1
Så sa pappa jämt till mig: “Var kommunist och prata jiddisch!” "!yic¦ ii crx oe` hqipen ¨ `w © ` © iif" :hb ¨ `frb rh © `h xrc xcqM xin h ¨ `d ief © ` Staffan Böös och Mindy Rinkewich i Otwock 2009, foto B. Moback Chava Rosenfarbs och Sarah Hamer-Jacklyns texter hade jag redan kommit i kontakt med men jag ville ha mer av samma författare. Numera är det ju lätt att hitta olika ut- gåvor på jiddisch, både gamla och nya, dels via nedladd- ningsbara filer från Yiddish Book Center eller från inter- nets stora utbud. I boken Arguing with the Storm - Stories by Yiddish women writers, utgiven av The Feminist Press at the City University of New York 2007 (92 kr från amazon.de), fann jag vad jag sökte. Titeln på boken är hämtad från Rokhl Korns dikt Mitt hem, där hon skriver om sin mor, den unga änkan, som “delade sina år mellan fälten och sina tre barn”. Hon drömmer om rika skördar, men svarta hagelmoln hotar: ,lwpiee © ` oi` urbxr hl ¨ `nrc ohl © `d © `a fcpe` if h ¨ `d... ,oxih oe` qprniew oe œ t ,rhxrw © `rvÎuila xrhvpr œ t oe œ t h © iiee ...mrxehy ohin hlbp © `xrb lew xi` oiey jif h ¨ `d'q oe` ...Då gömde hon oss någonstans i ett hörn, långt från blixtarna i fönstren, från skorstenar och dörrar, och vi kunde höra hennes röst gräla med stormen... Och detta motsvarar väl innehållet i de flesta av berät- telserna. Kvinnan, tyngd av arbete, plikt och förvänt- ningar å ena sidan, men även fylld av längtan efter att få förverkliga sig själv. Flera gånger är det i barnets oför- stående ögon man ser en förundran inför de vuxnas into- lerans, formad av både samhälle och tradition men även av religionens påbud. Denna antologi, som sammanställts av medlemmarna i en läsecirkel, a leyenkrayz, i kanadensiska Winnipeg och senare översatts till engelska, har flera författare, som inte är så välkända. Förutom de ovan nämnda finns här texter av Bryna Bercovitch, Anne Viderman, Malka Lee, Frume Halpern, Rochel Broches, Paula Frankl-Zaltzman och Rikuda Potash. Alla föddes de i Östeuropa och de flesta av dem emigre- rade till USA eller Kanada, men Rikuda Potash hamnade i Israel. Rochel Broches hann dock inte lämna Vitryssland i tid utan dog i gettot i hemstaden Minsk 1942. Född 1880 upplevde hon i sin ungdom fattigdomen på nära håll. Detta framkommer i all synnerhet i hennes korta berättelse Little Abrahams (Avremelekh) om Baba Bryna och hennes mamzeyrim. Novellen publicerades 1940 i boken Shpinen, och man kan förstå att det var möjligt att ge ut den i Sovjetunio- nen, eftersom den både skildrar extrem fattigdom, utsatt- het och religiös intolerans, vilket förstås kunde kopplas till den onda, förrevolutionära tsartiden... Här tror jag dock att det är Rochel Broches egen upprörd- het över hur människor kunde behandla dessa mamzey- rim, som levde (och här dog) helt utanför samhälle och mänsklig gemenskap. Som Baba Bryna uttryckte det: ...de är ju egentligen inga barn. De är stoft, avskräde...” Det var verkligen en, som man säger, skakande läsning om en fruktansvärd verklighet. Efter att ha läst om kvinnorna i Arguing with the Storm tänkte jag mycket på Mindy, som jag träffat ett par gång- er på ett jiddischseminarium i Warszawa. Mindy (Mindl) Rinkewich är en liten och smått luggsliten kvinna, som i sin bräcklighet tycks riskera att blåsa omkull vid minsta vindpust. Lite tankspridd och ständigt rotande i sin hand- väska efter papperslappar med gårdagens anteckningar eller efter påfyllning från morgonens frukost. Men skenet bedrar verkligen; Mindy är en kvinna med stor integritet och styrka. Hon arbetar som jiddischtolk i New York mellan fromma haredim och myndigheter och är dessutom författare och poet både på engelska och jiddisch. Hennes föräldrar kom från Polen och Mindy är, efter att ha gått i jiddischskola, även slavist med översätt- ningar av poesi från polska, ryska och jiddisch. Hon berättade mycket om sin pappa, som tycks ha varit en kämpe för social rättvisa under hela sitt liv. Bundist var han tydligtvis inte, eftersom han uppmanade sin dot- ter att följa hans egen livsmaxim: “zay a komunist un red yidish!” Staffan Böös

!yici¦i crx oe` hqipen`¨w `© i©if :hb`¨frb rh`©h xrc xcqM ...jag redan kommit i kontakt med men jag ville ha mer av samma författare. Numera är det ju lätt att hitta olika

