Download pdf - LÄGET I HANDELN - svenskhandel.se · LÄGET I HANDELN 2019 INLEDNING 4 KAPITEL 1 – HANDELN IDAG Handeln - en stor och viktig del av svensk ekonomi 6 Handelns struktur och utveckling

L ÄGET I HANDELN 2019

K APITEL 1 – HANDELN IDAG

1

LÄGET I HANDELN2019 ÅRS RAPPORT OM BRANSCHENS EKONOMISKA UTVECKLING


INLEDNING

2


INLEDNING

3

Handeln är Sveriges mest internationella bransch. Och definitivt en av de mer dynamiska. Att handeln är den mest internationella branschen följer av att handeln har störst andel företag som sysslar med export, import, eller har verksamhet utomlands. Att handeln är en av de mer dynamiska branscherna följer av att strukturomvandlingen fortsätter med oförminskad styrka, driven av nya kundbeteenden, ny teknik och hård konkurrens. Nya butiker öppnas och andra stängs ned. Nya försäljnings-koncept dyker upp och utmanar tidigare föreställningar. Samtidigt fortsätter e-handeln att växa tvåsiffrigt och en tydligare närvaro av plattformsgiganter från både öst och väst väntar runt hörnet. För sällanköpsvaruhandeln är konkurrensen om varje kund global.

Så var står handeln ekonomiskt i dag? Och vart är den på väg? Hur mycket växer e-handeln? Vad händer om konjunkturen viker? Denna rapport är ett försök att besvara några av dessa frågor. För hela handeln och på ett samlat sätt.

I rapportens första kapitel beskriver vi var handeln står i dag, hur den är strukturerad och hur de senaste årens utveckling sett ut. Det handlar både om detaljhandeln och partihandeln.

I det andra kapitlet blickar vi framåt mot år 2030. I två scenarier analyseras tänkbara utvecklingslinjer för dagligvaru-handeln, sällanköpsvaruhandeln och partihandeln. Denna avdelning i rapporten är en uppdatering och förlängning av Svensk Handels tidigare scenarier för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Men vi har också kompletterat med en prognos för partihandelns utveckling.

I det tredje kapitlet dyker vi djupare i frågan om hur lågkonjunkturer av olika slag påverkar handeln. Som ett illustrativt exempel avslutas avsnittet med vad som skulle hända i den svenska handeln om Sverige råkade ut för en liknande utdragen lågkonjunktur som drabba-de Danmark i kölvattnet av finanskrisen.

I det avslutande kapitlet sammanfattar vi handelns fram-tidsutsikter och några av Svensk Handels övergripande slutsatser på det ekonomiska området för att handeln ska kunna utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt.

Välkommen till Läget i handeln 2019!

Johan Davidson Chefsekonom, Svensk Handel

FÖRORD


INLEDNING

4

KAPITEL 1 – HANDELN IDAG

Handeln - en stor och viktig del av svensk ekonomi 6

Handelns struktur och utveckling 7

Antal företag och antal anställda i detaljhandeln 7

Handelns ekonomiska utveckling 8

Detaljhandelns butiker och företag 10

E-handeln fortsätter att växa 11

Vårt sätt att handla förändras över tid 12

Detaljhandelns geografi 12

Butikstäthet per län 13

Utvecklingen i större delbranscher 15

KAPITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

Handeln fram till 2030 25

Prognosförutsättningar 25

Sällanköpsvaruhandeln fram till 2030 26

Dagligvaruhandeln fram till 2030 32

Partihandeln fram till 2030 37

Samlad prognosbild 40

KAPITEL 3 – KONJUNKTURENS PÅVERKAN PÅ HANDELN

Handeln genom åren – lågkonjunkturer och ekonomiska kriser 43

Hur konjunkturkänslig är handeln? 46

Varför är olika branscher olika konjunkturkänsliga? 46

Handeln och konjunkturen i ljuset av strukturomvandlingen 48

Handeln och konjunkturen framöver 51

Om den djupa lågkonjunkturen kommer – erfarenheter från Danmark 52

Hur kan den svenska handeln påverkas av en lågkonjunktur lik den danska? 52

Sammanfattning – om krisen kommer 53

KAPITEL 4 – SLUTSATSER FÖR HANDELN

Slutsatser för handeln 56

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



5

KAPITEL 1 – HANDELN IDAG



6

2017 2014 0 % 60 %40 %20 %

Handel

Utvinning och tillverkning

Information och kommunikation

Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

Försörjning av el, gas, värme och vatten

Kultur, nöje och fritid

57 %

53 %

43 %

27 %

27 %

25 %

17 %

16 %

15 %

15 %

12 %

10 %

29 %

Uthyrning och fastighetsservice

Utbildning

Hotell och restaurang

Transport och magasinering

Byggverksamhet

Vård och omsorg

Totalt

HANDELN MEST INTERNATIONELLA BRANSCHEN I NÄRINGSLIVET

FIG. 1. K ÄLL A: TILLVÄ XT VERKET

Handeln är en av de största och viktigaste branscherna i Sverige. Handeln sysselsätter tolv procent av alla sysselsatta i Sverige, vilket gör den till största bransch inom när- ingslivet. Handeln är också största bransch när det gäller att sysselsätta unga. Av samtliga ungdomar (16-24 år) är drygt var femte anställd inom handeln. I handeln gen- ereras elva procent av Sveriges BNP och elva procent av statens skatteintäkter.

Handeln är också en bransch som människor kommer i kontakt med dagligen, oavsett om det handlar om att klicka hem ett par böcker från nätet, köpa chips till fredags- myset eller investera i ett nytt kök. Handeln är en bransch som spelar roll i alla människors vardag.

Handeln brukar delas in i två delar; detaljhandeln och partihandeln. Detaljhandeln är den del av handeln som konsumenter möter när det är dags att göra inköp. Det kan vara fysiska butiker eller e-handel. Partihandeln säljer i stället till företag, antingen i eller utanför Sverige. Det arbetar fler människor i detaljhandeln än i partihandeln, men partihandeln omsätter mer än detaljhandeln. En stor del av partihandelns försäljning går på export.

Detaljhandeln består i sin tur av två delar, varav den ena är dagligvaruhandeln. Lite förenklat kan denna sägas be-stå av mataffärer, det vill säga butiker människor handlar i dagligdags. Den andra delen av detaljhandeln är sällan-köpsvaruhandeln, som är den större av de två. Där säljs något förenklat, alla varor som inte är livsmedel. Inom sällanköpsvaruhandeln finns delbranscher som inredning, mode, hemelektronik och så vidare.

Handeln genomgår en påtaglig strukturomvandling. Omvandlingen är en följd av digitalisering, globalisering och automatisering som möjliggör nya kundbeteenden, nya affärsmodeller, ökad transparens och internationell konkurrens.

Ett exempel på strukturomvandlingen är hur e-handeln under en längre period tagit försäljningsandelar från den traditionella fysiska handeln. Ett annat är de ökade insla-

gen av digitalisering och automatisering även i fysiska butiker i form av självscanningskassor och elektronisk prismärkning. Sist men inte minst ökar globalisering-ens betydelse inom handeln, inte bara genom utländska produkter på hyllorna i våra butiker utan också genom utländska e-handelsplattformar och aktörer. Svenska konsumenter kan med några klick i mobiltelefonen handla varor från i stort sett hela världen. Handeln är den mest internationella branschen i Sverige och handelns beroende av omvärlden har ökat stadigt under senare år.Sysselsatta12 %

20 %

11 %

11 %

Sysselsatta ungdomar

Av BNP

Av skatteintäk ter

Handel

Partihandeln

Sällanköpsvaruhandeln Dagligvaruhandeln

M.fl. branscherHemelektronikhandeln Modehandeln

SCHEMATISK BILD AV HANDELNS STRUKTUR

Detaljhandeln

HANDELN - EN STOR OCH VIKTIG DEL AV SVENSK EKONOMI

Andel internationella företag per bransch



7

Antal företag och antal anställda i handelnÅr 2018 fanns det nästan 60 000 registrerade företag inom svensk detaljhandel. För partihandeln, det vill säga handeln företag emellan, uppgick antalet företag år 2018 till ungefär 45 000.

Under det senaste decenniet har antalet företag inom detaljhandeln, totalt sett, legat på en stabil nivå. Sedan 2011 har antalet företag i detaljhandeln legat mellan 58 000 och 60 000. I vissa delbranscher har antalet företag minskat påtagligt. Toppnoteringen för båda branscherna var år 2011, då det fanns nästan 60 500 detaljhandelsföre-tag i Sverige och nästan 48 000 partihandelsföretag.

Antalet företag som inte är renodlade e-handelsföretag har minskat under perioden. Samtidigt har antalet e-handels- företag växt, vilket gör att det totala antalet företag ligger på en stabil nivå.

Handeln är viktig för den svenska ekonomin, inte minst eftersom den står för så många arbetstillfällen landet över. Under 2017 var drygt en halv miljon sysselsatta inom näringen, varav drygt 200 000 i partihandeln. Ännu fler, nästan 300 000, var anställda inom detaljhandeln.

Antalet anställda i detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat med nästan elva procent, vilket är mer än Sveriges befolkningsökning under samma period, cirka nio procent. I partihandeln har antalet anställda också ökat men långsammare, cirka tre procent.

Handeln som arbetsgivare åt ungaHandeln är en viktig språngbräda in på arbetsmarknaden. För många utgör handeln en första kontakt med arbetsmarknaden, antingen som extrajobb eller heltids- anställning. Handeln är den bransch på den svenska arbets-marknaden som erbjuder flest ungdomar anställning. Av samtliga ungdomar (16-24 år) i Sverige är drygt var femte anställd inom handeln. Detaljhandeln har idag drygt 73 400 anställda i åldrarna 16–24 år, vilket motsvarar 26 procent av det totala antalet anställda i detaljhandeln.

ANTAL FÖRETAG I HANDELN 2018

Detaljhandeln Partihandeln

58 840

44 989

ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN 2017


285 582

213 937

ANTAL FÖRETAG I HANDELN DE SENASTE ÅTTA ÅREN

2011 20132012 20152014 2016 2017 2018

40 000

65 000

60 000

55 000

50 000

45 000


ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN DE SENASTE 10 ÅREN

2008 20102009 20122011 2013 2014 2015 2016 2017

180 000

300 000

280 000

260 000

240 000

220 000

220 000


FIG. 5. K ÄLL A: SCB, R AMS


FIG. 3. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI

FIG. 2. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGSDATABASEN, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR

HANDELNS STRUKTUR OCH UTVECKLING



8

ANTAL UNGA FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN (16–24), 2017


73 371

16 221

TOTAL NETTOOMSÄTTNING 2017 (MKR)



699 522

1 461 693

TOTALT RÖRELSERESULTAT 2017 (MKR)


20 809

59 825

Inom partihandeln står andelen unga i åldrarna 16–24 år för drygt åtta procent av de förvärvsarbetande. Detta mot-svarar ungefär 16 000 personer.

Antalet unga anställda i detaljhandeln har ökat med drygt sex procent under de senaste tio åren. Ökningen är där-med något mindre än för branschen som helhet.

Fig. 7 visar antalet unga anställda inom detaljhandeln respektive partihandeln mellan 2008 och 2017.

Handelns ekonomiska utvecklingDen svenska handeln är inte bara viktig som arbetsgivare, den är även viktig för statskassan och ekonomin som hel-het. Under år 2017 uppgick den totala nettoomsättningen inom detaljhandeln till nästan 700 miljarder kronor. Netto- omsättningen inom partihandeln uppgick till mer än det dubbla och landade på strax över 1 460 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den totala nettoomsättningen för handeln år 2017 till drygt 2 160 miljarder kronor.

Under år 2016, det senaste för vilket siffror finns tillgäng-liga, bidrog handeln med 274 miljarder kronor till stats-kassan, exklusive bolagsskatt. Av detta kom nästan hälften från moms. En tredjedel kom från sociala avgifter och en femtedel från inkomstskatter. Konsumtionen i handeln tillför således stora inkomster till statskassan i tillägg till de många arbetstillfällena.

Under år 2017 uppgick det totala rörelseresultatet i handeln till nästan 81 miljarder kronor. Av dem kom cirka 21 miljarder från detaljhandeln och 60 miljarder från partihandeln. Rörelse- resultatet inom detaljhandeln motsvarar således ungefär en tredjedel av resultatet inom partihandeln.

Mätt som rörelsemarginal, det vill säga rörelseresultat genom nettoomsättning, är detaljhandeln en bransch med

låg marginal jämfört med näringslivet i stort. Detalj- handelns rörelsemarginal låg 2017 på knappt tre procent. Partihandelns rörelsemarginal uppgick samma år till 4,1 procent. Detta kan jämföras med näringslivet i stort där rö-relsemarginalen vanligen ligger mellan sex och åtta procent.

Detaljhandeln hade år 2017 ett förädlingsvärde på 138 mil-jarder kronor. Förädlingsvärdet är värdet av produktionen efter att kostnaderna för insatsvarorna är bortdragna, vilket är företagens bidrag till bruttonationalprodukten, BNP. För partihandeln var motsvarande siffra 216 miljar-der kronor. Tillsammans stod handeln för drygt elva pro-cent av näringslivets totala förädlingsvärde, som uppgick till 3 170 miljoner kronor för 2017.

ANTAL UNGA FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN (16–24 ÅR) DE SENASTE 10 ÅREN

2008 20102009 20122011 2013 2014 2015 2016 2017

10 000

80 000

60 000

40 00050 000

70 000

20 00030 000


FÖRÄDLINGSVÄRDE 2017 (MDKR)

2 815

216

138

Detaljhandeln Partihandel Övriga näringslivet

HANDELNS BIDRAG TILL STATSKASSAN 2016 (MDKR)

0 300200100

89 129 56

Sociala avgifter Moms Inkomstskatter

FIG. 9. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 11. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR






9

Relationen mellan omsättning och rörelsemarginal i detaljhandelnOmsättningen skiljer sig stort mellan delbranscherna inom detaljhandeln. I fig. 12 visas varje delbransch som en cirkel. Placeringen avgörs av branschens nettoomsättning och rörelse- marginal. Cirkelns storlek baseras på hur många företag det finns i del-branschen.

Dagligvaruhandeln har den över- lägset högsta nettoomsättningen och är också branschen med flest före- tag. Därför placerar sig dagligvaruhandeln som den största cirkeln

överst i diagrammet. Däremot har branschen en jämförelsevis låg rörelse- marginal, cirka 2,6 procent.

Lägst rörelsemarginal har hemelektronikbranschen, som är ensam om att ligga under två procent.

På andra sidan skalan för rörelsemarg- inal finns bygg, järn och färg som är den enda av de större delbranscherna som har fyra procent i rörelsemarginal.

Totalt är branscherna relativt koncentr- erade mellan två och fyra procent i rörelsemarginal.

Nettoomsättningen i de fyra största branscherna inom sällanköpsvaru-handeln är samlade mellan cirka 40 och 60 miljarder kronor.

Kläder/skor och inredning/möbler som är den näst respektive tredje största delbranschen placerar sig i mitten både gällande rörelsemarginal och nettoomsättning jämfört med alla delbranscher.

Branscherna för bok och papper samt för barnartiklar/leksaker är små jämfört med övriga sett till netto- omsättning.


NETTOOMSÄTTNING, RÖRELSEMARGINAL SAMT ANTAL FÖRETAG I BRANSCHER INOM DETALJHANDELN 2017Cirklarnas storlek speglar antalet företag i respek tive bransch

Net

toom

sätt

ning

(mdk

r)

Inredning/möbler

Sport/fritid

Barnartiklar/leksaker

Hemelektronik

Dagligvaruhandel

Kläder/skor

Bok- och papper

Bygg, järn och färg

-500 1 2 3 4 5

0

50

100

150

200

250

300

350

Rörelsemarginal (procent)



10

Detaljhandelns butiker och företagÅr 2017 fanns det totalt 29 134 butiker med över en miljon kronor i omsättning inom detaljhandeln. Den vanligaste typen av butik är en mindre butik med en årlig omsätt-ning under fem miljoner kronor. Denna typ av butik står för drygt 32 procent av det totala antalet butiker. Trots den relativt låga omsättningen gör det stora antalet att de mindre butikerna är av stor vikt för den svenska handeln.

En majoritet av butikerna återfinns i spannet 5–49 miljoner kronor i omsättning, vilket gör butiker med medelhög om-sättning till den vanligaste butikstypen. Sammanlagt finns det drygt 16 000 butiker i omsättningsintervallet 5 till 49 miljoner kronor. Antalet butiker som omsätter över 100 miljoner kronor är totalt 1 513 stycken, vilket motsvarar fem procent av det totala antalet butiker. Större butiker än så är ovanligt och endast 65 butiker omsatte över 500 miljoner kronor år 2017.

Fördelningen av de ca. 58 800 företagen inom detaljhandeln ser något annorlunda ut. Drygt 19 procent av företagen omsätter mellan 1–4 miljoner kronor. Färre än tusen före- tag omsatte år 2017 mer än 100 miljoner kronor och endast 136 företag omsatte mer än 500 miljoner kronor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om dessa företag är få till antalet är de oerhört viktiga för svensk detaljhandel i med att de står för en mycket stor del av handelns totala omsättning och det totala antalet anställda.

Det är vidare värt att säga något om de cirka 36 000 företag som omsätter mindre än en miljon kronor. Cirka 7 000 av dem omsätter till och med inget alls. Dessa grupper av företag är heterogena och utgörs bland annat av tidigare aktiva företag som inte längre bedriver någon typ av verk-samhet, företag med mindre försäljningsverksamhet som inte bedrivs i butik och så vidare. Deras stora antal till trots

står således dessa företag för en mycket liten andel av handelns försäljning och dess butiksbestånd.

Antalet företag i handeln har minskat under perioden 2011 till 2018 och i vissa delbranscher har minskningen varit iögonfallande. Branschen för kläder och skor har drabbats hårdast. Där har 27 procent av företagen för- svunnit under de gångna sju åren. Nästan lika stor för- ändring återfinns inom hemelektronik (minus 26 procent) samt inom inredning och möbler (minus 25 procent). De två branscher som sett minst förändringar gällande antal företag är dels bok- och pappersbranschen (minus sju pro-cent) samt dagligvarubranschen (minus fem procent).

