Transcript
Page 1: 2000V4.08 08-11-06 10.55 Sida 21 C-vitamin för … · och Näringslära för högskolan(NH) från 2006. Det kan vara intressant att se av vad som hittills beskrivits i denna artikel

Skörbjugg är C-vitaminets ursprungli-ga bristsjukdom. Redan år 1227 gavGilbertus de Aguilla rådet att sjömän

på längre båtfärder skulle ha med sig ett för-råd av frukt och grönsaker för att undvikaskörbjugg. År 1601 visade kapten JamesLancaster att tre teskedar citronsaft dagligenräddar sjömän från skörbjugg. Alla sjömänpå Lancasters försöksskepp överlevde med-an 40 procent av besättningen på de tre kon-trollskeppen avled i skörbjugg. James Lind(1716–94) visade i en kontrollerad studieatt citrusfrukter botade skörbjugg hos sjö-män. Studien utfördes 146 år efter Lancas-ters undersökning. Det tog ytterligare 48 årinnan dagligt intag av citrusfrukter infördesi engelska flottan och skörbjugg försvann.

Skörbjugg beskrivs vanligen som engeneraliserad och livshotande sjukdom ihela kroppen. Irwin Stone (1907-84) ochLinus Pauling (1901-94) menade att bristpå askorbinsyra kan ge sjukdom lokalt ienskilda vävnader, som till exempel vid athe-roskleros i artärernas kärlväggar.

De flesta däggdjur bildar askorbinsyraAskorbinsyra bildas i fyra enzymatiska stegfrån glukos. Människans förfäder förloradeför ungefär 40 miljoner år sedan förmåganatt bilda askorbinsyra. Apor, marsvin, enindisk fladdermus, fiskar, många fåglar ochinsekter kan inte producera egen askorbin-syra. För de flesta djur har detta inte under-sökts.

Råttan kan till exempel öka sin egenpro-duktion av askorbinsyra med tre gånger vidstress eller infektion. Geten och några andradjur kan öka egenproduktionen med minsttio gånger. Detta är endast studerat för fådjurarter. Olika djurs produktion av askor-binsyra motsvarar med hänsyn till vikt 2–15gram/dygn för människor. Men vilkenmängd C-vitamin vi behöver är osäkert.

C-vitaminnivåer i kroppenEn frisk människa har 1–2 gram askorbin-syra i kroppen [1]. Mindre än 300 mg inne-bär risk för skörbjugg [2]. Koncentrationenär högre i binjurar, ögon, hjärna och vitablodkroppar. Vita blodkroppar har mer äntio gånger högre koncentration av askor-binsyra än omgivande vävnad. Vid högre

intag av C-vitamin förkortas halveringsti-den i blod till mindre än en timme. Tillskottmed snabb absorption av C-vitamin som tasen gång per dag ökar blodkoncentrationenunder några få timmar. Intravenöst givet C-vitamin kan ge upp till 70 gånger högre kon-centration i blodplasma än oral tillförsel.Men detta toppvärde sjunker också snabbtefter att tillförseln upphört [3]. Jämförelsemellan peroral och intravenös behandlingspeciellt med hänsyn till cancer diskuterasockså i en aktuell artikel [4]

C-vitamin viktigt för kroppsfunktioner C-vitamin är en antioxidant med antiin-flammatorisk effekt som dessutom ökar kvä-veoxid (NO), har viss blodtryckssänkandeeffekt vid hypertoni, sänker högt kolesterol,stöder endotelfunktionen, stärker immun-försvaret och vad som krävs för syntes av pro-teiner. Utifrån detta är det naturligt attundersöka vilken betydelse askorbinsyrakan ha vid olika sjukdomstillstånd.

Glukos och andra sockermolekyler kon-kurrerar med C-vitamin om samma trans-portmekanism in i cellen. Hög konsumtionav socker och andra kolhydrater motverkarC-vitamins funktioner. Att man i forskningpå C-vitamin vanligen ej kontrollerat försockerintaget kan ha orsakat att studier medC-vitamintillägg ej varit framgångsrika.

Forskning om C-vitamin vid sjukdomAlbert Szent-Györgyi (1893-1986) isolera-de 1928 C-vitamin och fick sedan Nobel-priset 1937. Under 1930-talet visade ClausW Jungeblut (1897-1976) att askorbinsyrainaktiverade poliovirus hos rhesusapor [5]inaktiverade difteritoxin samt hade visseffekt mot stelkrampstoxin hos marsvin.

Frederick R Klenner (1907–84) var denförste läkaren som betonade att det krävs sto-ra doser av C-vitamin för att få effekt vid sjuk-domsbehandling. Framförallt behandladehan infektionssjukdomar inklusi-ve polio, men även MS. Hananvände ibland så mycket som100 gram (intravenöst + peroralt)fördelat på 24 timmar. Klennerpublicerade drygt 20 vetenskapli-ga rapporter [6].

