökaren heller inte kan observeras uppifrån.

modellfoto

process

adjektiv: kalt,

avskärmande, kontrasterande

Page 29: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | VIKTOR TAMM | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: kallt,

simpelt, bastant

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Betong och stål var självklara val av material, då jag ville framhäva en bastant och lite råare känsla i rummet. Meningen är även att rummet ska vara hållbart och kunna stå där länge för sig själv, utan någon slags underhållning. Metallgaller är uppsatt längst nere i väggen för att föra ut vatten som kan rinna ner från taket.

Även golvet har höjts en nivå för att skydda besökare från fukt på betonggolvet under och samtidigt förstärka avskärmningen, eller snarare rumsligheten, som är skapad av ljuset som strålar ner.

FÖNSTER:Då mitt rum skulle få en så bastant karaktär som möjligt valde jag att sätta för ett galler för mina fönsteröppningar i taket. Detta föll även naturligt på plats då jag utgick från min modell och dess ljusinsläpp. På grund av detta har öppningarna inga fönsterglasrutor - fönstret utgörs av gallret och det smala schaktet under.

På grund av dess storlek och tyngd behöver man inte ha infästningar på gallren. De ligger i breda skåror vid markytan, inuti det tjocka betongtaket. På så sätt har de samma karaktär som exempelvis ett gatubrunnsgaller. De släpper igenom både ljus, vatten och allt som kan tänkas passa genom skårorna.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 30: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JULIA K. PERSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Rummet består av 1 meter tjocka väggar i ett tungt, massivt material. Det 1x1 meter stora hålet i rummets nederkant skapar ett nytt rum, där ljuset kommer in direkt. Detta rum blir fyllt av ljus, och detta ljus tar sig sedan vidare in i det stora rummet.

Fönstrets placering längst ned vid golvet, gör att ljuset ostört faller in på golvet, genom nischen och vidare ut i rummet. Detta händer även i hörnet mot den vänstra väggen, då ljuset kommer från vissa håll. Ljuset åt sidorna och uppåt blir däremot mer stört av de metertjocka väggarna och bryts av.

Fönstrets placering skapar ett ljust hörn och ett motsatt mörkt hörn. Att det är placerat längst ned mot golvet, tillsammans med väggtjockleken, gör att känslan av tyngd i rummet uppstår.

modellfoto

process

adjektiv: tyngd,

kontrasterande,geometrisk

Page 31: Workshop fenomenologi fysik

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

Väggen består av betong och har en tjocklek på 1 meter. Materialet tillför tyngd till rummet. Det är ett kallt och rått

kvar. Både golv och väggar är i betong. Det tunga rummet och materialet gör att ljusinsläppet kanske uppfattas starkare.

Fönstrets träkarm bryter betongen. Den ramar in fönstret och ljuset. Träkarmen är försänkt i betongen och gör att ljuset kan falla ostört in genom fönstret utan att detta störs. Träkarmen är obehandlad.

Fönstret är öppningsbart för att det rum som bildas mellan de djupa fönsternischerna ska kännas ännu mer som ett rum; som att man till och med kan öppna fönstret som en dörr kliva vidare ut. Fönsterbågen är i aluminium för att kunna göras så liten och smäcker som möjligt. Denna är dock målad svart för att undvika det metalliska och glänsande i omålad aluminium. Denna skulle kunna ta fokus från ljuset annars.

I många fönster utgör karm och båge något högt på vertikalen.

ljuset.

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JULIA K. PERSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: tyngd,

enkelhet

sid 2/2

innerväggselevation

Page 32: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AMANDA KAPLAN | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

De olika ljusen och skuggorna från väggarna möts och skapar

process

Diffust

Page 33: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AMANDA KAPLAN | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Futuristisk Diffust

möjligt att öppna fönstret för att komma åt smuts

sid 2/2

innerväggselevation

Page 34: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ALICE FRANZON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ett behagligt och lugnt rum skapas, inget direkt solljus kommer in. Fönstret består av olika nivåer, desto högre upp och närmare himlen, desto mer ljus kommer in. Det skapas en uttoning mot ljuset och kontrasten, fönster/tak suddas ut. Jag valde att göra fönstret runt för att förstärka kännslan av mjukhet utan vassa tydliga kanter och hörn.

modellfoto

process

adjektiv: Lugnt,

UttonatCirkulärt

meditativt

Page 35: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ALICE FRANZON| ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Mossig

jordisk/him melsk

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:

Insidan är infärgad betong i mossgrön kulör. Betongen är slät.Den mossgröna kulören kan associeras till naturen och jorden medans ljuset uppifrån ger ett himmelskt perspektiv.

FÖNSTER:

Glaset i fönstret syns inte från insidan, glaset är av sorten klartglas.Glasskivorna i fönstret bär upp takskivorna. Takskivorna är någon slags hanycomp board för att vara starka, men ändå håller belastningen på glaset nere. Hanycomp borden är täckt av ett tunt lager grön puts för att efterlikna den gröna betongen. Takskivan är placerade på ett sätt så att detso högre upp och närmare mitten detso mer ljus släpps in. I fasaden är glaset omgivna av en stålkarm. Glaset möter stålet direkt. .

sid 2/2

innerväggselevation

Page 36: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MOA SVENSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

På den ena väggen har jag placerat nio stycken vertikala ljusinsläpp som går från golv till tak som tillsammans bildar ett randigt mönster. När det kommer ljus in i boxen bildas även ett ett randigt mönster på golv, tak och väggar. Så även fast det endast är en vägg som är randig så upplevs hela rummet som randigt när ljus tillförs till rummet.

Tjockleken på väggar, golv och tak är tunn eftersom detta resulterar i att man kan få ett skuggspel under större delar av dagen. Om det exempelvis hade varit tjocka väggar hade man endast fått denna effekt under en viss tidpunkt på dygnet.

Anledningen till att fönstrena går från golv till tak är att detta skapar en ytande övergång mellan fönsterpartiet och skuggspelet, nästan som om de är en. Detta är även anledningen till att jag har valt att ha släpljus på sidorna av boxen.

modellfoto

process

adjektiv: SKARPT,

MÖNSTRAT, KONTRASTFULLT

Page 37: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MOA SVENSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: SKARPT,

MÖNSTRAT, KONTRASTFULLT

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Jag har valt att ha ett träplank i min byggnad för att förstärka det randiga intrycket i rummet. Jag har valt ett träplank som är hyvlat så att det blir skarpa skuggor när solen möter väggen. Den varma bruna färgen på träet gör rummet känns varmt och behagligt trots de skarpa skuggorna.

Jag har valt att ha samma material i hela rummet för att skapa ett enhetligt intryck. På den sida där fönstren är har jag tagit bort varannan planka och satt dit ett fönster istället. Detta för att skapa en ytande rytm i rummet.