Det är intressant att betrakta hur minskningen relaterar till digitaliseringen. Det är antagligen ingen slump att de två branscher som sett minst förändringar i antal före- tag är de branscher där digitaliseringen kommit längst (bok- och pappersbranschen) och den där digitaliseringen än så länge inte kommit så långt (dagligvaror). Om så är fallet finns mycket som tyder på att antalet företag inom detaljhandeln kommer att fortsätta minska.

ANTAL BUTIKER MED OMSÄTTNING ÖVER 1 MKR

FIG. 13. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS EGNA BER ÄKNINGAR

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

9 408

6 0845 088 4 855

2 1861 448

65

ANTAL FÖRETAG PER OMSÄTTNINGSINTERVALL I MKR

FIG. 14. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR

0 (mkr) 1-4<1 10-19 20-495-9 100-50050-99 500 <

0

35 00030 00025 00020 000

10 0005 000

15 0007 399

28 991

10 808

3 559 2 221 1 657 672 582 136

FÖRÄNDRING I ANTAL FÖRETAG PER DELBRANSCH 2011-2018


0 %-10 %-20 %-30 % 30 %20 %10 %

Barnartiklar/leksaker-20 %

-22 %

-25 %

-12 %

-7 %

-26 %

-5 %

-27 %

Sport/fritid

Inredning/möbler

Bygg, järn och färg

Bok- och papper

Kläder/skor

Hemelektronik

Dagligvaror



11

E-handeln fortsätter att växaDigitaliseringen har genom e-handeln satt en boll i rull-ning som bara fortsätter att växa. E-handeln påverkar hela handeln men har samtidigt kommit väldigt olika långt beroende på vilken delbransch som studeras*.

Den delbransch där e-handeln slog igenom först var bok-handeln. I den branschen skedde nära 60 procent av försälj-ningen online under 2018.

Även inom hemelektronik har e-handeln kommit långt då nästan en tredjedel (32 procent) av försäljningen går via nätet. Gemensamt för de två nämnda branscherna är produkter där behovet av att känna eller testa fysiskt före köpet inte är så stort.

Den bransch som har lägst andel försäljning via nätet är också den största, nämligen dagligvarubranschen. End- ast två procent av branschens försäljning skedde online under 2018.

För resterande branscher ligger andelen e-handel mellan 6–18 procent.

Studeras e-handelns tillväxt per delbransch snarare än andel av försäljningen som sker online blir ordningen i stort sett den omvända.

Inom dagligvaruhandeln sker tämligen lite av försälj-ningen på nätet, men tillväxten är hög. Under 2018 växte dagligvaruhandeln via nätet med hela 27 procent. Försälj-ningsandelen för böcker må vara hög online, men den växer relativt långsamt, vilket är naturligt när e-handelsandelen redan nått en så pass hög nivå. Under 2018 växte onlineförsäljningen av böcker med sex procent.

Två saker är intressanta att notera vad gäller böckers ”lång-samma” tillväxt på nätet. Det första är att sex procents till-växt knappast skulle betraktas som låg om det hade gällt vad som helst annat än e-handel. Det andra är att sex pro-cents tillväxt är tämligen högt när nästan 60 procent av för-säljningen redan sker på nätet.

ANDEL E-HANDEL OCH E-HANDELSTILLVÄXT PER DELBRANSCH, 2018

FIG. 16. K ÄLL A: POSTNORD, E-BAROMETERN

Dagligvaror

Inredning/möbler

Bygg och järn

Sport/fritid

Kläder/skor

Hemelektronik

Böcker

60 %

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

Andel e-handel 2018 Tillväxt e-handel 2018

*När delbranscher diskuterats tidigare i rapporten har detta gjorts baserat på SCB:s företagsregister. I detta har alla företag klassificerat sig själva i enlighet med den SNI-indelning SCB använder sig av. När det kommer till e-handel har SCB ingen statistik utan i stället hämtas informationen från PostNords E-barometer (utom delbranschen ”böcker” som kommer från Svenska Förläggareföreningen). Det innebär att branscherna vad gäller e-handel inte perfekt överensstämmer med SCB:s branschindelning av handeln. Detta medför att branschen ”barnartiklar/leksaker” exkluderas då skillnaden i definition där är för stor.



12

Vårt sätt att handla förändras över tidFörsäljningen inom handeln går att dela upp på olika typer av handelsplatser, eller så kallade kanaler. Statistiken blir inte perfekt eftersom det många gånger saknas skarpa gränser mellan de olika kanalerna. E-handel är en tydligt definierad försäljningskanal som 2017 stod för nio procent av den totala försäljningen inom svensk detaljhandel.

I köpcentrum (det vill säga en eller flera byggnader upp-förda för handel som ägs av en enskild ägare) skedde ungefär 19 procent av försäljningen 2017. Värt att nämna är att citygallerior inte ingår i denna kategori.

15 procent av försäljningen 2017 ägde rum i handels- områden (det vill säga klustrad handel där lokalerna för handel har flera olika ägare).

Tio procent av försäljningen ägde rum i områden som definieras som stadskärnor. Avgränsningarna för en stads-kärna baseras på faktorer såsom befolknings- och butiks- täthet. Butiksförsäljningen i mindre städer och städer med för få butiker ingår alltså inte i detta begrepp. Dess- utom är även eventuella citygallerior exkluderade från denna kategori.

Den definierade kategori som står för minsta delen av detaljhandelns försäljning är citygallerior, som 2017 stod för fem procent av omsättningen inom detaljhandeln.

Kvar blir ”övrig fysisk handel”, vilken alltså innefattar all handel som inte klassats in i någon av de tidigare nämnda kategorierna. Här återfinns till exempel mataffärer i mindre städer och på landet, klädbutiken i den mindre staden och många fler. Omsättningsmässigt är detta den största försäljningskanalen.

Statistiken före 2017 går att dela upp i tre grövre för-säljningskanaler; handelsområden och köpcentrum, e-handel och all övrig handel. Det är tydligt att försäljning via e-handel samt via handelsområden och köpcentrum har växt trendmässigt sedan 2005, samtidigt som försälj-ningen på övriga handelsplatser har minskat.

Försäljningen inom handelsområden och köpcentrum har växt med 18 procent 2005-2017, försäljning via e-handel har växt med 335 procent (från låga nivåer) och resten av handeln har minskat med 19 procent under samma period.

Detaljhandelns geografiSverige är det tredje största landet i EU sett till yta, men bara fjortonde störst sett till folkmängd. Det finns helt enkelt mycket yta men relativt få människor. Totalt har Sverige 24 invånare per kvadratkilometer, men den siffran varierar stort över landet. I Stockholms län finns cirka 350 invånare per kvadratkilometer, jämfört med 2,6 i Norrbottens län.

Detta medför givetvis att även handeln blir ojämnt för- delad över landet men som tumregel fungerar det utmärkt att säga att ju fler invånare i ett visst geografiskt område, desto fler butiker. Det finns dock även två andra aspekter som påverkar hur handeln lokaliserar sig geografiskt:

• I dagens samhälle är det få som är helt självför- sörjande och mycket av handeln är därmed en nödvändighet. Alla behöver köpa mat, kläder med mera. Det gör att handeln finns representerad även i de mest glest befolkade områdena.

• Befolkningen är inte statisk. Det innebär att vissa områden kan ha betydligt mer handel än vad det bofasta befolkningsunderlaget motiverar. Det gäller dels gränskommuner, så som till exempel Strömstad, som har ett stort inflöde av konsumenter från Norge. Det gäller även orter med mycket turister, som till exempel Gotland, vars invånarantal fyrfaldigas under sommaren. Platser som Strömstad och Gotland har följaktligen fler butiker än vad den egna befolkningen motiverar.

FÖRSÄLJNINGSANDELAR PER KANAL INOM DETALJHANDELN 2017

FIG. 17. K ÄLL A: SSCD, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

5,4 %8,7 % 9,8 %

14,9 %18,5 %

42,6 %

Citygallerior

E-handel

Stadskärnor

Handelsområden

Köpcentrum

Övrig fysisk handel

50 %

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

FÖRÄNDRING I FÖRSÄLJNINGSKANALER 2005–2017

FIG. 18. K ÄLL A: SSCD, KÖPCENTRUMK ATALOGEN, POSTNORD, E-BAROMETERN, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

2005 2011 201320092007 2015 2017

0 %

80 %

60 %

40 %

20 %

E-handel Övrig detaljhandel Handelsområden och köpcentrum

FÖRÄNDRING I FÖRSÄLJNINGSKANALER 2005–2017

FIG. 19. K ÄLL A: SSCD, KÖPCENTRUMK ATALOGEN, POSTNORD, E-BAROMETERN, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

0 %-100 %-200 %-400 % -300 % 400 %200 % 300 %100 %

335 %

18 %

-19 % Övrig detaljhandel

Handelsområden och köpcentrum

E-handel



13

ANTALET BUTIKER PER LÄN PER CAPITA


BUTIKSTÄTHET PER LÄN Antalet butiker per län i Sverige följer i stort befolknings-mängden. Stockholms län har flest invånare och butiker och Gotland har minst antal invånare och minst antal butiker.

Mer intressant är det att studera antalet butiker per capita. Då framträder en annan bild. Ett geografiskt mönster med ett lågt antal butiker per capita går att urskilja i de östra länen, färglagda i vitt. Lägst antal av alla har Uppsala län med 2,8 butiker per 1 000 invånare, följt av Västmanlands län med 3,1. En trolig förklaring till dessa låga siffror är att länen ligger relativt nära Stockholms län som attraherar mycket av den handel som annars hade lokaliserats i om-kringliggande län.

De två folkrikaste länen Stockholm och Västra Götaland hamnar i en mellangrupp gällande antalet butiker per in-vånare. Det tredje mest folkrika länet, Skåne, har däremot ett högt antal butiker per invånare.

Flest butiker per invånare finns det på Gotland med närmare 4,5 butiker per 1 000 invånare, färglagt med mörkgrönt. Den omfattande sommarturismen driver på handeln i länet. Tvåa på listan ligger Jämtlands län som har drygt 4,3 butiker per 1 000 invånare, vilket är en följd av gränshandel och turism.

Förutom Gotland och Jämtland som sticker ut ligger resterande län i den höga klassificeringen jämnt fördelade i spannet mellan 3,7 till 4 butiker per 1 000 invånare.

HögtMellanLågt



14

BUTIKSTÄTHET PER KOMMUNOm man betraktar antalet butiker per capita på kommun-nivå snarare än länsnivå framträder en mer nyanserad bild av hur butikerna fördelar sig över Sverige.

Det tydligaste som går att utläsa ur kommunkartan är att kommuner med stor befolkning normalt även har ett högt antal butiker per capita.

Vidare kan konstateras (även om det är svårt att se på kartan) att de tre storstads-kommunerna är kommuner med högt antal butiker per invånare, samtidigt som förortskommuner till storstäderna har ett lägre antal butiker per invånare.

Medianvärdet för samtliga kommuner ligger på 3,3 butiker per 1 000 invånare. De kommuner som ligger närmast medianvärdet är Arboga och Landskrona.

Överlägset flest butiker per invånare har Strömstads kom-mun. Här finns 17,1 butiker per 1 000 invånare, vilket är dubbelt så många som tvåan Eda kommun med motsvarande 8,6 butiker per 1 000 invånare. Båda dessa kom-muner har en stor gränshandel från Norge som gemensam nämnare, vilket driver upp antalet butiker i kommunerna.

En geografisk parallell är att i stort sett alla kommuner i fjällkedjan har ett högt antal butiker per invånare, vilket främst förklaras av att invånarantalen är förhållandevis låga kombinerat med gränshandel och turism. Vidare återfinns turistkommuner som Sotenäs, Malung-Sälen, Åre och Borgholm på topp 10.

Lägst antal butiker per invånare har Salems kommun i Stockholms län, med 1,1 butiker per 1 000 invånare. Salem följs av Knivsta i Uppsala län med motsvarande 1,3 butiker. Gemensamt för kommunerna med minst antal butiker per invånare är att de är kommuner med närhet till en medelstor stad eller storstad.

ANTALET BUTIKER PER KOMMUN PER CAPITA


FLEST ANTAL BUTIKER PER 1 000 INVÅNARE

MINST ANTAL BUTIKER PER 1 000 INVÅNARE

Strömstad

Salem

Härjedalen

Stor fors

1

1

17,1

1,1

4

4

2

2

5

5

3

3

Eda

Knivsta

Malung-Sälen

Hammarö

Sotenäs

Boxholm

HögtMellanLågt

8,6

1,3

7,7

1,3

7,0

1,5

6,8

1,5



15

UTVECKLINGEN I STÖRRE DELBRANSCHER



16

HEMELEKTRONIKHANDELN Hemelektronikbranschen har genomgått stora förändr- ingar under de senaste åren, en konsekvens av bland annat de ökade inslagen av digitalisering i handeln.

E-handelns frammarsch har resulterat i att mycket av branschens försäljning har flyttat ut på nätet. Tillväxten för e-handeln har stadigt legat över tio procent. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i hemelektronikhandeln har minskat med 21 procent mellan 2011 och 2017.

I hemelektronikhandeln fanns det 2 373 butiker 2017 varav 57 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 38 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 15 000 förvärvsarbetande.

Butikerna i hemelektronikhandeln finns spridda över hela landet men koncentrationen varierar från region till region. Högst antal hemelektronikbutiker per capita återfinns i Värmlands län och lägst antal i Uppsala län.

Butikerna i hemelektronikhandeln varierar också i stor-lek. I korthet kan sägas att delbranschen har en mindre andel små butiker än detaljhandeln som helhet. Av hem-elektronikbutikerna som omsätter mer än en miljon om-sätter 24 procent mer än en miljon och mindre än fem miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som hel-het är 32 procent.

ANTALET HEMELEKTRONIKBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM HEMELEKTRONIKHANDELN


FIG. 23. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

2 373

32 %

38 038 mkr

-21 %

15 108

2 285

-26 %

Omsättning 2017

Förändring antal butiker 2011-2017

Antal för vär vsarbetande 2017

Antal företag 2018

Förändring antal företag 2011-2018

HEMELEKTRONIKHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

FIG. 24. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 25. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Hemelektronikhandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

-5 %

20 %

15 %

5 %

10 %

0 %

Tillväxt DHI* Tillväxt E-handeln* Rörelsemarginal

2,82,83,03,03,03,02,82,8

*DHI ÄR SCBS DETALJHANDELSINDEX OCH MÄTER PRIMÄRT F YSISK HANDEL SAMT E-HANDEL HÄNFÖRLIG TILL PRIMÄRT F YSISK A AK TÖRER. SIFFRORNA FÖR E-HANDELN KOMMER FR ÅN POSTNORDS E-BAROMTER.



17

DAGLIGVARUHANDELN Karaktäristiskt för dagligvaruhandeln är att e-handeln fortfarande inte kommit särskilt långt i relation till dagligvaruhandelns totala omsättning. Värt att notera är dock att tillväxten för den nätbaserade dagligvaruhandeln varit mycket hög de senaste åren.

Ett annat särskiljande drag för dagligvaruhandeln är att butiksbeståndet varit förhållandevis stabilt om man jäm-för med sällanköpsvaruhandelns. Detta är naturligt mot bakgrund av den låga e-handelsandelen. Under åren 2011 till 2017 minskade antalet butiker i dagligvaruhandeln med två procent.

I dagligvaruhandeln fanns det 9 639 butiker 2017 varav 55 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 283 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 103 000 förvärvsarbetande.

Butikerna i dagligvaruhandeln finns förstås över hela landet men koncentrationen varierar från region till region. Högst antal dagligvarubutiker per capita återfinns i Gotlands län och lägst antal i Uppsala län.

Butikerna i delbranschen är generellt sett större än i detaljhandeln som helhet. 23 procent av butikerna om- sätter mer än 50 miljoner kronor jämfört med 13 procent totalt sett för handeln.

ANTALET DAGLIGVARUBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM DAGLIGVARUHANDELN

FIG. 26. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR


Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

9 639

2 %

282 901 mkr

-2 %

103 125

10 255

-5 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS


HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Dagligvaruhandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

0 %

45 %

40 %

10 %

30 %

25 %

20 %

15 %

35 %

5 %

Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

2,72,7 2,72,7 2,72,7 2,62,6



18

Modehandeln har förändrats mycket under de senaste åren, vilket till stor del är en konsekvens av e-handelns frammarsch i branschen – både den inhemska och den utländska. Detta har bidragit till en vikande inhemsk om-sättning i det traditionella butiksnätet, och till pressade rörelsemarginaler.

Tillväxten för e-handeln har konsekvent legat högre än tillväxten för branschen som helhet. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i modebranschen minskade med 14 procent mellan 2011 och 2017.

I modehandeln fanns det 6 191 butiker 2017 varav 57 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 59 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 37 000 för-värvsarbetande.

Högst antal modebutiker per capita återfinns i Hallands län och lägst antal i Södermanlands län.

Modebranschen har en större andel medelstora butiker än detaljhandeln som helhet. Av modebutikerna är det 53 procent som omsätter mer än fem miljoner och mindre än 20 miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet är 38 procent.

ANTALET KLÄD-/SKOBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM MODEHANDELN

FIG. 30. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

FIG. 31. K ÄLL A: SCB, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

6 191

18 %

59 216 mkr

-14 %

36 989

4 764

-27 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


KLÄD- OCH SKOHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

FIG. 32. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 33. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Modehandeln med kläder och skor Handeln

2014 20162015 2017 2018

-4 %

-2 %

14 %

12 %

6 %

4 %

2 %

8 %

10 %

0 %


3,73,7 3,73,7 3,93,9

2,72,7

MODEHANDELN MED KLÄDER OCH SKOR



19

BOK- OCH PAPPERSHANDELN Bok- och pappershandeln digitaliserades tidigt och har så-ledes inte genomgått lika dramatiska förändringar under de senaste åren som många andra branscher.

