Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 20Kvalitetsredovisning 2012121212

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING

BESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSBESKRIVNING AV VERKSAMHETENAMHETENAMHETENAMHETEN ................................................................................................................................................................................................................................................................ 3333

FörutFörutFörutFörutsättningarsättningarsättningarsättningar ............................................................................................................................................ 3

SamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartners ...................................................................................................................................... 3

Vision och värdegrundVision och värdegrundVision och värdegrundVision och värdegrund ................................................................................................................................ 3

PATIENTPATIENTPATIENTPATIENTSÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITESÄKERHET OCH KVALITETTTT ................................................................................................................................................................................................................................................................ 4444

KvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregister ........................................................................................................................................... 4

BenchmarkBenchmarkBenchmarkBenchmark .................................................................................................................................................... 4

NationeNationeNationeNationell patientenkätll patientenkätll patientenkätll patientenkät ................................................................................................................................ 4

PunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätning .............................................................................................................................. 4

PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet ............................................................................................................................................ 4

PatiPatiPatiPatientsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelseentsäkerhetsberättelse ........................................................................................................................ 4

InformationssäkerhetInformationssäkerhetInformationssäkerhetInformationssäkerhet .................................................................................................................................. 4

HygienreglerHygienreglerHygienreglerHygienregler ................................................................................................................................................ 4

AAAAvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalysvvikelsehantering och händelseanalys .................................................................................................. 5

AnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärenden .................................................................................................................................... 5

MiljöMiljöMiljöMiljö ............................................................................................................................................................... 5

LEANLEANLEANLEAN .............................................................................................................................................................. 6

KVALITETSPARAMETRAR KVALITETSPARAMETRAR KVALITETSPARAMETRAR KVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKIRURGIKIRURGIKIRURGI ........................................................................................................................................................................................................................................................................ 7777

Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) .................................................................................... 7

Remissflöde ..................................................................................................................................................... 7

Patientbeskrivning .......................................................................................................................................... 7

Diagnostyp ...................................................................................................................................................... 9

Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten) ................................................................................................... 10

Mottagningen ............................................................................................................................................... 10

Anestesi .......................................................................................................................................................... 12

Postoperationsavdelningen ........................................................................................................................ 14

Avdelning 72 ................................................................................................................................................. 18

Administration ............................................................................................................................................... 21

ResultatmåttResultatmåttResultatmåttResultatmått ............................................................................................................................................... 22

Resultat........................................................................................................................................................... 22

Resultatdiskussion ........................................................................................................................................ 31

Komplikationer .............................................................................................................................................. 32

Reoperationer ............................................................................................................................................... 35

MOTTAGNINGEN I CITY MOTTAGNINGEN I CITY MOTTAGNINGEN I CITY MOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIEFÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERNTERNTERNTER .................................................................................................................... 39393939

PÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCID SSCID SSCID SSC ................................................................................................................................................................................................................................................................ 43434343

PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013 ........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................ 45454545

3

KvalitetsKvalitetsKvalitetsKvalitetsredovisningredovisningredovisningredovisning Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 20Stockholm Spine Center AB (SSC) 2011112222

BESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETENBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Vi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik och har således resurser både för kirurgi och för rehabilitering. Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion och vi ligger i frontlinjen när det gäller att införa/utvärdera nya metoder inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering. Vi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har stor kunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering för olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har på jämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt korta de långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling. FörutsäFörutsäFörutsäFörutsättningarttningarttningarttningar SSC har en mottagning, fyra operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27 vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning är inriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efter kirurgi. Detta team består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog. Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast, naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter. Vi hade 2012 82 anställda och konsulter varav:

• 10 kirurger • 3 ryggläkare • 2 anestesiläkare • 30 sjuksköterskor • 14 undersköterskor • 10 sjukgymnaster • 6 läkarsekreterare • 1 psykolog • 1 naprapat • 5 administration

Vi utförde: • 6 700 mottagningsbesök till kirurg • 6 000 mottagningsbesök till övriga

vårdgivare såsom ryggläkare, sjukgymnast, naprapat och psykolog

• 1 419 operationer • varav 259 dagkirurgiska

SamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartnersSamarbetspartners SSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP är vi en del av Service Line Spine tillsammans med andra ryggkirurgikliniker ägda av GHP. I Service Line Spine har vi ett nära och utvecklande samarbete med framförallt Spine Center Göteborg. Om det finns stor risk för postoperativ intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på St Görans Sjukhus. Om intensivvård skulle behövas akut kontaktar vi i första hand St Görans Sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (KS). Vi samarbetar med OrthoCenter Stockholm. Närakuten Löwenströmska Sjukhuset bistår vid behov med medicinska konsultationer. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss snabb service med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi. Vid medicinska utredningar anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab. VisionVisionVisionVision och värdegrundoch värdegrundoch värdegrundoch värdegrund ”SSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär.” Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utvecklingrespekt, tydlighet, utveckling och trovärdighettrovärdighettrovärdighettrovärdighet. Vi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan känna glädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att vi arbetar mot vår vision.

4

PATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITETPATIENTSÄKERHET OCH KVALITET Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vår dagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar. KvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregisterKvalitetsregister Vi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). SSC är representerat i registergruppen som arbetar för att utveckla registret. BenchmarkBenchmarkBenchmarkBenchmark Vi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitet och kvalitet mellan samtliga kliniker i Service Line Spine. Vi är också aktiva i ett kvalitetssamarbete med vårdbolaget Schön Klinik i Tyskland. Resultaten dröjer något men arbetet fortskrider och resultat kommer att presenteras Nationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkät 2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppen- och slutenvård. Detta ger oss goda möjligheter till öppna jämförelser. Resultat redovisas under ”Avdelningen” respektive ”Mottagningen”. PunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätningPunktprevalensmätning Via Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). I SSCs vårmätning rapporterades ingen VRI och under hösten rapporterades 1 st (1,9 %). Motsvarande siffra för ortopedisk kirurgi i Stockholm ligger på 8.2 %. PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft 2011-01-01. I den framgår att vi har en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och kontrollera verksamheten. Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god och säker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare. Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar har analyserats och lett till förbättrade rutiner. Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker. Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering, komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden. PatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelsePatientsäkerhetsberättelse Skrivs i ett eget dokument efter mall ifrån SKL. IIIInformationssäkerhetnformationssäkerhetnformationssäkerhetnformationssäkerhet Vi har under 2012 påbörjat ett arbete i samarbete med GHP med att sätta ihop en standard för informationssäkerhet, en Informationssäkerhetspolicy som ska tas i bruk under 2013. HygienreglerHygienreglerHygienreglerHygienregler Under 2012 har vi arbetat fram nya hygien- och klädregler för hela kliniken. Vi kommer under 2013 att följa upp arbetet med mätningar av följsamhet till reglerna.

5

Avvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalysAvvikelsehantering och händelseanalys Avvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Avvikelserna hanteras numera i enheternas LEAN-arbete. Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av händelseanalysteamet. Vårt händelseanalysteam består av två personer. Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen och vi har genomfört två stycken under året. AnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärendenAnmälningsärenden Patientnämnden, PaN

Anmälningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 2 5 13 8 8

Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som de förväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjda med. Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska. I riket ser man en ökning av ärenden till Patientnämnden med 9 %. Vår andel sjunker något. Socialstyrelsen Vi har under året gjort två Lex Maria anmälningar och utredning pågår. Vi har även mottagit ett enskilt klagomål som handläggs av socialstyrelsen. Personskaderegleringen (PSR) Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3 upp till tio år efter skadan. Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisa anmälningarna efter anmälningsår. AnmälningsårAnmälningsårAnmälningsårAnmälningsår AntalAntalAntalAntal AvslagAvslagAvslagAvslag TillstyrktTillstyrktTillstyrktTillstyrkt Andel Andel Andel Andel

tillstyrktatillstyrktatillstyrktatillstyrkta

Ej avgjortEj avgjortEj avgjortEj avgjort

2008 18 6 12 1,00% 0

2009 19 4 15 1,27% 0

2010 24 11 13 1,04% 0

2011 22 10 12 0,89% 0

2012 23 3 7 0,49% 13

MiljöMiljöMiljöMiljö Vi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät. SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO 14 001:2004 och arbetet med att förbättra vår miljö fortgår kontinuerligt. En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdatera handlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering. Miljöledningssystemet revideras årligen. Förutom det sedvanliga miljöarbetet med avvikelse- och förbättringsrapportering, intern revision etc. så har ett internt utbildningsarbete startats inom miljögruppen.

6

LEANLEANLEANLEAN Vi har fortsatt arbetet i våra LEAN-grupper. Varje organisatorisk enhet har en egen LEAN-grupp som arbetar med att ständigt förbättra både vården och organisationen för att minska på icke värdeskapande tid för patienten. Frågor som behandlas i grupperna kommer dels från enhetens egna utvecklingsidéer, dels från ledningen och från avvikelsearbetet. Enhetsövergripande ärenden tas i ledningsgruppen som tillsätter fokusgrupper för enskilda ärenden. Vi har jobbat i fokusgrupper över hela kliniken för att möta utmaningen att öka produktionen och öppna en fjärde operationssal. Här följer exempel på ärenden, och dess effekter på verksamheten, som utvecklats genom LEAN från de olika enheterna:

Ärende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheterÄrende i LEAN från samtliga enheterKvalitet / Kvalitet / Kvalitet / Kvalitet /

PatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhetPatientsäkerhet ArbetsmiljöArbetsmiljöArbetsmiljöArbetsmiljö MiljöMiljöMiljöMiljö EkonomiEkonomiEkonomiEkonomi

CityCityCityCityFörbättrat remissflöde för SLLbedömningar Patienten kommer till rätt

bedömning fortare, kortare väntetider.