FÖNSTER:Det nns totalt nio fönster i rummet. Alla fönster är infästa på samma sätt. Alla fönster är även placerade vertikalt med två plankor på vardera sida om sig. Fönsterna är inte öppningsbara.

Jag har placerat min karm innuti golvet och taket så att det inte nns någon synlig karm som sticker ut från golv och tak. Detta är för att jag vill ha en ytande övergång mellan fönsterpartiet och skuggspelet som inte störs av något horisontellt band av karmar. Karmen är gjord av samma träslag som nns i resten av rummet för att smäla in i rummet på ett smidigt sätt. Jag har valt att inte ha något foder eftersom jag endast vill ha vertikala linjer i min byggnad.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 38: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MATS ANDERSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPETBeroende på hur rummet vrids och vilken tid på dagen man besöker det skapas en rad olika mönster och skuggspel. I vissa lägen uppkommer ett släpljus på en vägg, vid andra tidbpunkter ett tydligt mönster på golvet. Maximal sakral effekt uppnås med fönstren vända uppåt och ljuset rakt uppifrån. För att åstadkomma “kexchokladeffekten” krävs ljus från två håll vilket kan vara från två lampor när det är mörkt ute, eller med hjälp av solljus och speglar.

modellfoto

process

adjektiv: Sakral

Hörnlös Föränderlig

Page 39: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MATS ANDERSSON | ATELJÉ 1 | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Ljus

Skimrande

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Tegelvägg målad med vit färg. Ganska god färgtäckning men vissa porer/håligher i täckning. Den ljusa färgen har valts för att göra rummet ljus. Väggbeklädnaden och porositeten har valts för att ge mer liv och spänning till samspelet mellan ljus- och skuggmönster.

FÖNSTER:Fönsterna är placerade i ena väggens överkant och i takets ena ytterkant. Glasen ligger i liv med ytterväggen utsida respektive takets ovansida och möts hörn mot hörn. Den lodräta delen av takbjälklaget som är synlig ovanför glasskivorna i fasaden täcks av dessa och på motsvarande sätt täcks ytterväggens överkant av glasskivorna på taket. Glasskivorn ligger i en liten nisch gjuten i betong och hålls på plats av silikonmaterial. Glasen är gjorda av ett tjockt klarglas. De delar av vägg och tak som utgör

plast. Denna plastbeklädnad skapar ett skimmer som refelekteras in i rummet när den träffas av solljuset. Detta är tänkt att hjälpa till att luckra upp den skarpa gränsen mellan solbelysta och skuggade fält inne i rummet.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 40: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MARTIN ELLMARK | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

På ena väggen framträder ett tydligt fönster. Ett fönster helt utan utsikt. Utan insyn. Nästan utan form. Ljuset från “fönstret” studsar mot väggen och ger ett diffust sken i resten av rummet.

Ljuset utifrån färdas längs ett antal smala nischer som i sig nästan inte syns, men som var och en bidrar med ett litet riktat ljusinsläpp. Tillsammans bildar de en helhet som upplevs som ett fönster där fönstret inte be nner sig.

modellfoto

process

adjektiv: skenbart, osynligt,

omslutet,virtuellt

Page 41: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MARTIN ELLMARK | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: hårt,

omslutet,kontrastrikt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

Väggytorna utgörs av en grå betong vilket skapar ett hårt, bestämt omslutet rum med mycket stor kontrast mellan de ytor som belyses och de som inte belyses.

Infäst med en minimal metallram i husets tak nns en skiva kanalplast som diffuserar solljuset en aning och skapar en mjukare ljuskälla.

Ljuset från fönstret leds genom mattsvarta lameller vars uppgift är att absorbera allt ljus som kommer mot dem och och endast släppa förbi det ljus som färdas i riktning mot ett speci kt fält på den ena väggen. Innertaket, lamellerna och den nisch som lamellerna sitter i är alla klädda med en mattsvart nish som ger dessa ett homogent uttryck och gör ljusinsläppet svårt att urskilja, nästan osynligt.

Ljuskäglan målar upp ett ljust, tydligt “fönster” på ena väggen som i sin tur re ekterar en begränsad mängd ljus ut i rummet, bara tillräckligt för att rummets ytor ska kunna urskiljas.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 42: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Maria Kempe | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

När ljuset når marken skapas ett livfullt mönster som lyser upp rummet. Ljuset bildar stora speglar länga med ytan som får en att vilja sätta sig ner i rummet och beundra det faktastiska som ljus är.

“We can easily forgive a child who is afraid of the dark; the real tragedy of life is when men are afraid of the light.”

modellfoto

process

adjektiv: mönsterlivfullhet

gemenskapkyrklig

Page 43: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | MARIA KEMPE | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: livfull

spännande

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Till väggarna har jag valt en svart och vit marmor som skapar ett spännande möster. Den svartvita marmorn lämpar sig bra till de färger som kommer in i och speglar sig över ytan.

FÖNSTER:Genom att välja ett fönster med färgat glas förstärks mitt fenomen, ljuset som kommer in blir färgat och lika så mönstret på golvet. Fönstren är satta på insidan och hålls upp med hjälp

upplevs som “hål i väggen”. Ett komplement till fönstren vore att skapa “trappar” som samlar in mer ljus utifrån och förstärka effekten. Fönstren är satta på insidan så att trattarna ska kunna monteras på lätt.

sid 2/2

innerväggselevation 1:20 innerväggselevation 1:40

Page 44: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINNEA PETTERSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Skivor skärmar av och leder ljuset. Hindrar direkt kontakt mot ögat och skapar ett mjukt, lekande ljus.

modellfoto

process

adjektiv:diffust,mjukt

Page 45: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | LINNEA PETTERSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: diffust,mjukt,

kontrast

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Betongens skrovliga textur ger tyngd mot det mjuka ljuset. En kontrast som framhäver ljusets lätta rörelse. Den vertikala texturer förlänger ljuset och ger rummet mer rymd. Den gråa tonen ger skuggan sitt mörker och ljuset sin klarhet.

FÖNSTER:Ljusinsläppet sker sker genom tre avlånga fönster från rummets ena sida. De är infästa i linje med väggens yttre. Med frostat glas sprids ljuset i rummet och bildar ett mer diffust sken. Innerväggen fortlöper över fönsterna i form av tre platsgjutna skivor som riktar in ljuset i rummet. Skivorna döljer fönsteröppningen för att dölja ljusets källa och ge ljuset självständighet.

