SKARPNÄCKSförsamlingsblad nr 4/2013

SVENSKA KYRKAN I HAMMARBYHÖJDEN-BJÖRKHAGENKÄRRTORP-BAGARMOSSEN-SKARPNÄCKSFÄLTET

YLVA EGGEHORN Om nyckeln till förlåtelse PRÖVA EN GUDSTJÄNST Plats för eftertanke och växande

Att försonas- vad betyder det?

THE STORY OF MY LIFESå kan berättelsen hjälpa oss vidare

SKARPNÄCKS FÖRSAMLINGSBLADNr 4, årgång 53, 2013ges ut av Svenska kyrkani Skarpnäcks församling

ADRESSMarkuskyrkan,Malmöv. 51, 121 53 Johanneshov

TEL08–505 815 00

FAX08–505 815 39

HEMSIDAwww.svenskakyrkan.se/skarpnack

REDAKTIONSRÅDMaria Berg, Lasse Gonzales Carlsson, Annika Johansson, Michael Anderson, Ann Thörnblad.

REDAKTÖR OCH GRAFISK FORM Ann Thörnblad Ord & Visiontel 070-747 12 00epost ann.thornblad@ordochvision.se

ANSVARIG UTGIVAREMaria Bergtel 08-505 815 08

OMSLAGFoto Lasse LagerholmPå bilden Johan Ax och Daniel Hafner

ISSN1400-2698

TALTIDNINGTel 08–556 11 550

TRYCKERIElanders Falköping

DISTRIBUTIONPosten, tel 020-23 22 20

UPPLAGA22 600 ex

2

LEDAREN

Tack. Glädjen över att få säga tack är så stor när jag tänker på Skarpnäcks församling. Tack för alla fantastiska barn - jag ser en del av dem när de traskar förbi Markuskyrkan. Under veckodagarna med förskolan eller skolan och på helgerna med någon familjemedlem eller annan vuxen. Bor jag i Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen eller Skarpnäck så sträcker skogen ut sina armar runt oss och ropar på barn, unga och vuxna – kom, kom in i mig här får ni vila! När jag går in i skogen så upphör en del av mina tankar, det stillar sig och jag börjar att andas lugnare. Tack, tack för skogen. Ibland ser jag en fågel, en hare eller ett rådjur. Då stannar tiden upp för ett ögonblick och hela jag fokuserar på djuret. Tack, tack för allt levande.

Den här tiden på året lugnar naturen ner sig. Det är ett annat tempo än i början av maj. Björken som då drog upp hundratals liter vatten genom sin stam har stillat sig. Det här är en tid av återhämtning och förberedelse. Ljuset har avtagit och mörkret har fått sitt fäste. Tack, tack för årstidens rytm. Jag står still låter mig omfamnas av skogens rytm, mörker och dofter. Här i detta nu får jag lämna det som varit och förbereda mig för det som ska komma. En tid av vila. En stund av krafthämtning där jag står rakt upp och ner framför min skapare., välsignad. Tack, tack för din välsignelse. Mönstren från skaparen i skogen går igen då jag i varje gudstjänst inne i Markuskyrkan, Bagarmossens kyrka eller på Markusplatsen i Skarpnäck får lämna det som varit, bli välsignad och stå redo att möta det nya.

Samma Gud men olika rum. I skogen är det bara jag och Gud i guds-tjänstrummet får jag tillsammans med andra lämna och ta emot. Jag behöver båda rummen för att uppleva helhet i mitt liv. Med bara ett av rummen är livet halvt och lite stumt.

Tack, tack Gud för dina olika rum. Men Gud mest av allt vill jag tacka för alla människor som gör det möjligt för barnen att leka i skogen. Tack, tack för förskola och skolpersonal, för föräldrar och andra som kämpar på med matsäckar och extra vantar. Till er alla vill säga: passa på och låna toaletterna i Markuskyrkan när ni ändå går förbi – det finns inte så många o!entliga toaletter som är gratis men toaletterna i Markuskyrkan äger vi tillsammans.Markuskyrkan, Bagarmossens kyrka och Markusplatsen i Skarpnäck är alla lokaler vi äger gemensamt. Tre rum där vi får möta vår skapare, lämna. bli välsignad och gå vidare.

Tack, tack Gud för din kyrka och alla människor.

MARIA BERGKYRKOHERDE

Tack Gud för dina olika rum

3

KYRKOVALET 2013

I Skarpnäcks församling ökade valdeltagandet från 11,5% i förra kyrkovalet till hela 18,6 % i årets val! Det är landets största relativa ökning!

Tillgängligheten, att i 14 dagar ha möjlighet till förtidsröstning, de senaste tre dagarna i alla fem stadsdelarna, och att vallokalerna var öppna klockan 10 till 20 utan avbrott på valdagen.. Det framhåller valnämndens ordförande Anne-Marie Wohlin som en del i det höga valdeltagandet.

– Nomineringsgrupperna var också mycket aktiva. En annan orsak är den omfattande verksamheten inom församlingen, med bland annat fördubblat antal konfir-mander.

Anne-Marie Wohlin tycker att valet genomfördes väl-digt bra, trots tidvis långa köer.

– Skickliga valförrättare och nära kontakt mellan valnämnden och vallokalerna bidrog till att vi kunde lösa problem och svåra frågor snabbt.

Det höga deltagandet gör att en ökning av antalet röster inte behöver innebära en större röstandel. Partipo-litiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, ökade anta-let röster med en tredjedel, men fick ändå en minskad procentandel av rösterna. De sjunker från drygt 26 % till 21,6 %.

– Vi gläds åt den stora ökningen av valdeltagandet, som visar att församlingsborna känner ett engagemang för kyrkan, säger Cissi Askwall, POSK i Skarpnäcks församling.

– I kyrkomötet och stiftsfullmäktige (Stockholms Stift) ökade POSK både antalet och andelen röste. Vi är nu an-dra största nomineringsgrupp i kyrkomötet vilket förstås är väldigt glädjande!

Vänstern ökade mest Den största nomineringsgruppen i Skarpnäcks församling, Socialdemokraterna, ökar något, från 40,2 % till 41,4 %. Antalet röster har ökat betydligt mer.Den stora vinnaren i Skarpnäcks församling är dock Vänstern i Svenska kyrkan, Visk, som ökade antalet röster med nästan 180 %! Med 25,8 % av väljarstödet är de nu näst största nomineringsgrupp, och petar ned POSK från andraplatsen.