När fig. 36 studeras är det viktigt att ha i åtanke att det som presenteras är försäljningen av böcker, inte försäljningen hos bokhandlare. Exempelvis ingår även försäljning av böcker inom dagligvaruhandeln.

Antalet butiker i bok- och pappershandeln har därför för-ändrats tämligen lite på senare år och minskade med tre procent mellan 2011 och 2017.

I bok- och pappershandeln fanns det 579 butiker 2017 varav 38 procent var kedjeanslutna. Det bör nämnas att en detalj- erad kartläggning enbart gjorts för den kedjeanslutna delen av branschen. Vad som utgör de resterande 62 pro- centen är således inte klarlagt. Det kan antas att en stor del av detta, på grund av felklassificeringar i den underliggande statistiken från SCB, inte är bok- och pappershandel. Siffran 38 procent ska således betraktas med försiktighet.

Eftersom bok- och pappershandeln är en tämligen liten bransch finns det på sina håll i landet få butiker. I fem län finns färre än tio butiker och minst antal finns det på Gotland. Däremot har Gotland inte minst antal butiker per capita, utan det har i stället Blekinge län. Flest butiker, både i antal och per capita, finns i Stockholms län.

Butikerna i bok- och pappershandeln är i allmänhet ganska små. Av butiker som omsätter mer än en miljon omsätter 86 procent mindre än 20 miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet är 70 procent.

ANTALET BOK- OCH PAPPERSBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ


FAKTA OM BOK- OCH PAPPERSHANDELN


Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

579

59 %

5 533 mkr

-3 %

3 482

846

-7 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


BOKHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

FIG. 36. K ÄLL A: SVENSK A FÖRL ÄGGAREFÖRENINGEN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 37. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Bok- och pappershandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

-5 %

25 %

15 %

20 %

5 %

10 %

0 %

Tillväxt total Tillväxt E-handel



20

Likt andra branscher har bygg-, järn- och färghandeln på-verkats mycket av digitalisering och e-handel på senare år.

Branschen har dock haft en god tillväxt de senaste åren både i den fysiska handeln och på nätet. Detta har bland annat resulterat i att butiksbeståndet i branschen enbart minskat med fem procent mellan 2011 och 2017. Bransch- en har också uppvisat förhållandevis goda rörelsemarg- inaler som legat en bit över det sällanköpsvaruhandeln uppnår i genomsnitt.

I bygg-, järn- och färghandeln fanns det 2 373 butiker 2017 varav 54 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 41 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 15 000 förvärvsarbetande.

Sett till butiker per capita skiljer sig branschen en del från andra branscher, primärt genom att länen med högst antal invånare har minst antal butiker per capita. Alltså är Stockholms län det län som har minst antal butiker per invånare. Högst antal butiker per invånare återfinns i Sveriges minsta län, Gotland.

Branschen har en större andel medelstora butiker än detaljhandeln som helhet. Av butikerna som omsätter mer än en miljon kronor omsätter 42 procent mellan 10 och 50 miljoner kronor. Motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet är 34 procent.

ANTALET BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM BYGG, JÄRN OCH FÄRG



Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

2 373

11 %

40 545 mkr

-5 %

15 393

2 131

-12 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS


HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Bygg-, järn- och färghandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

0 %

40 %

10 %

30 %

25 %

20 %

15 %

35 %

5 %


3,63,64,74,7 4,54,5 4,04,0

BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGHANDELN



21

Heminrednings- och möbelhandeln har under de senaste åren upplevt en kraftig försäljningstillväxt på nätet.

E-handeln har stadigt levererat över 15 procents årlig till-växt under de senaste åren. I samband med detta har även antalet butiker i branschen minskat. Under perioden 2011 till 2017 minskade antalet med 17 procent. Samtidigt har omsättningstillväxten i fysiska butiker varit förhållandevis god, vilket bidragit till att branschen kunnat uppvisa rör- elseresultat som legat något över genomsnittet för sällan- köpsvaruhandeln som helhet.

I branschen fanns det 2 578 butiker 2017 varav 34 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 57 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 23 000 förvärvsarbetande.

Butikerna i heminrednings- och möbelhandeln finns representerade över hela landet men koncentrationen varierar från region till region. Högst antal heminred-nings- och möbelbutiker per capita återfinns i Hallands län och lägst antal i Västerbottens län.

Möbler och inredning har en omsättningsmässigt intressant blandning av butiker. 41 procent av butikerna om-sätter mellan en och fem miljoner, vilket kan jämföras med 32 procent i handeln som helhet. Det finns alltså förhåll- andevis många små butiker. Samtidigt står branschen för nästan en tredjedel av de butiker i Sverige som omsätter över 500 miljoner kronor. Om dagligvaruhandeln räknas bort står inredning och möbler för 61 procent av alla butiker som omsätter mer än 500 miljoner.

ANTALET HEMINREDNINGS- OCH MÖBELBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM INREDNING OCH MÖBLER



Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

2 578

6 %

57 372 mkr

-17 %

22 907

4 406

-25 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


HEMINREDNINGS- OCH MÖBELHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

FIG. 44. SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 45. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Heminrednings- och möbelhandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

0 %

40 %

10 %

30 %

25 %

20 %

15 %

35 %

5 %


4,44,4 4,04,03,13,1 3,33,3

HEMINREDNINGS- OCH MÖBELHANDELN



22

SPORT- OCH FRITIDSHANDELN Sport- och fritidshandeln har sett en kraftig ökning av e-handeln under de senaste åren.

E-handelns frammarsch har resulterat i att mycket av branschens försäljning har flyttat ut på nätet. Tillväxten för e-handeln har stadigt legat över 15 procent. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i branschen minskat med 18 procent mellan 2011 och 2017. Branschen har nätt och jämnt lyckats hålla samma rörelsemarginaler som sällanköpsvaruhandeln i genomsnitt.

I sport- och fritidshandeln fanns det 1 589 butiker 2017 varav 44 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 21 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 11 000 förvärvsarbetande.

Ur ett geografiskt perspektiv dominerar de nordliga länen. Flest butiker per capita finns i Jämtland och minst antal butiker per capita finns i Uppsala län.

Butikernas storlek i sport- och fritidshandeln speglar handeln i stort väl. Det enda undantaget är att det finns något färre stora butiker. Endast sju procent av butikerna med en omsättning över en miljon omsätter mer än 50 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 13 procent av butikerna i handeln i stort.

ANTALET SPORT- OCH FRITIDSBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM SPORT- OCH FRITIDSHANDELN



Antal butiker 2017

Andel e-handel 2018

1 589

12 %

21 039 mkr

-18 %

10 789

2 301

-22 %

Omsättning 2017



Antal företag 2018


SPORT- OCH FRITIDSHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS


HögtMellanLågt

1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Sport- och fritidshandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

0 %

35 %

10 %

30 %

25 %

20 %

15 %

5 %


2,42,42,22,22,72,7 2,82,8



23

Branschen för försäljning av barnartiklar och leksaker har i likhet med handeln som helhet påverkats kraftigt av digitaliseringen.

Tyvärr medger inte befintlig statistik samma typ av jäm-förelser mellan den digitala och den fysiska handelns utveckling i denna bransch som i övriga delbranscher inom detaljhandeln.

I branschen fanns 454 butiker 2017 varav 69 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka tre miljarder kronor och sysselsatte ungefär 1 900 förvärvsarbetande. Branschens butiksbestånd minskade med 14 procent under perioden 2011-2017.

Eftersom branschen inte är särskilt stor sett till antalet butiker, kan konstateras att det i vissa län bara finns en hand-full butiker och att det bara är i Stockholms län det finns fler än 100 butiker. Det län som har flest antal butiker per capita är Kalmar län och det län som har lägst antal butiker per capita är Södermanlands län.

Intressant att notera när det kommer till butikernas stor-lek är att 14 procent av butikerna som omsätter mer än en miljon kronor omsätter mer än 20 miljoner. Detta bör jämföras med motsvarande andel inom handeln i stort som uppgår till 29 procent. Samtidigt ligger andelen butiker som omsätter under tio miljoner kronor på ungefär samma nivå som andelen i handeln i stort.

ANTALET BUTIKER FÖR BARNARTIKLAR OCH LEKSAKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

FAKTA OM BARNARTIKEL- OCH LEKSAKSHANDELN



Antal butiker 2017454

3 112 mkr

1 863

Omsättning 2017


HANDELN MED BARNARTIKLAR OCH LEKSAKERS UTVECKLING 2014-2018

ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

FIG. 52. SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 53. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

HögtMellanLågt

-14 %

362

-20 %


Antal företag 2018


1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Barnartikel- och leksakshandeln Handeln

2014 20162015 2017 2018

-10 %

10 %

8 %

-4 %

6 %

4 %

2 %

0 %

-2 %

-6 %

-8 %

Tillväxt DHI Rörelsemarginal

3,43,4

4,64,6

3,63,6 3,53,5

BARNARTIKEL- OCH LEKSAKSHANDELN


K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

24

KAPITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?



25

Förändringstakten i handeln är hög, men handeln står även fortsatt inför en enorm förändringsresa, primärt driven av digitaliseringen. Det handlar om att vi förändrar vårt sätt att handla. I stället för att gå till en butik klickar vi allt oftare hem saker från en hemsida. När varje konsument kan jämföra priser och produkter från hela världen ökar konkurrensen om kunderna till aldrig tidigare skåda-de nivåer. Det handlar också om allt annat som digitaliseringen för med sig, som självscanningskassor, digitala lager-hållningssystem och plockrobotar. Hela värdekedjan inom handeln effektiviseras.

Men digitaliseringen är inte allt. Konjunkturen, som varit god i många år, viker sakta, och även det kommer att på- verka handeln. Om konjunkturen skulle falla ordentligt kan det få långtgående konsekvenser, inte minst för handeln.

Handelns omvandling kommer fortsatt att påverka jobben och butikerna. Antalet anställda kommer att minska inom sällanköpsvaruhandeln, men inte lika mycket i handeln som helhet eftersom framför allt partihandeln väntas fortsätta växa.

PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGARDen totala detaljhandelns omsättning bedöms växa i nivå med Konjunkturinstitutets prognos för hushållens konsumtion, vilket innebär en årlig tillväxttakt om cirka 2,5 procent. Denna tillväxt fördelas mellan dagligvaruhandeln, som väntas växa med en pro-cent per år, och sällanköpsvaruhandeln som väntas växa med 3,5 procent per år, e-handeln från utlandet inkluderad. Detta innebär att detaljhandeln totalt väntas omsätta 1 076 miljarder 2030.

Dagligvaruhandeln bedöms växa med en procent per år under prognoshorisonten mätt i fasta priser. Detta ligger i linje med befolkningsutvecklingen under de senaste åren. E-handeln från utlandet bedöms vara försumbar under prognoshorisonten.

Sällanköpsvaruhandeln bedöms växa med 3,5 procent per år under prognoshorisonten mätt i fasta priser. Detta inkluderar e-handeln från Sverige och utlandet som sammantaget väntas växa avsevärt snabbare än butikshandeln under perioden.

Personalprognosen beräknas utifrån handelns sammansättnings-förändring på grund av tillväxten av den digitala handeln. Den ökade handeln från utlandet tolkas som konsumtion som inte kommer svenska handlare till del och därmed inte kommer att bidra till fler arbetstillfällen i Sverige. Antalet anställda inom e-handeln beräknas av statistiska skäl utifrån SCB:s SNI-kod 47.91. Antalet personer som arbetar med e-handel är i själva verket fler (alla omnikanalföretag), men går inte att särskilja i statistiken.

För partihandeln har utgångspunkten varit att branschens övergripande utveckling följer importen av varor och tjänster. Historiskt är det den BNP-delkomponent som tydligast följt partihandelns utveckling. Utöver det har branschen antagits effektiviseras i enlighet med den historiska utvecklingen med tillägg som följer av den tilltagande digitaliseringen och automatiseringen.

HANDELN FRAM TILL 2030



26

Den digitala sällanköps- varuhandelnSällanköpsvaruhandeln befinner sig mitt i ett paradigmskifte, där mer och mer av handeln sker online. Cirka 16 procent av försäljningen skedde 2018 i digitala kanaler. Där-till har en långt högre andel av alla köp digitala inslag. Till exempel att konsumenten börjar sin köpresa på internet via jämförelsesajter, använd- er mobiltelefonen på olika sätt i butiken eller tar del av support eller returinformation på nätet.

Demografiskt skifteBefolkningsökningen i Sverige kom-mer att driva på försäljningen av varor men den stora förändringen kommer att ske i sammansättning-en av befolkningen när e-handelsvana konsumenter successivt ersätter icke e-handelsvana konsumenter i de högre åldersspannen. När olika ålders-grupper studeras finns det nämligen ett tydligt samband mellan ålder och köpbeteende på nätet. Äldre handlar i betydligt mindre utsträckning på nät- et än yngre. Det etablerade beteendet bedöms inte förändras nämnvärt hos

den befintliga befolkningen men däre-mot sker så småningom en förändring av vilka som utgör gruppen äldre. I takt med att åren går kommer de äldre i högre grad att vara personer för vilka det är naturligt att handla online, och därmed kommer andelen äldre som handlar på nätet att öka successivt.

Teknologiskt skifte Sällanköpsvaruhandeln och dagligvaruhandeln påverkas båda av teknik- utvecklingen men påverkan sker i olika grad. Fram till år 2030 bedöms sällanköpsvaruhandeln påverkas i hög- re grad än dagligvaruhandeln. Detta beror på att det sker en förskjutning mot e-handel där sällanköpsvaru- handeln kommit avsevärt längre. Dess-utom är branschen mer konkurrens-utsatt från e-handel från utlandet. Vid sidan av detta tillkommer även teknik-utveckling och innovationer i butikerna som snabbkassor, pekskärmar, di-gitala prislappar och förbättrad logistik.

Den teknologiska utvecklingen gör sig också påmind i det att hela kate- gorier av varor försvinner. Det var inte alltför länge sedan det fanns en DVD-spelare i varje hem, samtidigt som få hade hört talas om surfplatt- or. Vidare digitaliseras också själva produkterna. Mobiltelefoner, surf-plattor och smarta klockor präglas av en betydande försäljning av mjuk-vara som appar, spel och program-vara vars försäljning inte kommer handlarna till del. Detaljisterna får i normalfallet nöja sig med försälj-ningen av hårdvara, vilket riskerar att bli problematiskt om produkter-nas reella försäljningsvärde i allt hög- re grad är digitalt.

Ökad internationaliseringEn av de viktigaste effekterna av digitaliseringen är den förstärkta internationaliseringen. Omvärlden kommer allt närmare, vilket märks inte minst i sällanköpsvaruhandeln. Att köpa en vara från USA var för tjugo år sedan ett besvärligt projekt, men är idag mest en fråga om att klicka sig in på en annan hemsida och vänta några dagar extra på försändelsen. Detta innebär att svenska handlare utsätts för global konkurrens på ett helt annat sätt än tidigare och i takt med att digitaliseringen fortskrider ökar också konkurrensen.

Internationaliseringen medför också att sådant som en gång var svenska angelägenheter numera styrs eller på-verkas från andra länder. Den handlare som ska prissätta sin vara behöver inte bara ta hänsyn till andra svenska handlare utan även till prisnivån på utländska e-handelssajter och globala jättar så som Amazon.

En annan konsekvens är att de svenska regelverken för detaljhandl- are får mycket större effekt när kon-sumenternas marknad är global. Nationella regleringar, avgifter och skattenivåer förskjuter konkurrens-förutsättningarna mellan handlare i olika länder när de konkurrerar på samma spelplan. Detta missgynnar svenska handlares möjligheter att matcha prisnivåerna i utlandet och hävda sig i konkurrensen.

Förändrade affärsmodeller I takt med att digitaliseringen fortskrider blir det allt viktigare för företagen att se över sina affärsmodeller. Detta

SÄLLANKÖPSVARUHANDELN FRAM TILL 2030



27

ELEKTRONIKHANDELN (2011–2017) E-HANDELSANDEL (HÖGER AXEL) OCH ANTAL ANSTÄLLDA (VÄNSTER AXEL)

FIG. 54. K ÄLL A: E-BAROMETERN, SCB

2011 2012 2013 2014 20162015 2017

18 000

0 %

30 %

10 %

25 %

20 %

15 %

5 %

Antal anställda E-handelsandel

13 000

14 000

15 000

16 000

17 000

är särskilt tydligt inom sällanköps- varuhandeln där e-handeln har kom-mit längre och många handlare har blivit omnikanalhandlare med både butiksutbud och e-handel när den senare verksamheten adderats till den föregående. Utmaningen för många kommer att vara att anpassa sin gamla organisation till den nya marknaden. Vissa aktörer kommer kanske bara satsa på butiker, andra enbart på e-handel men de flesta kommer troligen att satsa på på en kombination däremellan.

Det är ofta mycket svårt för en organisation att förändra sin tidigare verksamhet i grunden när spelplanen förändras. Historien är kantad av stora aktörer som inte lyckats, men ibland är en fundamental förändr- ing nödvändig. Netflix är ett av de mest framgångsrika exemplen på detta. Netflix började som en pre-numerationstjänst för DVD-filmer

och insåg efterhand att den befint-liga affärsmodellen inte hade fram-tiden för sig. Bolaget tog steget att förändra sig i grunden och bli ett helt digitalt företag och skapade en ny position som kom att bli oerhört framgångsrik. Detta är en lärdom som många aktörer inom handeln behöver anamma i takt med att både varorna och marknaden blir allt mer digitaliserad.

I digitaliserade branschers fotspårAtt göra prognoser dryga tio år fram i tiden är svårt, eftersom så många olika faktorer spelar in. Men på ett över- gripande plan väntar vi oss att den nya spelplanen till 2030 kommer att vara relativt tydligt etablerad och att aktör- erna har positionerat eller omposit- ionerat sig på marknaden som omni-kanalaktörer, renodlade butiksaktörer, renodlade nätaktörer, premium- eller budgetaktörer. Detta har merparten av aktörerna inte gjort idag.

