Hundens evolution och domesticering
Mija Jansson
Hundens evolution, genetik
och beteende 7.5 hp
Stockholms universitet
Erkännanden
Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen, KTH (hundens ursprung och spridning)
Evolution
• Evolution - förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden. (NE)
– Husdjursförädling är av människan kontrollerad evolution. (NE)
• Evolutionen har ingen egentlig mening eller mål.
• Förändringarna är slumpmässiga.
Hunden kommer från vargen (!) ;-)
• Schakal uteslöts tidigt – den kan inte få avkomma med hund.
(Herre, 1961 & Grey, 1971)
• Både prärievarg och gråvarg kunde få avkomma, även om hund x prärievarg inte gav särskilt livskraftig sådan.
• Gentekniken visar att vargen är hundens anfader.
Principen för att ta reda på varifrån hunden kommer, ett enkelt exempel:
• Säg att 10 av 1000 vargar domesticeras, alla bär på en distinkt DNA typ.
• Alltså ärvs 10 DNA-typer från varg till hund. De första hundarna hade totalt 10 typer (en per individ).
• När hundarna spreds från sin ursprungliga plats över världen är det sannolikt att man tappade bort en del typer på vägen. Därför kommer vi att hitta färre DNA-typer ju längre från källan vi kommer.
a
32
8
6
54
3
2
109 8
6
5
4
3
21
1098
76
54
321
Hundens ursprung och spridning
Savolainen et al, 2002
Varför domesticerades vargen?
Olika teorier, ingen vet säkert: • Människa och varg jagade ihop. (Olsen, 1985)
• ”Självdomesticering” – vargvalpar flyttade in hos människorna – …och så jagade de ihop. (Morey, 1994)
– …och så höll de varandra sällskap. (Zimen, 70-tal)
• Ekologisk nisch för vissa vargar att hålla sig nära människor. Självdomesticering. (Coopinger, 2001)
• Vargen/hunden gav mat (Manwell & Baker, 1984) och kläder (Lang, 1955).
Experiment som bevis för domesticeringsprocessen
• Till hur stor del är domesticeringsprocessen ett resultat av medvetna mänskliga val?
• Belyaev startade ”Farm-fox experiment” 1959 i
Sibirien. • Man selekterade för beteende – tamhet men fick andra effekter liksom ”på köpet”.
Trut, 1999
Belyaevs hypotes
• Selektion för tamhet och mot aggression • Beteende baseras på fysiologi; därför fick man en
indirekt påverkan på fysiologin (hormoner & neurokemikalier)
• De fysiologiska förändringarna har stora effekter för
djurets utveckling • Detta kan förklara varför likartade förändringar
förekommer hos olika arter som domesticerats.
Försöksuppställning
• Modellorganism: silverräv (Vulpes vulpes)
- en domesticerad variant av rödräv.
Trut 1999
• Avelsprogram med stark selektion för tamhet
• 30 hanar och 100 honor från rävfarmar • De första domesticeringsstegen att fånga,
bura in och hålla rävarna separerade från vilda släktingar hade redan utförts.
• Ett enda kriterium: tamhet • Mycket liten kontakt med människor (ingen
inlärningseffekt).
Försöksuppställning
Selektion
2. Rävar som visade mycket liten rädsla och ingen aggressivitet användes i nästa generation.
1. Ilskna rävar - exkluderas
Avkomman var lugn och visade inga överdrivna emotioner gentemot människor.
Efter 40 år (eller 30-35 generationer)...
• söker mänsklig kontakt
• gnäller för att få uppmärksamhet
• nosar och slickar på människor – precis som hundar
Trut 1999 Trut et al. 2004
”Bevis” för domesticering
Trut 1999
Fysiologi, rädlserespons
Trut 1999
Vargar utvecklar rädslerespons när de är drygt 6 veckor gamla. Utveckling av rädslerespons är länkat till förändringar i nivåer av hormoner som har betydelse för ett djurs anpassning till stress. Selektion för domesticering leder till förändringar i den nyföddes utveckling gällande fysiologiska och hormonella mekanismer som ligger till grund för sociala beteenden.
Om rädlserespons hos hund
• Vallhundar – 5 veckor (Runar Naess, p.k.)
• Retriever – drygt 7 veckor (Runar Naess, p.k.)
(Varg – drygt 6 veckor enligt Trut, enligt Runar Naess finns det dokumenterat så tidigt som efter 19 dagar.)
Skandinaviska hundraser
• De hittade en liten grupp (D) som inte riktigt hörde ihop med de andra i ursprungsstudien.
• Denna grupp bestod av två subgrupper:
• en begränsad till Skandinavien och Finland
• en i Asien
Klütsch et al 2010
Results
Breed
Number of
individuals
Number of
different
lines
Total D
types
(%) D1 D2 D3 D4
Finnish Spitz 15 14 1 (7.1%) - 1(100 %) - -
Jämthund (Swedish Elkhound)
27
19
14 (73.7%) 5 (35.7%) - 9 (64.3%) -
Karelian Bear dog 11 11 0 (0%) - - - -
Norbottenspets 11 9 0 (0%) - - - -
Norwegian Lundehund 17 15 0 (0%) - - - -
Norwegian Elkhound (grey) 35 28 13 (46.4%) 10 (76.9%) - 3 (23.1%) -
Norwegian Elkhound (black) 4 3 3 (100%) 3 (100%) - - -
Swedish Elkhound (white) 9 8 2 (25%) 2 (100%) - - -
Hälleforshund 5 5 5 (100%) 4 (80%) - 1 (20%) -
Russian-European Laika 8 5 1 (20.0%) 1 (100%) - - -
Westsiberian Laika 18 10 0 (0%) - - - -
Eastsiberian Laika 21 12 1 (8.3%) 1 (100%) - - -
Finnish Lapphund 23 17 11 (64.7%) 10 (90.1%) - 1 (9.1%) -
Icelandic Sheepdog 17 13 0 (0%) - - - -
Lapponian herder 37 12 9 (75%) 9 (81.8%) - 1 (9.1%) 1 (9.1%)
Norwegian Buhund 19 13 0 (0%) - - - -
Swedish Lapphund 8 4 4 (100%) 4 (100%) - - -
Västgötaspets 11 7 0 (0%) - - - -
Klütsch et al., 2010
De ”skandinaviska” hundraserna - jaktspetsar
finsk spets
jämthund
norsk älghund, grå Klütsch et al 2010
norsk älghund, svart (foto: Eirik Newth)
hälleforshund
östsibirisk laika (även ryskeuropeisk)
De ”skandinaviska” hundraserna - vallhundar
svensk lapphund
lapsk vallhund
Klütsch et al 2010
finsk lapphund
Inblandning av gråvarg!
Klütsch et al 2010
Datan indikerar att D1 har sitt ursprung i norra Skandinavien , som mest för 480-3000 år sedan och genom korsningar mellan hund och varg. Invandrade denna hundtyp med samerna? D1 fanns i mycket hög frekvens vilket indikerar att hund-varg hybriden hade en selektiv fördel.