Fönsterkarmen är av borstad metall för att ge en lätt konstruktion som inte tar mycket plats och leder ljuset utan att skapa skärpa.

sid 2/2

innerväggselevation

planutsnitt

Page 46: Workshop fenomenologi fysik
Page 47: Workshop fenomenologi fysik
Page 48: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | EMILIA FEHNIGER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

De nio små fönstrena som tillsammans formar en fönstergrupp i takhörnet är en väldigt koncentrerad ljuskälla. För att framhäva det rutmönstrade mönstret har jag valt att använda mig av nio

önskade effekten.

Ljuset från fönstrenera sipprar ner från taket utmed väggarna ner till golvet där rutmönstret uppenbararr sig. Rummet får en instängd känsla som ett övergedd fängelsehåla. Ljuset lyser inte upp rummet utan ger endast ett koncentrerad sken i det mörka rummet vilket förstärker denna känsla. Samtidigt som

modellfoto

process

adjektiv: instängt,

ensamhet, hopp

Page 49: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | EMILIA FEHNIGER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: instängt,

ensamhet, hopp

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna är av en grå platsgjuten betong med grov textur för att ge rummet sin kalla och mörka karaktär. När ljuset träffar de skrovliga väggarna skapas skuggor som ska förstärka känslan som ljuset förmedlar. Hålrummen för fönstrena är målade i tunt lager av vit färg över betongen för att ljusinsläppet i hålen ska bli maximerade och för att ge hålen känslan av ljus och hoppet från ovan samtidigt som de behåller sin råa känsla.

FÖNSTER:Högst upp i högra hörnet av rummet är nio små fönster placerade genom en 1 meter tjock vägg. Glaset är en skiva som täcker alla hålrummen. Glaset existerar i hålen som ett klimatskal och är fästa med metallklämmor då glaset så lite som möjligt ska se ut och ge ett uttryck av ett klassiskt fönster. Materialvalet här är även till för att fortsätta med att förmedla den kalla känslan. Fönstret är placerat längst ut på väggen från rummet då det ska synas så lite som möjligt och att formerna av hålen och vad de förmedlar ska ligga i fokus istället för glaset när man är i rummet.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 50: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Karl Båth | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

Jag funderade på fönstrets funktion som inramning, och vad som händer om man inverterar det konceptet. Jag blockerade den delen av väggen som är i människans ögonhöjd, och lämnade ljusinsläpp mot hilmen och marken.

Ger detta ett ökat fokus på rummet i sig? Triggar det ett intresse av det av utomhusvärdlen vi inte kan se? Skapar det en kontakt med de mest fundamentala delarna av naturen, himmel och jord? De som är desamma över hela världen?

modellfoto

process

SPÄNNANDETUNGT

INÅTVÄNT?

Page 51: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Karl Båth | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

NATURLIGTTUNGT

SAKRALT

VÄGG:Jag har valt att jobba med gult/beige tegel som väggmaterial, detta för att ge en naturnär känsla och kontakt med himmel och jord som skymtas genom fönstret. Samtidigt är det ett ganska anpråkslöst material även om det ger ett intryck av stabilitet och av beständighet.

FÖNSTER:Mitt fönster är stort, och i en väldigt ovanlig form. För att det överhuvudtaget ska kunna fungera under de förutsättningarna har jag valt att göra det i laminerat glas. Fönstet kommer att med hög precision lyftas in i väggen med hjälp av robotarmar. När det är på plats horisontellt kommer det att stagas upp på 10 cm höga klossar för att komma på plats. Därefter placeras fönsterbrädor av marmor i en liknande nyans som teglet (och utvalda av samma anledning), för att dölja fönstrets infästningar i väggen. Allt detta för att ge ett naturligt och minimalistiskt intryck.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 52: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JENNY LÄHDET | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPETFÖNSTREN HAR OLIKA LÄNGD OCH SITTER I OLIKA HÖJDER FÖR ATT DET NATURLIGA LJUSET I RUMMET SKA UPPLEVAS OLIKA BEROENDE PÅ SOLENS POSITION.

TANKEN MED VÅGMÖNSTRET I FÖNSTRET ÄR ATT SKAPA ETT MJUKARE LJUSFLÖDE, ISTÄLLET FÖR SKARPA LINJER AV LJUS SOM SKÄR GENOM RUMMET.

modellfoto

process

adjektiv:lugn, instängt, mörkt ,fokuserat

Page 53: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JENNY LÄHDET | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: lekfullt,

instängt, tungt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Alla ytor är i smutsig betong för den tunga, instängda känslan och en plan, öppen yta för ljuset att leka mot.

FÖNSTER:Placerade i olika höjd för att rummets karaktär ska upplevas på olika sätt beroende på solens position, där med kommer det naturliga ljuset att nå väggar, tak, golv på olika sätt vid olika tidpunkter. Fönsterglaset är placerat nära ytterväggen för att så mycket som möjligt av spröjset ska kunna forma solljuset, därför lutar även slutet av väggen in mot fönstret för att inte blockera solstrålarna.

Dubbla glas i fönstren för att kunna ha mönstret mellan glasen och för god isolering i fönstret. Beslagning och infästning går i svart för att fokus ska hamna på ljuset.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 54: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JEANNA BERGER | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Mitt ”fönster” är en perforerad vägg där ljustrålar kommer in genom små hål men då dessa hål är många blir ljuseffekten stor. Målet med mitt fönster var att skapa ett rum fullt av ljus. Ska man fylla ett rum med ljus och samtidigt vara begränsad till en fönsteröppning borde det mest effektiva vara att göra fönstret så stort att det tar upp en hel vägg, eller? Gör man detta fyller man inte bara rummet med ljus utan också med utsikten. Jag ville att focus skulle vara på just ljuset i mitt rum och löste detta genom att skapa ett mönster i min vägg som släpper igenom ljus men har en sådan tjocklek att enda chansen att se ut är genom att ställa sig direkt framför ett av hålen. Ljusfenomenet ger en känsla som påminner om den skuggorna under en trädkrona kan ge - enligt mig är det ljusfenomenet det mest behagliga jag kan tänka mig.

modellfoto

process

LjusDiffust

Sakralt

Page 55: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JEANNA BERGER | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

KontrasterMjuktHårt

VarmtKallt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:

Mitt rum är gjort av betong. ett mycket hårt och kallt material. känslan det ger ställer sig i skarp kontrast till det mjuka, försiktiga, varma ljuset som kommer in genom fönstret. Den trista gråa färgen får blir mer nyanserat av ljusets spel och ger rummet en ny dimension.