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: !yici¦i crx oe` hqipen`¨w `© i©if :hb`¨frb rh`©h xrc xcqM ...jag redan kommit i kontakt med men jag ville ha mer av samma författare. Numera är det ju lätt att hitta olika

Så sa pappa jämt till mig: “Var kommunist och prata jiddisch!”"!yic¦ii crx oe` hqipen ¨ w © ©iif" :hb ¨ frb rh ©h xrc xcqM xin h ¨ d ief ©

Staffan Böös och Mindy Rinkewich i Otwock 2009, foto B. Moback

Chava Rosenfarbs och Sarah Hamer-Jacklyns texter hadejag redan kommit i kontakt med men jag ville ha mer avsamma författare. Numera är det ju lätt att hitta olika ut-gåvor på jiddisch, både gamla och nya, dels via nedladd-ningsbara filer från Yiddish Book Center eller från inter-nets stora utbud.

I boken Arguing with the Storm - Stories by Yiddishwomen writers, utgiven av The Feminist Press at the CityUniversity of New York 2007 (92 kr från amazon.de),fann jag vad jag sökte.

Titeln på boken är hämtad från Rokhl Korns dikt Mitthem, där hon skriver om sin mor, den unga änkan, som“delade sina år mellan fälten och sina tre barn”. Hondrömmer om rika skördar, men svarta hagelmoln hotar:

,lwpiee © oi` urbxr hl ¨ nrc ohl ©d ©a fcpe` if h ¨ d...,oxih oe` qprniew oe œt ,rhxrw ©rvÎuila xrhvprœt oe œt h ©iiee

...mrxehy ohin hlbp © xrb lew xi` oiey jif h ¨ d'q oe`

...Då gömde hon oss någonstans i ett hörn, långt frånblixtarna i fönstren, från skorstenar och dörrar,och vi kunde höra hennes röst gräla med stormen...

Och detta motsvarar väl innehållet i de flesta av berät-telserna. Kvinnan, tyngd av arbete, plikt och förvänt-

ningar å ena sidan, men även fylld av längtan efter att fåförverkliga sig själv. Flera gånger är det i barnets oför-stående ögon man ser en förundran inför de vuxnas into-lerans, formad av både samhälle och tradition men ävenav religionens påbud.

Denna antologi, som sammanställts av medlemmarna i enläsecirkel, a leyenkrayz, i kanadensiska Winnipeg ochsenare översatts till engelska, har flera författare, som inteär så välkända. Förutom de ovan nämnda finns här texterav Bryna Bercovitch, Anne Viderman, Malka Lee, FrumeHalpern, Rochel Broches, Paula Frankl-Zaltzman ochRikuda Potash.

Alla föddes de i Östeuropa och de flesta av dem emigre-rade till USA eller Kanada, men Rikuda Potash hamnadei Israel.

Rochel Broches hann dock inte lämna Vitryssland i tidutan dog i gettot i hemstaden Minsk 1942.Född 1880 upplevde hon i sin ungdom fattigdomen pånära håll. Detta framkommer i all synnerhet i henneskorta berättelse Little Abrahams (Avremelekh) om BabaBryna och hennes mamzeyrim. Novellen publicerades 1940 i boken Shpinen, och mankan förstå att det var möjligt att ge ut den i Sovjetunio-nen, eftersom den både skildrar extrem fattigdom, utsatt-het och religiös intolerans, vilket förstås kunde kopplastill den onda, förrevolutionära tsartiden...

Här tror jag dock att det är Rochel Broches egen upprörd-het över hur människor kunde behandla dessa mamzey-rim, som levde (och här dog) helt utanför samhälle ochmänsklig gemenskap. Som Baba Bryna uttryckte det:“...de är ju egentligen inga barn. De är stoft, avskräde...”Det var verkligen en, som man säger, skakande läsningom en fruktansvärd verklighet.

Efter att ha läst om kvinnorna i Arguing with the Stormtänkte jag mycket på Mindy, som jag träffat ett par gång-er på ett jiddischseminarium i Warszawa. Mindy (Mindl)Rinkewich är en liten och smått luggsliten kvinna, som isin bräcklighet tycks riskera att blåsa omkull vid minstavindpust. Lite tankspridd och ständigt rotande i sin hand-väska efter papperslappar med gårdagens anteckningareller efter påfyllning från morgonens frukost.Men skenet bedrar verkligen; Mindy är en kvinna medstor integritet och styrka. Hon arbetar som jiddischtolk iNew York mellan fromma haredim och myndigheter ochär dessutom författare och poet både på engelska ochjiddisch. Hennes föräldrar kom från Polen och Mindy är,efter att ha gått i jiddischskola, även slavist med översätt-ningar av poesi från polska, ryska och jiddisch. Hon berättade mycket om sin pappa, som tycks ha variten kämpe för social rättvisa under hela sitt liv. Bundistvar han tydligtvis inte, eftersom han uppmanade sin dot-ter att följa hans egen livsmaxim: “zay a komunist un redyidish!”

Staffan Böös