Effektiv mottagning ger möjlighet att klara vårdgarantitiden.

Ändrat knappval i telefonväxeln Patienten har lättare att välja rätt mottagning

Mindre frustration då patienterna hamnar rätt från början

Mejlgrupp för Citysekrerterare Snabbare svar till patienter och försäkringsbolag

Lugnare Effektiv mottagning ger möjlighet att klara vårdgarantitiden.

AvdelningenAvdelningenAvdelningenAvdelningen

Nya rutiner för överlämning och rapportering till operation

Säkrare rapportering, sjuksköterskan kan stanna på avdelningen för rond av inneligganede patienter

Tydlig arbetsfördelning ger lugnare arbetsmiljö

Duschinformation i skriftlig form till alla patienter

Bättre följsamhet till duschregler, tydlig enhetlig information

Mindre dubbelarbete

Mixade salar gällande kvinnor och män Färre ommöbleringar borde innebära minskad infektionsrisk

Färre omflyttningar på avdelningen

Ökade möjligheter till resursutnyttjande, beläggningsgrad

MottagningenMottagningenMottagningenMottagningen

Patientenkät på hemsidan Möjlighet att ge snabbare vård till patienterna när patientenkäten redan är ifylld vid remissens ankomst.

Färre dokument att hantera för den administrativa personalen.

Färre antal pappersutskrifter och brevutskick.

Lägre pappers- och portokostnader.

Mottagande av röntgensvar enbart i digital form, ej pappersutskrift via fax.

Färre dokument att hantera för den administrativa personalen.

Färre antal pappersutskrifter.

Lägre papperskostnad.

Rutin för kirurgimottagning och avdelning vid stängning inför jul och sommar

Bättre och tydligare information för patienterna.

Mindre risk för stress i samband med stängningen.

OperationOperationOperationOperation

Nya anestesiapparater Ökad Patientsäkerhet Minskad miljöutsläpp av anestesigaser

Ny akutvagn Ökad Patientsäkerhet Ökad trygghet

Inventering inför ombyggnation Förbättrad kvalitet Ökad medvetenhet och delaktighet

7

KVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGIKVALITETSPARAMETRAR KIRURGI Vi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP. Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat. Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 23.

Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) RemissflödeRemissflödeRemissflödeRemissflöde

PatientbeskrivningPatientbeskrivningPatientbeskrivningPatientbeskrivning ÅlderÅlderÅlderÅlder Definition: Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt

medelvärde.

8

KönKönKönKön Definition: Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer. Kvinnor 46 %

Män 54 % Allmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillståndAllmänt hälsotillstånd Definition: Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter. Ländrygg 0,39

Halsrygg 0,43 ASAASAASAASA----grupperinggrupperinggrupperinggruppering Definition: Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer.

Andel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgiAndel förstagångskirurgi Definition: Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret i Swespine: Har du tidigare

genomgått någon rygg/nackoperation? 69 %

9

DiagnostypDiagnostypDiagnostypDiagnostyp Definition: Antal och % av klinikens totala antal operationer.

Definition: Antal och % av antalet lumbala operationer.

Definition: Antal och % av antalet cervikala operationer.

Myelopathi Ritzopathi

13%

87%

Fördelning av halsryggskirurgin

n=138

10

Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten)Processmått (beskriver verksamheten) MottagningenMottagningenMottagningenMottagningen TelefontillgängliTelefontillgängliTelefontillgängliTelefontillgänglighetghetghetghet Inkomna samtal till växeln 40 803 samtal 32 % har kommit in när växeln varit stängd. Av de samtal som kommit när växeln varit öppen så har 92 % besvarats. Mål för 2012 var > 85 %. Målet för 2013 är > 90 %. Väntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum ocVäntetid mellan remissens ankomstdatum och ett första besök. h ett första besök. h ett första besök. h ett första besök. Medelväntetiden gäller endast de patienter som opererats under 2012. Resultatgrupp: 1 26 dagar

2 61dagar 3 71 dagar 4 64 dagar 5 70 dagar 6 57dagar 7 42 dagar 8 35 dagar

Målet för 2013 är < 60 dagar och målet för 2014 är < 30 dagar = vårdgarantin. Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från: SLL 33% ULP 42 % Privat 23 % Väntetid beslut Väntetid beslut Väntetid beslut Väntetid beslut –––– operationoperationoperationoperation Medelväntetid från det att man är uppsatt på väntelistan till operation till operationsdag. Resultatgrupp: 1 19 dagar

2 96 dagar 3 117 dagar 4 135 dagar 5 96 dagar 6 99 dagar 7 36 dagar 8 89 dagar

Målet för 2013 är < 90 dagar för samtliga grupper = vårdgarantin. Antal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhusAntal egna operationer på annat sjukhus Definition: Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av

klinikens egna läkare. 16 operationer ca 1 % Strukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skälStrukna patienter från operation av administrativa skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist eller

brist på operationsutrymme. 6 st

Strukna patiStrukna patiStrukna patiStrukna patienter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skälenter från operation av medicinska skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska

skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck. 35 st

11

35 patienter blev strukna från sin planerade operationstid pga medicinska orsaker. De flesta av dessa har fått ny operationstid men några ville avstå operation. Några patienter har flyttats till St Görans sjukhus och opererats där av våra egna kirurger. Totalt ströks/ombokades 2,9 % av våra planerade operationer.

Mål 2013: Vi har som mål att få ner andelen strykningar till 2 %.

RRRRemissbedömningemissbedömningemissbedömningemissbedömning När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brev med kompletterande frågor gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad och genomgångna utredningar. Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma till specialutbildad ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. Vi ser att detta ger patienten möjlighet att direkt komma till rätt vårdinstans utan onödiga väntetider och kirurgbesök. Detta innebär också att väntetiderna till kirurgen blir kortare. Vår erfarenhet är att det sannolikt borde vara fler nybesök till sjukgymnast. Vi arbetar ständigt med att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av nybesöken till ryggkirurg ska gå till kirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök. Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL håller sig under 500.

Mål 2013: < 60 dagar till första besök.

12

Nationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkät 2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppenvård. Vi ser att vi ligger nära genomsnittet eller strax under genomsnitt på det flesta frågor. Frågor med störst förbättringspotential rör möjlighet att påverka tiden, förseningar på mottagningen, information om varningssignaler och biverkningar. Vi jobbar kontinuerligt med förbättringsarbete in ramen för LEAN där vi för närvarande tittar mycket på remissflöden för att korta väntetider till mottagningen. Vi arbetar även med ett IT-system för patientinformation i väntrummet för att informera om bl.a. förseningar. När det gäller respektfullt bemötande och om patienten skulle rekommendera mottagningen till andra så har vi hög patientupplevd kvalitet 89 % resp 85 %. För översikt se bilaga 11 och 12 AnestesiAnestesiAnestesiAnestesi Vi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enl. SFAI´s definition. Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporterade anestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten.

Mål 2013: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %. CellsaverCellsaverCellsaverCellsaveranvändandeanvändandeanvändandeanvändande Vi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid upp cellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer.

13

Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuella bedömningar när hälsotillståndet så kräver.

14

PostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningenPostoperationsavdelningen Postoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (poPostoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (postop)stop)stop)stop) Definition: Skattat av personal på postop. 0 Ingen eller mindre smärta

1 Måttlig smärta men lättbehandlad 2 Mycket smärta, aktiv smärtlindring

Målsättning för år 2012 har varit: Att antalet patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %. Resultat 2012:

Mål 2013: Patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.

15

Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV)Postoperativt illamående (PONV) Definition: Skattat av personal på postop. 0. Inget illamående/kräkning 1. Illamående/kräkning vid något enstaka tillfälle 2. Besvärande illamående Målsättning för år 2012 har varit: Att antalet patienter med ”Besvärande illamående” ska vara < 5 %. Resultat 2012:

94 % har inte haft något illamående alls postoperativt. De förebyggande antiemetiska läkemedel som ges vid induktionen fungerar mycket väl. Problemet med PONV är ett fortsatt ”litet” problem. Mål 2013: Patienter med ”Besvärande illamående” ska bibehållas < 5 %.

16

Årlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningenÅrlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningen Syftet är att ta reda på patienternas upplevelse av vården på uppvakningsavdelningen vad gäller smärtlindring, integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården. Alla patienter som passerade uppvakningsavdelningen oavsett vårdtid under februari månad fick en enkät. Patienterna fick fylla i enkäten direkt efter att de lämnade uppvaket. Enkäten hade fasta svarsalternativ med möjlighet att ge kommentar. Totalt opererades 136 patienter, insamlade enkäter var 125 st (92 %). Resultat:

17

Patienterna är, liksom tidigare år, mycket nöjda med vården på uppvakningsavdelningen. Kanske har vår förbättrade patientinformation givit att fler upplever den postoperativa smärtan som förväntat då andelen som tycker att smärtlindringen varit tillfredställande är fortsatt lika hög som tidigare. Mål 2013: Vi har som mål att bibehålla det goda resultatet.

