Transcript
Page 1: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Page 2: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Aten 300-400 f.Kr

• Kvinnounderskott• Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40)

infektionssjukdomar, pest, • Tidig barnafödande, graviditet, abort• Undernäring • Utsättning – oönskade eller vanskapta barn

sattes ut för att dö

Page 3: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Kvinnors ställning var svag

• Aristoteles: Kvinnan är underlägsen i allt• Platon: även kvinnorna i eliten skulle delta i styrning av

staten

• Hustru för att födda legitima barn (medborgare)• Konkubiner för kroppens behov (slavar, ej medborgare)• Kurtisaner/ hetärer för nöjes skull (ej medborgare, men

med utbildning inom dans, musik)

• Sapfos på ön Lesbos – 600 f. Kr. dikter med kärleksförklaringar till andra kvinnor

Page 4: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Att gifta sig och föda barn

• Gifts bort tidigt 14 – 15 år - oftast till en mycket äldre man• Saknar politiska rättigheter• Främste uppgift är att föda – särskilt pojkar• Instängda utom för religiösa högtider• Beskyddade - alltid omyndig• Övervakade - Förmögna kvinnor fick inte gå ut ensam; • Kvinnoavdelning i huset: Gynaikeion. Äkta par levde helt skilda

liv! • Medel- och överklassflickor fick lära sig läsa och skriva, kanske

spela lyra. Spinna, väva, sköta hemmet• Arbetande kvinnor hade större frihet till ett socialt liv.

Page 5: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

”Kvinnans lott”Av alla väsen med förnuft och ande är Kvinnan mest beklagansvärd på jorden. Vi köpa med vår hemgift som betalning en make - en tyrann med envåldsmakt över vår kropp, vad ännu värre är.

Vågspelet gäller: har en man av heder och ej en usling fallit på vår lott? Skilsmässan gagnar ej en kvinnas rykte, hon har ej rätt att gå ifrån sin man. Hon kommer till ett hus med nya vanor; själv får hon gissa - hemma har ju ingen lärt henne det - hur maken bäst behandlas.

Kan hon den konsten och ett mänskopar fromt böjer nacken under samma ok, är lyckan funnen. Annars hellre dö! Trivs mannen ej i hemmet, går han ut och glömmer alla själens ledsamheter hos någon ungdomsvän och god kamrat. Men vi ha ingen annan än den ende.

Det sägs att kvinnans liv är utan fara, hon sitter hemma, mannen går i krig. Falskt! Hellre vill jag stå i tre bataljer bak skölden än blott en gång föda barn.

» Medea av Euripedes

Page 6: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Sparta• Kvinnor ansågs vara mest

frigjorda i hela Grekland• mer jämlikt med

männen. • Uppfostrades som pojkar

för att bli starka mödrar• Giftermål vid 14 – 15 år

gammal• Inte viktigt att läsa,

skriva• Deltog inte i politiken

men i det offentliga livet genom kroppsövningar

Page 7: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Rom

• Kvinnans ställning kopplad till familjens. Socialklass bestämmer.

• Kvinnor är medborgare men saknar politiska rättigheter.

• Mer synliga än i Aten.• Utbildning är viktig för adelskvinnor.• Fadern är familjens överhuvud. Pater familias• Rätten till egendom kopplad till barnafödande

( 3 barn för de som är föddfria, 4 för frigivna)

Page 8: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Äktenskap• Äktenskap –

bara fria män och kvinnor kunde vara gifta enligt lagen

• Gravstenar visar lagliga äktenskap och gemenskap mellan man och hustru

Page 9: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Medeltiden500 e.Kr. – 1500 e.Kr.

Page 10: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Kvinnor är synliga, men källmaterial är sparsamt• Aktiv roll vid kristendomens införande -

Budskap att alla är lika i guds ögon är tilltalande

• Lika viktigt att frälsa män som kvinnor• Kvinnor fick stöd mot avlivandet av nyfödda

barn. Barnasjälar lika viktiga som vuxnas

Page 11: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Äktenskap

• Ett avtal mellan två individer som blev giltigt genom prästens välsignelse och det följande ….

• Kvinnans samtycke var nödvändigt men, • Kyrkan satte åldern för äktenskap vid 12 år för flickor

och 14 för pojkar. Tidigt äktenskap inom aristokratin (eller i alla fall avtal om äktenskap) var vanligt.