Irwin Stone började forska på

C-vitamin 1932 och hade senare stor inver-kan på Linus Paulings intresse för C-vita-min. 1972 publicerade Stone en bok [7] somrefererade forskningen om askorbinsyransbetydelse vid infektioner, cancer, hjärt-kärl-sjukdom, inflammation, reumatism, allergi,ögonsjukdomar, magsår, njursjukdom, dia-betes, förgiftning, sår, frakturer, intensiv-vård, psykiska sjukdomar, stress, rökning,graviditet och åldrande.

“Öka dosen tills magen säger ifrån”Robert F Cathcart (1932-2007) var orto-pedkirurg och konstruerade en välkändhöftprotes. Inspirerad av Pauling börjadehan ta C-vitamin som hjälpte mot hans egnaluftvägsinfektioner. Under drygt 35 årbehandlade han 30.000 patienter med högadoser askorbinsyra. 1981 beskrev han attpatienter med sjukdom ofta tålde högredoser peroralt C-vitamin utan att få diarré[8,9]. När kroppen vid sjukdom och stressbehöver mer askorbinsyra så absorberashögre andel C-vitamin än för friska indivi-der som får mer diarré och dessutom utsön-drar mer C-vitamin i urinen vid tillförsel ihögre dos.

Vad lärs i Sverige ut om C-vitamin?I Sverige finns två böcker som används inomhögskoleutbildningarna. Det är NordicNutrition Recommendations 2004 (NNR)och Näringslära för högskolan (NH) från2006. Det kan vara intressant att se av vadsom hittills beskrivits i denna artikel somockså medtagits i dessa två böcker: 1) attskörbjugg är C-vitamins ursprungliga brist-sjukdom återfinns i NNR och NH, 2) attde flesta däggdjur syntetiserar egen askor-binsyra står i NH men inte i NNR, 3) attdjur under stress bildar mer askorbat finnsinte nämnt i någon av böckerna, 4) om C-vitaminets nivåer i kroppsvävnader finns endel information i både NNR och NH, 5) C-vitamins betydelse och behov vid sjukdomdiskuteras kortfattat i NNR, men ej i NH,6) om konkurrensen mellan C-vitamin ochglukos får man inget veta i NNR eller NH,

212000-Talets Vetenskap 4/2008

C- vitamin för prevention och behandlingI denna artikel fäster överläkare Bo H. Jonsson uppmärksamheten på fle-ra aspekter rörande C-vitamin (askorbinsyra eller askorbat). Dessa börvara av intresse både för hälso- och sjukvården och för allmänheten.

Citronen – en klassisk källa tillC-vitamin…

Ortomolekylär medicin:

2000V4.08 08-11-06 10.55 Sida 21

Page 2: 2000V4.08 08-11-06 10.55 Sida 21 C-vitamin för … · och Näringslära för högskolan(NH) från 2006. Det kan vara intressant att se av vad som hittills beskrivits i denna artikel

22 2000-Talets Vetenskap 4/2008

7) forskning om C-vitaminbehandling vidsjukdom beskrivs något i NH, men nästaninte alls i NNR, och 8) begreppet ”titratingto bowel tolerance” och dess implikationernämns överhuvudtaget inte i NNR ellerNH.

För att få vet mer om vad C-vitaminverkligen är får vi se oss om i andra rikt-ningar, bland annat genom att ta del avforskningens originalpublikationer. Att pådet viset söka information är helt centralt ievidensbaserad medicins ursprungsbetydel-se till skillnad från auktoritetsbaserad medi-cin som fortfarande 2008 har en oförtjäntstark ställning.

De tre områden som Pauling främstägnade sitt intresse för C-vitamin gällerinfektioner, cancer och hjärt-kärlsjukdom.Han publicerade böcker om C-vitamin vidförkylning och influensa.

C-vitamin vid infektionerEn noggrann genomgång av C-vitaminsbetydelse vid infektioner har gjorts av Tho-mas Levy [10]. Cochrane publicerade 2007den senaste versionen av sin systematiskaöversikt av C-vitamin och förkylning [11].Deras sammanfattning är att vitamin C ihöga doser har en preventiv effekt som är såobetydlig att det inte kan rekommenderas.Steve Hickey har i flera texter kritiseratCochrane-gruppens metodologi. Hanmenar att man baserat översikten på socialoch epidemiologisk medicinsk forskningutan biologisk förståelse för askorbats spe-cifika biologiska effekter. Det innebär attman grundar sig på studier med inadekvat

dosering (t ex låga doser en gång per dygn).Man har också uteslutit framgångsrika stu-dier med argumentet att kontrollgrupp sak-nats. Men effekterna i några av dessa studi-er har varit stora och upprepats i oberoen-de studier. Slutligen har författarna extra-polerat och generaliserat sin slutsatser bort-om redovisade data, speciellt i sina pressre-leaser [12].