FÖNSTER:

Fönstrets mönster uppnås genom att tegelpannor staplas på varandra, inte rakt ovan på varandra som de görs då de levereras utan men en halv längds förskjutning. Denna försjutning skapar de glipor genom vilka soljuset kan slinka igenom och framkalla de ljusfenomen som beskrivs ovan. Tegelpannorna är röda och förstärker på så sätt ljusets varma ton i kontrast i den grå betongen i övriga rummet. Väggen

skiljer insidan från utsidan utan elementet vind är en del av den upplevelse rummet vill förmedla. Ser man det som en trädkrona gör vinden den föreställningen mer verklig. Väljer man att se byggnaden som en av en mer sakral typ så kan vinden få en

sid 2/2

innerväggselevation

Page 56: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HUNG BUI | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljuset kommer in via två band som är öppningar på väggen. Ljuset som lyser upp har två egenskaper. Det ena är en stark och skarp strimma av ljus som ramar in fönstret. Det andra mjukare släpljuset skapar en mer subtil glöd på ytan bortom öppningen.

Beroende på ljusriktning kan dessa två egenskaper variera i rummet. Ibland går det starka ljuset utanför sin inramning och drar skarpa linjer på väggen. Den subtila glöden förblir på sin plats. Tillsammans skapar de ett dynamisk spel under dagens gång.

modellfoto

process

adjektiv: Suggestivt,

Dolt Dunkelt

Page 57: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HUNG BUI | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Skrovligt, Åldrande,

Tryggt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggen består av ljus stuck med inristade linjer. De slarvigt dragna linjer skapar en böljande karaktär. Stenigt samtidigt som

som interagerar med ljusspelet.Texturen tillsammans med en neutral färg fungera väl i en miljö med ljus och mörker. Nyanser förstärks utan att distraheras. Stuckens korniga struktur gör också att släpljuset förstärkas.

En inre vägg på 50 mm fungerar som en skärm som förhindrar större del av utomhusljuset. Denna vägg består även av stuck för ett helhetsintryck.

FÖNSTER:Fönstren ligger bakom skärmväggen som täcker för all utsikt.Eftersom ljusfenomenet är dolt behöver installationer och infästningar inte synas. Det blir en kuliss som inte ska träda fram eftersom det kan försvaga uttrycket med stenmaterial.

Infästning av fönstret sker 50mm från kanten av skärmväggen. Detta för att minska visuell kontakt med besökaren.

Enkelglas-fönster med färglös metallinfästning utan karm. Eftersom fönstret på undersidan är vinklat så kommer ev. regn att rinna ner på marken.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 58: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HAMPUS JONASON BJÄRENSTAM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljus längs golv och ena hörnet på rummets bakvägg gör att väggen käns frikopplad från resten av rummet. Att ljuset är indirekt gör att man får en uppfattning om den svävande väggens tjocklek. En spänning uppstår då väggen upplevs som tung och solid men ändå svävande.

modellfoto

process

adjektiv: Tyngd

Antydan

Page 59: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | HAMPUS JONASON BJÄRENSTAM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Tyngd

AntydanVärme

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Behandlat trä. Tänkte från början skapa min illusion av svävande tyngd med hjälp av ett tyngre material, typ betong, men efter att ha gjort uppgift 1 föll jag dock för värmen i kartongens färg - vilken för mig representerar trä.

FÖNSTER:För att stärka upplevelsen av väggen som svävande valde jag att placera fönstret vid ytterväggen. Luset som kommer in vill jag ska vara naturligt dagsljus och glaset får därför vara vanligt fönsterglas, kvartsglas.Glaset sitter 3 cm in från ytterväggen i en sänka för att få ett direkt möte med väggmaterialet.

DETALJ, FÖNSTER:

ytterväggen.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 60: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Gabriel Cankalp | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Page 61: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Gabriel Cankalp | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 2/2

Page 62: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ERIK STIGLAND | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Idén kring ljusfenomenet var att skapa något sakralt och mystiskt. Genom att låta allt ljusinsläpp ske underifrån utmanas idén om hur klassiska fönster och ljusinsläpp är utformade. Även idén om att ljuset ska komma uppifrån och eller leda uppåt, mot himlen, utmanas. Samtidigt sluter inte väggarna tätt kring bottenplattan vilket skapar en ovisshet och instabilitet då vi ej längre har kontroll över vad som sker på marken under oss. Rastret skapar en dynamik i ljusspelet som tillför ytterliggare dimensioner till fenomenet.

modellfoto

process

MystiskSakral

InstabilOviss

Fablisk

Page 63: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ERIK STIGLAND | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

MystiskSakral

InstabilOviss

Fablisk

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Materialvalet för väggarna föll på skivor av vit marmor, där marmoreringen i kombination med ljusspelet underifrån skapar dynamik i rummet. golvet är täckt av svart marmor som vilar på en bas av armerad betong. Den svarta marmorn återkopplar till väggarna men bryter av i sin färg. De släta ytorna ger större slagkraft åt ljuset som speglats och silats genom det grunda vattnet som undertill och utanför omger rummet.

FÖNSTER:

under golvytan. Infästningen är av sådan typ att det ter sig dolt

sid 2/2

innerväggselevation

Page 64: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ERIK HILDORSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

DRAGFÖNSTER 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Den kvadratiska öppningen i väggen dras ut från väggen likt en byrålåda. Rakt framför fönstret bildas då en förmörkelse som skymmer öppningen.

Ljusinsläppet varieras genom att skjuta in och ut förmörkelsen, på så sätt kan ljuset dras in i rummet till önskad styrka.

Fönsternischen är en meter djup vilket minskar direkt solinstrålning. Ljuset riktas uppåt på grund av förmörkelseskivans bärande fönsternisch.

modellfoto

process

adjektiv: kvadratisk förmörkad

kontrast

Page 65: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ERIK HILDORSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

DRAGFÖNSTER 1:20

adjektiv: kvadratisk förmörkad

kontrast

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna är beklädda med obehandlat trä.

FÖNSTER:Fönstret består av en öppning i väggen med en infälld blomlåda samt en glasskiva och täckskiva som hänger från taket med stålstänger i en skena. Täckskivan är svartmålad. Glaset kläms fast mot väggen med klämmor. Växterna i blomlådan skapar skuggor. Täckskivan justerar ljuset i rummet.

sid 2/2

innerväggselevationinnerväggselevation

Page 66: Workshop fenomenologi fysik

WORKSH OP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Emelie Landström | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljuset ska verka formförstärkande för den kubiska formen. Känslan man kan få när man tittar på bilden är tryckande, instängdhet

som blockerar min väg och tycks komma emot mig. De två kvadratiska skivorna som skymmer ljuset är olika på så vis att den stora kvadrataen ger en skarp kant och ett

kvadraten ska ge en mer diffus inramning.

modellfoto

process

Page 67: Workshop fenomenologi fysik

Infästningar utav den hängande betongväggen fortsätter ut- och längs med de fasta väggarna för att ytterligare förstärka formen av rummet och skapa ett spännande möte mellan två vitt skilda material.