I denna brytningstid där handeln i många avseenden ställer om till en ny verklighet är de slutsatser som går att dra från den historiska tillväxten inom detaljhandeln begränsade. I prognoserna till 2030 har en utgångspunkt varit utvecklingen för de e-handels- branscher som kommit längst, fram-förallt elektronikhandeln.

Elektronikhandeln – en glimt in i framtidenE-handeln har en betydande försälj-ningsandel i två svenska delbranscher: elektronikhandeln och bokhandeln. Elektronikhandeln omsätter nästan tio gånger så mycket som bokhandeln och är därför den enda av sällan-köpsvaruhandelns stora delbranscher som har digitaliserats på allvar. Detta möjliggör en unik inblick i vad digitaliseringens effekter kan komma att bli för den svenska detaljhandeln när fler delbranscher under de kommande åren digitaliseras.

FOTO: GREEN YOSHI, 2011



28

En tydlig effekt är att antalet anställda har minskat i takt med att e-handelsandelen ökat. Se fig. 54. Konsekvens- erna har också varit tydliga på mark-naden. Butikskedjor som ONOFF och Expert har slagits ut och Siba har blivit NetOnNet, med fokus på näthandel.

Man kan också konstatera att elektronikhandeln under sin resa har präglats av en ökad koncentration och hårdnande konkurrens. Färre aktörer har möjlighet att hävda sig på marknaden, men de blir i gen-gäld större, och det är en trend som bedöms komma att prägla sällan-köpsvaruhandeln överlag.

Förändrat konsumentbeteende i det digitala landskapetKonsumentbeteendet 2030 kommer av allt att döma att vara förändrat och en allt större del av handeln får digitala inslag. I och med nya pro-duktionsmetoder och en allt större datainsamling väntas konsumenternas efterfrågan på individanpassade varor öka. Dessa kommer att premi- era e-handel om varan i sig inte lager-förs utan tillverkas på beställning och transporteras ut till kund.

Andra faktorer är att även butikernas roll kommer att förändras framöver och i högre grad driva e-handelsförsäljning. Butiksutbudet kan optimeras och göras datadrivet så som exempelvis Amazon arbetar i sina butiker, medan det större produktutbudet kan beställas på nätet direkt i butiken. Detta möjlig-gör mindre butiksytor, vilket bland andra Intersport experimenterar med idag. Det är också troligt att butiksformaten anpassas efter nya kundmönster där vissa butiker har

ett större fokus på service och att hjälpa kunden att hitta rätt i det allt större utbudet av varor.

Det är även troligt att nya tjänster och förmåner kommer att komma till Sverige och uppstå på sociala medier, vilket kan driva försäljningen i en viss riktning. Medlemsskapstjänster som Prime gör frakten förmånlig, Instagram har nu en egen checkout som möjliggör köp direkt på sajten. Reklam och e-handelsköp kommer sannolikt att kopplas ihop allt mer på nätet, vilket driver försäljning.

”Att betala en taxiresa med kort var aldrig några problem. Sedan kom Uber och alla insåg hur mycket smid- igare det är att lösa betalningen via mobilen. Tänk vad skönt det kommer att vara när man slipper köer i butik och bara kan gå ut med sina varor.” Louise Hagen, VD D-Ax. (D-Ax är Axel Johnsons verksamhet för investeringar i digitala tillväxtbolag.)

Service och effektiv handel 2030Vid sidan av att antalet anställda tend- erar att minska när e-handelsandelen ökar är det även sannolikt att ny teknik, artificiell intelligens och smarta algoritmer kommer att effektivisera handeln ytterligare så att det går att göra mer än idag på färre an-ställda. I Amazons Go-koncept finns inga kassor utan istället är butikerna fyllda med kameror som håller reda på vilka varor konsumenterna köper. Konsultbolaget Bain uppskattar att den automationsdrivna produktiv- itetstillväxten i USA kommer att öka med 49 procent för retail mellan 2015 och 2030 och enligt konsultbo-laget McKinsey kommer detta prim- ärt att drivas av arbetssubstitution

inom detaljhandeln. Det är därför mycket troligt att vi kommer att få se minskningar av antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln som är den delbransch som har högst andel e-handel idag.



29

Sällanköpsvaruhandelns utveckling fram till 2030 presenteras i två var för sig tänkbara scenarier. Metodiken är i allt väsentligt densamma som i de scenarioberäkningar som tidigare presenterats i rapporten Det stora detaljhandels- skiftet 2018 (Svensk Handel). De svenska hushållens detalj- handelskonsumtion antas i båda scenarierna växa i linje med Konjunkturinstitutets prognos för hushållens totala konsumtionsutgifter. Hushållen antas därmed spendera lika mycket på detaljhandelsvaror i båda scenarierna. Skillnaderna mellan scenario 1 och 2 utgörs i stället av hur mycket av hushållens totala varukonsumtion som hamnar i de olika försäljningskanalerna fysisk butik, inhemsk e-handel samt utländsk e-handel.

I scenario 1 antas en lägre tillväxttakt inom e-handeln och e-handeln från utlandet jämfört med i dag. Förutsätt-ningar för ett sådant scenario kan till exempel vara trög-heter i logistiksystemet och regleringar på internationell nivå som bromsar e-handeln från tredje land.

I scenario 2 antas en tillväxttakt för e-handeln och e-handeln från utlandet som är högre än i scenario 1, men fortfarande något lägre än utvecklingen de senaste åren. En e-handelsutveckling som den i scenario 2 får mer omvälvande konsekvenser för handeln. Drivkraft- er för scenario 2 kan vara fler stora plattformsaktörer i Sverige, bättre logistiklösningar, medlemsförmåner likt Amazon Prime samt ökad handel från Kina.

Miljarder till e-handeln 2030Konsumtionen i sällanköpsvaruhandeln uppskattas ha uppgått till 447 miljarder kronor 2017, den svenska e-handelskonsumtionen från utlandet inkluderad. 2030 bedöms konsumtionen i sällanköpsvaruhandeln uppgå till 698 miljarder kronor, oavsett scenario. Skillnaden mellan scenario 1 och scenario 2 ligger i hur försäljning-en fördelas mellan fysisk och digital handel.

SAMMANFATTNINGSällanköpsvaruhandelns försäljning kommer att öka fram till 2030. Detta gäller särskilt e-handeln som prognostiseras bli flera gånger större än idag, men även den fysiska handeln ser ut att ha goda chanser att växa. Till detta kommer att svensk handel får hårdare konkurrens från utlandet och tappar ett tämligen stort antal miljarder till utländska handlare. Detta, i kombination med att e-handeln är betydligt effektivare än butikshandeln, gör att antalet arbetstillfällen inom sällan-köpsvaruhandeln prognostiseras minska fram till 2030. Scenario 1 Scenario 2

Antal anställda fysisk handel 166 800 100 600 65 400

Antal anställda inhemsk e-handel* 15 700 54 600 61 400

Antal butiker 23 000 16 100 11 500

20302017SAMMANFATTANDE TABELL

FIG. 55. *BASNIVÅN BER ÄKNAS FR ÅN SNI 47.91, FÖRETR ÄDESVIS RENODL AD E-HANDEL. DET TA DÅ ANDR A SIFFROR INTE FINNS AT T TILLGÅ. EN BET YDANDE DEL AV FÖR ÄNDRINGEN AV EHANDELS-ANSTÄLLDA BER ÄKNAS DOCK SKE INOM DETALJHANDELSFÖRETAGEN I TAK T MED AT T OMNIK ANALHANDELN VÄ XER.

PROGNOSER FÖR SÄLLANKÖPSVARUHANDELN



30

FÄRRE ANTAL ANSTÄLLDA I SÄLLANKÖPSVARUHANDELN OAVSETT SCENARIO

TYDLIG MINSKNING AV ANTALET BUTIKER

FIG.56. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG.57. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

0

200 000

150 000

100 000

50 000

182 000

155 200

126 700


0

25 000

20 000

15 000

10 000

10 000

22 999

16 100

11 500

UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 1 – NEDGÅNG I FYSISK BUTIK, OCH VISS FÖRFLYTTNING TILL UTLANDET

FIG. 60. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

200 000

Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel Förlorade arbetstillfällen utländsk e-handel

-50 000

0

100 000

150 000

20312029202720252023202120192017

2030

FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT, PRIMÄRT PÅ NÄTET


800

Butikshandel Svensk e-handel Utländsk e-handel

0

100

200

300

400

500

600

700


456

363372

6213

185

225

11057

UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 2 – NEDGÅNG I FYSISK BUTIK OCH KRAFTIGARE TILLVÄXT INOM E-HANDELN


BÅDE SVENSK OCH UTLÄNDSK E-HANDEL ÖKAR KRAFTIGT


100 %

Butikshandel Svensk e-handel Utländsk e-handel

0 %

20 %

10 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

90 %


83 %

65 %

52 %

32 %

16 %14 %

26 %

8 %3 %

200 000

Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel Förlorade arbetstillfällen utländsk e-handel

-50 000

0

100 000

150 000

20312029202720252023202120192017

2030

Försäljning i sällanköpsvaruhandeln per kanal, miljarder kr Försäljningsandelar per kanal i sällanköpsvaruhandeln

Antal butiker i sällanköpsvaruhandeln

Antal anställda i sällanköpsvaruhandeln

SCENARIERNA FÖR SÄLLANKÖPSVARUHANDELN



31

Sïmon Saneback är serieentreprenör och startade sitt första e-handelsbolag för över tio år sedan. Numera ägnar han sin tid åt Wellstreet, ett företag som fungerar som ett ekosystem för start-ups. Det innebär att Wellstreet hjälper start-ups med i princip allt – från att ordna lokaler och infrastruktur med stödfunktioner som revisorer till affärs-utveckling, till att aktivt investera i dem.

”Vi är Sveriges näst mest aktiva investerare efter Almi”, säger Sïmon Saneback. ”Det som skiljer oss från ett vanligt riskkapitalbolag är att vi är mycket, mycket mer hands-on. Vi har gjort de här resorna själva.”

Wellstreet har sedan starten för tre år sedan investerat i 42 bolag. Den röda tråden är att alla är digitala – och helt besatta av kundupplevelsen. Många av de investeringar som gjorts är i bolag som finns i handelns närhet, men få är i klassiska handelsföretag. Det Wellstreet investerar i är i stället företag som automatiserar marknadsföring i sociala medier, erbjuder prenumerationstjänster av barnkläder och mobilanpassning av köpupplevelsen. En orsak till detta är att Sïmon inte köper upp-delningen i digital och fysisk handel.

”All handel är digital nu för tiden. Och det var den för tio år sedan också.”

Sïmon menar att e-handel och fysisk handel är olika sidor av samma mynt. Visst finns det skillnader, men det finns fler likheter. Eller annorlunda uttryckt, många av de utmaningar

den fysiska handeln står inför står även den digitala handeln inför. Enligt honom kommer marknaden att delas in i tre delar:

• Infrastruktur – T.ex. Amazon eller PostNord. Företag som tillhandahåller grundläggande infrastruktur som krävs för att handeln ska fungera.

• Discovery – T.ex. Zalando och Instagram. Företag som aspirerar på att vara den plats som konsumenten går till för att hitta inspiration.

• Brands – T.ex. Nike eller Kry. Företag som vill något och som konsumenter vill vara en del av. Som drivs av ett syfte konsumenterna uppskattar.

Utifrån denna struktur finns ingen plats för mellanhänder och lyssnar man på Sïmons tankar kring vart handeln är på väg förstår man varför Wellstreet inte investerar sär-skilt mycket i handelsföretag – det kommer bli tufft för många. Handeln står inför en konsolideringsvåg där ett fåtal företag kom-mer växa sig stora, men de flesta slås ut. Och allra svårast kommer det att vara för rena e-handlare som säljer andras varumärk- en och bara konkurrerar med pris. Sïmon menar att många handlare borde fokusera mycket mer på sitt syfte. Utan ett ”reason to be”, varför finns företaget? Konsumenter kanske inte kräver ett svar men de är uppen-barligen beredda att betala för ett bra så-dant. Och att få fram sitt syfte kan man inte sälja 3000 olika varumärken.

Ett annat misstag Sïmon menar att många handlare begått är att de har kopierat amerikanska koncept utan att göra sin läxa ordentligt.

”Som det här med fri frakt. Det tog man glatt från USA utan att läsa det finstilta. Så man glömde kopiera det där med minimumorder för att få fri frakt. Vilket gör att fri frakt i Sverige inte är lönsamt.”

Samtidigt är han noga med att påpeka att även fysiska aktörer står inför stora utmaningar. Den vanligaste menar han är att de är alltför låsta vid historien. Det finns all-deles för mycket av en ”så här har vi alltid gjort”-mentalitet inom fysisk handel, vilket hämmar fysiska aktörer. Det gör att de inte förnyar sig och tar de jobbiga beslut som långsiktigt krävs för att kunna överleva.

På frågan om han oroar sig för en eventu- ell lågkonjunktur drar Sïmon lite på svaret innan han erkänner att jo, det gör han. Men mer ur ett samhälleligt perspektiv än ur ett investerarperspektiv.

”En finanskrasch skulle skynda på digitaliseringen. De som hamnar i kläm är de små fysiska butikerna ute i landet och de är oer-hört viktiga för lokalsamhällena. Dessutom skulle en krasch riskera att många svenska bolag köptes upp av internationella spelare, vilket skulle göra att Sverige förlorade både talang och kompetens.”

Sïmon Saneback,

medgrundare av Wellstreet

WELLSTREETINTERVJU MED SÏMON SANEBACK, MEDGRUNDARE AV WELLSTREET



32

En traditionell bransch i förändringDagligvaruhandeln har en låg andel e-handel jämfört med sällanköpsvaru- handeln. Samtidigt är det e-handeln med dagligvaror som växt snabbast i procent räknat de senaste åren. Under 2018 växte e-handeln med livs-medel med 27 procent.

Det finns flera anledningar till att dag-ligvaruhandeln hittills inte hunnit lika långt som andra branscher på nätet. En faktor är att varorna vid ett köp sammantaget ofta är tunga och många. Därtill är de komplexa – frysta, färska, kylda, ömtåliga – och behöver ofta speciella transporter och att kunden är hemma och tar emot dem. Livs-medel är helt enkelt inte lagrings- och transporterbara på samma sätt som varor i sällanköpsvaruhandeln.

En annan faktor är att de effektiv- iseringsvinster och det stora utbud som den traditionella e-handeln erbjuder inte nödvändigtvis är en lika stor konkurrensfördel i daglig-varuhandeln som redan har en be-tydande effektivitet i de större butiksformaten (räknat i omsättning per anställd) och även har ett stort

varuutbud. Konkurrensen gentemot butikshandlarna är därför tuffare för e-handlarna när det gäller livsmedel än när det gäller sällanköpsvaror.

Ytterligare en faktor är att det har visat sig kosta mycket pengar att få upp tillräckliga volymer och tillräck-lig effektivitet i e-handeln med livs-medel. I Storbritannien har bland annat Ocado investerat miljard- belopp i enorma automatiserade anläggningar för att pressa ner kost-naderna per enskild beställning och få lönsamhet i verksamheten, något som nu bland annat ICA och Axfood gör i Sverige.

De senaste åren har de största kedjorna kommit igång ordentligt med sina e-handelssatsningar. Detta har inneburit att man har kunnat an-vända befintliga butiksnät för omni- kanallösningar och breddat mark-naden bortom storstäderna. Det har också medfört att allt större investeringar kunnat göras.

Vilka koncept kan digitaliseras?Ytterligare en faktor vad gäller digitalisering är dagligvaruhandelns struktur.

För ICA som är den klart största aktör- en på dagligvarusidan står formaten Maxi och Kvantum för drygt hälften av försäljningen medan Supermarket och Nära står för den andra knappa hälften. All dagligvaruhandel kom-mer sannolikt inte att digitaliseras i samma omfattning eller lika snabbt. Olika behov och köpbeteenden styr konsumtionen och sätter gränser för vilken potential e-handeln har att ta försäljningsandelar från butikerna.

Den del som det är mest troligt att e-handeln tar konsumtion från är de stora butiksformaten som präglas mer av veckohandel och stora köp. Trans-porterna är fortfarande en känslig punkt för e-handeln och små transporter är inte värda att göra annat än under väldigt speciella omständigheter.

De mindre butiksformaten som i hög- re grad präglas av kompletterings-handel och spontana köp bedöms därför inte vara lika riskutsatta då konsumenten i högre grad värde- sätter att kunna få varan direkt.

”Vi kommer att se en kraftig tillväxt av mat på nätet och det stora jag tror att vi kommer att se är att människor börjar dela upp sina köp. I den fysiska handeln vill vi ha en one-stop-shop av praktiska skäl, men online finns inte samma behov av en sådan lösning.” Louise Hagen, VD D-Ax

Med Storbritannien som föregångare När det gäller mathandel på nätet har Storbritannien kommit längst i Europa. Den svenska utveckling är påtagligt lik den brittiska och utifrån Eurostats data förefaller Sverige följa den brittiska utvecklingen med en eftersläpning på ungefär sju år.

ICA:S FÖRSÄLJNINGSANDELAR PER FORMAT

0 % 100 %80 %60 %40 %20 %

31 % 24 % 15 %30 %

Maxi ICA Stormarknad ICA Kvantum ICA Supermarket ICA Nära

FIG. 62. K ÄLL A: IC A FOTOGR AF: JESSIC A GOW/T T

FOTO: LIDL

FOTO: A XFOOD

DAGLIGVARUHANDELN FRAM TILL 2030



33

Det är sannolikt att de svenska konsumenterna kommer att fortsätta köpa livsmedel på nätet i allt högre grad och att e-handelsutvecklingen något så när kommer att följa en trend liknande Storbritanniens de närmaste åren om inget oförutsett händer.

Detta innebär att andelen konsumenter som handlar livsmedel på nätet fortsätter att öka i relativt snabb takt och att e-handelns andel av den totala försäljningen kommer att nå en ansenlig omsättning om ett antal år. De senaste årens kraftiga e-handels-tillväxt inom dagligvaruhandeln, om än från låga nivåer, talar för detta.