18

Avdelning 72Avdelning 72Avdelning 72Avdelning 72 TelefontillgänglighetTelefontillgänglighetTelefontillgänglighetTelefontillgänglighet Antal samtal direkt till avdelningen samt via växeln: 3 732 Varav besvarade 3 479 93 % Andelen besvarade har ökat från 83 % till 93 % och målet för 2013 är > 90 %. HemgångsstatusHemgångsstatusHemgångsstatusHemgångsstatus Vi fortsätter att följa hudstatus och tidiga tecken på urinvägsinfektion samt sårinfektion för att snabbt kunna upptäcka effekter av nya rutiner, nytt material och nya metoder. Resultatet sammanställs månatligen. Vi har dock sedan 2011 en ny komplikationsuppföljning som täcker in urinvägsinfektion och sårinfektion vid 30 dagar postop och vi redovisar dessa under ”Komplikationer”. VårdtidVårdtidVårdtidVårdtid Medelvårdtid i dygn per resultatgrupp Resultatgrupp: 1 1,5 dygn

2 2,8 dygn 3 5,8 dygn 4 5,1 dygn 5 5,2 dygn 6 4,0 dygn 7 4,3 dygn 8 2,8 dygn

Utskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhusUtskriven till akutsjukhus Definition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett om de kommit tillbaka till SSC eller ej. 10 patienter Utskriven till extern Utskriven till extern Utskriven till extern Utskriven till extern rehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhetrehabiliteringsenhet Definition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till en rehabiliteringsenhet. 30 patienter PatientnöjdhetPatientnöjdhetPatientnöjdhetPatientnöjdhet Vi har sedan 2012 gemensamma uppföljningsfrågor inom GHP när det gäller patientnöjdhet. Det skickas frågor till samtliga opererade patienter 30-dagar postoperativt via e-post eller om e-post saknas via brev.

19

Resultat av patientnöjdhetsfrågor 2012:

20

Vi ser att det i likhet med många andra undersökningar är oerhört svårt med information. Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra och förtydliga all information. När det gäller övriga frågor om respekt, behandling av smärta och helhetsintryck är vi mycket glada för de fina resultaten.

21

Nationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkätNationell patientenkät 2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk slutenvård. 100 enkäter skickades ut, svarsfrekvens 76 %. Jämfört med föregående år (2010, 82 %, 2009, 93 %) har svarsfrekvensen minskat. En förklaring till minskningen kan vara att patienterna får många olika enkäter från oss efter operationen. Vi har tittat närmare på de frågor där den patientupplevda kvaliteten (PUK) ligger på 80 eller under. Det rör sig om 9 av 51 frågor som ligger i detta intervall. Samma frågor fanns med vid förr mätningen 2010, men då var de fler till antalet, det var då 13 av 51 frågor. 3 frågor berör tiden innan inläggning på avdelningen. 1 fråga berör maten. 2 frågor berör doktorerna, varav 1 fråga lyder; Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma? Denna fråga kommer att lyftas till läkargruppen. De resterande 3 frågorna är samma frågor som återkommer från år till år, vi anser att vi inte har några ytterligare förbättringar att tillföra utan fortsätter på det vi redan gör för att förbättra information och delaktighet. Frågorna gäller om personalen berättade om eventuella varningssignaler man ska uppmärksamma, om de som ger (nästa vårdgivare t.ex. distriktssköterska) fortsatt behandling fått information om din sjukdom/behandling och om du känner dig delaktig i planeringen om din fortsatta vård. Vi väljer i år att lyfta en del av de frågor där vi har fått bra resultat, PUK 90 eller över: Bemötandet från personalen vid ankomsten till avdelningen (98). Kände du förtroende för de läkare som du träffade (98). När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (99). Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du då möjlighet att prata med en sköterska om det (98). När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det (98). När du behövde hjälp för att besöka toalett eller bäcken, fick du då hjälp (96). När du tryckte på signalknappen fick du då hjälp inom rimlig tid (98). Upplevde du att personalen gjorde det de kunde för att lindra din smärta (93). På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick (90). Anser du att avdelningen var tillräckligt ren (97). Fick du vid utskrivning veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller behandling (95). Skulle du rekommendera denna avdelning till andra (98) Det är färre antal frågor (jämfört med föregående mätning) som PUK ligger på 80 eller under. I jämförelse med riket ligger vi över genomsnittet på de flesta frågor förutom väntetider till behandling och att patient upplever att de får gå hem för tidigt efter operation. Detta tror vi kan bero på att vi tidigare inte har haft klara hemgångsdatum, vilket vi numera har. Vi kommer att fortsätta arbeta för att bibehålla vår goda kvalité och vårt professionella bemötande till våra patienter. För översikt se bilaga 9 och 10 AdministrationAdministrationAdministrationAdministration UppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvensUppföljningsfrekvens – andel registrerade i Swespine 2012 registrerades 1 304 operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna. Preoperativa formulär registrerades till 90,6 %. 1-års uppföljningar registrerades till 79 %. 5-års uppföljningar registrerades till 67 %.

22

ResultatmåttResultatmåttResultatmåttResultatmått

ResultatResultatResultatResultat Resultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utomutomutomutom SSC. Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper: 1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi. 2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana med samtidig fusion. 3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner. 4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner. 6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser. 7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation. Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR. För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5-årsresultat för:

• EuroQolEuroQolEuroQolEuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk

• ODIODIODIODI (Oswestry) 0-100 • NDINDINDINDI (neck disability index) 0-100

0 = frisk 100 = svårt nedsatt funktion

• NöjdhetNöjdhetNöjdhetNöjdhet ”Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation?” ”Jag är nöjd”, ”Jag är tveksam”, ”Jag är missnöjd”

• Smärta enl. VASVASVASVAS 0-100 0 = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta.

• Global asseGlobal asseGlobal asseGlobal assesssssmsmsmsment (GA)ent (GA)ent (GA)ent (GA)

”Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före operation?” ”Mycket bättre”, ”Något bättre”, ”Oförändrad” och ”Försämrad”. ”Mycket bättre” är en sammanslagning av ”Helt försvunnen ” och ”Mycket bättre”.

• För Myelopathigruppen redovisas även 1-årsresultat för Europeiska MyelopatEuropeiska MyelopatEuropeiska MyelopatEuropeiska Myelopathhhhiskalan iskalan iskalan iskalan

(EMS)(EMS)(EMS)(EMS), 5-18 5=tetraplegi, 18=normal neurologi.

I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de inte haft någon smärta preoperativt.

• VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- ben för diskbråck och stenoser • VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- rygg för spondylolisthes och SRS • VAS och GAVAS och GAVAS och GAVAS och GA- arm för ritzopathi

23

Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomidiskectomidiskectomidiskectomi

För detaljerad information över tid se Bilaga 1

24

Resultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompression

För detaljerad information över tid se Bilaga 2

25

Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3Resultatgrupp 3,Lumbal spinal,Lumbal spinal,Lumbal spinal,Lumbal spinal stenos/fusionstenos/fusionstenos/fusionstenos/fusion

För detaljerad information över tid se Bilaga 3

26

Resultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthesResultatgrupp 4, spondylolisthes/fusion/fusion/fusion/fusion

För detaljerad information över tid se Bilaga 4

27

Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5 och 6och 6och 6och 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusion/fusion/fusion/fusion eller eller eller eller pppprotesrotesrotesrotes

För detaljerad information över tid se Bilaga 5

28

Resultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitetResultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotes/diskprotes/diskprotes/diskprotes

För detaljerad information över tid se Bilaga 6

29

Resultatgrupp Resultatgrupp Resultatgrupp Resultatgrupp 7777,myelopathi,myelopathi,myelopathi,myelopathi

För detaljerad information över tid se Bilaga 7

30

Resultatgrupp Resultatgrupp Resultatgrupp Resultatgrupp 8888,ritzopathi,ritzopathi,ritzopathi,ritzopathi

För detaljerad information över tid se Bilaga 8

31

ResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussion Antalet registrerade degenerativa ryggoperationer i Swespine 2012 var i stort oförändrat jämfört med 2011, 7 376 respektive 7 250. SSC står för ca 16 % av det totala antalet utförda operationer i Sverige. När man jämför resultat i SRR måste man beakta skillnaderna i inregistreringsfrekvens och svarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan 10-20 % och riket har ett bortfall på 20-30 %, beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på 30-40 % medan riket har ett bortfall på 40-50 %. Resultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländryggResultatdiskussion ländrygg Resultatet visar i stort samma mönster i alla resultatgrupper. SSC opererar något mindre sjuka patienter än riket. Detta beror sannolikt på en kombination av högre tillgänglighet och en något liberalare indikation för kirurgi. I nästan samliga parametrar når SSC ett bättre slutresultat än riket. I vår huvudparameter, Global Assessment, är det 10-15 % fler som blir mycket bättre eller helt bra jämfört med riket. Störst skillnad visar sig gällande lumbala diskproteser, 86 % mycket bättre för SSC jämfört med 64 % för riket. Jämförelsen är dock ej helt rättvis då man gör väldigt få operationer utanför SSC som står för 84 % av alla diskproteser. De patienter som opereras med diskprotes är visserligen en något friskare subgrupp av SRS, men det är anmärkningsvärt hur bra resultaten är. Resultaten ligger nästan i paritet med diskectomierna. ResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussionResultatdiskussion halsrygghalsrygghalsrygghalsrygg Även här påtagligt bättre resultat än riket när det gäller ritzopathipatienterna, 11 % fler som är helt bra eller mycket bättre jämfört med riket. Det är förvånansvärt bra resultat jämfört med litteraturen. Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi. Resultaten vid myelopathi är som förväntat något sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar de en förbättring (trots att huvudmålsättningen är att förhindra en försämring). SSC visar även här påtagligt nöjdare patienter än riket. Vi har vad gäller myelopathier infört en ny resultatparameter – Europeiska Myelopathiskalan (EMS). Även med detta mått uppnår vi ett bättre slutresultat än riket.