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | EMELIE LANDSTRÖM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

FormförstärkandeSvävande

Rörlig

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:De två väggar som möter fönsterväggen är utav betong, rubusta och grova för att skapa tyngd och ett slumpvist skuggspel på väggarna, tillskillnad från golv och tak som istället

fram till den hängande fönsterväggen.

FÖNSTER:

Det fönster som döljer sig bakom den mindre kvadratiska skärmväggen är ett englasfönster infäst med enkla mässing klamrar i linje med ytterväggen för att från utsidan skapa ett avskalat uttryck. Invändigt har förnsternischen fått viklar för att rikta och förstärka ljuset som kommer studsa mot den innanförliggande skärmväggen och sprida ut ett diffust ljus i rummet.

Fönstrets placering är över huvudhöjd för att man ska kunna se in bakom den blockerande skärmväggen och ana utanförliggande miljö. ÖPPNINGAR:

Förutom detta fönster kommer ljus in genom den glipa som omger den hängande väggen, detta ljus är diekt solljus och skapar en skarp och markerande kant runt fönsterväggen. Siluetten utav den hängande väggande blir därigenom tydligare.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 68: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | EMIL SÖDERLUND | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Page 69: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | EMIL SÖDERLUND | ATELJÉ Q| ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

INVÄNDIGA YTSKIKT

sid 2/2

Page 70: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELIN WESTIN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Fönster som snedskuret fortsätter upp över taket likt en spricka skapar en känsla av att vara fast under marken. Ljuset letar sig skarpt in i det mörka rummet och lämnar tydliga konturer på väggen. Likt en kraft som dör ut släpas ljuset ner över golvet och belyser mjukt en skuggig vrå.

Det är en tydlig gräns mellan ljus och mörker. Insläppets något oförutsägbara riktningar skapar ett levande mönster av ljus. Med tydliga riktningslinjer uppmärksammar ögat först den ensliga vrån, för att sedan leta sig uppåt, längtandes ut till riktigt solsken.

modellfoto

process

adjektiv: Inlåst, Unket, Fuktigt

Page 71: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELIN WESTIN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: Inlåst, Unket, Fuktigt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Detta är en kall och hård plats som är bortglömd sedan länge.För att förstärka känslan av att ha blivit instängd under marken är väggarna av åldrad betong, som med tiden skadats av fukten från regnet. Armeringens brunröda korrision från taket har runnit längst väggarna, samt mörkare nyanser av mögelskador längs tak och golv.

FÖNSTER:Ljusinsläppet i rummet kommer från sprickliknande fönster som sträcker sig i övre kanten av väggen upp i taket. Det är parallella snitt som oförsiktigt huggits ut i sten, snett in mot väggen. Dessa smalnar av och blir mindre för att koncentrera

hålen släpps både regn och vind in. Den oregelbundna ytan får ljuset att studsa och med skarpa strålar sila ner i rummet.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 72: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELIAS FRIBERG | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Page 73: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELIAS FRIBERG | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: vertikal,

fokuserad

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Träplankor placerade vertikalt ska ytterligare framhäva ljusfenomenets vertikalitet. Det ger även en grov struktur vilket tydliggör ljusets vandring under dagen. Träet är naturligt färgat och slitet och går mot en rödbrun ton i överkant vilket även det accentuerar hur ljuset faller ner på väggen.

FÖNSTER:Rummet är försett med åtta stycken takfönster. Dessa är konstruerade av en svagt lutande glasskiva som hålls på

ljusinsläppens insidor är inklädda i koppar vilket är tänkt att

från träpanelen. Ljuset leds ner genom det 400 mm tjocka taket och faller sedan som ljuspelare på väggarna. Det är inte tänkt att man ska kunna se fönsterinfästningen inifrån rummet utan fokus ska ligga på släpljuset. Anledningen till att jag inte lagt till fönsterfoder eller ytterligare detaljer på insidan runt ljusinsläppen är att besökaren vid första anblick inte ska se själva fönstren.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 74: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELIAS BRULIN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljuset leds in genom en perforerad pyramidformad pjäs som är nedsänkt i själva rummet. Ljuset tycks vandra diffust från den bakre väggen och ner mot rummets centrum. Till en början vagt och spretigt, för att sedan allteftersom, koncentreras när det närmar sig rummets mittpunkt. Det skapar en illusion av rörelse, som om ljuset regnar ner för att sedan ansamlas till en pöl av intensivt ljus.

modellfoto

process

Rörelse Dramatiskt Regnande

Page 75: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | NAMN NAMNSSON | ATELJÉ ? | ÅRSKURS ?

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Levande

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:

FÖNSTER:

sid 2/2

Page 76: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DRENUSHA BLAKCORI | ATELJÉ Q | ÅRSKURS A1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Det ljusfenomen som skapas i rummet grundar sig på de rinnande, intensiva och varierande regndropparna som löper längs med husets fasadväggar. Regnet har därför varit en viktig referens som formgivit väggarnas utseende i rummet.

Tack vare solens rörelse skapas olika ljusspel under dagen, och eftersom väggarna inte är tjockare än 50 mm gestaltas mjuka vertikala linjer som ökar intensivt ju närmare det högra hörnet man kommer. De smala fönsterna varierar i storlek, likt regndropparna, och löper från takets mittpunkt ner till marken vilket frambringar en tydlig och harmonisk ljuskälla. En av väggarna har lämnats solid för att låta ljuset ta plats och leka fritt.

modellfoto

process

Mjukt Intensivt

Harmoniskt

Page 77: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DRENUSHA BLAKCORI | ATELJÉ Q | ÅRSKURS A1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Rå Ljus

Varm

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:För att tydligt visa hur ljuset faller, samt bidra med ett lättare intryck på väggarna har ljus råbetong valts som innerväggsmaterial. Framför två av de tre betongväggarna

slutar en bit ovanför mark, vägg och tak för att tydligt visa det underliggande betongmaterialet.