– Skarpnäck är ju ett vänsterfäste kan man säga. Soci-aldemokraterna och miljöpartiet är ju också starka här, säger Inger Nilsson, Visk.

– Människor vet vad vi står för och tycker väl att det stämmer med hur de vill att kyrkan ska vara. Sedan har de anställda i församlingen jobbat bra med att få människor att gå och rösta.

För Visk kom framgången kanske lite överraskande. Nomineringslistan upptar sex namn, men det ser nu ut

Fler röstade i kyrkovalet

som att gruppen får nio mandat.– Ja, det blir tre tomma platser. Det är som det är, säger

Inger Nilsson.

Borgerligt Alternativ Borgerligt Alternativ, som efterträtt Moderaterna, som inte längre ställer upp i kyrkovalet, tappade en del jämfört med Moderaternas si!ror förra året. Minskningen är inte så stor i antalet röster, men de går nu ned till 8,9 %, från 15,5 % för Moderaterna i 2009 års val. Namnbytet kan ha varit en nackdel, säger Rut Niska Säfström från Borgerligt Alternativ.

– Alla visste inte att Borgerligt alternativ var en er-sättning för moderaterna. Jag vet att många letade efter moderaternas valsedlar. Men som i allt annat som är nytt tar det ett tag innan man är på banan. Vi fick 3 mandat - det kunde varit värre. Men nu måste vi börja värva yngre människor till föreningen och komma igen till nästa kyrkoval 2017.

Centerpartiet går ned från 3,02 procent till 2,19 pro-cent, och behåller sitt enda mandat.

De höga si!rorna för Vänstern i Svenska kyrkan inne-bär att de går om POSK som näst största nominerings-grupp i Skarpnäcks församling.

TEXT MICHAEL ANDERSON

Du kan se mer om valresultatet, samt siffrorna för Stockholms stift och Kyrkomötet (riks) på webben, www.svenskakyrkan.se/skarpnack

Resultatet av kyrkovalet i Skarpnäck. Antal mandat inom parentes. S-Socialdemokraterna, BA-Borgerligt Alternativ, C-Centerpartiet, POSK- Politiskt obundna i Svenska kyrkan, VISK - Vänstern i Svenska kyrkan.

4

TEMA FÖRSONING

Om du skulle skriva ”The story ofmy life” vilka skulle vara huvud-personerna, vad skulle de röda trådarna visa och vad skulle själva dramat handla om?

Varje människa bär på en unik historia med ömsom raksträckor och rastplatser och ömsom irrfärder, vändpunkter och ödespersoner som har ändrat riktningen. Att berätta om sitt liv kan vara ett sätt att lära känna sig själv bättre och få perspek-tiv på det du varit med om.

– Att dela med sig av det du har varit med om i sitt liv kan i bästa fall bidra till ett få en djupare förståelse att vi som människor är mer lika än olika, säger prästen Daniel Hafner

The story of my lifeAtt berätta om sitt liv kan vara helande, ge en ökad förståel-se för sig själv och andra och öka medvetenheten om dina handlingar. Under höstlovet bjöd församlingen in till en me-diaworkshop i Markuskyrkan - The Story of my life.

som tillsammans med församlings-pedagog Johan Ax har utformat workshopen ”The story of my life”. En kurs som bjöd in till skrivande, eftertanke och bildseende under fyra dagar på höstlovet. Projektet är ett samarbete mellan Skarpnäcks och Vantörs församling.

– Vi ville ge unga människor, från 16 år, en möjlighet att dela med sig av sina livsberättelser. Varje liv innehåller så mycket mer än vad man kan se från utsidan, säger Daniel.

– Livet är fullt av vändpunkter, några av dem väljer vi själva medan andra påtvingas oss av krafter och yttre faktorer som vi inte kan styra över. Men att stanna upp och reflek-

TEXT ANN THÖRNBLAD FOTO LASSE LAGERHOLM

5

tera över vilka som har varit vänd-punkterna kan vara ett sätt att få syn på sitt eget liv och tydliggöra delar av det, säger Johan Ax.

– Att se tillbaka kan också bli en hjälp att komma vidare om du brottas med ett problem här och nu, säger Daniel. När du är inne i en kris är det lätt att tänka att ”det här kommer vara för evigt”, men på något sätt hittade du sätt att komma ur krisen förra gången och minnet av det kan hjälpa dig att komma vidare. Inre och yttre vändpunkter Daniel har tidigare hållit en kurs, när han var präst i Boo församling, på just temat vändpunkter där de jobba-de med både inre och yttre vänd-punkter. De utgick bland annat från Bibelns berättelse om den förlorade sonen. Hur sonen vänder hem till fadern, efter att ha förskingrat sitt arv, och fadern tar emot honom med öppna armar. Men sonen behöver

uttrycka med egna ord hur ledsen han är över sina handlingar för att försonas med sig själv.

– Han måste få sätta ord på den känslan och bekänna. Inte förrän då kan han gå vidare. Det finns något väldigt helande med att berätta om sitt liv. En annan gång när jag höll i en skrivarkurs för ungdomar fick de skriva ett brev till sig själva, flera skrev om ett svek - när de hade be-hövt en vuxen att luta sig emot som inte hade varit där. Det var frivilligt att läsa vad man hade skrivit, men alla valde att göra det. Det finns ock-så något befriande i själva läsandet, att uttala sina tankar högt, säger Daniel och dricker lite ka!e.

Vi sitter i kronsalen i Markus-kyrkan och om en stund börjar den tredje kursdagen. Några värmejus brinner på bordet och morgonljuset letar sig in genom fönstren.

Författaren Sara Villius, som bland annat skrivit tre romaner och avsnitt

för dramaserien Molanders som gick på Svt i vintras, höll i skrivarverksta-den på förmiddagarna. Hon delade med sig av konkreta tips om skrivan-de och deltagarna fick prova på olika typer av skrivande; noveller, poesi och filmmanus. Under eftermidda-garna låg fokus på fotografering och film. Fotografen Krister Berg visade bland annat hur man kan jobba med självporträtt och olika typer av bildspråk.