32

KomplikationerKomplikationerKomplikationerKomplikationer När det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år 2000. De senaste fem åren redovisas i efterföljande tabell. Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinska behandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp. Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvarande redovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studier medan vi redovisar alla våra resultat över tiden. Vår målsättning för 2012 har varit 0 % mortalitet vilket vi uppnått. Andra mål har varit < 1 % trombo-emboliska komplikationer vilket vi har uppnått och < 1 % djupa infektioner, vilket vi nu har uppnått. Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation. Vi efterfrågar där bland annat komplikationer. Vi har en svarsfrekvens på 86 % 2012 och anser oss därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom 30 dagar. Vissa av dessa komplikationer är även registrerade i vår Komplikationsregistrering och vissa är lindrigare och finns enbart med i denna redovisning.

3,64%

1,82%

0,30% 0,30% 0,08% 0,08% 0,08%

3,74%

1,55%

0,14% 0,07% 0,07% 0,00%0,21%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

30 dagars komplikationer 2011-2012

2011 2012

33

Operationsår 2008 2009 2010 2011 2012

Antal operationer 1210 1178 1246 1329 1419Avlidna inom 30 dagar 1 0 0 1 0Medicinska komplikationerTromboemboliska 2 4 1 1 0

-stroke/tia 2 0 0 0 0-lungemboli 0 3 0 1 0-djup ventrombos 0 1 1 0 0Cirkulation/Respiration 8 8 4 4 3

-hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi 4 4 3 3 2-hjärtsvikt 0 2 0 0 0-arytmi 4 2 0 1 1-pneumoni 0 0 1 0 0Urologiska komplikationer 1 1 1 1 1Övrigt 0 2 2 1 5

-varav skickade till akutsjukhus för medicinsk komplikation 7 8 6 6 3Totalt antal medicinska komplikationer 11 15 8 7 9Andel medicinska komplikationer 0,91% 1,27% 0,64% 0,53% 0,63%Djupa infektioner

Discit/Spondylit 4 7 5 6 6varav opererade 4 5 1 1 2Inlagda för antibiotikabehandling (ej disciter) 1 6 9 2 3Reopererade pga djup sårinfektion 2 3 5 8 5Totalt reop pga infektion 6 8 6 9 7Totalt antal djupa infektioner 7 14 14 15 14Andel djupa infektioner 0,58% 1,19% 1,12% 1,13% 0,99%Mekanisk komplikation

Felplacerad skruv 3 1 4 7 4Diskinlägg/protes 1 0 0 1 2Annan osteosyntesproblematik 6 1 5 2 0Totalt antal reop pga mek kompl 10 2 9 10 6Andel mekaniska komplikationer 0,83% 0,17% 0,72% 0,75% 0 ,42%Icke-mekanisk komplikation

Uretärskada 2Nervsmärta/nervpåverkan 1 5 2 0 0Durarift 7 2 3 2 5Blödning 4 0 3 7 7Fel nivå 1 0 1 1 0Ärrbråck 1 1 2 3 0Totalt antal icke-mek. kompl. 14 8 11 13 14Andel icke-mekanisk komplikation 1,16% 0,68% 0,88% 0,98 % 1,06%Antal komplikationer som reopererats 30 18 26 32 27Andel reop pga komplikation 2,48% 1,53% 2,09% 2,41% 1,90%

Varav op vid samma vårdtillfälle 0,80% 0,51% 0,80% 0,75% 0,78%Varav op på annat sjukhus 1 2 0 2 4Antal komplikationer som ej reopererats 12 21 21 17 16

34

Vi har under 2012 haft som övergripande mål att minska våra postoperativa infektioner. Vi har då valt att titta på både sårinfektioner som upptäckts på vårdavdelningen eller via 30-dagarsuppföljningen (ytliga) och patienter som varit inneliggande för antibiotikabehandling av sårinfektion, disciter samt de som reopererats för djup infektion. Detta betyder att nedanstående andel är en sammanslagning av ytliga och djupa infektioner i operationsområdet. Målet är att minska dessa med 25 % till 2013. Vi är på god väg med en minskning från 5,2 % - 4,7 %.

35

ReoperationerReoperationerReoperationerReoperationer Reoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att en primär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Detta för att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen. Vi rapporterar både antal reoperationer på egna primära operationer och antal reoperationer där primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS). Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoder kan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer men också försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulle antyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer. Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt att göra någon jämförelse med andra kliniker. Vi har valt att redovisa: Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF). Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen. Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op. KomplikationerKomplikationerKomplikationerKomplikationer Postoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck. Inadekvat kirurgiInadekvat kirurgiInadekvat kirurgiInadekvat kirurgi En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar den degenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom ett år. Fusion/protes efter diskectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte att förvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod. Detta gäller även dekompression efter diskectomi, fusion eller protes. Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi. Repetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller uRepetitiv kirurgi med eller utan sambtan sambtan sambtan samband med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgiand med tidigare normal kirurgi Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räkna det som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Redekompression efter >1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del i det normala förloppet efter fusionkirurgi. Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd av inadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd av normal kirurgi.

36

Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 11111 stststst, (0,, (0,, (0,, (0,8888 %)%)%)%).... 5 pga omsättning av skruv 5 utrymningar av hematom 1 recidivdiskbråck Alla dessa 11 får anses vara komplikationer Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 77773333 stststst, (, (, (, (5,15,15,15,1 %).%).%).%). 2222 st st st st var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS).var från annan klinik (AS). Komplikationer:Komplikationer:Komplikationer:Komplikationer: 5 infektioner 5 durarifter (1 patient opererades två ggr) 1 blödning 1 repositionering av Capstone Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi: 9 redekompression 8 fusion efter dekompression, diskectomi eller diskprotes 2 refusion och dekompression 4 pseudartros nära 1-årsgränsen 2 dekompression efter fusion 2 bakre foraminotomi efter främre fusion i halsryggen Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 29 recidivdiskbråck (2 AS) 3 synovialcysta efter diskectomi 2 diskectomi efter dekompression Antal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1årAntal reoperationer på annan nivå < 1år var var var var 11110000 stststst, (0,, (0,, (0,, (0,8888 %)%)%)%).... 6666 st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS).st var från annan klinik (AS). Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi: 1 dekompression nedan tidigare dekompression (AS) 1 dekompression nedan tidigare dekompression Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation: 4 fusion ovan eller nedan tidigare fusion (4 AS) 1 dekompression ovan tidigare fusion (1 AS) 1 diskbråck nedan tidigare fusion Repetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt sRepetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:amband med tidigare operation:amband med tidigare operation:amband med tidigare operation: 1 diskectomi på ny nivå 1 extirpation av os coccyx efter tidigare dekompression

37

AntalAntalAntalAntal reoperationerreoperationerreoperationerreoperationer på samma nivå > 1 år var på samma nivå > 1 år var på samma nivå > 1 år var på samma nivå > 1 år var 111144444444 stststst, (, (, (, (10,210,210,210,2 %%%%)))) 49 49 49 49 stststst var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS)var från annan klinik (AS) Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi:Inadekvat kirurgi: 1 omsättning av skruv 20 pseudartros (4 AS) 9 fusion efter diskprotes 6 dekompression efter fusion eller diskprotes (1 AS) Repetitiv kirurgi med Repetitiv kirurgi med Repetitiv kirurgi med Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation:troligt samband med tidigare operation: 33 (17 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes 12 (3 AS) extraktion av osteosyntesmaterial 33 (14 AS) recidivdiskbråck 18 (2 AS) redekompression 5 dekompression efter diskectomi (5 AS) 5 fusion efter fusion (3 AS) och 2 diskectomi efter dekompression Antal reoperationer på annan nivå > 1år var Antal reoperationer på annan nivå > 1år var Antal reoperationer på annan nivå > 1år var Antal reoperationer på annan nivå > 1år var 81818181 st,st,st,st, ((((5,75,75,75,7 %%%%)))).... 22222222 stststst var från annan klinik var från annan klinik var från annan klinik var från annan klinik (AS).(AS).(AS).(AS). Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation:samband med tidigare operation: 10 fusion ovan fusion 4 (1 AS) protes ovan fusion 1 protes ovan protes 4 (1 AS) övrigt 18 (4 AS) dekompression efter fusion Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: 44 ingrepp (16 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck eller dekompression på ny nivå, cervikal operation efter lumbal. Totalt ärTotalt ärTotalt ärTotalt är 319319319319 stststst ((((22,522,522,522,5 %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de 319319319319 stststst kom kom kom kom 79797979 stststst ((((25252525 %) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus.%) från annat sjukhus. 23 st reopererades pga komplikation 65 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (5 AS) 185 st (57 AS) var repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation 46 reoperationer (17 AS) var repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare ryggkirurgi.

38

Vi ser att reoperationsfrekvensen ökar och det stämmer väl med den minskade andelen förstagångskirurgi i Swespine. Reoperationsfrekvensen på grund av komplikation ligger i princip oförändrad. Vi arbetar med att få ner antalet infektioner bla genom vårt hygienarbete. Vi har införskaffat en så kallad O-arm, en datortomograf som möjliggör säker navigering av skruvar peroperativt. Vi tror att detta ska minska antalet komlikationer med felsatta skruvar. Att reoperationer med troligt samband till tidigare kirurgi ökar är nog relaterat till att vi varit verksamma en längre tid och att den degenerativa processen ger ett ökat antal operationsfall. Den mest oroande trenden är att antalet inadekvat kirurgi har ökat. Vi kommer att göra en mer ingående analys av orsakerna till detta och därefter vidta lämpliga åtgärder.