Digitaliseringens påverkan på dagligvaruhandelnDagligvaruhandeln lär framöver inte enbart påverkas av en ökad e-handelsandel. Amazons köp av Whole Foods i USA orsakade en viss förvåning men Amazons grundare Jeff Bezos har antytt att de möjligheter företaget ser är kopplade till Amazons Prime-medlemskap och att man kan kom- binera de två verksamheterna till något nytt.

Det Amazon verkar vilja göra med Whole Foods är att skapa mer av en helhetslösning för handeln. Bezos uttryckte vid ett tillfälle att han ville göra Prime-erbjudandet så förmån-ligt att det vore direkt oansvarigt av konsumenterna att inte vara med. Tanken är att så många konsumenter som möjligt ska uppfatta att Prime-

medlemskapet med fria leveranser kan tillfredsställa den absoluta huvuddelen av deras behov av såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Det är inte osannolikt att detta fenomen med branschöverglidande förmåns-system med starka lojalitetsincita-ment för kunder även kommer till Sverige och kan påverka dagligvaru-handeln framöver.

Vid sidan av plattformsstrukturens inverkan är dagligvaruhandeln också föremål för digital utveckling, inte minst i butikerna. Detta kommer förmodligen i högre grad att bidra till en ökning av servicenivå än till en ökning av effektivitet. Detta eftersom dagligvaruhandeln redan är vol- ymdriven och effektiv sett till omsätt-ning per anställd. Det är också tänk-bart att dagligvaruhandeln kommer att segmenteras mer med avseende på service. Till exempel så att vissa konsumenter betalar för högre service och komfort med hemleverans. Det kan bli mer av färdiglagad mat för stressade barnfamiljer, mat speci-fikt framtagen för en träningsintress- erad persons uppmätta behov via en träningsapp, eller en väl sammansatt vegansk måltid så att personen själv kan fokusera på annat än mat. Detta medan andra värderar exempelvis låga priser, vilket också är ett seg-ment som växt betydligt.

SVERIGE FÖLJER STORBRITANNIEN

FIG. 63. K ÄLL A: EUROSTAT

19 %

16 %

19 %

16 %

2008 2010 2012 2014 2016 2018

0 %

40 %

20 %

25 %

30 %

35 %

15 %

10 %

5 %

Sverige Storbritannien

Andel av befolkningen som har handlat mat på nätet under det senaste året



34

Dagligvaruhandelns utveckling fram till 2030 presenteras i två var för sig tänkbara scenarier. Liksom för sällan-köpsvaruhandeln är prognosmetodiken i stort densamma som i den tidigare rapporten Det stora detaljhandels-skiftet 2018 (Svensk Handel). Det innebär att hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror sammantaget väntas följa Konjunkturinstitutets prognos för hushållens kon-sumtionsutgifter. Det som varierar mellan de två scenarierna är genom vilka kanaler hushållen köper sina varor. I scenario 1 antas en lite lägre tillväxttakt inom e-handeln jämfört med i scenario 2. I scenario 2 antas en högre tillväxttakt för e-handeln, vilket av naturliga skäl ger en större påverkan på dagligvaruhandeln fram till 2030. En avgörande faktor för vilket scenario som kom-mer närmast verkligheten är i vilken utsträckning de stora dagligvaruaktörerna satsar på sina e-handelstjänst- er. E-handeln från utlandet bedöms vara försumbar inom dagligvaruhandeln fram till 2030.

SAMMANFATTNINGDagligvaruhandeln som bransch kommer att växa fram till 2030, detta oavsett om det är omsättning eller antal anställda som studeras. E-handeln kommer att växa kraftigt, men med tanke på dagens låga e-handelsandel kommer den bara att stå för mellan 10 och 20 procent av omsättningen 2030. Antalet anställda kommer att växa under hela prognosperioden och arbetstillfällena skapas primärt inom e-handeln. Den stora skillnaden jämfört med sällanköpsvaruhandeln är att företag inom dagligvaruhandeln inte är hotade av utlandshandeln.

Scenario 1 Scenario 2

Antal anställda fysisk handel 101 700 102 300 95 300

Antal anställda inhemsk e-handel* 1 500 11 100 16 800

Antal butiker 9 100 9 500 9 300

20302017SAMMANFATTANDE TABELL

FIG. 64. *BASNIVÅN BER ÄKNAS FR ÅN SNI 47.91, FÖRETR ÄDESVIS RENODL AD E-HANDEL. DET TA DÅ ANDR A SIFFROR INTE FINNS AT T TILLGÅ. EN BET YDANDE DEL AV FÖR ÄNDRINGEN AV EHANDELS-ANSTÄLLDA BER ÄKNAS DOCK SKE INOM DETALJHANDELSFÖRETAGEN I TAK T MED AT T OMNIK ANALHANDELN VÄ XER.

MATK ASSAR PACK AS OCH FÖRBEREDS FÖR LEVER ANS TILL KUNDERNA , I IC AS E-HANDELSL AGER I JORDBRO. FOTO: BJÖRN DALIN

PROGNOSER FÖR DAGLIGVARUHANDELN



35

CA TIO PROCENT FLER ANSTÄLLDA OAVSETT SCENARIO FLER BUTIKER OAVSETT SCENARIO

FIG. 65. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 66. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 1 TILLVÄXTEN DELAS MELLAN FYSISK OCH DIGITAL HANDEL

E-HANDELN TAR DET MESTA AV TILLVÄXTEN

UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 2 TILLVÄXTEN SKER PRIMÄRT INOM E-HANDELN

E-HANDELN TAR MER PLATS I DAGLIGVARUHANDELN


0

120 000

80 000

40 000

103 200113 300 112 100


0

10 000

7 500

5 000

2 500

9 0609 500 9 300

120 000

Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel

0

40 000

20 000

80 000

100 000

20312029202720252023202120192017

2030

400

Butikshandel Svensk e-handel

0

50

100

150

200

250

300

350


342

37

322

57

328

4,6

100 %

Butikshandel Svensk e-handel

0 %

20 %

10 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

90 %


99 %90 % 85 %

10 % 15 %

1 %

120 000

Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel

0

40 000

20 000

80 000

100 000

2031

2030

2029202720252023202120192017

FIG. 67. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 68. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

FIG. 69. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 70. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

Försäljning per kanal i daglig varuhandeln, miljarder kronor Försäljningsandelar per kanal i daglig varuhandeln

SCENARIERNA FÖR DAGLIGVARUHANDELN

Antal anställda i daglig varuhandeln Antal butiker i daglig varuhandeln



36

Elgiganten är Sveriges största hemelektronik- kedja med en omsättning på nästan tolv miljarder kronor och cirka 3 200 anställda i Sverige. Den som vill sia om detaljhandelns framtid utvecklar lätt ett särskilt intresse för hemelektronik, då branschen har högst digital mognadsgrad av de stora delbranscherna sett till e-handelns andel av försäljningen. Marknaden kännetecknas dessutom av att homogena produkter säljs med hög transparens till välinformerade konsumenter, mycket till följd av utvecklingen på nätet. Resultatet har varit tydligt: ONOFF, Expert och PC City har tvingats kasta in handduken, Siba har blivit NetOnNet och Elgiganten har införlivat The Phone House.

”Än så länge har konsolideringen i marknaden bara skett på den traditionella butiks- marknaden, men jag tror att det kommer att ske över alla kanaler, även på nätet”, säger Niclas Eriksson.

I en bransch där priset blivit en hygienfaktor hamnar mindre aktörer i ett moment 22. De måste effektivisera men har samtidigt inte de muskler som krävs för att göra det. Elgiganten har nyligen sjösatt sitt helauto-matiserade centrallager utanför Jönköping. Syftet är att positionera sig för en bredare och djupare utbudsmix och för nya utmaningar kopplade till e-handeln. Prislappen: 500 miljoner kronor.

”Vi går från två till fem miljoner leveranser. Pressen med hygienfaktorn pris gör att du måste ha en stor volym för att gå riktigt bra. Eller också måste du vara riktigt liten så att du kan handgravera ’Niclas’ på mobilskalet eller vad det nu är.”

Att priset blivit en hygienfaktor kan para- doxalt nog innebära att det inte längre ut-gör en konkurrensfördel, en logik som även kan komma att gälla för leveranser och ”time-to-market” i framtiden. Differentiering måste därmed ske på nya sätt för att vinna konsumenternas gunst. För Elgigantens del vill man utveckla ett slags partnerskap med kunden som ersätter den stereotypa krängar- mentalitet som ofta förknippas med säljare av hemelektronik. Relationsbyggandet och utvecklingen av det personliga bemötandet som ”usp” kräver dock tid. Enligt Niclas Eriksson lägger Elgiganten fler timmar på kundmötet idag än för tio år sedan, samtidigt som kostnadsmassan på personalsidan har minskat i förhållande till omsättningen. Jakten på den värdeskapande tiden med kunden lär fortsätta även framöver, genom att andra processer automatiseras.

”En stor del av handeln har fortfarande manu- ella prislappar. När vi ersatte dessa med digitala prislappar gjorde det en extrem skillnad för butikspersonalen. Våra priser går upp och ner hela tiden, så vi ändrade flera hundra

prislappar varje vecka i alla varuhus och vi har 165 varuhus. Idag ändrar vi inte en enda prislapp”, säger Niclas Eriksson.

Att tiden med kunden blir alltmer värde-full hänger ihop med en allt större palett av konsumentkrav. Snabbare skiftningar i preferenser än någonsin gör det helt enkelt nödvändigt med en djupare behovsanalys. Standardisering och masskommunikation övergår mer och mer i precisionsförsälj-ning och individualisering. Niclas Eriksson konstaterar:

”Vi gör inte femårsplaner numera för allt går så fort, vi gör treårsplaner.”

Han talar också om en ”helig treudd” för Elgiganten: ett bemötande som berör, hastighet/speed-to-market och, till sist: rätt produkt till rätt kund – i rätt kanal:

”Vi kommer att få se större skillnader på pro-duktnivå av erbjudandet i respektive kanal. Luckan till diskmaskinen kanske jag kan köpa på nätet medan jag vill inspireras av inbygg-nadsugnen i butik. När butiken bara blir en transaktionsplats är den död – den måste vara en inspirationsplats”.

Niclas Eriksson, VD på Elgiganten

ELGIGANTENINTERVJU MED NICLAS ERIKSSON, VD PÅ ELGIGANTEN



37

Partihandeln står inför ett antal för-ändringar som kommer att ha stor påverkan på branschens sammansätt-ning och på enskilda företag inom branschen. Samtidigt kommer för-ändringarna inom partihandeln inte att bli lika långtgående som förändr- ingarna i detaljhandeln.

EffektiviseringI mångt och mycket bygger partihandelns existens på att den är effektiv och kan skapa relativa stordriftsför- delar jämfört med vad enskilda detalj- handlare själva kan klara. Alltså har effektiviseringar alltid påverkat branschen och så kommer det att för-bli. Det finns dock anledning att tro att detta kommer att intensifieras fram till 2030, drivet av både digitalisering och automatisering.

Digitaliseringen medför nya sätt att handla, även mellan företag (B2B), och precis som inom detaljhandeln är det många gånger effektivare att handla online. Dessutom blir det allt lättare att mäta, förbättra och effektivisera funktioner i takt med att allt mer digitaliseras. Logistikflöden som för en människa är omöjliga att hålla

koll på lämpar sig bra för en dator. Algoritmer är mångdubbelt bättre än människor på att prognostisera efterfrågan på en vara. Och så fort- sätter det. Möjligheten att ha rätt vara på rätt plats på rätt tid ökar. Det kom-mer att bidra till att ytterligare effektivisera partihandeln.

”Digitalisering översätts gärna till för-säljning online men det är så mycket mer än så. Det kan handla om en API-tjänst som gör att du kan onboarda en ny logistiklösning. Det är inget kunderna märker, men är nog så viktigt.” Louise Hagen – VD D-Ax

Den andra kraften som driver på effektiviseringen är automatiseringen och det är här det verkliga paradigm-skiftet kommer att ske. Inom partihandeln arbetar i dag över 20 000 lagerarbetare. På lång sikt kommer lagerarbetarena att vara ytterst få, men dit är det fortfarande många år. Det som händer nu är att delar av la-gerfunktionerna automatiseras. I ett första skede underlättas vissa moment för lagerarbetare, i nästa skapas lager där människor och robotar arbetar sida vid sida, i ett tredje har de hel- automatiserade lagren blivit norm. Samma logik gäller stora delar av partihandeln. Dock är den helautomat- iserade framtiden fortfarande långt borta. För det första måste tekniken utvecklas, för även om den existerar är den långt ifrån fullgod. Självkör- ande bilar är ett bra exempel. Även om tekniken i princip redan finns är den fortfarande på ett experimentellt stadium och ingen helautomatiserad bil finns ännu att köpa. Och när den väl finns att köpa kommer den att kosta en smärre förmögenhet. Här

blir den andra flaskhalsen uppenbar, nämligen att ny teknik kräver investeringar. När helt automatiserade last-bilar väl finns kommer nog vartenda fö-retag som äger en lastbil se förtjänsten med dem. Frågan kommer inte att vara om det är en bra idé att köpa in sådana lastbilar, frågan kommer att vara om det går att räkna hem invest- eringen. Värt att ha i åtanke är att parti- handelsföretag, lika lite som detalj- handelsföretag, normalt sett inte har några stora ekonomiska reserver. I takt med den tekniska utveckling-en kommer det att gå att räkna hem fler automatiserande investeringar, men horisonten i den här rapporten är 2030. Bedömningen är att auto-matiseringen under perioden fram till dess kommer att inledas på bred front, men att en mer total automatisering kommer att låta vänta på sig längre än så.

Ett annat perspektiv på när automatiseringen slår igenom fullt ut och substantiellt börjar reducera antalet arbetstillfällen i branschen är hur pass diversifierad branschen är ur ett yrkesperspektiv (se fig. 71). Om så vartenda lagerjobb automatiserades bort skulle likväl 88 procent av arbets-tillfällena i partihandeln återstå. Och många av de som arbetar i branschen har yrken som inte tillhör de enklaste att automatisera.

DE TIO STÖRSTA YRKESGRUPPERNA FÖRVÄRVSARBETANDE INOM PARTIHANDELN 2015

FIG. 71. K ÄLL A: SCB

Övriga kontorsassistenter och sekreterare4 449

Butikssäljare, fackhandel8 897

Lager- och terminalpersonal21 327

Företagssäljare32 914

Försäljnings- och marknadschefer, nivå 23 806

4 210 Ekonomiassistenter m.f l.

3 655 Ordersamordnare m.f l.

4 053 Inköpare och upphandlare

3 035 Verkställande direk törer m.f l.

2 814 Motor fordonsmekaniker och fordonsreparatörer

PARTIHANDELN FRAM TILL 2030



38

Nya konkurrenterPartihandeln består redan idag av tusentals företag och många arbetar med både import och export. Få parti-handlare lär därför uppleva att de sakn- ar konkurrens, men allt talar för att konkurrensen kommer att öka.

Det första som kommer att hända är att internationella aktörer kommer att bli alltmer närvarande i Sverige. Detta både i bemärkelsen internationella partihandlare och internationella detaljister. De sistnämnda kom-mer inte nödvändigtvis att nyttja svenska partihandlares tjänster.

I effektiviseringens kölvatten kommer vi att få färre och större aktörer även inom partihandeln. Parallellt med detta kommer en ökad efterfrågan på små, kunskapsrika nischaktörer att uppstå. Effektivitet uppnås delvis genom en standardisering av både ut-bud och logistik, vilket passar många detaljister, men inte alla. Och då växer marknaden för nischaktörerna.

Ytterligare en aspekt av förändring- arna inom branschen är att avståndet mellan tillverkare och konsument minskar. Det medför en branschglid-ning som tar sig många uttryck; att tillverkare med starka varumärken börjar sälja direkt till konsument, att partihandlare gör detsamma och att detaljister kommer att integrera sina verksamheter bakåt i värdekedjan och i praktiken även bli partihandlare. Partihandeln har alltid varit en heterogen bransch och befinner sig just nu i en brytpunkt. Å ena sidan finns krafter som trycker på för att göra branschen mer homogen, så som att stordriftsfördelar blir allt viktigare. Å andra sidan finns en hel

del som talar för att den kan bli än mer heterogen, så som ökade möjlig-heter för små nischaktörer.

Partihandeln detaljhandelfieras Partihandeln har, grovt sett, två typer av kunder, varav den ena är kunden som köper varor av partihandeln för att använda själv. Ett enkelt exempel är en snickare som köper verktyg till sitt företag. Tidigare i rapporten har diskuterats vilka förändringar detaljhandeln genomgår och hur mycket som drivs av konsumenternas förändr- ade förväntningar. De av partihandelns kunder som köper varor för eget bruk påverkas av exakt samma krafter. Snickaren kommer att vilja e-handla verktyg på samma sätt som denne i egenskap av privatperson vill e-handla kläder. Och snickaren kommer att ta med sig alla sina för-väntningar, erfarenheter och krav på att kunna e-handla inom detaljhan-deln till partihandeln. Det innebär att delar av partihandeln kommer att tvingas efterlikna detaljhandeln, med allt vad det innebär i termer av smid- iga betalningsprocesser, transparent prissättning och en behaglig köpresa. Proffsköparen, relativt konsumenten, vet dessutom oftare vad den vill ha, vilket minskar behovet av att känna, klämma, med mera, något som kan gynna e-handeln mellan företag inom partihandeln.

TransparensDen andra typen av kunder utgör maj- oriteten av kunderna. Det är kunder som köper varor för att dessa ska använ-das i en process av vidareförsäljning, vidareförädling eller för export. Det kan handla om aktörer inom detaljhandeln, företag som säljer insats- varor vidare till industrin eller företag som säljer kontorsmateriel. Dessa partihandlares köp- och säljbeteende är rationellt styrt och därför är pris, lever- anstider och liknande helt avgörande. Sedan vill givetvis även de ha en trevlig köpupplevelse. Dessa kunder kommer alltså att förändra sitt beteende de med, men primärt kommer de att dra sitt nuvarande beteende längre. Inter-nationella aktörers inträde på markna-den medför hårdare konkurrens och digitaliseringen medför att det är lätt-are att jämföra priser. Det kommer att bli betydligt svårare att inte vara bill- igast, att inte ha bäst leveransvillkor etc. Lojaliteten förväntas minska i partihandeln, precis som den gjort inom detaljhandeln.