– Det var enkla men bra knep som när du ska fota någon ska ansiktet helst inte vara i mitten, det ser gan-ska tråkigt ut. Utan du ska försöka tänka på det gyllene snittet, säger Maryam som var en av kursdeltagar-na och tycker om att skriva och fota. Men hon trivs allra bäst framför kameran, hennes dröm är att bli skådespelare.

– Ja, ett annat knep var att använ-

”Att dela med sig av det du har varit med om i ditt liv kan i bästa fall bidra till ett få en djupare förståelse att vi som människor är mer lika än olika.”

Maryam var en av kursdeltagarna och tycker om att skriva och fota. Men hon trivs allra bäst framför kameran, hennes dröm är att bli skådespelare.

FORTS NÄSTA SIDA

TEMA FÖRSONING

6

da matfolie omkring den du ska fo-tografera, som ett sätt att reflektera ljuset, det trollar också bort skuggor och ger en snygg studioe!ekt. Du behöver inte så mycket utrustning för att fota, utan kan med enkla medel ta bra bilder med mobilen, säger Krille. Hen har tidigare gått en kurs i foto för Krister Berg och tyckte kon-ceptet för ”The story of my life” - att skriva, fota och filma var intressant. Vad är jag bra på? Den första kursdagen var introduk-tion och deltagarna fick lära känna varandra. Alla fick en penna och en bok med några frågor präglade i guld på omslaget. Kanske för att understryka vikten av dem. ”Vad är jag bra på?”, ”Vad vill jag göra i framtiden?”

– Andra dagen skrev vi kärleks-dikter och gick ut i naturen för att få inspiration att fånga en känsla, be-rättar Johan. Jag blev överraskad att det gick så fort att just få grepp om

något som handlade om mig själv. – Jag blev imponerad av hur bra

det vi skrivit var, fortsätter Krille, fast vi hade skrivit det under för-hållandevis kort tid. När vi skrev dikterna satte en person en rubrik sedan skrev vi en mening var och det blev förvånansvärt bra!

Vad betyder berättelsen för oss? – Jag läser väldigt mycket, det hänger ihop med att skriva, säger Krille. Det är bra att spegla sig i vad det innebär att vara människa. Det kan klicka så när du hittar en författare som du tycker om. Min favoritförfattare är Elvira Birgitta Holm, hon är inte så känd, men har skrivit sedan 70-talet. När jag läser hennes böcker känns det som de är skrivna för mig. Hon gestaltar känslor på ett väldigt bra sätt. De är inte de vanliga schablonerna och sen har hon ett queertema som går igen utan att vara övertydligt.

JAG SER EN LITEN VATTENPÖL ”Jag ser en liten vattenpöl på den kullerstensklädda marken utanför kyrkan. Från bygget intill hörs hamrande och borrande. Några höstfärgade blad flyter omkring på vattenytan. Jag känner på vattnet med fingret och känner hur kylan sprider sig i hela handen. När jag betraktar pölen riktigt noga ser jag en bit av himmelen spegla sig i den. I vattnet ser jag ett litet stycke blå himmel som är omgärdat av stora, gråa moln.

Jag tänker på oss människor. Ibland liknar vi små pölar på marken, obemärkta längs vägkanten. Men om man tittar riktigt noga kan man se en bit av himlen i varenda en, även om man måste titta länge ibland.

Jag ställer mig upp igen, minns hur jag som barn älskade att hoppa i vattenpölar, oavsett västerlandet. Jag ser på mina tunna skor, ler och trycker i sista sekund undan impulsen att hoppa i pölen och sprida som droppar av det heliga vattnet.”

EN HAJKODIKT”Kasta löv mot digEtt regn att tacksam ta mot.Tid, stå stilla, NU!”

Texterna skrevs under kursdagarna The Story of my life

”Att stanna upp och reflektera över vilka som har varit vändpunkterna kan vara ett sätt att få syn på sitt eget liv och tydliggöra delar av det.”

TEMA FÖRSONING

Om du skulle skriva ”The story of my life” vilka skulle vara huvudpersonerna, vad skulle de röda trådarna visa och vad skulle själva dramat handla om?

7

Det är första gången som Sara Villius haft ett uppdrag i kyrkan och hon tycker att det har varit underbart att undervisa i Markuskyrkans miljö. Att lära känna ungdomarna, ta del av deras livsberättelser och därmed få en inblick i deras liv.

– Sista åren har jag blivit nyfiken på kyrkan. Vad gör man, hur tänker de som besöker kyrkan och är kristna? Vad betyder Bibelns berättelser för dem? säger författare Sara Villius som höll i skrivaravsnitten under workshopen The story of my life.

Sara bor med sin familj i Skarpnäck och har skrivit tre romaner utgivna på Norstedts förlag; ”Nej, det är en snöklump”, ”Battle” och ”Sex”. Hon är också en av manusförfattarna till Tv-serien Molanders som gick på Svt i våras. En serie som handlar om en familj - ett par i 40-årsåldern med två tonårsbarn - som flyttar från Stockholm till Alingsås för ett lugnare liv med en tydliga-re gemenskap.

Vilken skillnad kan det skrivna ordet göra? – Det finns något förlösande i att formulera det som händer i och omkring oss. Att sortera verkligheten och strukturera händelser – så att allt inte blir ett enda kaos. Det blir också mindre ensamt, när vi delar vad vi varit med om.

Vilken roll spelar berättelsen i våra liv? – För mig har läsandet alltid varit väldigt viktigt, det är nära knutet till skrivandet. Berättelsen ger en identifikation och du kan få syn på aspekter av dig själv. När jag skriver identifierar jag mig med mina huvudkaraktärer och berättar utifrån ett närliggande perspektiv, om det lyckas kommer karaktärerna nära den som läser. Varför tror du att Tv-serien som form har blivit så stor de sista åren? – Det händer mycket i den formen. Manusförfattare och producenter vågar experimentera mer och manusförfattare har fått mer att säga till om. Människor tittar också på ett nytt sätt, vi laddar ner och ser flera avsnitt på raken. Så manusförfattare vågar utveckla och fördjupa sina karaktärer i stället för att bredda och blanda in nya personer.