FÖNSTER:Väggarnas ljusinsläpp är ihåliga, utan utsmyckning, för att istället lägga fokus på hur ljuset möter de stora glasytorna. På detta sätt får ljuset en större yta att leka på och kan då skapa ett mer naturligt ljusfenomen än om man direkt från ljusinsläppet monterat fönsterglas. De ihåliga ljusinsläppen fungerar då bara som infallsvinkel för ljuset beroende på solens position. Dock har man valt att framhäva betongens ballast i ljusinsläppens uthuggningar för att ge ett ljusare och lättare intryck i den annars tunga och råa miljön.

ljusinstrålningen för att skapa det regnfenomen rummets koncept grundar sig på. Glaset har därför luftspår i ytan som stärker “regnljusspelet” vilket samtidigt ger en mjukare beskuggning på väggytan. I det högra hörnet av rummet möts de två glasytorna, likt ett akvarium, för att skapa den intensiva kärna som allt eftersom avtar utåt. För att hålla glasytorna på plats har man valt infästningar i för att bidra med en varmre ton i rummet.

innerväggselevation

Page 78: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DANIEL ZAHEDPOUR | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

De två triangelformade fönsterna belägna i motsatta hörn av rummet skapar ett strukturerat och minimalistiskt intryck samtidigt som deras placering i förhållande till ljuskällan gör att ljuset spelar dynamiskt på väggarna. De djupa fönstergluggarna gör att ljuset fokuseras samtidigt som det antyder och anspelar

modellfoto

process

adjektiv: dynamisk,

kontrasterande, suggestiv

Page 79: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DANIEL ZAHEDPOUR | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: glödande,

skrovlig, övergångslös

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna består av gul sten med ett visst mått av skrovlighet, vilket ger ett nästan glödande intryck när solen ligger på. Skrovligheten i materialet gör att skuggspelets dramatik understryks. Insidan av fönsteröppningen består av betong med en liknande färgnyans, blank och subtil för att visa sin underkastelse både gentmot ljuset som reser genom tunneln och väggarna i det stora rummet.

FÖNSTER:De enda fönstrena som rummet är utrustat med är två triangulära som sitter i rummets motsatta hörn. Övergången mellan vägg och fönster sker så omärkbart som möjligt. Detta uppnås genom att nischa ut en smal kant ur väggen -eller taket- brevid fönsteröppningen där fönstrglaset får vila på en tätningslist. På motsatt sida av öppningen går fönstret in i en fönsterbåge som är inbyggd i väggen.

Glaset till fönstrena sitter på bägge sidor av öppningen, detta för att förhindra möjligheten att sticka in huvudet och titta ut. Fokusen ligger då mer på ljuset som fenomen och fönstret som en dynamisk upplysningskälla och inte som en öppning till utsidan.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 80: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DANIEL NOLKRANTZ | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Dramatisk

Page 81: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | DANIEL NOLKRANTZ | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

Dramatisk

INVÄNDIGA YTSKIKT

sid 2/2

Page 82: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CLARA SANDELL | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ett av rummets väggar är endast sammanlänkad med de andra genom golvet, vilket skapar en kontrast. Den separerande väggen står ensam mot de andra. Ett smalt glasparti skiljer denna från de resterande och utgör sammankopplingen mellan dessa. Glipan kan skapa ett hårt ljussken över väggarna men också ett behagligt släppljus.

modellfoto

process

adjektiv:kontrasterande,

separerande,sammankopplande

Page 83: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | CLARA SANDELL | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: kontrasterande,

separerande, sammankopplande

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna är gjorda av stora granitblock i en ljusgrå ton. Texturen är grov och skapar kontraster med ljuset som faller på den. Den grova ytan separerar ljuset men blir ändå en enhet som vägg. De tunga väggarna är en stor kontrast mot de sparsmakade fönstrerna som separerar tre väggar från den fjärde.

FÖNSTER:Fönstrena är placerade som ett ljusband som går från golvet, längs med ett av rummet hörn och vidare i samma dimension längs med taket. Ett tunt glas utgör fönsterglaset som är inramat av en enkel mörkt målad träkarm. Glaset har en enkel infästning som inte stör mötet mellan det ljusa fönstret och den tunga stenväggen. Jag valde tunna karmar i en ton som inte dras för mycket av besökarens uppmärksamhet, då dessa inte är huvudfaktorerna till fenomenet. Fönstrena är placerade så att solen skapar ett släpljus vilket blir ett fenomen över den grova granitväggen. De strikta linjerna gör att ljuset blir skarpt i vissa vinklar och mjukt i andra. Skuggorna som skapas över väggen blir en skarp kontrast.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 84: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AXEL SVENSTAM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Det som jag tycker är spännande med det ljus mitt fenomen skapar är att det är varierande. Beroende på hur ljuset faller in i volymen skapas helt olika ljusförhållanden i rummet.

Dessa skivor är uppsatta efter varandra med ett ökande avstånd mellan dem ju längre bak de sitter.

förhållande där mycket ljus letar sig in i de bortre, lite större, mellanrummen medans de främre, mer tätplacerade, skivorna är mörka. Detta skapar en “ljuset i tunneln” känsla. I andra

hela rummet mycket ljus.

de främre skivorna. Detta skapar känslan av att en kolsvart grotta eller tunnel sträcker sig ut från rummet.

modellfoto

process

adjektiv:gradierande,

grottliknande,oregelbunden

Page 85: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AXEL SVENSTAM | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: gradierande,

grottliknande, oregelbunden

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Materialet jag valt att använda till väggen är betong, och färgen i betongens naturliga färg. Texturen är lätt skrovlig och oregelbunden med håligheter.

Baktanken med val av material har varit att på bästa sätt försöka framhäva det ljusspel som skapas på och mellan betongskivorna. Materialet är neutralt och tar inte fokus från detta. Betongens skrovliga textur är vald då jag trots allt vill skapa en viss spänning och oregelgelbundenhet när ljuset träffar väggarna. Texturen skapar detta genom de små skuggningar som bildas i väggen.

FÖNSTER:Fönstret är placerat i takets högra del. Måtten är 1100x3000x1,5 cm, och är i härdat glas. Placeringen är gjort så att det sticker upp något från betongytan för att undvika vattenansamlingar och extra tryck. Glaset vilar på den främre och den bortersta

självtyngd på 150 kg som håller det på plats.

Glaset ligger på en träkloss som i sin tur vilar på en metallist.

dölja anordningen under. Slutligen appliceras en 3 cm tjock, grå fog mellan fönstret och betong för att ytterligare stabilisera glaset.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 86: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AXEL STOLT| ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

KUB3 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Page 87: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AXEL STOLT | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

KUB2 1:20

adjektiv: Ljust Lätt

Öppet

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Bred panel av douglasgran. Tvärgående och längsgående panel möts i en 45o gerad vinkel i linje från fönstrets nedre hörn till rummets nedre hörn. Samma beklädnad används i tak. Väggar och innertak möts utan list.Douglasgran väljs för dess bredd, tydliga och vackra

nåtningsmassa för undvika skarpa skuggkanter mellan brädorna. Genom att använda samma material på vägg och innertak “blurras” gränsen mellan båda dessa byggnadsdelar, och

FÖNSTER:Fönsterkarm och -båge är båda av aluminium, fyrkantiga

uppåt. Därigenom kan hela rummets hörn öppnas.Aluminium väljs för dess beständighet p.g.a att konstruktionen är obeprövad och riskerar att utsättas för fukt i högre grad än konventionella fönster. Vidare är aluminium så pass starkt att konstruktionen kan göras mycket smäcker. Fönstret är uppbyggt som ett vanligt tvåglasfönster av vanligt

sid 2/2

innerväggselevation

Page 88: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AMANDA MÖLLER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Solens första strålar smyger sig in genom den minimala springan i rummet. Långsamt trevande över väggen, lätt klättrande ner mot golvet. För att där släppa väggen helt och behagligt glida i stor kontrast över den svarta ytan.

modellfoto

process

behagligmildlätt

vag

Page 89: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | AMANDA MÖLLER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

mörkttyngd

mildlätt

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

Väggar i svartspräcklig diabas omringar ett kvadratiskt rum. Mörkret, kompaktheten och det hårda i stenen skiljer sig från det som det minimalt fönster för med sig.