Kort om detaljhandeln En av de viktigaste faktorerna för partihandelns utveckling är hur efterfrågan på varor i detaljhandeln utvecklas framöver. Detaljhandeln står som bekant inför enorma förändr- ingar, men hushållens totala kon-sumtion av varor kommer att fort-sätta att växa i takt med den växande befolkningen. Att det kommer att ske enorma förändringar av hur kon-sumtionen kommer att ske är mindre viktigt för partihandeln eftersom den levererar sina varor och tjänster till såväl e-handelsverksamhet som till mer traditionell detaljhandelsverk-samhet. Enkelt uttryckt, efterfrågan på partihandelns tjänster kommer att fortsätta öka.



39

Partihandeln väntas gå en tämligen ljus framtid till mötes. 2017 omsatte partihandeln 1 462 miljarder kronor. 2030 prognostiseras branschen omsätta 2 152 miljarder kronor (räknat i fasta priser). Det innebär en ökning med 47 pro-cent. Beräkningen baseras på historiska tillväxtsamband samt Konjunkturinstitutets framskrivning av relevanta makrovariabler. Utvecklingen motsvarar en något högre tillväxttakt än under de föregående 13 åren, vilket delvis beror på att den perioden omfattar finanskrisen 2008, som påverkade partihandeln negativt. I prognosen i det här avsnittet finns ingen lågkonjunktur med i beräkning-arna (för prognos med lågkonjunktursscenario, se avsnitt ”Prognoser och konjunkturen”).

Vad gäller utvecklingen av antalet anställda ser bild-en aningen annorlunda ut och ökningen mellan 2017 och 2030 prognostiseras till sex procent. Översatt i antal arbetstillfällen förväntas partihandeln sysselsätta cirka 12 500 personer fler 2030 jämfört med 2017.

Att tillväxten i personal beräknas bli mycket lägre än till-växten i omsättning beror på att effektiviseringen inom branschen förväntas tillta. Partihandeln är, vilket redan konstaterats, en effektiv bransch redan idag, men allt talar för att effektiviseringen kommer att fortsätta. Omsätt-ningstillväxten är dock så pass hög att även antalet syssel-satta väntas fortsätta öka. Effektiviseringen är också skälet till att tillväxten i antal anställda beräknas bli lägre än under de föregående 13 åren.

Antalet anställda inom partihandeln prognostiseras vara som störst runt 2027/2028 för att sedan börja sjunka. Detta beror på två saker; det är delvis en konsekvens av automatiseringen och den allmänna effektiviseringen, men det är också en konsekvens av Konjunkturinstitutets

prognoser för dessa år. Omsättningen förväntas alltså fort-sätta växa under hela perioden, men under de sista åren är tillväxten inte tillräckligt stark för att behovet av fler anställda ska upprätthållas.

Sammanfattningsvis står partihandeln inför stora förändr- ingar men dessa påverkar enskilda företag snarare än branschen som helhet. Sett till omsättning väntas parti-handeln växa rejält fram till 2030. Antalet anställda väntas också öka, om än i blygsammare omfattning.

INDEXERAD UTVECKLING AV ANTAL ANSTÄLLDA OCH OMSÄTTNING INOM PARTIHANDELN 2017-2030 (2017 = 100)


OMSÄTTNING OCH ANTAL ANSTÄLLDA INOM PARTIHANDELN 2017 OCH 2030


2 152

1 462

227 000

214 000

Omsättning (mdkr)

Antal anställda

2030 (prognos) 2017

2017 20212019 20252023 2027 2029 2031

0

300

250

200

150

100

50

Totalt antal anställda Total omsättning

2030

SAMMANFATTNINGPartihandeln står inför en omfattande förändringsresa. Däremot är det en resa som primärt kommer att med-föra förändringar inom branschen. Branschen kommer att byta skepnad men dess betydelse och omfattning kommer att bestå. Stegvisa effektiviseringar kommer att fortsätta och efterfrågan kommer att öka till följd av ökad konsumtion. På sikt kommer automatiseringen att innebära färre arbetstillfällen i branschen men det är en utveckling som kommer att ta ordentlig fart först på andra sidan rapporthorisonten om 2030.

PROGNOS FÖR PARTIHANDELN



40

Även om ingen kan förutspå exakt hur framtiden kom-mer att te sig vågar vi ändå hävda att handelns utveckling fram till 2030 kan sammanfattas som omvälvande. I den fortsatta digitaliseringens och internationaliseringens kölvatten kommer förändringarna att bli mycket stora. Förändringarna är långt ifrån enbart negativa. Omsätt-ningen kommer att fortsätta uppåt i takt med att vi blir fler, att vi konsumerar mer och att det blir enklare att konsumera. Inte heller ser handelns utveckling särskilt negativ ut om man betraktar det totala antalet anställda. I fig. 75 ges en samlad bild och som synes är prognosen att antalet anställda i både partihandeln och dagligvaru-handeln kommer att öka fram till 2030. För sällanköps- varuhandeln kommer det att bli desto tuffare, vilket gör att handeln som helhet väntas tappa mellan 3 000 och 30 000 arbetstillfällen fram till 2030. Dessutom väntas mellan 6 000 och 11 000 butiker stänga under perioden.

TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA I HANDELN


600 000

Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln Partihandeln

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000


102 000 113 000 112 000

182 000

214 000 227 000227 000

155 000 127 000

498 000 495 000466 000

TYDLIG MINSKNING AV ANTALET BUTIKER

FIG.74. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR


0

40 000

30 000

20 000

10 000

32 059

25 612

20 831

SAMLAD PROGNOSBILD

SAMLAD PROGNOSBILD - OMSÄTTNINGSANDELAR I DETALJHANDELN


Fysisk handel Svensk e-handel Utländsk e-handel

10 %

26 %

5 %

21 %

2 %9 %

90 %

74 %

64 %

Scenario 2: 2030Scenario 1: 2030Nuläge

Antal butiker i detaljhandeln



41

Swisslog är en totalintegratör som hjälper företag att automatisera lager och distrib- utionscentraler och tar hand om allt från det att en vara rullar in på lagret till att den lämnar lagret på andra sidan. Det gäller både hårdvara och mjukvara. Swisslog har kunder inom stora delar av näringslivet och har hjälpt allt från tillverkande företag så som Lindab till e-handlare som Sportamore.

Det finns mycket att automatisera inom handeln, och det finns mycket att tjäna på att göra det. Utmaningen är e-handeln och de speciella krav e-handeln ställer på lagerlös-ningar. Inom klassisk handel handlar lager- plock mycket om att sätta kartonger på pall och få pallarna till butiker. Inom e-handeln handlar det om att plocka ihop enskilda order, innehållandes enskilda produkter.

”Det blir väldigt mycket mer plock om det är ett par hörlurar som ska plockas än om det är hela kartonger fulla med hörlurar”, säger Hans Grönqvist, Sales Manager på Swisslog. ”Och då ska vi inte prata om dagligvaruhandeln. En vanlig e-handelsbeställning består av en till två varor, men inom dagligvaruhandeln består en vanlig beställning av 20 till 25 varor. Det blir oerhört mycket mer plock.”

Utöver det kommer tekniska utmaningar. Att plocka upp en tandborste är något helt annat än att plocka upp en bok, som i sin tur är helt annorlunda jämfört med att plocka upp en cykel. Människor klarar galant att byta mellan olika typer av varor, medan en robot kan få problem. Tekniken är helt enkelt inte vass nog än så länge.

”Plock av butiksförpackningar går utmärkt att automatisera redan idag. Styckplocket av konsumentförpackningar är en annan hist- oria. Visserligen har det skett stora framsteg under senare år, men generellt är kapacitet- en fortfarande för låg för att det ska vara intressant att automatisera.”

En inte orimlig tanke är att automatiseringen kommer att skapa lagerjobb snarare än att eliminera dem. I alla fall på kort sikt.

För ju mer som automatiseras, desto mer attraktiv blir e-handeln och desto mer e-handlas och behöver därför hanteras på lager istället för butik. Detta kan öka behovet av personal, för varuplocket ska skötas av företaget istället för av kunderna. Samtidigt finns det tid att spara på att automatisera.

”Det finns två moment som tar tid på lager; att ta sig till varan och väl där, att plocka den. Det som kan automatiseras på ett bra sätt i dagsläget är den första biten. Robotar kan hämta varor och ta dem till människor, men än så länge är människor bättre på att plocka”, menar Hans Grönqvist.

I övrigt menar Hans Grönqvist att e-handeln har två utmaningar jämfört med övriga branscher:

Att investera i automatisering kostar pengar och många e-handlare har inte möjlighet att göra den typen av investeringar som krävs. Samtidigt arbetar Swisslog allt mer med aktörer som investerar från ca tio miljoner och uppåt, så även för den som inte kan investera jättelika belopp finns möjlig-heter att automatisera.

E-handeln har svårt att förutse sina behov. Ett tillverkande företag kan automatisera sitt lager så att det fyller företagets behov de kom-mande tio till femton åren men den typen av tidshorisont är otänkbar för e-handeln. E-handelslager måste många gånger byggas ut inom sex månader. Hög tillväxt medför helt enkelt utmaningar.

”Det är splittrat just nu”, avslutar Hans Grönqvist. ”Det enda säkra är att e-handeln växer så det knakar. Att sia om vart det tar vägen är svårt. Det beror så mycket på konsumenternas beteenden, mjukvaruutveckling, regulatoriska förändringar och samhällets utveckling i stort.”

Hans Grönqvist, Sales Manager på Swisslog

SWISSLOGINTERVJU MED HANS GRÖNQVIST, SALES MANAGER PÅ SWISSLOG


K APITEL 3 – KONJUNK TURENS PÅVERK AN PÅ HANDELN

42

FOTO: SVERIGES RIKSBANK

KAPITEL 3 – KONJUNKTURENS PÅVERKAN PÅ HANDELN



43

I detta avsnitt ges en översikt av handelns utveckling i tider av ekonomiska oroligheter under de senaste 30 åren. Sam-tidigt som handeln har genomgått stora strukturella för-ändringar under de senaste decennierna har den utsatts för påfrestningar till följd av ekonomiska kriser och låg-konjunkturer. Nedgångarna har varit av olika karaktär och spridit sig från olika tillgångsslag.

Som synes i fig. 77 utgjorde krisen i början av 1990- talet det starkaste avbräcket för detaljhandeln under perioden, följt av finanskrisen 2008-2009. Handeln par- erade IT-kraschen i början av 2000-talet bättre, liksom den europeiska skuldkrisen 2011.

DETALJHANDELNS FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING I FASTA PRISER FRÅN 1991 OCH FRAMÅT

FIG. 77. K ÄLL A: SCB, DETALJHANDELSINDEX, HUI RESEARCH

FIG. 78.

Större lågkonjunk turer rödmarkerade. A sterisk (*) markerar prognos från HUI Research.

Period Huvudsakligt tillgångsslag Karaktär Påverkan på den svenska handeln

1990-1993 Kommersiella fastigheter Inhemsk Stark

2001-2002 Aktier, IT-företag Global Svag

2008-2009 Bostäder Global Stark

2011-2012 Statsobligationer Regional (Europa) Medel

STÖRRE EKONOMISKA NEDGÅNGAR UNDER DE SENASTE 30 ÅREN UPPDELADE PÅ KARAKTÄR OCH HUVUDSAKLIGT TILLGÅNGSSLAG

HANDELN GENOM ÅREN – LÅGKONJUNKTURER OCH EKONOMISKA KRISER

1991 20071999 20031995 20152011 2019*

* *

-6 %

10 %8 %6 %4 %2 %

-2 %0 %

-4 %

FOTO: BRENDEL



44

Fastighetskraschen och 90-talskrisenDetaljhandeln som helhet backade kraftigt i löpande priser under såväl 1992 som 1993, när fastighetskrisen härjade i den svenska ekonomin. Banksystemet hade efter avregleringen av kreditmarknaden bedrivit en stark kreditexpansion under andra halvan av 1980-talet. Den tidigare kreditregleringen med brist på kapital vändes till överflöd och kredittillväxten föranledde en kapitalboom i framförallt kommersiella fastighetsinvesteringar. Den generösa avdragsrätten för underskott av kapital (då 50 procents avdragsrätt) i kombination med en hög inflat- ion gjorde att det lönade sig att lånefinansiera fastighetsinvesteringar. Bubblan sprack i och med finansbolaget Nyckelns inställda betalningar i oktober 1990, en händelse som utlöste en nationell bankkris och påföljande, långvarig ekonomisk recession.

För handelns del präglades denna period av extern- handelns starka framväxt genom köpcentrum, handels-områden och stormarknader, en typ av handel som slog rot i halvexterna och externa lägen. Handelsplatserna er-satte industriområden som sett sin storhetstid passera och 1990-talskrisen accelererade denna konvertering. Starka drivkrafter till storformatshandeln var urbaniseringen, som skapade marknadsunderlag för storskalighet, samt befolkningens ökade bilinnehav som utvidgade upptag-ningsområdena. Regleringar och skatteförändringar i 1990-talskrisens spår bidrog också till strukturomvandlingen. Förändringar i Plan- och Bygglagen gjorde det i praktiken svårare att på kommunal nivå förhindra externa handelsetablerinar och livsmedelsmomsen sänktes från 21 till 12 procent, vilket gav dagligvaruhandeln en skjuts.

Dot.com-bubblan och IT-kraschen Internets genomslag under 1990-talet gav i kombination med en successivt allt lättare penningpolitik från amerikanska centralbanken från och med 1995 upphov till en tillgångsbubbla inom den snabbväxande IT-sektorn. Fram-gångssagor som Amazon fick många investerare att hoppa på tåget, men dot.com-bubblan sprack i mars år 2000, vilket medförde att kapitaltillförseln ströps och att många tidiga e-handelssatsningar med stora förhoppningar gick i graven, såsom Boo.com, Webvan, eToys och Pets.com. Det skulle ta ytterligare ett antal år innan e-handeln fick ny luft under vingarna. IT-kraschen markerade inledning-en på några år av lågkonjunktur och relativt svag tillväxt, såväl globalt som i Sverige, även om spridningseffekterna till den svenska handeln som helhet var begränsade.INGÅNGEN TILL KÖPSTADEN I SK AR A JULI 2017 INNAN RIVNING. FOTO: AGATEFILM



45

PIGS-oron och EurokrisenEtt resultat av de omfattande stimulansåtgärder som vid-togs världen över i sviterna av Finanskrisen var att en be-tydande del av de skulder och ”dåliga tillgångar” som gav banker problem under finanskrisen 2008-2009 förflyttades till offentliga aktörer. Under våren 2010 avslöjades vidare att Grekland förfalskat sina nationalräkenskaper, vilket ledde till snabbt stigande räntor på grekiska statspapper. Denna oro spred sig snabbt till länder som Portugal, Ita-lien och Spanien (tillsammans med Grekland de så kallade PIGS-länderna), varpå bristen på marknadsfinansiering i dessa länder bäddade för en diskussion om räddnings-aktioner. EU, ECB och IMF sjösatte till sist sådana under stor politisk vånda, trots explicita förbud mot så kall-ade ”bailouts” i EU:s fördrag. Bara räddningspaketen till Grekland uppgick till det svindlande värdet om 1 000 miljarder euro, vilket kan jämföras med Sveriges BNP på om-kring 400 miljarder euro.

En förutsättning för detaljhandeln är hushållens konsumtion. Den långvariga osäkerhet som byggdes upp under Eurokrisen bidrog starkt till minskad konsumtion i flera branscher, bland annat i möbelhandeln, bygghandeln och klädhandeln. Ytterligare ett exempel är elektronikhandeln som under de närmast föregående åren hade upplevt flera stora konkurser genom ONOFF, Expert och PC City. En minskad konsumtion av hemelektronik bidrog till ett förnyat omvandlingstryck och en ökad förskjut-ning till e-handel. Partihandeln hade haft det kärvt ända sedan finanskrisen 2008/2009 och upplevde tre år i rad av fallande försäljningsvolymer mellan 2010 och 2012, vilket understryker att Eurokrisen delvis kan analyseras som en fortsättning på den globala krisen några år tidigare.

Lehmankraschen och FinanskrisenMot slutet av 2007 skakades världen av en begynnande ny finanskris. Amerikanska banker hade återigen dragit fördel av lågräntepolitik och denna gång successivt upp-muntrats att öka sin bostadsutlåning till grupper med svag återbetalningsförmåga (så kallade ”sub prime-lån”) baserat på förväntningar om fortsatta värdestegringar på bostäder. Denna kreditpolitik möjliggjordes genom gar- antier från federala bostadsinstitut som Fannie Mae och Freddie Mac, vilka gav upphov till skeva incitament för långivarna och innebar att högrisklån kunde värdepapper- iseras och säljas vidare på de globala kapitalmarknaderna till långt över sina verkliga värden. Krisen kulminerade i och med att investmentbanken Lehman Brothers gick om-kull i september 2008.

I slutet av 2008 kunde det konstateras att 146 månader av obruten tillväxt i den svenska detaljhandeln var över och lågkonjunkturen 2008-2009 medförde kraftiga bak-slag särskilt för kapitaltunga detaljhandelsbranscher som möbelhandeln, byggvaruhandeln och hemelektronikhandeln. Partihandeln tog också stryk och tappade mer än åtta procent av sin omsättning i fasta priser bara under 2009. Dagligvaruhandeln är betydligt mindre konjunktur-känslig och klarade sig relativt väl. Några tydliga trender i sviterna av krisen har varit en ytterligare förskjutning av tyngdpunkten i handeln från fristående handlare till kedj- or, ett allt starkare lågprissegment samt enorma penningpolitiska stimulanser, bland annat genom långvariga minus- räntor som drivit på både de svenska bostadspriserna och konsumtionen.