Tv-serier som du gillar? – In treatment. Den är fantastisk, det är så mycket som är bra med den. Den är grundläggande och avskalad med ett rum och två personer – ändå är den så spännande och allmänmänsklig. Jag gillar också Breaking bad – men hade problem med den i början. När jag lärde känna huvudpersonerna var jag fast.

”Det finns något förlösande i att formulera det som händer i och omkring oss”

Sara Villius går en magisterkurs i ”Det personliga berättandet” på Stockholms dramatiska högskola. Hon arbetar också med att skriva och regissera radioteater. Foto Irmelie Krekin

TEMA FÖRSONING

8

TEMA FÖRSONING

Gudstjänst kan vara ett andrum, ord som bränner till el-ler en plats där du kan lägga ifrån dig något av vardagens bekymmer och gå friare ut i veckan som väntar. Försam-lingsbladet pratade gudstjänst med två av församlingens präster; Daniel Hafner och Magnus Olsson, och på vilket sätt den kan bjuda in till växande och försoning.

Foto Magnus Aronson

9

TEMA FÖRSONING

Vi pratas vid söndagen i Allhelgona-helgen. Daniel Hafner har precis haft gudstjänst i Markuskyrkan och det är en helg som särskilt påminner om dem vi har förlorat och saknar. Dagen innan har det varit långa bilköer från Stockholms stad ut till Skogskyrkogården, många har velat tända ett ljus för någon som alldeles nyss var här.

– En kompis till mig berättade om en barngrav som var täckt av teck-ningar och leksaker. Där fanns en teckning med texten ”En ängel kom till jorden, log och vände tillbaka”. Något i mig brast när jag hörde det och idag delade jag den bilden i pre-dikan och hur vi talar om Gud och till Gud när livet går sönder, säger Daniel.

– Jag pratade också om Job, efter-som söndagens gammaltestament-liga text är hämtad från Jobs bok. Job, som är en god man, drabbas av stort lidande och förlorar allt som är viktigt för honom. Han förbannar Gud som utsätter honom för dessa prövningar och tre av hans vänner blir chockade över att han talar till Gud på det sättet. Men för Job är Gud en relation, där det finns ett jag och ett du, och därför känner han sig också fri att anklaga Gud när han inte förstår varför han ska behöva drabbas så.

När Daniel ska sammanfatta guds-

tjänstens själva syfte talar han om två rörelser. Den ena bjuder in till att samlas, mötas och att lägga av sig det som varit tungt och fylla på med kraft. Den andra rörelsen är själva sändningen, då vi - förhoppningsvis påfyllda med kraft - kan gå ut i värl-den och försöka älska.

Hur kan vi försonas med våra liv och brister i gudstjänsten? – Det krävs mer än en gudstjänst för att nå försoning. Att titta på hinder, vad som ligger emellan mig och försoningen, kan vara en framkomlig väg. Ibland kan gudsbilder skapa hinder, om du exempelvis har en bild av en stra!ande Gud. Jag tror att Gud vill utrusta med nytt mod, nya idéer och aldrig ger upp hoppet om oss –oavsett vad vi har ställt till med, säger Daniel som liknar en försoningsprocess vid ett sår. När vi inte har försonats brister det lätt och börjar blöda igen, men när vi har landat i det som har hänt kan såret läka. Ärret lever kvar, men däremot inte smärtan.

Beredelseordet i gudstjänsten, den klassiska syndabekännelsen, där vi talar om det som brustit – är också ett sätt att försonas med det som inte blev som vi hade tänkt oss, fortsätter Daniel.

– Jag vet inte hur kyrkobesökarna uppfattar det, men det viktiga är att man hittar tröst i den egna bönen och upplever att Gud hör. Att förso-nas med det som varit och se att vi är människor, vi syndar och vi brister, men det finns alltid en möjlighet till utveckling, säger Daniel och betonar att bönen är en väg till växande.

– Bönen är inte en önskelista eller en beställning på hur jag vill att livet ska gestalta sig, men bönen kan ge

vägledning och öppna upp för en riktning som hjälper oss att leva våra liv utifrån våra förutsättningar.

Vilken skillnad kan ett regelbundet gudstjänstliv göra? – Skänka en vila och en regelbunden-het, liksom alla rutiner. Men gudstjänsten skulle kunna utvecklas för att bli mer lättillgänglig. Att kritiskt granska de liturgiska momenten i gudstjänsten och diskutera vilka som egentligen behövs. Musiken är en styrka, vi har duktiga musiker i församlingen, och psalmboken är en skattkammare.

– Gudstjänsten fortsätter utanför kyrkorummet, den är också gemen-skapen efteråt vid ka!et.

På vilket sätt kan dop, vigsel och begravning vara hållpunkter? – De ramar in en livsstund, ett centralt ögonblick. Även om de flesta föräldrar inte är aktivt kristna så händer något med dem när de lägger händerna på barnets huvud i dopet. Något som kan vara svårt att klä i ord. En begravning kan bli ett ställföreträdande hopp, de flesta människor jag möter i sorgehus betecknar sig inte som kristna, men är förvissade om att livet fortsätter i någon form. Bara det är ett uttryck för tro.

– Sorgesamtalen är en del i förso-ningsarbetet – många upplever att de bär på en skuld gentemot den döda. Vanliga frågor är ”Jag hann inte vara där”, ”Jag skulle inte ha sagt så där”. Det är vanligt att de anhöriga kan behöva hjälp med att sortera vad som en falsk eller verklig skuld, avslutar Daniel.

TEXT ANN THÖRNBLAD

En plats för växande och försoning

”Bönen är inte en önskelista eller en beställning på hur jag vill att livet ska gestalta sig, men bönen kan ge vägledning och öppna upp för en riktning som hjälper oss att leva våra liv utifrån våra förutsättningar.”

DANIEL HAFNER OM GUDSTJÄNSTEN

10

TEMA FÖRSONING

Det finns känslor som är mer socialt accepter-ade än andra. Som sorg till exempel, när någon är ledsen väcker det vanligtvis empati. Vi kan trösta, hålla en hand och hotas sällan av sorgen. Om någon plötsligt blir arg laddas luften moch många har svårt att hantera ilska. Särskilt om den uttrycks utanför de allra privataste rummen.