39

MOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITMOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTERY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTER Sedan maj 2010 har vi en filial inne i Stockholm city, där vi i första hand tar emot patienter med privata sjukförsäkringar och privata patienter. Vi jobbar enligt konceptet att det helst skall vara sjukgymnast eller naprapat som träffar patienten i första hand. Om sedan sjukgymnasten behöver konsultera ryggläkare eller ryggkirurg, ta hjälp av KBT psykolog eller kollega är detta möjligt samtidigt som patienten gör sitt besök. Vi arbetar i nära samarbete mellan alla olika yrkeskategorier, vilket t ex innebär att vi vid ett sjukgymnastbesök även har möjlighet att ordna med recept och beställa röntgenundersökningar för fortsatt diagnostik, vilket minskar behovet av ett separat läkarbesök. Vi vill att patienten får rätt typ av vård, rätt antal gånger, dvs. varken för få eller för många besök. Vi följer även upp hur det går för patienten via telefon och mail, både personligen av läkare och sjukgymnast, men också via kvalitetsenkäter och nöjdhetsenkäter. Vi har utvecklat detta koncept i nära samarbete med Länsförsäkringar och de siffror vi redovisar här kommer ur våra rapporter till Länsförsäkringar. 26 % av alla våra patienter skickas till röntgendiagnostik vilket får anses som en låg andel. I snitt får alla patienter som träffat sjukgymnast 2,2 besök till sjukgymnast. Här visas flödet mellan vårdgivare på kliniken:

40

En enkät avseende bland annat nöjdhet och bemötande skickas till samtliga patienter i City ca 1 vecka efter första besök. Vi har en svarsfrekvens på ca 60 %.

41

42

Vi följer upp resultatet 3 månader efter avslutad behandling. Vi ställer bland annat följande fråga:

43

PÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSCPÅGÅENDE FORSKNING VID SSC Vid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinska Institutet och en hög akademisk kompetens på kliniken. Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationella multicenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetens och driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt. Dr Martin Skeppholm är doktorand vid KI på ett projekt avseende cervikal diskproteskirurgi. I huvudstudien, som är en multicenterstudie bl.a. tillsammans med Neuroortopediskt Centrum i Jönköping, jämförs kotpelarrekonstruktion med protes respektive fusion vid operation för cervikal ritzopathi. Samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Ytterligare delstudier i avhandlingen är utvärdering av dysfagi efter främre halsryggskirurgi och en biomekanisk studie med 3DCT metod. Disputation planeras till hösten 2013. SSC deltar i den nationella multicenterstudien av spinal stenos där dekompression jämförs med dekompression och fusion. Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt av Dr Peter Försth. En delstudie är en dekompressionsstudie där postoperativ instabilitet mellan de två dekompressionsmetoder, som är i allmänt bruk, jämförs med 3DCT teknik utvecklad av Med Dr Per Svedmark. Disputation planeras till 2014. Under 2010 startade en singelcenterstudie som fortfarande pågår. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för behandlingsresultatet i samband med ryggkirurgi. Den vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling på SSC för diskdegenerativa besvär, SRS (fusion eller diskprotes). Ansvarig för studien är Docent, Överläkare Eva Kosek. Inklusion beräknas pågå i två och ett halvt år. I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, Överläkare Eva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. En studie handlar om hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi för diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes) där ca 200 av de 250 patienterna för närvarande är inkluderade. Den andra studien handlar om hur olika genetiska faktorer av betydelse för smärtkänslighet och smärtreglering samverkar och påverkar behandlingsutfallet vid kirurgi för diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes). Denna studie görs i samarbete med flertalet större ryggkirurgiska kliniker i Sverige och rekrytering av de 2 000 patienterna har just påbörjats. I den tredje studien undersöks betydelsen av inflammatoriska och smärtframkallande substanser för smärta och smärtreglering hos patienter med diskdegenerativa besvär, diskbråck respektive knäledsartros. Studien genomförs i samarbete med Ortho Center, Stockholm. Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling från 2011 med en rad uppföljningsstudier. Bland annat; 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion där han skall handleda ett doktorandprojekt, 5-års uppföljning av RCT mellan tre olika diskproteser samt tre uppföljningsstudier avseende: 2 metall - metall diskproteser, ”Hybrider” och 3-nivåers diskproteser. 2012 påbörjades en ”Discitstudie” med Med Dr Anton Rasch som huvudansvarig. I studien jämförs två olika administrationssätt av peroperativ antibiotika vid diskectomi. Fem av våra Legitimerade sjukgymnaster gör magisterarbeten Maria Thorander 1-års utvärdering av ODI mellan fusion och protes av SRSpatienter Andreas Widman Utvärdering av rörelserädsla hos SRSpatienter Monica Sundqvist Behandling av coccygodyni Lotta Glimstedt Smärtreglering hos patienter med långvarig ländryggssmärta Karin Nygren med myalgikomponent.

44

Två av Legitimerade sjukgymnaster gör kandidatarbeten Margareta Hammar Samband mellan preoperativ HAD och NDI 1-år postoperativt på Roland Fransson patienter som nackopererats. SSC fortsätter att inkludera alla patienter till Svensk Ryggkirurgisk Förenings rikstäckande kvalitetsregister där våra resultat kan jämföras med övriga landet. Tillsammans med Spine Center Göteborg startades under våren 2010 ett benchmarkingprojekt med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat jämförs. Publicerade artiklarPublicerade artiklarPublicerade artiklarPublicerade artiklar under 2012under 2012under 2012under 2012:::: The Dysphagia Short Questionnaire Skeppholm Martin, Ingebro Catarina, Engström Therese and Olerud Claes Spine (Phila Pa 1976). 2012 May 15;37(11):996-1002. doi: 10.1097/BRS.0b013e31823a7a5b. Posterolateral inter-transverse lumbar fusion in a mouse model. Bobyn J, Rasch A, Little DG, Schindeler A. J Orthop Surg Res. 2013 Jan 23;8(1):2. doi: 10.1186/1749-799X-8-2. Pain from donor site after anterior cervical fusion with bonegraft: a prospective randomized study with 12 months of follow-up M. Skeppholm, C. Olerud Springer-Verlag 2012 The impact of discography on the surgical decision in patients with chronic low back pain Svante Berg, MD, PhDa, Bengt Isberg, MD, PhDb, Anna Josephson, MD, PhDc, Mårten Fällman, Med. Stud. The Spine Journal 2012 Strategies towards injectable, load-bearing materials for the intervertebral disc: a review and outlook Persson C, Berg S J Mater Sci: Mater Med DOI 10.1007/s10856-012-4776-2 Treatment with Cognitive Behavioral Therapy increases pain-evoked activation of the prefrontal cortex in patients suffering from chronic pain. Jensen K, Kosek E, Wicksell R, Kemani M, Olsson G, Merle J, Kadetoff D, Ingvar M. Pain 2012:153(7):1495-503. Evidence of central inflammation in fibromyalgia - increased cerebrospinal fluid IL-8 levels Kadetoff D, Lampa J, Westman M, Andersson M, Kosek E. J. Neuroimmunology, 2012;242:33-38. Patients with Fibromyalgia display less functional connectivity in the brain’s pain inhibitory network Jensen KB, Loitoile R, Kosek E, Petzke F, Carville S, Fransson P, Marcus H, Williams SC, Choy E, Mainguy Y, Gracely RH, Gollub R, Ingvar M, Kong J... Mol Pain 2012;26(8):32. Peripheral inflammatory disease associated with centrally activated IL-1 system in humans and mice Lampa J, Westman M, Kadetoff D, Agréus AN, Le Maître E, Gillis-Haegerstrand C, Andersson M, Khademi M, Corr M, Christianson CA, Dalaney A, Yaksh TL, Kosek E, Svensson CI.. PNAS 2012;109(31):12728-33. Epub 2012 Jul 16 5-HT1(A)-receptor Polymorphism Associated With Human Thermal Pain Perception. Lindstedt F, Karshikoff B, Schalling M, Ingvar M, Lekander M, Kosek E. PLoS One. 2012;7(8):e43221.