FOTO: DAVID SHANKBONE



46

Handeln sägs ofta vara en verksamhet med relativt låg känslighet för cykliska fluktuationer, men detta gäller inte utan undantag. Många stora detaljhandelsbolag återfinns på Stockholmsbörsen, och man kan därför med hjälp av branschindex jämföra hur detaljhandels-bolagens värdering över tid skiljer sig mot noterade bo-lag i andra branscher. En sådan jämförelse gör mycket riktigt gällande att detaljhandeln är mindre konjunkt- urkänslig än många andra näringar. Framför allt är känsligheten för svängningar högre i råvarubolag, industriföretag, fastighetsbolag och banker, men också för börsen som helhet.

Handeln utgörs dock av många olika delbranscher med radikalt skilda förutsättningar. Sällanköpsvaruhandeln är generellt mer sårbar för konjunkturella störningar än dagligvaruhandeln. Detta eftersom dagligvaruhandeln till stor del utgörs av handeln med livsmedel som är nödvändighetsvaror medan inköp av sällanköps-varor i många fall kan skjutas på framtiden eller ställas in helt under dåliga tider. Även partihandeln är en mycket differentierad bransch men är som helhet mer konjunkt- urkänslig än detaljhandeln. Partihandeln säljer varor dels till detaljhandeln, men även industrin och den offentliga sektorn är stora kunder. En nedbrytning av volatilitet i förädlingsvärdet över tid för olika typer av handel ger en indikation om känsligheten för störningar. Detaljhandel med livsmedel framträder då som den minst konjunkt- urkänsliga handelsnäringen medan fem partihandelsnär- ingar uppvisar de största fluktuationerna.

VARFÖR ÄR OLIKA BRANSCHER OLIKA KONJUNKTURKÄNSLIGA?

Branschens position i värdekedjan avgörande för konjunkturkänslighetenSom vi har sett framträder ett mönster där branscher som genererar värde för konsumenten direkt i tiden är mindre konjunkturkänsliga än branscher som genererar värde för konsumenten på längre sikt. Livsmedel konsumeras nästan direkt medan sällanköpsvaror i regel genererar värde över en längre tid. Enligt samma princip skapar partihandeln värden som är mer avlägsna för konsumenten än de värden som detaljhandeln skapar. Partihandelsvaror kommer i regel inte konsumenten till godo förrän vid nästa led i värdekedjan, exempelvis via detaljhandeln.

Sektorer av ekonomin som befinner sig långt från kon-sumenten i värdekedjan skapar värden vars storlek till sin natur är osäkra eftersom de inte realiseras förrän i en ibland ganska avlägsen framtid. Ett exempel som vi såg i fig. 79 var att råvarubolag är den mest konjunktur-känsliga bolagskategorin på börsen. Beakta en produkt- ionsprocess där råvaran järn först bryts, sedan smälts ner och blandas till stål, vilket i sin tur används till att

INDIKATIV KONJUNKTURKÄNSLIGHET FÖR OLIKA SEKTORER AV EKONOMIN

FIG. 79. K ÄLL A: NASDAQ , RIKSBANKEN, EGNA BER ÄKNINGAR.

0,50,0 2,01,51,0

Telekom 0,79

0,83

0,86

1,0

1,19

1,24

1,26

1,35

Detaljhandel

Hälsovård

OMX Stockholm

Banker

Fastigheter

Industrivaror

Råvaror

Känslighet baserad på avkastningsvolatilitet relativ t den risk fria räntan 2003-2018. Värde över 1 indikerar högre konjunk turkänslighet än börsen, medan värde under 1 indikerar lägre konjunk turkänslighet.

Delbranscher i detalj- respek tive par tihandeln sor terade ef ter standardav vikelse i förädlingsvärde under perioden 2008-2016.

FIG. 80. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR

INDIKATIV KONJUNKTURKÄNSLIGHET PÅ DELBRANSCHNIVÅ

Delbransch Standardavvikelse i förädlingsvärde

Livsmedelshandel

Lek sak shandel

Systembolag

Par tihandel med jordbruk sråvaror

1,3%

5,4%

4,0%

6,9%

3,7%

5,8%

4,1%

7,2%

3,8%

6,0%

4,3%

7,8%

5,1%

8,4%

14,7%

Par tihandel med IT-utrustning

Modehandel

Spor thandel

Par tihandel med livsmedel

Par tihandel med övriga maskiner

Bygghandel

Hemelek tronikhandel

Par tihandel med hushållsvaror

Möbler och heminredning

Annan specialiserad par tihandel

Övrig par tihandel

FÖRENKLAD ILLUSTRATION ÖVER DEN TRADITIONELLA VÄRDEKEDJAN INOM HANDELN

FIG. 81.

Den rosa delen i f iguren mot svarar detaljhandelns position med direk t kontak t y ta mot konsumenten, den ljusblåa par tihandelns position och den mörkblåa delen svarar mot tillverkande led.

HUR KONJUNKTURKÄNSLIG ÄR HANDELN?

Värde

Tid

Detaljhandel Partihandel Tillverkning



47

tillverka karossen på en bil som sedan skeppas till bil-handeln. Järnets värde avgörs av vad slutkonsumenten är villig att betala för en bil kanske fem till tio år efter det att råvaran bryts. Det är därför – allt annat lika – svårare att värdera ett råvaruproducerande bolag än exempelvis ett detaljhandelsbolag.

Kapitalintensiva branscher mer konjunkturkänsligaEn verksamhets konjunkturkänslighet och position i ekonomins värdekedja hänger också intimt samm- an med hur kapitalintensiv den är, det vill säga hur mycket kapital som krävs för att generera försäljning jämfört med andra produktionsfaktorer såsom exempelvis arbetskraft. En hög kapitalintensitet bidrar till hög konjunkturkänslighet eftersom priset på kapital (räntor och avkastningskrav) är mer volatilt än priset på arbetskraft (löner).

Kapitalintensiteten kan skattas genom en kapitalkvot som räknas fram genom att det totala kapital som syssel- sätts i branschen divideras med de totala personal-kostnaderna. Resultaten för detaljhandelsbranscher i detta avseende visas i fig. 82 enligt nedan. Diagrammen visar att leksakshandeln är den mest kapitalintensiva delbranschen av de redovisade i detaljhandeln, medan livsmedelshandeln är den mest arbetsintensiva. Samma övning kan appliceras på partihandeln. Resultatet för partihandeln redovisas i fig. 83.

Resultatet visar att partihandeln är betydligt mer kapitalintensiv än detaljhandeln och att den minst kapitalintensiva partihandelsbranschen (partihandel med maskiner och utrustning) är lika kapitalintensiv som den mest kapitalintensiva detaljhandelsbranschen (leksakshandeln). Allra mest kapitalkrävande i relation till behovet av arbetskraft är partihandeln med jordbruksråvaror.

Konjunkturen, värdekedjan och räntekänslighetenVi har nämnt att kapitalintensiva verksamheter är mer konjunkturkänsliga än arbetsintensiva sådana, eftersom priset på kapital är mer volatilt än priset på arbetskraft. En mer uttömmande förklaring till varför kapitalintensiva branscher också är de mest konjunkturkänsliga handlar om att de befinner sig ”långt bak” i ekonomins värdekedja och därmed är mer räntekänsliga.

En tillgång – exempelvis ett företag – värderas på mark-naden utifrån de tjänster som tillgången förväntas generera för konsumenter i framtiden. Det innebär att räntor är av avgörande betydelse för värderingen av tillgångar, eftersom räntor är det sätt enligt vilket konsumtion som infaller vid olika tidpunkter rangordnas. Om exempelvis räntan är 5 procent innebär detta att 100 kronor i handen idag bedöms vara ungefär lika mycket värda som 105 kronor om ett år. Detta innebär också att räntor kommer att påverka tidiga produktionsled mer än konsumentnära produktionsled.

KAPITALINTENSITET I DETALJHANDELN

FIG. 82. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR.

10 432

Livsmedelshandel

Sporthandel

Bygghandel

Elektronikhandel

Bokhandel

Modehandel

Möbler och inredning

Leksakshandel

1,7

1,8

1,8

2,1

2,2

2,2

2,7

3,1

KAPITALINTENSITET I PARTIHANDELN

FIG. 83. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR.

6420 12108

Maskiner ochutrustning

IT-utrustning

Övrig partihandel

Annan specialiseradpartihandel

Livsmedel

Hushållsvaror

Jordbruksråvaror

3,1

3,6

3,8

4,9

5,0

5,7

11,2

Kapitalk vot – totalt kapital i relation till totala personalkostnader för et t antal detaljhandelsbranscher.

Kapitalk vot – totalt kapital i relation till totala personalkostnader för et t antal par tihandelsbranscher.



48

Handelns pågående strukturom-vandling – präglad av digitalisering, internationalisering och nya typer av konsumentbeteenden – får betydande konsekvenser för handelns kon-junkturkänslighet. Mer specifikt gör ett ökat kapitalbehov handeln mer konjunkturkänslig, vilket i sin tur leder till ett ökat inslag av företagskon-centration och strategiska partnerskap av olika slag. Vidare skapar digitaliseringen – genom alltmer välinform- erade konsumenter och radikalt ökad pristransparens – förutsättningar för priskrig och en ökad skjuts för låg-prissegmentet, särskilt under lågkon-junktur. Dessutom är e-handeln från utlandet till stor del prisdriven, vilket talar för att kommande lågkonjunkt- urer ytterligare kan stimulera svenska konsumenters handel från utländska aktörer. Alla dessa aspekter av strukturomvandling förstärker vikten av att handeln har konkurrenskraftiga vill-kor som inte avviker kraftigt från pro-duktionsförhållandena i omvärlden.

Större kapitalbehov gör handeln mer konjunkturkänslig och medför fortsatt koncentrationDetaljhandelns internationalisering genom globala värdekedjor, e-handel och radikalt ökad pristransparens medför att priser på homogena eller snarlika varor blir allt mer lika på global nivå. Det stärker trenden mot att en stor del av handeln koncentreras till stora kedjor som kan dra nytta av skal-fördelar. Konsolideringar och strat-

egiska partnerskap blir allt vanligare. Kedjorna har i regel bättre förutsätt-ningar att investera stora summor i digitalisering och automatisering för att effektivisera verksamheten. Denna förskjutning mot mer kapital (i relation till arbetskraft) inom handeln medför sannolikt en ökad konjunkt- urkänslighet enligt det tidigare resone- manget, i synnerhet inom digitalt mogna delbranscher. Det kan också innebära att detaljhandeln närmar sig partihandeln i termer av konjunktur- känslighet och volatilitet fram till 2030.

Kommande lågkonjunkturer kan stärka lågprissegmentet och utlandshandelnKonsumenter håller hårdare i plån- boken i kärva ekonomiska tider än under högkonjunktur. En mer pris-känslig konsument i kombination med digitaliseringens förmåga att skapa fritt flödande information är ett recept för förskjutningar från mell- ansegmentet till lågprissegmentet. Denna tendens har inte minst observ- erats i Danmark. I sviterna av den djupa recession som följde Roskilde Banks nedgång under krisen 2008 har de-taljhandeln ännu inte återhämtat sig till samma nivåer som före krisen. Det finns dock ett segment som gått mycket bra: lågprishandeln. I Sverige finns idag etablerade lågprisaktörer inom såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Båda dessa typer av aktörer och lågpris-handel online kan sannolikt stärkas i lågkonjunkturer framöver. Fysiska låg-

prisaktörer lär dock inte vara de enda vinnarna. Enligt PostNords e-barometern (första kvartalet 2018) är låga priser den vanligaste anledningen till att svenska konsumenter e-handlar från utländska aktörer. Strukturomvandl- ingen inom handeln kan således även innebära att kommande lågkonjunkt- urer bidrar till ökad privat e-handel från utlandet.

En mer specialiserad handel kräver ny kompetens och goda villkorOmställningen från analog till digital handel innebär högre krav på teknisk kunskap och högutbildad arbetskraft inom handeln. Relativt sett mindre kvalificerad arbetskraft byts ut mot ingenjörer och systemvetare samtidigt som en del jobb effektiviseras bort genom automatiseringar. Detta innebär att arbetstillfällena inom handeln kommer att kräva mer spe-cifik kompetens. Under lågkonjunkt- urer frigörs visserligen arbetskraft från andra sektorer av ekonomin, men matchningsbehovet kan bli svår- are eftersom det finns relativt få indi-vider som kan ta de jobb som erbjuds. Handeln blir med andra ord alltmer beroende av kompetens med relevant utbildning och av villkor som gör det möjligt att anställa rätt individer när möjligheten väl dyker upp. Särskilt i lågkonjunkturer är behovet således stort av en friktionsfri arbetsmarknad och konkurrenskraftiga villkor som inte avviker alltför mycket från dem som gäller i omvärlden.

FÖRSÄLJNINGSREKORD PÅ GEK ÅS ULL ARED! JULHANDEL I DET STOR A GUL A VARUHUSET. FOTO: GEK ÅS

HANDELN OCH KONJUNKTUREN I LJUSET AV STRUKTUROMVANDLINGEN



49

Räntans effekt på handelnEn stor osäkerhetsfaktor vad gäller den svenska konjunkturen framöver är ränteutvecklingen. Svenska bolåne-tagare har under lång tid vant sig vid ett historiskt lågt ränteläge som Riksbanken nu sakta vill rulla tillbaka. För handeln innebär ränteuppgångar dels att hushållens kon-sumtionsutrymme minskar och dels att företagens egna finansieringskostnader ökar. Den förstnämnda effekten slår hårdast för detaljhandelns del, men ökade finansieringskostnader kan också få effekter för partihandeln. Man bör i detta sammanhang komma ihåg att detalj- och partihandeln i många fall är intimt sammankopplade när det gäller finansieringsupplägg. Exempelvis har de stora dagligvaruaktörerna centrala enheter som sköter inköp, äger fastigheter etc. och som klassificeras som partihandels- företag enligt SCB:s definition. Sällanköpsvaruhandelns försäljning drabbas hårdare än dagligvaruhandelns när hushållen drar in på sin konsumtion till följd av höjda räntor. Stigande räntor innebär också att många projekt, exempelvis lagerinvesteringar, som tidigare tedde sig som lönsamma kan bli svårare att räkna hem.

Beräkningen i fig. 85 baseras på nuvarande nivå på hus-hållens skulder och statiska effekter av ränteuppgångar på konsumtionsutrymmet. Hänsyn har tagits till 30 pro-cents räntereduktion för hushållen. Detaljhandelskon-sumtionen har antagits minska proportionellt med övrig hushållskonsumtion. Vidare har sällanköpsvaruhandeln antagits absorbera 85 procent av försäljningstappet, med-an dagligvaruhandeln har antagits absorbera 15 procent, baserat på sektorernas relativa försäljningsandelar av total detaljhandel samt deras respektive historiska känslig-het för störningar.

Riksbanken påverkas av hur större centralbanker agerar och den europeiska centralbanken har aviserat att den inte kommer att höja sin styrränta under hela 2019, och kanske inte heller under 2020. Man bör dock ha i åtanke att det inte är säkert att Riksbanken kan kontrollera de marknadsräntor som påverkar hushållens respektive

företagens situation i en lågkonjunktur, särskilt inte om denna är djup och av inhemsk karaktär. Denna typ av situation skulle exempelvis kunna utgöras av stora pris-fall på den svenska bostadsmarknaden som orsakar öka-de riskpremier på bostadsobligationer. En sådan kris- utveckling skulle kunna ge upphov till ett behov av att höja styrräntan för att försvara kronan, trots lågt resurs-utnyttjande i ekonomin.

Sällanköpsvaruhandeln och partihandeln känsliga för varselUnder de senaste lågkonjunkturerna i sviterna av IT-kraschen, finanskrisen 2008/2009 samt Eurokrisen har arbetslösheten kunnat hållas nere till följd av skattesänk-ningar och – framförallt – penningpolitiska stimulanser. Det har dock ändå varit uppenbart att de konjunktur-känsliga delarna av handeln (sällanköpsvaruhandeln och partihandeln) har påverkats i form av varsel, även om alla varsel inte omsatts i faktiska uppsägningar. Det handlar då om att osäkerhet och hushållens potentiellt fallande budgetutrymme påverkar konsumenternas köpmönster för icke-nödvändighetsvaror.

En djup lågkonjunktur där varsel omsätts i kraftigt ökad arbetslöshet kan sänka detaljhandelns försäljning under lång tid, något som skedde under såväl den svenska 90-talskrisen som i Danmark efter finanskrisen för drygt tio år sedan.

Minskat ytbehov inom handeln kan krympa ytterligareDigitaliseringen och i synnerhet e-handelns framfart har strukturellt minskat behovet av fysisk butiksyta inom handeln. Den uthyrningsbara ytan i svenska köpcentrum och handelsområden fördubblades under perioden 2000 till 2014. Från och med tredje kvartalet 2017 började dock projektvolymerna för klustrade handelsplatser att vika kraftigt och sannolikt kommer en stor mängd ytor att försvinna fram till 2030, vilket kan yttra sig i vakanser, konverteringar till andra ändamål eller i värsta fall stäng-

FOTO: SVERIGES RIKSBANKHANDELN OCH KONJUNKTUREN I LJUSET AV STRUKTUROMVANDLINGEN HANDELN OCH KONJUNKTUREN FRAMÖVER



50

ningar. En djup lågkonjunktur skulle minska efterfrågan ytterligare på nybyggnationer, vilket i sin tur kan kanal- isera mer köpkraft till de digitala kanalerna. Samtidigt har vi nämnt att lågprisvaruhus och budgetkoncept, ett seg-ment som idag generellt har en låg digitaliseringsgrad (och som ofta återfinns i externa lägen), kan komma att gynnas av en svagare konjunktur. Även den fysiska dagligvaruhan-deln kan komma att bli en motkraft eftersom livsmed-elsförsäljningen på nätet inte är prisdriven (utan främst drivs av bekvämlighetsskäl) och än så länge sker till extra kostnader för konsumenten, antingen via högre varu- priser och/eller genom fraktkostnader. Det är dock ändå sannolikt att en kommande lågkonjunktur accelererar be-hovsminskningen av fysisk butiksyta inom detaljhandeln. Generella utslagningar av de minst lönsamma butikerna respektive substitution av fysisk handel mot prisdriven näthandel av sällanköpsvaror är troligtvis krafter som kommer att överväga.