En springa av glas utvecklar sig från det högra hörnet i rummet och fyller toppen på väggen. Beronde på var solen står för

och väggarna. Vid någon tid är strålen liten och nästan osynligt, för att vid en annan tidpunkt fylla nästan hela rummet med ljus. Fönstret är konstruerat för att oavsett var solen är skapa en kontrast till det mörka och hårda i stenen. Fönstret har en simpel infästning för att enkelt kunna släppa in det lilla ljuset. Allt för att fokusera på ljusets möte med stenen.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 90: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | KAJSA HENRIKSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Du står ensam i ett mörkt rum, så rör sig molnen utanför och solen kommer fram. På väggen tecknar sig en förvriden skuggbild av ett ansikte med sorgsna ögon. Det har en trängande blick och i detta mörka rum står du ensam, tvungen att möta detta melankoliska ansikte. Så förändras återigen vädret utanför och ansiktet rör sig. Skuggspelet fördubblas och plötsligt är du omringad av förvrängda ansikten som skriker ut sin sorg.

modellfoto

process

adjektiv: ångestfyllt,

tyst, talande

Page 91: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | KAJSA HENRIKSSON | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: ångestfyllt,

tyst, talande

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna består av matt afrikansk granit, eftersom det är ett hårt och kallt material som förstärker rummets känsla. Det ger också hög akustik i rummet.

FÖNSTER:Ljusinsläppet består av ett stort takfönster. Men då 3x3 m är ett så pass stort spann har glaset delats upp i tre delar. Det har skurits utefter mönstret och för att påverka skuggbilden så lite som möjligt. Under takfönstret sitter en tunn metallskiva i vilken ansiktet har skurits ut. Fönstret hålls på plats med hjälp av infasningar i väggen och lim.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 92: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SANNA CARLSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljuset strömmar ner genom en öppning i taket på höger sida av rummet. Vid olika tider på dagen ger solen antingen den högra

adjektiv:

varm

Page 93: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | SANNA CARLSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv:

varm

INVÄNDIGA YTSKIKT

VÄGG:

FÖNSTER:

en enda glasskiva utan karmar. Färgen på karmen är dessutom

sid 2/2

innerväggselevation

Page 94: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | RICKARD RAMBERG | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Ljuset sipprar in i de smala springorna mellan de tunga blocken

ytterkant med blockens utsida att man enbart kan ana vad som

stilla ljus.Ljuset skapar ett intressant släpljus längsmed golvet, väggarna

process

adjektiv: MASSIVT

TUNGTSMALT

Page 95: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | RICKARD RAMBERG | ATELJÉ Y| ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: MASSIVT

TUNGTSMALT

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna är av stora mörkgråa stenblock. Blocken är huggna och till sin textur råa och assymetriska vilket gör att det smala släpljus som strimlar in genom öppningarna mellan de stora stenblocken kastar skuggor längsmed stenarnas kantiga och oregelbundet brokiga ytor, vilket i sin tur medför att rummsligheten alltid kommer att upplevas som mörk och dunkel.

FÖNSTER:Fönstrena sitter infästa på utsidan en bit utanför stenblockena. Detta för att förstärka känslan och illusionen av att stenarna svävar fritt.

Glaset är ett tjockare enkelglas som sitter infäst i en svart ram i gjutjärn. Detta för att återkoppla till det övergripande temat med användning av råa och kraftiga material. Gluggarna mellan stenblocken bildar djupa avsattser som kan användas fönsterbräden.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 96: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | PONTUS EDRÉN DAHLGREN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

RUMMET VÄRMS UPP, FRÅN DET HÖRNET DÄR VÄRMEN HÄRSTAMMAR IFRÅN KOMMER ÄVEN ETT MJUKT LJUS SOM INTE KASTAR NÅGRA VASSA SKUGGOR. DET OMFAMNAR.

modellfoto

process

VÄRME, SKUGGLÖS, SLÄT

Page 97: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | PONTUS EDRÉN DAHLGREN | ATELJÉ Q | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

SKIMMER, HIMMEL, VIND, VATTEN

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:VÄGGEN PÅ VILKEN FÖNSTERNA ÄR PLACERADE ÄR AV VITBETONG MED EN MATT YTA VILKET TILLSAMMANS MED FÖNSTERNA I FROSTAT GLAS GER EN KÄNSLA AV EN HOMOGEN YTA. DE RESTERANDE VÄGGARNA, TAK OCH GOLV ÄR KLÄDDA I STRIMMOR AV VÄRMEBEHANDLAD TITANPLÅT SOM GER EN PRISMALIKNANDE EFFEKT VID LJUSPÅLÄGG.

FÖNSTER:DE TRIANGELFORMADE, KARMLÖSA FÖNSTERNA ÄR PLACERADE I VERTIKAL UTSTRÄCKNING KLÄTTRANDES UPP MOT ETT HÖRN. GLASET ÄR AV FROSTAD TYP FÖR ATT MOTVERKA ATT SKARPA SKUGGOR KASTAS OCH FÖR ATT DE SKA SKAPA EN HEL YTA MED VÄGGEN. JAG HAR VALT DENNA KOMBINATION DÅ JAG VILLE SKAPA ETT RUM SOM LYSER, ETT RUM OMFAMNAT AV LJUSET OCH FÄRGERNA. INTE BARA BELYST.

sid 2/2

INNERVÄGGSELEVATION

Page 98: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JONATHAN KERPNER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Det släpps in två sorters ljus i rumet; direkt och inderekt.

Längs med väggarna släpps ljus in via smala slitsar, detta ljus är direkt. Genom dessa slitsar kan man ana vad som sker utanför. Ljuset som kommer in genom dessa öppningar släpar längs med väggarna i olika mönster beroende av var ljuskällan

indirekt ljus. Ljuset studsar minst en gång på sin väg in. Detta gör att man inte kan se vad som sker på utsidan genom denna öppning då man kommer in i rummer. Denna dolda ljuskälla kommer att locka fram människor då de vill se vad det är som skapar detta ljus.