Vi börjar med att prata känslors uttryck när vi ses en tisdagseftermiddag i oktober på ett konditori på södermalm och därifrån glider samtalet in på gudstjänst. Magnus Olsson ser gudstjänsten som en – av många platser – för växande. Och han är allergisk mot en andlighet som bara stryker medhårs och utannonserar ”Kom som du är”.

– Den största risken i dagens andliga sökande är att människor tar genvägar till målet. Det finns så många förgreningar av andlighet som lockar med ”Kom som du är” och visst, det är väl bra. Kom gärna som du är men vi ska inte förbli dem vi är! Om det bara serveras socker och ros, växer vi inte. Vi behöver både salt och socker för att föränd-ras, säger Magnus Olsson och ser på mig med en kompromisslöshet i blicken.

– Det finns en genvägsteologi som breder ut sig idag som är baksidan av vårt mångkul-turella och sekulariserade samhälle. Det ska vara snabbt och lätt och trons väg ska vara lika smidig som att ta tunnelbanan från Gull-marsplan till Skarpnäck. Men trons väg tar ett liv! När människor går i genom motgång-ar, personliga misslyckanden, fråntaganden av olika slag och den stora meningslösheten drabbar dem behöver de andliga hjälpare och ledare som har en egen erfarenhet vad det handlar om. Men för det krävs det att du är omvänd!

– Mannen som sår vet inte vad som händer på natten. Vi ska göra vår del av kakan. Be-röra människor men inte krypa under huden på dem och manipulera. Gud verkar i det tysta och om allt skulle hänga på mig, som präst, skulle jag sluta idag.

Guds tjänande av mig Magnus beskriver Gudstjänsten som ”Guds tjänande av mig och mitt tjänande av gud. För Guds tjänst är alltid avgörande för min tjänst av gud. När de möts kan Gud tjäna genom mig, Gudstjänst.”

– Den lilla bokstaven i är viktig, mycket viktig, för att inte säga livsviktig. Nedlagd är den – både minus och sammanbindande, för att bli tillsammans med i just: +, det som avgör allt. Därför är gudstjänst inte blott vis-sa rum, former och klockslag utan hela livet, också dessa destruktiva sidor tjänar, Gud i.

Och de kyrkliga handlingarna, det vill säga dop, vigsel och begravning, ser han som kyrkans centrala gudstjänster. För vid livets början och slut och vid de stora högtiderna söker sig människor till kyrkan. Med en längtan efter det ceremoniella, att rama in och ge tyngd åt livshändelsen.

– Vid livets hållpunkter behöver människor kyrkan och ritualerna. Människor söker sig primärt dit där heligheten ges, välsignelsen, det är bra! Människor kommer just till punk-turella platser där det heliga ges., säger han.

I begynnelsen var ordet Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Vi pratar Tranströmer och hur hans livsvisa ”Romanska bågar” idag nästan blivit en klyscha för att raderna citeras så ofta. Men visst är gudstjänsten en plats där vi kan få kraft eller insikt att öppna de där valven. Tränga djupare in i vad det innebär att vara människa, att hitta vägar till att förstå sig själv och andra lite bättre och att möta Gud. Få andas ut, kanske i mässan, och lämna något bakom sig. Inte glömma – men inte förhålla sig till det inträ!ade som det fortfarande verkar i presens.

I begynnelsen var ordet och orden är cen-trala för Magnus. Han väljer själv gudstjänst efter predikant när han är ledig och lägger

”Trons väg tar ett liv”MAGNUS OLSSON OM GUDSTJÄNSTEN

GUDSTJÄNSTERI FÖRSAMLINGEN

MARKUSKYRKAN Högmässa eller Familjegudstjänst Söndagar kl 11.00.Kyrklunch och kaffe efteråt. Ibland serveras sopplunch.Markusmässa -stilla mässa med ljuständning Tisdagar i anslutning till ”Tisdagkvällar i Markuskyrkan”; soppa serveras kl 17-18, mässa kl 18.00, meditation kl 18.45 Ungdomsmässa Onsdagar kl 18.00. Mässan utformas tills med ungdomar, men alla är välkomna!Lunchandakt Torsdagar jämna veckor kl 12.00. Lunch 40 krLunchkonsert Torsdagar udda veckor kl 12.00. Kort konsert med lunch efteråt, 40 kr.

BAGARMOSSENS KYRKA Gudstjänst Bagis G3 Söndagar kl 15.00Andakt och soppa Tisdagar kl 12.00Torsdagsmässa kl 18.00 med kvällscafé kl 18.30-20.30.Taizé/ Ungdomsmässa Torsdagar udda veckor kl 18.00

11

TEMA FÖRSONING

ner mycket tid på förkunnelsen. Helt enkelt för att ordet ska ta kött. Bli levande och få en förankring, så att han kan tala autentiskt om texterna och dess betydelse i gudstjänsten.

– Jag läser texterna inför söndagen på originalspråken och ägnar mig åt texterna på lite olika sätt. Om evang-elietexten inte drabbar dig själv kan du inte predika autentiskt om dem. Om Jesus använder en liknelse där han berättar om en man som sår i en åker behöver jag veta något om den handlingen och känna doften av våt jord. För att predika evangelium be-höver du vara en hyfsad jordbrukare, för att predika episteltexten behöver du vara en hyfsad filosof och för att predika GT, gamla testamentet, be-höver du vara en hyfsat ouppfostrat människa, menar Magnus.

– Människor känner om det du säger är autentiskt, även om de inte håller med. Jag har ett starkt drag av själavård när jag predikar. Ibland kan det du säger vara befriande för en annan människa, utan att du någonsin får reda på det. En gång när jag var ung predikade jag på ett äldreboende på västkusten, och såg bara gamla människor i rullstolar. Jag trodde inte att det jag predikade skulle spela någon roll. Men jag pra-tade bland annat om förlora ett barn genom döden och det jag sa blev för-lösande för en kvinna som förlorat tre barn i späd ålder. Hon hade i 70 års tid funderat över om Gud hade tagit barnen ifrån henne för att straf-fa henne och nu kom en pojkspoling till ett äldreboende och hon kunde lägga den skulden ifrån sig.