• Men så tidiga äktenskap var inte bra för bondehushållen. Paret var för ungt att sköta ett hushåll.

• Enligt kyrkan blev äktenskap först giltigt när de nådde vuxenålder.

Page 12: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

• Kyrkan noga mellan barn födda inom och utom äktenskap. Detta var en nyhet i Norden

• Många präster kringgick påbudet om celibat - hushållerskor var konkubiner.

• Skilsmässa förbjudet – men det hindrande inte stormännen från att byta hustru därför att den förste inte födde barn .

• Kyrkan införde äktenskapshinder i stället - äktenskapet var ogiltigt om man var släkt med varandra

Kvinnans ställning svag• Släkten kontrollerade hennes giftermål, bestämde storleken av och

innehållet av hemgiften.• Kvinnans makt hängde ihop med släktens men var man ogift var man

omyndig. När man gifte sig blev maken hustruns målsman.

Page 13: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Kvinnan på landsbygden

Page 14: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Ställning berodde på böndernas status

• Gifte sig vid 20 år, barn med 2 -3 års mellanrum. Levde till drygt 60 år om de inte dog i barnsäng eller av sjukdom

• Gården var ett gemensamt företag. Hustrun ”fick lås och nyckel”

• Bilder där de jobbar sidan vid sidan, men hon ansvarar för inomhus arbete och mannen för utomhus.

Page 15: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Kvinnorna i städerna

• Många olika sätt att försörja sig• Skrån - undantag när hantverkare dog – då

kunde hans änka driva verkstaden vidare. • De flesta jobbade inom familjerna – de deltog

i verkstadsarbetet eller skötte bodförsäljningen. Kvinnor kunde ha egen yrkesverksamhet skild från mannen. Oftast gällde det småhandel, tillverkning av livsmedel

Page 16: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Damerna med politisk och ekonomisk makt

• Kvinnor kunde ärva troner – erövra dem. • Inte alltid fördelaktig att ärva en förläning. Men om

slottsherren drog ut på korståg var det frun som skötte länet.

• Äktenskap var riskablare för damerna än för bondkvinnan eftersom damerna inte ammade barnen och därför kunde utsättas för tätare graviditeter.

• Rika flickor giftes bort tidigt – inte säkert att de skulle överleva en graviditet.

Page 17: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Heliga kvinnor

• Här kunde kvinnor och män ses som jämlikar även om kvinnor inte kunde bli präster.

• Kvinnor i kloster, nunnor, hade hög status. • Klostren var ganska öppna och fungerade som

skolor, • en chans att ägna sig åt studier – litteratur,

konst, musik, läkekonst. • Vissa klostren var ”stängda” som den svenska

Birgittas orden.

Page 18: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Jeanne d’ArcEn bondflicka som börjat höra himmelska röster, bland annat från helgon som uppmanade henne till att rädda fosterlandet från engelsmännen i 100-årskriget.

Hon brändes på bål av engelsmännen för häxkonster och trolldom.

Page 19: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Trolldomsskräck

Djävlarna äro runt omkring dig. De flyga i vädret såsom kajor och kråkor och skjuta och kasta utan återvändo efter oss. Där sväva de såsom skyn över oss, flaxa och flyga allestädes omkring oss såsom humlor i oräkneliga hopar, låta ock ofta se sig i lekamlig skepnad, draga fram såsom eldslågor på himlen i drakeskepnad eller andra skapelser.

Page 20: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Sedan hednisk tid associerades kvinnor med trolldom och magi

• I den första nordiska trolldomsprocessen i Bergen 1325 är det fråga om kärleksmagi.

• Av heliga Birgittas helgonprocess 1390 kan man läsa att det inte var ovanligt att man vände sig till en trolldomskunnig person för känsliga problem.

Page 21: Kvinnoliv under antiken och medeltiden

Häxförföljelserna tillhörde mest till 1500 – 1600 talen

• 1497 trycktes en bok Häxhammaren -beskrevs hus man skulle känna igen en häxa.

• Tryckerikonst gjordes att texten blev tillgänglig för en större krets.

• var som värst i de protestantiska länderna• Den sista dödsdomen mot en häxa i Sverige

fälldes i Eskilstuna år 1704. Den sista häxprocessen var på 1750-talet.


Recommended