45

PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013PLANERING FÖR 2013 Ryggkirurgi är en viktig men förhållandevis liten del i det totala ryggomhändertagandet. Vi vill i fortsättningen hellre tala om ryggvård än att dela upp det i rehabilitering och kirurgi. Vi kan erbjuda en helhetslösning till försäkringsbolag och företag för hela vårdkedjan vid ryggbesvär och jobbar för att hela tiden utveckla den verksamheten. Vi kan redan nu visa stora fördelar, för alla parter, om flera yrkesgrupper arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. SSC har deltagit mycket aktivt i arbetet med att ta fram regelboken för vårdval ryggkirurgi, som leds av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Stockholms Läns Landsting (SLL) och som kommer att starta september 2013. Där ingår att ryggklinikerna måste ha sjukgymnast, psykolog och smärtläkare samt kunna göra multimodala bedömningar. SSC kommer även i framtiden lägga ner arbete på att successivt utveckla modellen så att den ekonomiska styrningen blir bra för patienterna. För att kunna vara den kompletta ryggkliniken är det viktigt att vårdval för specialiserad sjukgymnastik har antagits under 2012. SSC räknar med att kunna starta upp egen sjukgymnastik under hösten 2013. I första hand kommer vi att koncentrera oss på pre- och postoperativa grupper. Den sista pusselbiten för den kompletta ryggkliniken är att även multimodal ryggrehabilitering kommer ingå i vårdvalen. Detta planeras att ske under 2014. SSC ska vara aktiva med att påverka så att även vårdval för rehabilitering blir bra och kan ge förutsättningar för gott omhändertagande även för svåra patientfall. Våra kirurgiska resultat har vi bra kontroll på och vi har bra till mycket bra resultat vid jämförelser i Swespine. Dock kan alla resultat alltid bli bättre, vilket vi fortsätter att arbeta för. Den största skillnaden mellan olika kliniker är dock inte de kirurgiska resultaten utan indikationerna för kirurgi och man har ingen aning om vad som händer med de som nekas kirurgi. Det bör inom Swespine påbörjas ett arbete för att även följa förloppet för icke-opererade patienter. Det vi kommer att satsa extra på under 2013 är att få ner antalet komplikationer och reoperationer pga inadekvat kirurgi. Detta för att öka patientsäkerheten och kvaliteten men också av ekonomiska skäl då alla komplikationer måste åtgärdas utan ersättning enligt vårdvalet. Vi tycker det är en utmärkt utveckling för att ytterligare sporra patientsäkerhetsarbetet. Under 2012-2013 har vi ett övergripande LEAN-mål att sänka infektionerna med 25 %, vi är på mycket god väg att klara det men arbetet fortsätter under 2013. Vi har under de senaste åren kraftigt utökat våra forskningsinsatser. Vi driver tre stora SRS studier med olika frågeställningar. Vi fortsätter med att forska på diskproteser i både ländrygg och halsrygg. Diskproteser är ett område där vi leder utvecklingen i Sverige. Det är därför extra viktigt för oss att dokumentera eventuella fördelar eller risker. Vi har två pågående avhandlingsarbeten och vi räknar med att under 2013 starta upp ytterligare två. Fem av våra sjukgymnaster har påbörjat en magisterutbildning och ska skriva sina examensarbeten inom olika ryggområden Vi har satsat mycket resurser på att korta våra väntetider och därmed våra köer. Vårt uppdrag är att klara vårdgarantin för patienter inom SLL när vi går in i vårdval. I och med att vi har öppnat en fjärde operationssal kommer vi att klara vårdgarantin för behandlingar men det blir svårare med mottagningsgarantin. Målet är dock att vi ska klara även detta till 2014. För att få med alla anställda i det ständiga förbättringsarbetet har vi arbetat med att utveckla LEAN-arbetet och ska fortsätta med detta under 2013. Förhoppningsvis ska det ytterligare förbättra för våra patienter så att de så snabbt som möjligt ska komma till rätt vårdnivå/yrkesgrupp och uppnå bästa möjliga resultat. Upplands Väsby 2012 Tycho Tullberg Eva Gulle Verksamhetschef Kvalitetsansvarig

Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomidiskectomidiskectomidiskectomi Bilaga 1

1. DiskbråckMedialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSCRiket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 165 854 165 970 252 1152 237 1063 261 1167 280 1262 286 1732 323 1473 396 1518SSC Andel 16% 15% 18% 18% 18% 18% 14% 18% 21%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 24 26 23 28 34 34 20 29 20 30 19 25 27 45 28% 33% 21 285år(SSC/Riket) 42 55 34 55 44 56 35% 46% 34 51Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 62 20 14 64 13 12 61 14 11 64 16 13 67 18 65 16 66 13 65 15 63 16 14Riket 65 24 18 65 21 19 63 22 21 66 21 20 66 22 65 21 66 22 67 22 66 22 21Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 46 16 15 42 14 13 44 14 12 44 17 12 45 15 43 15 44 15 45 15 44 15 13Riket (%) 51 21 18 49 21 18 49 21 18 49 19 16 49 21 50 20 49 20 50 20 50 20 18EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,29 0,73 0,77 0,33 0,77 0,80 0,31 0,79 0,79 0,34 0,76 0,82 0,29 0,75 0,35 0,76 0,32 0,76 0,32 0,77 0,32 0,75 0,79Riket preop 0,21 0,68 0,75 0,24 0,69 0,75 0,26 0,70 0,75 0,24 0,72 0,77 0,24 0,70 0,25 0,70 0,25 0,71 0,26 0,71 0,23 0,69 0,74Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 78 81 83 84 85 87 79 79 81 80 88 89 81 81Något bättre 14 9 12 8 10 10 12 11 11 10 10 7 11 10Oförändrad 4 4 3 3 3 2 4 3 4 5 3 0 4 4Sämre 6 4 3 5 2 1 2 3 3 4 1 4 3 4Riket (%)Mycket bättre 71 73 72 71 72 74 74 76 72 73 72 75 72 71Något bättre 15 13 16 16 15 14 16 13 14 15 16 14 16 15Oförändrad 7 5 7 6 7 6 6 4 7 5 6 5 7 5Sämre 5 7 4 3 5 5 3 5 4 5 5 4 4 6Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 77 78 82 90 85 89 83 87 81 85 83 82 81 84Tveksam 17 15 14 7 12 11 12 9 13 9 15 14 14 12Missnöjd 6 6 4 3 3 1 5 4 6 6 2 3 5 4Inställning Riket (%)Nöjd 76 76 73 81 73 80 78 83 74 77 77 76 75 79Tveksam 16 15 18 13 19 12 16 11 17 17 15 16 17 14Missnöjd 7 8 8 5 8 8 6 6 10 7 8 8 8 7

Resultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, LumResultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompressionbal spinal stenos/dekompression Bilaga 2

2. Lumbal stenos enbart decompressionLateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 151 904 190 1176 211 1309 233 1476 236 1625 257 1829 235 2163 296 2534 361 2478SSC Andel 14% 14% 14% 14% 13% 12% 10% 10% 13%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 22 27 15 28 25 28 11 28 11 18 10 21 13 28 19 28 15 275år(SSC/Riket) 41 55 33 51 36 59 33 50 37 59Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 62 36 39 63 31 34 60 26 26 61 32 32 62 29 63 30 64 31 63 27 63 32 35Riket 61 38 34 62 34 33 60 34 37 62 36 37 62 34 62 34 63 35 63 36 63 36 36Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 42 27 28 41 25 27 39 22 21 38 24 25 40 24 40 23 39 26 39 22 40 25 26Riket (%) 46 31 31 45 28 29 45 30 29 45 29 29 43 27 44 28 43 27 45 29 45 29 30EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 0,41 0,62 0,60 0,40 0,65 0,64 0,41 0,71 0,70 0,44 0,67 0,66 0,42 0,68 0,43 0,69 0,45 0,66 0,43 0,68 0,40 0,65 0,63Riket 0,33 0,57 0,58 0,35 0,60 0,61 0,34 0,59 0,59 0,34 0,61 0,60 0,35 0,62 0,35 0,61 0,36 0,63 0,37 0,62 0,33 0,59 0,58Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 54 56 60 58 64 65 55 55 61 60 56 58 57 53Något bättre 19 11 19 16 16 12 12 18 15 16 20 18 17 16Oförändrad 12 10 9 7 9 7 16 9 9 12 12 11 12 10Sämre 11 13 6 10 6 10 11 13 8 8 9 6 9 14Riket (%)Mycket bättre 44 44 50 45 49 47 49 49 51 51 51 45 49 46Något bättre 23 19 19 16 18 14 20 15 18 16 18 18 19 15Oförändrad 18 13 14 12 15 14 15 11 13 15 12 13 15 13Sämre 10 17 11 17 13 17 11 17 13 12 11 17 12 18Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 64 65 66 69 76 76 64 68 63 67 63 70 64 69Tveksam 24 20 24 21 17 14 21 19 24 23 27 22 25 19Missnöjd 11 15 11 10 8 10 15 13 13 11 10 8 11 12Inställning Riket (%)Nöjd 61 63 62 64 61 64 59 65 62 62 62 63 61 62Tveksam 26 25 25 20 24 24 27 21 24 24 23 23 25 23Missnöjd 13 13 14 15 15 12 15 14 14 13 15 13 14 15

Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusionResultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion Bilaga 3 3. Lumbal stenos - fusionLateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 46 285 70 392 77 428 105 443 94 581 88 783 105 935 121 879 98 792SSC Andel 14% 15% 15% 19% 14% 10% 10% 12% 11%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 7 35 19 36 14 29 11 28 10 12 13 12 8 24 16 23 12 255år(SSC/Riket) 33 64 31 51 32 53 30 46 29 56Bensmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 57 31 30 61 27 36 58 28 34 62 21 27 58 25 59 30 63 21 62 21 60 26 31Riket 65 37 30 63 33 32 61 31 38 60 27 37 61 28 61 30 63 32 60 28 63 32 35Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 46 27 26 48 26 32 44 26 27 43 20 26 43 23 45 26 42 22 43 23 45 24 29Riket (%) 51 32 32 47 31 31 47 28 32 48 27 29 48 28 46 28 47 29 47 29 48 29 31EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,35 0,63 0,66 0,31 0,70 0,56 0,39 0,65 0,62 0,37 0,72 0,66 0,40 0,65 0,31 0,67 0,32 0,69 0,34 0,69 0,34 0,66 0,63Riket preop 0,23 0,58 0,56 0,30 0,55 0,59 0,31 0,62 0,59 0,31 0,65 0,62 0,28 0,61 0,29 0,63 0,30 0,62 0,26 0,61 0,27 0,60 0,56Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 58 54 65 38 61 50 73 61 66 59 69 64 62 52Något bättre 16 20 19 19 20 25 16 15 13 15 17 18 18 18Oförändrad 12 10 11 17 5 4 3 6 7 10 5 6 8 8Sämre 9 10 2 10 8 13 3 7 4 8 3 8 6 13Riket (%)Mycket bättre 53 45 53 53 55 48 61 47 56 54 56 56 56 48Något bättre 20 15 15 13 14 12 16 14 17 19 16 19 17 14Oförändrad 13 13 13 12 13 11 9 11 11 11 12 10 11 12Sämre 9 17 13 16 12 20 10 18 9 9 11 11 11 17Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 63 63 73 65 73 71 77 70 76 66 76 71 71 64Tveksam 26 27 27 24 18 23 22 27 20 28 23 17 23 24Missnöjd 12 10 0 10 9 6 1 3 5 7 1 12 6 11Inställning Riket (%)Nöjd 65 58 65 66 69 61 71 64 67 66 68 67 66 60Tveksam 25 26 21 21 21 21 21 22 20 24 22 20 22 23Missnöjd 11 16 14 12 11 18 8 14 13 10 11 13 12 17

RRRResesesesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthesultatgrupp 4, Spondylolisthes Bilaga 4

4. SpondylolisthesSpondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSCRiket SSC Riket SSC RiketAntal (SSC/Riket) 26 145 42 221 57 205 54 211 55 183 44 222 45 295 43 256 69 252SSC Andel 15% 16% 22% 20% 23% 17% 13% 14% 21%Bortfall: (%) SSC Riket Snitt1år(SSC/Riket) 8 21 10 33 30 27 13 25 13 15 9 14 24 32 19 19 15 245år(SSC/Riket) 31 45 33 43 35 40 33 44 33 52Ryggsmärta VAS 0-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år SnittSSC 57 23 31 56 30 24 55 30 25 57 29 28 51 21 57 26 56 28 59 29 57 26 26Riket 58 30 26 57 32 29 57 27 27 61 30 33 62 28 59 28 60 28 62 28 60 30 30Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 40 21 18 40 23 18 38 24 19 39 23 21 38 20 39 21 38 21 40 18 39 21 20Riket (%) 41 24 25 45 27 26 42 22 19 45 27 24 44 24 41 22 41 22 44 22 43 24 24EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC preop 0,44 0,68 0,70 0,37 0,70 0,70 0,44 0,67 0,72 0,43 0,67 0,69 0,42 0,72 0,43 0,75 0,38 0,73 0,43 0,75 0,40 0,69 0,71Riket preop 0,31 0,64 0,67 0,33 0,60 0,61 0,37 0,64 0,70 0,34 0,62 0,66 0,33 0,64 0,37 0,68 0,36 0,68 0,31 0,70 0,34 0,63 0,67Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 69 61 65 68 64 78 65 75 67 65 68 57 67 71Något bättre 13 28 14 11 22 14 20 6 14 18 20 31 18 18Oförändrad 9 6 5 7 7 3 9 11 2 10 0 3 5 5Sämre 9 6 8 7 5 5 7 8 10 3 11 6 7 5Riket (%)Mycket bättre 63 66 60 68 64 69 59 63 60 62 61 59 61 62Något bättre 18 15 25 12 19 16 24 19 20 18 18 20 20 19Oförändrad 9 11 6 9 7 4 8 4 8 9 9 8 9 9Sämre 6 6 6 10 6 9 7 13 8 6 6 6 7 8Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 83 83 76 89 78 86 72 83 86 79 74 74 79 85Tveksam 8 11 16 4 15 5 17 3 4 13 14 17 12 8Missnöjd 8 6 8 7 8 8 11 14 10 8 11 9 9 6Inställning Riket (%)Nöjd 67 70 72 73 75 80 69 73 74 70 74 71 70 71Tveksam 26 21 18 17 16 8 20 16 14 20 15 20 20 18Missnöjd 7 9 10 10 9 11 11 12 12 10 13 9 10 11

Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5Resultatgrupp 5 och 6och 6och 6och 6,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitetoch Postoperativ instabilitet Bilaga 5 Fusion och DiskprotesFusion och DiskprotesFusion och DiskprotesFusion och Diskprotes Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet kombinerat med alla sorters fusioner och diskproteser Resultat enl resultatgrupper före 2011

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 156 296 169 359 239 390 241 357 247 491 201 581 281 537 195 548 159 552SSC Andel 35% 32% 38% 40% 33% 26% 34% 26% 22%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 14 32 13 34 26 28 20 39 14 20 24 27 9 13 21 31 18 285år 23 49 30 50 32 48 30 47 29 49Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år SnittSSC 59 34 33 64 36 31 60 34 28 62 29 28 59 30 60 29 62 26 62 23 61 30 30Riket 59 33 27 62 37 32 60 31 33 63 32 35 62 29 61 30 61 33 65 33 62 32 32Oswestry Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC (%) 43 26 25 42 25 22 43 27 24 42 24 23 42 24 42 24 43 22 41 19 42 24 24Riket (%) 46 28 26 47 30 30 48 31 26 47 28 27 47 26 47 27 47 27 48 26 47 28 27EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5årSSC 0,37 0,64 0,65 0,36 0,64 0,69 0,37 0,62 0,66 0,39 0,66 0,70 0,38 0,64 0,37 0,64 0,36 0,68 0,39 0,73 0,37 0,66 0,68Riket 0,27 0,59 0,64 0,30 0,56 0,56 0,26 0,58 0,64 0,29 0,60 0,62 0,28 0,63 0,30 0,62 0,30 0,62 0,26 0,61 0,28 0,60 0,62Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årMycket bättre 65 61 56 65 60 65 64 69 63 62 73 70 64 65Något bättre 18 21 23 18 23 19 21 15 22 27 14 17 21 18Oförändrad 9 8 11 8 9 7 10 5 8 6 5 4 8 7Sämre 8 9 10 9 6 7 5 8 7 5 8 8 7 8Riket (%)Mycket bättre 59 64 52 58 60 59 55 59 59 61 60 60 58 60Något bättre 21 20 26 19 21 19 25 21 21 21 20 19 22 20Oförändrad 11 9 12 11 10 11 11 7 9 10 9 13 11 10Sämre 7 5 9 11 6 10 8 11 9 7 8 6 8 9Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5årNöjd 72 75 64 71 68 72 75 78 74 70 79 81 73 74Tveksam 18 13 24 20 22 17 19 13 17 23 10 13 18 16Missnöjd 9 13 12 8 9 11 6 9 9 7 11 6 9 10Inställning Riket (%)Nöjd 67 73 68 67 71 73 67 71 70 73 71 70 70 71Tveksam 25 18 20 18 20 17 21 15 19 15 16 20 20 17Missnöjd 8 10 12 15 8 10 12 14 11 11 13 9 10 12

Resultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitetResultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet Bilaga 6 Enbart DiskproteserEnbart DiskproteserEnbart DiskproteserEnbart Diskproteser 6. Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet kombinerat med alla sorters diskproteser

2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 141 11 90 21 85 16SSC Andel 93% 81% 84%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket1år 18% 27% 19% 19%Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år Preop 1årSSC 59 18 60 13Riket 55 36 67 26Oswestry Preop 1år Preop 1årSSC (%) 41 17 38 13Riket (%) 42 21 43 18EuroQol (0-1) Preop 1år Preop 1årSSC 0,41 0,75 0,42 0,81Riket 0,25 0,61 0,45 0,68Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op?SSC (%) 1år 1årMycket bättre 81 86Något bättre 10 10Oförändrad 5 1Sämre 4 3Riket (%)Mycket bättre 51 64Något bättre 25 12Oförändrad 13 24Sämre 13 0Inställning SSC (%) 1år 1årNöjd 74 90Tveksam 14 7Missnöjd 11 3Inställning Riket (%)Nöjd 74 76Tveksam 15 18Missnöjd 13 6

ResultatgResultatgResultatgResultatgrupp rupp rupp rupp 7777,Myelopathi,Myelopathi,Myelopathi,Myelopathi Bilaga 7 7.MyelopathiAlla typer av operationer

2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 28 88 12 100 22 149 14 145 11 183 22 208SSC Andel 24% 11% 13% 9% 6% 10%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 16 26 11 17 0 21 12 26 18 20 13 315 år 32 45 SnittArmsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 40 22 19 46 22 38 21 37 26 43 11 43 20Riket 44 24 24 49 26 41 27 38 27 49 30 37 22NDI Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC (%) 54 41 42 58 42 53 42 58 42 52 35 55 41Riket (%) 65 52 53 60 47 61 52 59 49 62 48 51 41EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 0,45 0,67 0,65 0,36 0,66 0,50 0,63 0,48 0,58 0,48 0,65 0,42 0,62Riket 0,31 0,54 0,58 0,35 0,56 0,34 0,53 0,41 0,54 0,34 0,56 0,29 0,46Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1årMycket bättre 48 52 64 34 33 44 47Något bättre 22 11 0 14 17 0 14Oförändrad 4 5 9 5 17 11 10Sämre 13 5 9 10 8 0 7Riket (%)Mycket bättre 29 25 36 25 29 34 26Något bättre 19 21 16 16 15 19 14Oförändrad 9 4 22 18 16 13 13Sämre 13 13 6 14 11 10 9Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1årNöjd 66 78 91 71 58 88 75Tveksam 29 22 9 19 33 0 19Missnöjd 12 0 0 10 8 13 7Inställning Riket (%)Nöjd 61 63 64 54 58 62 50Tveksam 33 31 24 31 33 26 25Missnöjd 8 6 12 15 9 12 9