Det är stor kontrast mellan de de två typerna av ljusinsläpp. Den tjocka ramen gör att dessa kan existera samtidigt utan att konkurera ut varandara. Ramen framträder som en mycket stark siluet mot det infallande ljuset. Rummet blir mörkt och lugnt.

modellfoto

process

adjektiv: kontrasterande,

lugnt, tungt

Page 99: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JONATHAN KERPNER | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: kontrasterande,

mörkt, ljust

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Målet med rummet är att locka fram besökaren till fönstren. Det stora rummet ska vara rått, kallt och mörkt medans den lilla nichen är ljus och avskalad.Rummets väggar är därför gjorda av

in genom de smala nicherna kommer att släpa sig fram över de

nichen från vilken man kan spana ut över den utanförliggande världen.

FÖNSTER:Då man tittar ut från rummet genom fönstren vill jag ej att

som är ingjutna i väggen för att de ska ge en liten påverkan. Fönstret är endast där som ett klimatskal, det skall helst inte

Utanför nichen har jag placerat ett raster vilket har som uppgift att hindra ett direkt ljusinsläpp. För att det ändå inte ska bli för mörkt i nischen har jag använt mig av en ljus färg på dessa. Detta raster har placerats ca 30 cm från väggen så att det går att se den kringliggande världen utanför.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 100: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JOHANNES HÅKANSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Fönstret tar form av en spricka som sträcker sig från nedre delen av den högra väggen upp till hörnet där höger vägg möter den bakre väggen och taket.

Genom det sprickliknande fönstret letar sig ljuset fram och fortlöper genom att stryka längsmed den bakre väggen tills ljuset lägger sig på vägg och golv.

Ljuset bildar en oregelbunden form som, tillsammans med exponeringen av ameringsjärnen, ger en känsla av råhet och förfallenhet. Det råa ljuset för ens tankar kanske tillbaka till en bunker som blivit bombad under andra världskriget eller en förfallen instrustribyggnad.

Ljuset tar form av olika uttryck beroende på om det är dag eller natt. På dagen ges ett starkt och upplyftande ljus medan natten bjuder på ett spök- och ruinliknande ljus.

modellfoto

process

adjektiv: förfallet

rått

Page 101: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JOHANNES HÅKANSSON | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: ruggigt

rått

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Väggarna består av armerad betong som med tiden har förfallit och blivit fuktskadade, därav den smutsiga, mörkgråa färgtonen.

Detaljmässigt fortlöper det sprickliknande fönstret diagonalt över väggen som släpper in ljuset i rummet. Beroende på om det är dag eller natt upplevs betongrummet olika. På dagen upplever man rummet som nedgånget och sjabbigt medan på natten upplevs rummet som otäckt och obehagligt.

FÖNSTER:Fönstret har placerats i rummets takhörn för att få ett så koncentrerat ljus som möjligt från sol och måne. För att erhålla den råa och förfallna känslan i rummet var syftet att ljuset skulle

sig under jord som till exempel en bunker.

Det sprickformade fönstret har inget glas eller några karmar. Anledningen till detta beror på att ljuset ger en mer genuin känsla i form av förfallenhet och råhet till rummet. Glas och karmar skulle motverka den önskade effekten.

sid 2/2

innerväggselevation

Page 102: Workshop fenomenologi fysik
Page 103: Workshop fenomenologi fysik
Page 104: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | TOR DALSGAARD KRAG | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

mysteriet.

FORFØRENDEDRAGENDE

Page 105: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | TOR DALSGAARD KRAG | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

adjektiv: FORFØRENDE

DRAGENDE

INVÄNDIGA YTSKIKT- MATERIAL, FÄRG, TEXTUR OCH TILLÄGG

VÄGG:Væggen er støbt i beton. Indvendig er betonen formet af organiske positiver, som skaber dybde i rummet. Det organiske spil i rummet, skaber en mystisk og poetisk stemning. En reference er Bruder Klaus Kapel af Peter Zumthor.

Forførende og dragende var de adjektiver jeg tillagde mit lysfenomen. Væggens rå og organiske udtryk skærper sanserne og afbøjer skyggerne samt lyset. Referencerne til naturen og det upolerede leder tankerne hender på eventyr. Dragende og forførende

FÖNSTER:Vinduet er placeret for enden af den diagonale åbning, som er vinklet 10 grader fra indervæg til ydervæg ved gulv, samt ved loft. Vinduesrammen er placeret exteriørt, indfæstet i en fordybning i betonvæggen. Rammen synes ikke i åbningen, og står man for enden af åbningen skabes en illusion om direkte kontakt med naturen. Glasset er klart uden tydelige forvrængninger af lyset. Dimensionerne på induet er 420 x 2860 mm. Rammen er af gulmalet fyrtræ, som skal skabe en stærk kontrast til betonen.

sid 2/2

innerväggselevation

plan

Page 106: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | JOSEFINA VEGA EZPELETA | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 2

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

Väggen består av hål där ljuset utifrån silas in i rummet. Hålens storlek är avgörande för hur ljust rummet blir. Ju intensivare parti av hål desto ljusare blir det i den delen av rummet. Jag placerar hålen sporadiskt i väggen för att få en mer organiskt

solkatter och bildar ett dekorativt ljus i rummet.

modellfoto

process

MystisktDrömskt

DekorativtMjukt Hårt

Page 107: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | ELLEN FÄLLSTRÖM | ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

sid 1/2

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

En smitväg har öppnats i väggen som möter betraktaren. Är det ett fönster, en dörr eller ett ljusspel som inte leder någonstans?

Rummet som bildas är enkelt, endast en vertikal öppning leder in ljuset som sprids längs golv, tak och en vägg. De vertikala linjerna i öppningen speglas i väggen som ljuset träffar. Golv och tak binder ihop den geometriska ljusbilden i rummet.

Vissa kanske upplever rummet som obehagligt eftersom det

fönstret. Andra ser det som spännande då endast en smal passage är öppen av ta sig igenom.

modellfoto

process

adjektiv: enkelhet,

mod, lugn

Page 108: Workshop fenomenologi fysik

WORKSHOP 27-29e APRIL | SKÄLSÖ ARKITEKTER | LUNDS ARKITEKTSKOLA | Adam Denguir| ATELJÉ Y | ÅRSKURS 1

FENOMENOLOGI & FYSIK 1:20

FENOMENET- LJUSET & LJUSINSLÄPPET

De två takfönsterna som har har formen av ett träds kontur ger upphov till en exakt ljuskopia av fönstrets form. Känslan som ges är att man står under skuggan av ett träd, utomhus. I detta fall är det dock omgivningen som står i skugga och trädets kontur står i ljus. När man belyser fönstret från olika vinklar är

ljus som möter väggarna betydligt mer difust. Känslan att man

modellfoto

process

adjektiv: Mystiskt, Vackert,

Flödande