C-vitamin vid cancer Den skotske kirurgen Ewan Cameron(1922–91) inledde 1971 ett samarbete medPauling. Till patienter med ej behandlings-bar cancer gav han 10 gram C-vitamin dag-ligen. Patienterna fick C-vitamin dagligen.Patienterna fick C-vitamin intravenöst deförsta tio dagarna, därefter peroralt restenav livet. Patienterna fick förlängd överlev-nad jämfört med kontrollgruppen [13,14].Cameron observerade också att höga doserav C-vitamin var smärtstillande och under-lättade avgiftning från opiater så att patien-terna slapp abstinenssymptom. Från Mayo-kliniken publicerades senare två negativastudier. Man gav tio gram C-vitamin pero-ralt dagligen i 2,5 månader [15,16]. Att stu-dierna hade helt olika design nämnde maninte, men detta har senare påpekats i fleraartiklar [17]. På senare år har ett antal arti-klar publicerats som talar för att C-vitaminintravenöst i höga doser bör kunna varaintressant i cancerbehandling. Askorbinsy-ra är toxiskt för flera typer av cancerceller.Mest diskuterad hypotes är att C-vitaminbildar väteperoxid som är toxiskt för can-cerceller [18]. Höga doser av askorbat mot-

verkar också glukos som cancerceller frodaspå. Kanske är det också betyelsefullt att C-vitamin motverkar mikroorganismer somkan bidra till tumörsjukdom.

C-vitamin vid hjärt-kärlsjukdomPauling menade att C-vitamin i höga doserskule kunna motverka atheroskleros ochhjärt-kärlsjukdom. En del fallstudier stöderdenna hypotes, men randomiserade kon-trollstudier har inte gjorts [19]. Så små-ningom breddade Pauling sina näringsre-kommendationer med vitaminer, mineraleroch aminosyror som lysin vid kardiovasku-lär sjukdom.

På senare år har det publicerats flera över-sikter om myter och kontroverser kringaskorbinsyra, både mer vetenskapliga [20]och mer populärt skrivna [21].

Bo H Jonsson, med dr, överläkare

[email protected]

1. Kallner A, et al. Steady-state turnover and bodypool of ascorbic acid in man. Am J Clin Nutr1979;32:530-9.2. Baker EM, et al. Metabolism of 14C- and 3H-labeled L-ascorbic acid in human scurvy. Am JClin Nutr 1971;24:444-54.3. Padayatty SJ, et al. Vitamin C pharmacokine-tics: implications for oral and intravenous use.Ann Intern Med 2004;140:533-7.4. Duconge J. Pharmacokinetics of vitamin C:insights into the oral and intravenous administra-tion of ascorbate. PR Health Sci J 2008;27:7-19.5. Jungeblut CW. Inactivation of poliomyelitisvirus by crystalline vitamin C. J Exper Med1935;62:517-21.6. Smith LH (editor). Clinical guide to the use ofvitamin C. Life Science Press, Tacoma;1988.7. Stone I. The healing factor. Vitamin C againstdisease; 1972.8. Cathcart RF. The method of determining pro-per doses of vitamin C for the treatment of dise-

ase by titrating to bowel tolerance. J OrthomolPsychiatry 1981;10:125-32.9. Cathcart RF. Vitamin C, titrating to bowel tole-rance, anascorbemia and acute induved scurvy.Med Hypotheses 1981;7:1359-76.10. Levy TE. Vitamin C, infectious diseases andtoxins. Curing the incurable; 2002.11. Douglas RM, et al. Vitamin C for preventingand treating the common cold (review). Cochra-ne Database Syst Rev 2007;(3):CD000980.12. Hickey S, et al. Vitamin C and the commoncold. J Ortomol Med 2008;23:77-82.13. Cameron E. Supplemental ascorbate in thesupportive treatment of cancer: Prolongation ofsurvival times in terminal human cancer. PNAS1976;73:3685-9.14. Cameron E. Supplemental ascorbate in thesupportive treatment of cancer: revaluation ofprolongation of survival times in terminal humancancer. PNAS 1978;75:4538-42.15. Creagan ET. Failure of high-dose vitamin C(ascorbic acid) therapy to benefit patients withadvanced cancer. A controlled trial. NEJM

1979;301:687-90.16. Moertel CG. High-dose vitamin C versus pla-cebo in the treatment of patients whith advancedcancer who have had no prior chemotherapy. Arandomized double-blind comparison. NEJM1985;312:137-41.17. Padayatty SJ. Reevaluation of ascorbate incancer treatment: emerging evidence, openminds and serendipity. J Am Coll Nutr2000;19:423-5.18. Frei B, Lawson S. Vitamin C and cancer revi-sited. PNAS 2008;105:11037-8.19. Fonorow O. Practising medicine without alicense? The story of Linus Pauling therapy forheart disease; 2008.20. Hickey S, Roberts H. Ascorbate. The scien-ce of vitamin C. Morrisville, NC: Lulu Press;2004.21. Hickey S, Saul AW. Vitamin C: The real story,the remarkable and controversial healing factor.Basic Health Publications; 2008.

Av ovanstående referenser kan följande åter-finnas gratis på internet: 1-8, 11, 13, 14, 17

Referenser

2000V4.08 08-11-06 10.55 Sida 22


Recommended