TEXT ANN THÖRNBLAD

”Mannen som sår vet inte vad som händer på natten. Vi ska göra vår del av kakan. Beröra människor men inte krypa under huden på dem och manipulera. Gud verkar i det tysta.”

Foto Magnus Aronson

12

TEMA FÖRSONING

– En katastrof kan bli som ett  blödande sår på ett samhälle, den förstör rutiner och människors förmåga att skydda och ta hand om sig själva och sina familjer, säger Igga Idraku Pasteur.

Han berättar att leken hjälper bar-nen att återhämta sig känslomässigt och att den minskar konflikter på sikt. Leken är dessutom en viktig del i att på längre sikt minska konflikter när barn från olika bakgrund lär känna varandra och lär sig att leka med varandra. I det här arbetet är det viktigt att engagera vuxna. 

Igga arbetar med barnfrågor för ACT-alliansen, som Svenska kyrkan är en del av, i flyktinglägret Yusuf Batil i Upper Nile, grannstat till den konfliktdrabbade delstaten Blue Nile i Sydsudan. 

Det är sen eftermiddag och en stor grupp barn leker på skolgården i flyktinglägret. Flickorna hoppar hopprep och pojkarna spelar fotboll.

Medan solen sjunker allt lägre ansluter två handledare till gruppen och leder barnen i sång och lekar. Det här sker inte av en slump, det

När barn kommer till ett flyk-tingläger bär de ofta med sig svåra minnen av flykten. Att skapa utrymmen för lek är viktigt för att hjälpa barnen att återhämta sig känslomässigt. När barn från olika bakgrund lär känna varandra och leker mins-kar också konflikter på sikt.

Leken hjälper barnen att läka

är resultatet av ett medvetet arbete inom ACT-alliansen.

Enligt FN:s riktlinjer ska man så snart som möjligt efter en katastrof skapa särskilda platser där leken får vara i centrum, där barnen kan leka tillsammans utan att vara rädda.

Lekar ger känsla av vardag Efter att ha varit på flykt, från våld eller naturkatastrofer, och kanske till och med kommit bort från sina föräldrar, kan enkla lekar hjälpa barnen att få tillbaka en känsla av normalitet, av vardag.

Med stöd från Svenska kyrkan har två utrymmen för barn skapats i det här flyktinglägret. 200 flickor och 186 pojkar går i skolan här och när lektionerna är slut för dagen börjar leken med volleyboll, hopprep, bad-minton och flera andra lekar. 

– Det är viktigt att barnen lär sig att leka tillsammans, säger Igga. 

I flyktinglägret finns tolv vuxna handledare som fått utbildning i barns rättigheter och i konceptet med särskilda utrymmen för barn. ACT-alliansen har också utsett barn-skyddskommittéer. 

– Föräldrar, mor- och farföräldrar, religiösa ledare, kvinnogrupper och ungdomsgrupper kan alla spela en viktig roll i att skydda barnen och hjälpa dem att läka efter katastrofen, säger Igga.

– Att engagera sig i barnens lek hjälper människor att känna att de skyddar och stöttar sina barn igen. Därför är det så viktigt att det är flyktingarna själva som ansvarar för dessa särskilda utrymmen för barn.  TEXT MELANY MARKHAM

”Efter att ha varit på flykt, från våld eller naturkatastrofer, kan enkla lekar hjälpa barnen att få tillbaka en känsla av normalitet, av vardag.”

Sydsudan blev självständigt 9 juli 2011. Sedan dess har kon!ikter plågat regionen och drygt 112 000 mänisor har !ytt. Melany Markham/LWF

13

TEMA FÖRSONING

När vuxna slåss är det barnen som drabbas hårdast. Det gäl-ler både i det lilla och i det stora perspektivet – i familjen, i en region eller i ett land.

Miljontals barn växer upp i en värld fylld av våld, krig och konfl ikter. Utsattheten gör dem till perfekta måltavlor när gerillor och kriminella gäng rekryterar nya medlemmar. Varje dag tvingas barn att bli soldater och med vapen i hand och med droger i kroppen sprider de skräck i samhället. Andra utnyttjas sexuellt, som spioner eller tjänstefolk.Julen är den period på året då många människor samlas i våra kyrkor och vi blir påminda om barnet i krubban. Då Gud valde att bli människa genom att komma till världen som det mest hjälplösa man kan tänka sig, ett barn. Den hjälplöshet som Jesus föddes in i var då och som nu dominerad av människor som inte tvekar att utnyttja värnlösa barn för egen vinnings skull.Tillsammans måste vi kämpa för att minska våldet och skapa en ljusare framtid för våra unga och det kräver resurser. Så låt oss passa på att under julen tillvarata kyrkans alla mötesplatser för att samla in pengar och informera om Svenska kyrkans internationella arbete. Med gemensamma krafter kan vi bidra till att GE ALLA BARN en framtid utan våld. Tack för din insats!

ANKI BONDESSONPROJEKTLEDARE JULKAMPANJEN

Foto

: Jes

per K

lem

edss

on

GEGE EN EN GÅVA GÅVA I I

ÅRETSÅRETS JULKAMPANJ! JULKAMPANJ!

Sms:a HOPP till

72950 så skänker

du 50 kronor.

svenskakyrkan.se/julkampanjen

I Sydsudan går över en miljon barn inte i skolan och spänningar mellan folkgrupper är stora. Svenska kyrkan stöder människors arbete för att bygga ett gott samhälle. Sydsudan blev ett eget land så sent som i juli 2011.I projektet ingår: nytt utsäde och bättre

ÅRETS JULKAMPANJ

GE ALLA BARN en framtid utan våld

Årets adventskalender

Årets julkalender är i A3 format med den traditionella kalendern på framsidan, på baksidan fi nns information om julkampanjen, en rolig fredsserie och ett smarrigt recept. Den fi nns bland annat i våra kyrkor i Skarpnäcks församling.

Julkampanjen pågår mellan första advent och trettonhelgen och måletär att tillsammans samla in 34 miljoner kronor. Plusgiro 90 01 22-3 . Foto Gustaf Hellsing/IKON

”Varje dag tvingas barn att bli soldater. Andra utnyttjas sexuellt, som spioner eller tjänstefolk. Tillsammans måste vi kämpa för att minska våldet och skapa en ljusare framtid för våra unga.”