ResResResResultatgrupp ultatgrupp ultatgrupp ultatgrupp 8888, Ritzopathi, Ritzopathi, Ritzopathi, Ritzopathi Bilaga 8 8.RitzopathiAlla typer av operationer

2007 2008 2009 2010 2011 2012Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC RiketAntal 85 173 84 215 66 260 100 252 141 262 88 384SSC Andel 33% 28% 20% 28% 35% 19%Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt1år 21 13 13 12 15 22 21 27 23% 24% 16 255år 35% 34% SnittArmsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 53 18 20 51 21 60 19 54 26 51 28 54 22Riket 57 27 26 59 28 59 34 53 26 57 27 48 24NDI Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC (%) 60 41 37 63 44 62 42 62 41 60 42 61 43Riket (%) 66 48 47 63 47 66 51 66 47 64 47 65 48EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1årSSC 0,45 0,72 0,76 0,37 0,71 0,40 0,67 0,44 0,71 0,38 0,69 0,43 0,70Riket 0,39 0,64 0,63 0,39 0,67 0,37 0,58 0,34 0,67 0,40 0,63 0,32 0,53Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op? SnittSSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1årMycket bättre 76 73 69 70 69 65 70Något bättre 12 15 16 11 16 11 13Oförändrad 7 5 5 9 8 9 8Sämre 1 3 5 7 6 7 5Riket (%)Mycket bättre 58 54 56 59 62 54 48Något bättre 19 18 16 17 19 16 15Oförändrad 12 13 15 13 8 13 10Sämre 5 11 8 7 6 11 6Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1årNöjd 75 85 78 76 76 76 77Tveksam 19 12 19 15 16 14 16Missnöjd 6 3 3 9 8 10 7Inställning Riket (%)Nöjd 74 84 70 71 78 69 60Tveksam 21 13 22 18 14 17 15Missnöjd 5 3 8 11 9 14 8

Frågor i Frågor i Frågor i Frågor i Nationell pNationell pNationell pNationell patientenkät för slutenatientenkät för slutenatientenkät för slutenatientenkät för slutenvårdvårdvårdvård Bilaga 9 A2 *Hur länge hade du fått vänta på att få din behandling el ler operation, sedan det blev bestämt att den skulle genomföras?

A3 *Vad anser du om tiden du fick vänta?

A4 *Fick du möjlighet att påverka när du skulle läggas in?

B1 Blev du bra bemött av personalen som tog emot dig när du kom?

B2 När du kom til l avdelningen, fick du då ti llräckl ig information om rutinerna, t.ex. måltiltider och besök?

B3 När du kom til l avdelningen, fick du vänta länge innan du fick komma til l ett rum och få en sängplats?

B4 Om du fick vänta, berättade någon ur personalen om orsaken?

C1 Vet du vilken läkare som var ansvarig för din vård?

C2 Kände du förtroende för de läkare som du träffade?

C3 När du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?

C4 Om du kände oro eller ängslan över ditt til lstånd el ler din behandling, hade du möjl ighet att prata med en läkare om det?

C5 När du behövde tala med en läkare, fick du då möjlighet ti ll det?

C6 Hur bedömer du bemötandet du fick från läkarna?

C7 Anser du att läkarna hade en helhetssyn på din vård?

D1 Kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/behandlade dig?

D2 När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?

D3 Om du kände oro eller ängslan över ditt til lstånd el ler din behandling, hade du möjl ighet att prata med en sköterska om det?

D4 När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet ti ll det?

D5 Hur bedömer du bemötandet du fick från sköterskorna?

E1 Talade personalen med varandra i din närvaro som om du inte var där?

E2 Hände det att du fick olika besked från sjuksköterskor och läkare?

E3 Fick du til lräckl igt med avskildhet när du och personalen pratade om ditt ti llstånd eller din behandling?

E5 Hur mycket information har dina närstående fått om ditt til lstånd och din vård?

E6 Om du behövde hjälp med att besöka toaletten (eller få bäcken/motsvarande), fick du då hjälp i tid?

E7 När du tryckte på signalknappen, fick du då hjälp inom rimlig tid?

E9 Blev planerade provtagningar, behandlingar el ler undersökningar utförda på utsatt tid?

E10 Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?

E11 Om det var studerande närvarande när du blev behandlad el ler undersökt, fick du då möjlighet att samtycka til l det?

F3 *Upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta?

F5 *På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick?

G2 Förklarade någon läkare riskerna och fördelarna med behandlingen, på ett sätt som du förstod?

G3 *Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?

G4 *Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?

G5 *Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?

G6 *Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?

G7 *Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?

H1 Anser du att avdelningen var til lräckl igt ren?

H2 Hur bedömer du maten du fick under din vistelse på avdelningen?

I1 Fick du til lräckl ig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv?

I2

Berättade någon ur personalen för dig om vi lka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på beträffande

din sjukdom eller behandling?

I3 Fick du i samband med utskrivningen veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller behandling?

I4 Tog personalen hänsyn ti ll dina hem- och famil jeförhållanden när din utskrivning planerades?

I5 Har den/de som ger dig fortsatt behandling fått information om din sjukdom och behandling från sjukhuset?

I6 Känner du dig delaktig i planeringen av din fortsatta vård?

I7 Tyckte du att det var riktigt att skriva ut dig den dag du skrevs ut?

J1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?

J2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?

J3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsful lt sätt?

J4 Fick du til lräckl ig information om ditt til lstånd?

J5 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit ti llgodosett under din tid på avdelningen?

J6 Skulle du rekommendera den här avdelningen til l andra?

Resultat av Nationell patiResultat av Nationell patiResultat av Nationell patiResultat av Nationell patieeeennnnttttenkät för slutenvård 2012. Jämförelser med enkät för slutenvård 2012. Jämförelser med enkät för slutenvård 2012. Jämförelser med enkät för slutenvård 2012. Jämförelser med andra slutenvårdsenheter inom ortopedi i andra slutenvårdsenheter inom ortopedi i andra slutenvårdsenheter inom ortopedi i andra slutenvårdsenheter inom ortopedi i riket.riket.riket.riket. Bilaga 10

Frågor i Frågor i Frågor i Frågor i Nationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvårdNationell patientenkät för öppenvård Bilaga 11 A3 *Hur var bemötandet från den person som tog emot din tidsbestäl lning?

A4 *Fick du en mottagningstid så snart du önskade?

A5 *Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt besök?

A6 *Fick du tid hos den person som du vil le träffa?

B1 *Började ditt besök i tid?

B2 *Om ditt besök inte började i tid, berättade någon för dig om förseningen?

C2 Fick du til lräckl igt med tid för att diskutera igenom ditt ti llstånd och din behandling?

C3 Lyssnade behandlaren ti ll vad du hade att säga?

C5 Tog behandlaren til lräckl ig hänsyn ti ll dina kunskaper och erfarenheter av din sjukdom/dina besvär?

C6 När du frågade behandlaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?

C7 Om du kände oro el ler ängslan över ditt ti llstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med behandlaren om det?

C8 Fick du information om din diagnos eller förklaring ti ll dina besvär på ett sätt som du förstod?

C9 Kände du förtroende för den behandlare som du träffade?

C10 Hur bedömer du bemötandet du fick från behandlaren?

C11 Frågade behandlaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som du upplevde var relevanta för besöket?

C13 Förklarade behandlaren vad du borde göra om problemen el ler symptomen skulle fortsätta, bli värre el ler komma ti llbaka?

C14Berättade behandlaren för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam

på beträffande din sjukdom eller behandling?

D4 *Hade behandlaren en helhetssyn på din situation när det gäl ler din behandling?

D5 *Anser du att behandlaren hade ti llräcklig kunskap om din sjukdom/dina besvär?

E2 *Förklarade behandlaren riskerna och fördelarna med behandlingen på ett sätt som du förstod?

E3 *Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?

E4 *Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?

F2 *Förklarade någon ur personalen varför du behövde ta proverna, på ett sätt som du förstod?

F3 *Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?

F4 Om du inte fick veta provresultaten vid besöket, berättade någon ur personalen hur du skulle få reda på dem?

F5 *Hur bedömer du bemötandet du fick från personalen vid provtagningen?

G2 *Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?

G3 *Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?

G4 Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?

H1 Fick du til lräckl ig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagl iga l iv?

H2 Gjordes det någon planering för din fortsatta vård vid besöket?

H3 Fick du vara med och diskutera valet av remittering/hänvisning för fortsatt vård hos annan vårdgivare eller inläggning på sjukhus?

H4 Om det bestämdes att du skulle göra ett återbesök, hjälpte personalen ti ll att ordna det?

H5 Fick du veta vart du kunde vända dig om du behövde hjälp el ler hade ytterl igare frågor efter besöket?

I1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?

I2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?

I3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?

I4 Fick du til lräckl ig information om ditt ti llstånd?

I5 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård bl ivit ti llgodosett vid ditt besök på mottagningen?

I6 Skulle du rekommendera den här mottagningen ti ll andra?

Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket. Bilaga 12

STOCKHOLM SPINE CENTER AB Löwenströmska sjukhuset 194 89 Upplands Väsby Karlavägen 100A 115 26 Stockholm Tel: 08-509 027 00 http://www.spinecenter.se