14Foto Lena Thomsen

TEMA FÖRSONING

ADVENTSTID

söndag 1 decembermarkusk yrk an16.00 AdventskonsertI den traditionella adventskonserten

medverkar Markuskyrkans Barnkör,

Diskantkören, Markuslejonen,

Hammarbyhöjdens Barnkör, Singing

Kidz, Söderstämmor, Markuskyrkans

kammarkör och Markuskyrkans

damkör Vox Marci. Fri entré, men

biljett hämtas i förväg.

torsdag 12 decemberbagarmossens k yrk a18.00 LuciafirandeAndakt och traditionellt Luciafirande

med barnkören MusikCorallerna.

lördag 14 decembermarkuspl atsen10.00 - 14.00 Familjelördag

söndag 15 decembermarkuspl atsen15.00 LuciagudstjänstBarnkör, Luciatåg och Lussefika.

markusk yrk an16.00 Lucia capriccioLucia capriccio med Hammarbyhöjdens

Barnkör, Singing Kidz, Markuskyrkans

Barnkör, Diskantkören, Markuslejonen,

Söderstämmor och Markuskyrkans

damkör Vox Marci.

torsdag 19 decembermarkusk yrk an12.00 LunchkonsertKort konsert med efterföljande

sopplunch i Hörsalen 40 kr.

lördag 21 decembermarkusk yrk an15.00 Dansa in julenmed Heliga danser/cirkeldans,

dansledare Maria Rönn.

julafton 24 decemberbagarmossens k yrk a11.00 Samling vid krubbanmarkusk yrk an11.00 Samling vid krubbanmarkusk yrk an16.00 Julbön

nyårsafton 31 decemberbagarmossens k yrk a17.00 NyårsbönEfter gudstjänsten fortsätter vi

gudstjänstgemenskapen med cider

och choklad.

Missa inte den traditionella konserten i Markuskyrkan första advent! Det är fri entré, men då anta-

let platser är begränsat behöver du hämta en biljett i förväg. Det kan göras på kansliet vid Markuskyrkan

under kontorstid, eller efter gudstjänsterna den 17 och 24 december.

I adventstid blir det förstås mycket musik i våra kyrkor. Förutom det som finns med nedan firas gudstjänst

i Markuskyrkan varje söndag kl 11.00. Efter gudstjänsten serveras kyrksoppa och kyrkkaffe (30kr).

I Bagarmossens kyrka är du välkommen till Gudstjänst med soppa varje söndag 15.00 (ej 22 och 29 dec).

Mer om vad som händer i våra kyrkor kan du se på www.svenskakyrkan.se/skarpnack

i månadsbladet och i predikoturerna i Mitt i Söderort, DN och SvD.

Är att förlåta detsamma som att förstå? – Det ligger sanning i de orden. Mycket klarnar när man förstår vad som drivit den andre att göra illa. Men gör det onda mindre ont för att man kan förklara det? Människor med en ”förstående” inställning lägger ofta ner oerhört mycket tid och energi på att försöka förstå den som skadat dem. Det är lovvärt, men kan också bli en utmattande prestation som får dem att fly från sin egen smärta och vrede och långsamt glida in i depression och resignation, istället för att låta konflikten gå i dagen och bli genomarbetad. Med förståelse når man långt – men det finns situationer där man tyckt sig möta ren och verklig ondska. Och förståelse av det verkligt onda går inte att nå, utan att samtidigt bagatellisera det. Varför finns det onda överhuvudtaget?

– Förståelse för den som gjort mig

illa kan oväntat drabba mig, som en gåva av blixtlikt medkännande, eller som en långsamt framväxande insikt. Men jag behöver inte kräva av mig själv att förstå allt och alla. Att förlåta är inte identiskt med att förstå.

Är förlåta detsamma som att glömma? Man kan inte trolla bort det som har hänt. Det vore också att frånta den andre hans/hennes ansvar, myndighet. Ett barn som inte kan överblicka konsekvenserna av sina handlingar måste man givetvis ursäkta. Men det gäller inte vuxna människor. Att ursäkta är inte detsamma som att förlåta. Är förlåtelse en viljeakt? – Om förlåtelse inte handlar om känslor – vad finns då att välja på? ”Man kan om man vill”. Det är bara att bestämma sig. Så får känslorna komma så småningom. Det här låter bestickande och sakligt. Men förlåtelse är lika lite som något annat i de mänskliga relationernas värld en prestation.

– Prestationsfällan lurar på att slå igen om den som tycker sig vara ”stark” nog att förlåta. Delsanningen i talet om förståelse som en viljeakt är förstås värd att ta vara på: näm-ligen att kärlek och vilja hör ihop. Kanske mer än kärlek och känslor.

– Ett val kan jag göra; jag kan säga till mig själv och till Gud att ”jag inte vill bli en bitter människa”. ”Jag vill kunna förlåta”. Det ligger en bön i de orden, som Livet självt besvarar i sin tid och på sitt sätt, om vi inte krampaktigt springer i förväg. Texten är hämtad från Ylva Eggehorns bok Förlåtelse-nyckeln till det låsta rummet och publiceras med hennes godkännande.

När livet inte blir som vi har tänkt oss vad gör vi med vår bitterhet och skam... Så börjar psalmen 779 som Ylva Egge-horn skrivit texten till. Hon har också skrivit texten till Var inte rädd, 256, som ofta används vid begravningar. Ylva har skrivit om alla våra stora känslor och till-stånd. Här utvecklar hon några tankar om förlåtelse.

”Jag vill kunna förlåta”

Foto Lars Pehrson/SvD/TT

15

ADVENTSTID

söndag 1 decembermarkusk yrk an16.00 AdventskonsertI den traditionella adventskonserten

medverkar Markuskyrkans Barnkör,

Diskantkören, Markuslejonen,

Hammarbyhöjdens Barnkör, Singing

Kidz, Söderstämmor, Markuskyrkans

kammarkör och Markuskyrkans

damkör Vox Marci. Fri entré, men

biljett hämtas i förväg.

torsdag 12 decemberbagarmossens k yrk a18.00 LuciafirandeAndakt och traditionellt Luciafirande

med barnkören MusikCorallerna.

lördag 14 decembermarkuspl atsen10.00 - 14.00 Familjelördag

söndag 15 decembermarkuspl atsen15.00 LuciagudstjänstBarnkör, Luciatåg och Lussefika.

markusk yrk an16.00 Lucia capriccioLucia capriccio med Hammarbyhöjdens

Barnkör, Singing Kidz, Markuskyrkans

Barnkör, Diskantkören, Markuslejonen,

Söderstämmor och Markuskyrkans

damkör Vox Marci.

torsdag 19 decembermarkusk yrk an12.00 LunchkonsertKort konsert med efterföljande

sopplunch i Hörsalen 40 kr.

lördag 21 decembermarkusk yrk an15.00 Dansa in julenmed Heliga danser/cirkeldans,

dansledare Maria Rönn.

julafton 24 decemberbagarmossens k yrk a11.00 Samling vid krubbanmarkusk yrk an11.00 Samling vid krubbanmarkusk yrk an16.00 Julbön

nyårsafton 31 decemberbagarmossens k yrk a17.00 NyårsbönEfter gudstjänsten fortsätter vi

gudstjänstgemenskapen med cider

och choklad.

Missa inte den traditionella konserten i Markuskyrkan första advent! Det är fri entré, men då anta-

let platser är begränsat behöver du hämta en biljett i förväg. Det kan göras på kansliet vid Markuskyrkan

under kontorstid, eller efter gudstjänsterna den 17 och 24 december.

I adventstid blir det förstås mycket musik i våra kyrkor. Förutom det som finns med nedan firas gudstjänst

i Markuskyrkan varje söndag kl 11.00. Efter gudstjänsten serveras kyrksoppa och kyrkkaffe (30kr).

I Bagarmossens kyrka är du välkommen till Gudstjänst med soppa varje söndag 15.00 (ej 22 och 29 dec).

Mer om vad som händer i våra kyrkor kan du se på www.svenskakyrkan.se/skarpnack

i månadsbladet och i predikoturerna i Mitt i Söderort, DN och SvD.

”Jag vill kunna förlåta”

Genom ditt medlemskap har du under år 2012 bidragit till att:

Församlingen stödjer Svenska kyrkans familjerådgivning. Församlingen har samlat in gåvor och bidrag till bl a diakonalt arbete i församlingen, och Svenska kyrkans internationella arbete.

Tack för din kyrkoavgift!

19 629 personer har samlats till gudstjänster och konserter301 personer sjunger varje vecka i församlingens körer 47 ungdomar har konfirmerats11 559 personer har deltagit i vår öppna barn- och ungdomsverksamhet 8 374 personer har samlats på öppna gemenskapsträffar som caféverksamhet, luncher, Silverklubb, Markusklubb m m184 barn har döpts 88 par har vigts 208 personer har fått en begravning 375 har deltagit i retreat och meditation.

Till dig som är medlem

Hit kan du vända dig www.svenskakyrkan.se/skarpnack

SKARPNÄCKS FÖRSAMLING Malmövägen 51, 121 53 Johanneshov Expeditionstid mån–fre kl 9.00–12.00, kl 13.00 -15.00...........505 815 00 Telefax .........................................................................................505 815 39Bokning av dop, vigsel & begravning.....................................505 815 01 e-post: skarpnack.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Maria Berg., nås via personalsekr Eva WåhlanderPersonalsekreterare Eva Wåhlander.....................................505 815 04Informatör Michael Anderson. ...............................................505 815 17Kyrkobokförings- och infoassistent Christina Linder.......... 505 815 02 Ekonomiassistent Elisabeth Håkansson................................505 815 06 Kanslipräst Peter Olovsson......................................................505 815 75 FÖRTROENDEVALDA Ordf. kyrkorådet Rut Niska Säfström .............................. 070-786 08 50 Ordf. kyrkofullmäktige Kurt Sjöberg ................................hem 659 26 70

Präst Kurt Sundén................. ....................................................505 815 00Präst Daniel Hafner....................................................................505 815 16Diakon Laila Svensson..............................................................505 815 10Diakon Katarina Lundström Thompson ..................................505 815 41Organist Åsa Schmidt...............................................................505 815 00 Organist Eva Karpe ...................................................................505 815 24 Kantor Anna Bysveen...............................................................505 815 22 Förskollärare Maria Karlixtus ................................................505 815 19Förskollärare Åsa Engström ....................................................505 815 20Vik Församlingsassistent Gustaf Årman................................505 815 47 Husmor Helené Bjelf.............................................................. .505 815 15Vaktmästare Richard Wennberg.............................................505 815 29Vaktmästare Roger Nilsson......................................................505 815 27Vaktmästare Jan Borchies.......................................................505 815 26

SÖDRA DISTRIKTET – BAGARMOSSENS KYRKA, LAGAPLAN 6, T-BAGARMOSSEN MARKUSPLATSEN, SKARPNÄCKS ALLÉ 38Expedition ...................................................................................505 815 70Telefax............................................................. ............................505 815 89Kyrkans telefon, café................................................................505 815 82Distriktspräst Ewa Munther ....................................................505 815 76Präst Magnus Olsson................................................................505 815 74

Präst Anders Lennse.................................................................505 815 43 Diakon Kristina Ramberg-Gustafsson....................................505 815 77Kantor Anne Öberg ...................................................................505 815 72Kantor Maria Robertsson.........................................................505 815 46 Församlingspedagog Linn Wiessner .................................... 505 815 71Musikpedagog Marcus Berglund.......................................... 505 815 87Servicepersonal Jenny Asklund, bokningar.........................505 815 79Servicepersonal Miguel Ortega .............................................505 815 80Servicepersonal Christofer Måhl............................................505 815 78Diakon Christina Markgren......................................................505 815 57Förskollärare Åsa Peterson.....................................................505 815 55Vaktmästare Jonas Petersen..................................................505 815 59

Vill du skicka e-post till någon av oss som arbetar i församlingen? fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se

DISTRIKT BJÖRKHAGEN– MARKUSKYRKAN, MALMÖV. 51, T-BJÖRKHAGENMarkuskyrkan är öppen vardagar kl 9–16, helger kl 10–15Expedition ...................................................................................505 815 00 Distriktspräst Åsa Bertilsson ..................................................505 815 54

MÄSSA för digvarje söndag kl 11