ÖKNING AV HANDELNS FINANSIERINGSKOSTNADER VID RÄNTEUPPGÅNGAR (MDKR)

MINSKAD KONSUMTION VID RÄNTEUPPGÅNGAR SOM ANDEL AV BRANSCHENS FÖRSÄLJNING

Ränteuppgång 1 % Ränteuppgång 3 % Ränteuppgång 5 %

15

10

5

0 0,5 mdkr 1,6 mdkr

2,4 mdkr

7,2 mdkr

2,7 mdkr

12 mdkr

Detaljhandel Partihandel

Ränteuppgång 1 % Ränteuppgång 3 % Ränteuppgång 5 %

-0,3 %-1,5 % -1,0 %

-4,5 %

-1,7 %

-7,5 %

0 %-2 %-4 %-6 %-8 %

-10 %

Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel

FIG. 86. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR

FIG. 85. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI, COICOP, EGNA BER ÄKNINGAR

SÄLLANKÖPSVARUHANDELN OCH VARSEL

FIG. 84. K ÄLL A: ARBETSFÖRMEDLINGEN, SCB, DETALJHANDELSINDEX

1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019

-200 000

0

100 000

200 000

-100 000

Antal personer berörda av varselSällanköpsvaruhandelns utveckling (löpande priser)

1992

10 %

-10 %

-5 %

0 %

5 %

2018

Simulerad kostnadsökning vid ränteuppgångar för detaljhandeln respek tive par tihandeln. Beräkningarna baseras på SCB-statistik om ackumulerade lång fristiga skulder samt stickprover av räntebärande tillgångar för de största bolagen i respek tive delbransch. Ingen hänsyn är tagen till påverkan på kor t fristig f inansiering eller skat teef fek ter.

Sällanköpsvaruhandelns försäljningsut veckling korrelerar negativ t med antalet personer berörda av varsel i ekonomin.

Simulerad minskning av detaljhandelskonsumtionen på kor t till medellång sik t vid ränte- uppgångar. Minskad konsumtion vid ränteuppgångar, som andel av branschens försäljning

FOTO: MATHEM



51

Det danska exemplet med en djup och långvarig lågkon-junktur som följde i sviterna av finanskrisen för drygt tio år sedan är intressant att studera från en svensk utgångs-punkt. Dels har Danmark och Sverige många liknande för-utsättningar, ekonomiskt såväl som geografiskt, kulturellt och socialt. Dels föregicks den danska krisen av en längre period av ökad skuldsättning bland hushållen och stora prisuppgångar på bostadsmarknaden, en utveckling som vi också sett i Sverige. I och med Roskilde Banks inställda betalningar under sommaren 2008 utlöstes en bankkris som genererade utbredda likviditetsproblem, stora ned-skrivningar och konkurser. Krisen i banksystemet fort-plantade sig till realekonomin och detaljhandeln har än idag inte återhämtat sig från krisåren.

Den danska utvecklingen visar att en djup lågkonjunktur kan ha stora implikationer för handelns utveckling, bland annat i form av:

• Svag efterfrågan från hushållen och lågt konsument-förtroende under en mycket utdragen period. Hus-hållskonsumtionen tappade fyra procent i fasta priser under 2009 jämfört med 2008 och medeltillväxten under den efterföljande tioårsperioden uppgick till svaga 0,7 procent per år. Under perioden 2008-2013 låg konsumentförtroendet i medeltal på -2,3, vilket är under normalläget.

• Kraftig spekulation mot valutan med ränteupp-gångar som följd. Den danska kronan är knuten till euron och Nationalbanken – Danmarks centralbank – tvingades under krisen till omfattande stödköp på uppemot 20 miljarder danska kronor varje dag för att försvara kronkursen. Dessa åtgärder ströp penning-mängden, medförde kreditåtstramning och ledde till ränteuppgångar i ett läge när centralbanker generellt sänkte räntorna.

• Bristande tillgång till bankfinansiering bland företag till följd av försämrade säkerheter och kreditåtstramning.

• Stagnation på fastighetsmarknaden genom låg om-sättning, vilket satte press på många kapitaltunga del-branscher inom handeln, exempelvis möbelhandeln, vars försäljning föll med elva procent i fasta priser bara under 2009. Priserna på enfamiljshus sjönk med 16 procent mellan maj 2008 och maj 2009 och i reala termer ligger priserna fortfarande en bit under nivå-erna som rådde före krisen.

• En skarp uppgång i antalet konkurser. Antalet företagskonkurser steg med omkring 170 procent i Danmark mellan 2007 och 2010.

Omfattande stängningar av fysiska butiker. Var sjunde dansk butik slogs ut mellan åren 2007 och 2014. Dansk

detaljhandel har alltmer koncentrerats till kedjor i stora städer och till nätet, medan glesbygdsbutiker och fri- stående handlare har haft stora problem.

Accelererande konkurrens från näthandel och internationella lågpriskedjor. ”Hard discount” har varit det enda fysiska butiksformatet med positiv utveckling i Danmark sedan 2007. Under perioden 2008-2016 sjönk antalet före-tag inom dansk detaljhandel med 19 procent medan an-talet e-handelsföretag ökade med 76 procent. Inom parti-handeln försvann sex procent av företagen under samma period och omkring en tiondel av jobben i sektorn för-svann mellan 2008 och 2012.

En vikande konjunktur kan ha många olika förlopp. Den avmattning i omvärlden som vi i skrivande stund be- vittnar (maj 2019) kan i bästa fall leda till en ”mjukland-ning” med successivt fallande konsumtionsutrymme, måttlig till svag detaljhandelstillväxt under en begränsad period och relativt snabb återhämtning. Det finns dock en risk för en mer dramatisk utveckling och långvariga problem, särskilt om inhemska orosmoment – främst relaterade till den svenska bostadsmarknaden och hushåll- ens höga skulder – slår igenom med full kraft. Det danska exemplet visar att den svenska handeln i värsta fall skulle kunna behöva hantera ett läge med många kärva år, där lågkonjunkturen samtidigt agerar katalysator till de strukturella förändringar som redan äger rum.

OM DEN DJUPA LÅGKONJUNKTUREN KOMMER – ERFARENHETER FRÅN DANMARK

DETALJHANDELN I DANMARK RESPEKTIVE SVERIGE, INDEXERAD UTVECKLING I FASTA PRISER, 2008-2017

FIG. 87. K ÄLL A: EUROSTAT

129

94

2008 2014 201620122010 2018

80

130

120

110

100

90

Danmark Sverige



52

HUR KAN DEN SVENSKA HANDELN PÅVERKAS AV EN LÅGKONJUNKTUR LIK DEN DANSKA? I det här avsnittet analyseras vad som skulle kunna hända i den svenska handeln om Sverige drabbades av en lågkon-junktur lik den som Danmark drabbades av 2008. (Se före-gående avsnitt för en beskrivning av det danska exemplet.) Det är alltså fråga om en konsekvenskalkyl där det danska exemplet översätts till svenska förhållanden, men inte en prognos över vad vi tror kommer att hända.

För att bedöma de troliga effekterna av en kommande låg-konjunktur behöver man bland annat bedöma:

• Hur djup är lågkonjunkturen?

• Vilken karaktär har den och vilka tillgångsslag drabbas inledningsvis?

• Hur länge varar den?

Det finns förstås en mängd tänkbara konjunkturförlopp de kommande åren. För att inte godtyckligt välja svaren på de listade frågorna ovan, och på så sätt styra resultaten, låter vi utvecklingen i Danmark tjäna som exempel. I det följande har därför de tillväxttal som styr prognoserna i kapitel 2 (hushållens konsumtion och importen av varor och tjänster) för perioden 2022 till 2028 ersatts med danska utvecklingstal för perioden 2008 till 2014. Startåret 2022 är godtyckligt valt. Det här avsnittet svarar alltså på frågan: hur skulle svensk handel påverkas om Sverige 2022 drabbades av en lågkonjunktur likt den som drabbade Danmark 2008? Resultatet jämförs med de scenarier för handeln som tecknas i kapitel 2.

Den stora skillnaden i hur Sverige och Danmark rent fakt- iskt påverkades av finanskrisen 2008 var hur snabbt länd- erna återhämtade sig. Vad gäller BNP tappade Sverige och Danmark ganska exakt lika mycket under krisen. Skill- naden var att Sverige var tillbaka på 2007 års nivåer redan 2010, medan Danmark var tillbaka först 2014 (se Fig. 88).

Det mönstret går igen i kalkylerna av den framtida låg-konjunkturen – det vill säga ett tydligt tapp under krisens första år och sedan en tillväxt som under ett par år efteråt inte riktigt vill ta fart.

BNP SVERIGE OCH DANMARK (INDEXERAT, 2007 = 100)

FIG. 88. K ÄLL A: OECD

2007 2013 201520112009 2017

90

120

110

100

Danmark Sverige

OMSÄTTNING I DETALJHANDELN 2017-2030 MED OCH UTAN LÅGKONJUNKTUR, INDEXERAT


2030

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

80

100

120

140

Lågkonjunktur Ursprungsscenario

ANTAL ANSTÄLLDA I DETALJHANDELN I SCENARIO 1 OCH 2, MED OCH UTAN LÅGKONJUNKTUR, INDEXERAT (2017 = 100)


2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

70

80

90

100

110

Scenario 1 Lågkonjunktur Scenario 1 UrsprungsscenarioScenario 2 UrsprungsscenarioScenario 2 Lågkonjunktur

2030

ANTAL ANSTÄLLDA INOM PARTIHANDELN 2017-2030 MED OCH UTAN LÅGKONJUNKTUR, INDEXERAT (2017=100)


2030

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

80

100

90

110

Antal anställda lågkonjunktur Antal anställda ursprungsscenario

OMSÄTTNING INOM PARTIHANDELN 2017-2030 MED OCH UTAN LÅGKONJUNKTUR, INDEXERAT (2017=100)


2030

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

80

100

120

160

140

Omsättning lågkonjunktur Omsättning ursprungsscenario



53

Konjunkturen och detaljhandelnLågkonjunkturscenariots effekter på den svenska handeln innebär i första hand ett rejält tapp i lågkonjunkturens inledning. Efter det följer ett antal år med svagare tillväxt än i ursprungsscenariot, vilket medför att ökningen av detaljhandelskonsumtionen reduceras märkbart under perioden. I ursprungsscenariot ökar den totala konsumtionen med 38 procent fram till år 2030, medan den bara ökar med 15 procent i lågkonjunkturscenariot. Det innebär ett tapp i storleksordningen 180 miljarder kronor år 2030.

När det gäller e-handel visar det danska exemplet att e-handeln kan växa igenom en lågkonjunktur. Under åren 2009-2017 växte dansk e-handel med i snitt 17 procent årligen. Det är möjligt att tillväxten hade varit högre utan lågkonjunkturen, men det viktigaste det visar är att e-handeln drivs av faktorer frikopplade från konjunkturen. Därför är förflyttningen från fysisk till digital handel inte avhängig konjunkturutvecklingen.

När det kommer till antalet anställda i detaljhandeln be-döms en minskning ske både vid ursprungsscenariona och vid en lågkonjunktur. Antalet anställda i ursprungs-scenariot minskar med sex procent i scenario 1 och med 16 procent i scenario 2. I lågkonjunkturscenariot minskar antalet anställda med ytterligare 12 procent i scenario 1 och med 6 procent i scenario 2, vilket i grova drag motsvarar mellan 14 000 och 33 000 personer. Enligt både scen-ario 1 och scenario 2 kommer antalet anställda att minska även utan en lågkonjunktur, och om en sådan kommer skulle det pressa ned antalet anställda ytterligare.

En faktor som kan tänkas hålla tillbaka reduceringen av antalet anställda i lågkonjunkturscenarierna är att effekt- iviseringsprocessen troligen skulle gå långsammare om företagen inte prioriterar att investera i samma utsträck-ning i utrustning och ny teknik. En annan återhållande faktor för effektivisering är om tillgången på kapital för-sämras liksom lånevillkoren om värderingen för många bolag fallit på grund av den svaga konjunkturen. Dessa faktorer skulle dock vara av mer temporär karaktär, då effektiviseringarna inte går om intet utan bara skjuts upp.

Konjunkturen och partihandelnNär lågkonjunkturen enligt det danska exemplet appliceras på den svenska partihandeln blir raset tydligt, men än tydligare blir den långsamma återhämtningen. Av antalet anställda förvinner över tio procent under det första året. Dock blir det inte så mycket värre än så, då tappet snabbt stannar av. Runt 2025 visar scenariot en tillväxt av antalet anställda, men sedan tappar tillväxten kraft igen. Det gör att antalet anställda börjar sjunka och fortsätter göra så ända fram till prognoshorisonten. Totalt innebär lågkon-junktursscenariot att cirka 27 000 personer färre skulle arbeta i branschen 2030, jämfört med ursprungsscenariot.

Vad gäller omsättningen påverkas den på ett snarlikt sätt som antalet anställda. När krisen infinner sig försvinner mer än tio procent av omsättningen på bara ett år, men sedan ökar tillväxten igen. Till skillnad från vad gäller antalet

anställda är tillväxten här mer stabil och omsättningen i scenariot fortsätter uppåt under hela prognosperioden. Dock utan att närma sig de nivåer tillväxten prognostiseras ligga på utan en lågkonjunktur, och totalt skulle det innebära 320 miljarder lägre omsättning 2030.

SAMMANFATTNING – OM LÅGKONJUNKTUREN KOMMEROm Sverige drabbas av en lågkonjunktur likt den som drabbade Danmark skulle det förvisso inte innebära en undergång för den svenska handeln. Däremot skulle den handelsbrans-ch Sverige skulle ha haft utan lågkonjunkturen bli ungefär femton procent mindre, eller annorlunda uttryckt, branschen skulle omsätta nästan 500 miljarder kronor mindre. Att ta sig tillbaka till nivåerna precis före lågkonjunkturen skulle ta åra-tal och fram till 2030 är lågkonjunkturscenariot inte ens nära att återhämta sig jämfört med scenariot utan lågkonjunktur. Vad gäller antalet anställda skulle en lågkonjunktur betyda ungefär samma sak, det vill säga att att cirka 50 000 arbets- tillfällen skulle försvinna.

Värt att komma ihåg är att en lågkonjunktur inte slår på samma sätt mot hela handeln. Vissa delar skulle drabbas hårdare än andra, exempelvis de delar som är mer kapitalintensiva, och vissa delar skulle till och med kunna gynnas av en lågkonjunkt- ur, exempelvis lågprishandeln.

Även om man inte bedömer risken för en dansk utveckling som sannolik är det oroande att många av dagens handlare redan i rådande högkonjunktur har problem med att få verk-samheten att gå runt.



54

Pricerunner är Sveriges största prisjäm- förelsesite med överen miljon unika be- sökare i veckan.

Med tanke på att Pricerunner är just en prisjämförelsesite är det intressant att Nicklas Storåkers, företagets VD, inte tror att vi går mot en framtid av ytterligare prispress – även om den inte heller kommer minska. Han menar i stället att e-handeln, precis som den fysiska handeln, kommer att drivas mot upplevelser.

”Inom dagens e-handel är användarupp- levelsen likadan hos alla – du får hem en brun kartong med en vara och lite bubbel-plast. Så kan det inte fortsätta.”

Och i takt med att kundupplevelsen hamnar mer i fokus kommer möjligheterna att pris-differentiera att öka.

”Samtidigt, inom de mest priskonkurrens- utsatta segmenten kan du inte ligga fel i pris”, säger Nicklas Storåkers.

Vidare menar Storåkers att rädslan för internationell konkurrens är lite missriktad. Dels beror det på att handeln redan idag är internationell i tämligen hög utsträckning. Många konsumenter handlar redan idag från utlandet och det är extra sant inom vissa segment, som kläder och hemelektronik. Vidare menar han att hotet inte utgörs av en grå massa utan av tre företag. Alibaba – som är måttligt intresserade av en så liten marknad som Sverige. Amazon – som säkert kommer att komma men inte revolutionera e-handeln. Och så aktören som redan är här men alltför få tänker på – Google.

”Google har i princip monopol på sökningar online och är den viktigaste kanalen för en e-handlare att nå ut. Google har en uppsjö tjänster för e-handlare och sakta håller de på att knyta ihop allt detta. I slutändan blir de en marknadsplats och alla e-handlare blir som underleverantörer”.

Samtidigt betonar Storåkers att detta inte är ett hot mot e-handeln som sådan, utan primärt mot svenska e-handlares lönsam-het. Och det är något många har problem med redan idag.

”Vi gör en årlig genomgång av de största e-handlarna. Förra året var den genomsnittliga lönsamheten under två procent och en tredjedel förlorade pengar. Att inte tjäna pengar ens när konjunkturen är stark gör en väldigt sårbar för en lågkonjunktur. I mitt perspektiv har många handlare satsat för mycket på att skapa tillväxt och för lite på att skapa lönsamhet.”

Storåkers tror att en lågkonjunktur kommer att komma, om än inte under de närmaste åren. Men när den gör det kommer det att bli tufft. Dels kommer det att slå hårt mot konsumenternas disponibla inkomst, vilket gör att e-handlarnas intäkter kommer att gå ned. Dels kommer det att göra att det risk-kapital så många handlare är beroende av kommer att försvinna, eller i alla fall minska. Risken är att lågkonjunkturen medför en ut-slagning av många handlare som antingen inte kan ställa om från tillväxtfokus till kost-nadsfokus, eller som inte hinner ställa om.

”Många e-handlare agerar som om det inte fanns något sådant som lågkonjunktur”, säger Storåkers. ”Samtidigt är det inte så konstigt. Krisen 2008 slog mot industrin snarare än handeln, så den senaste lågkonjunkturen som i grunden påverkade handeln var IT-kraschen. Och många av dagens entreprenörer var för unga då för att märka av den.”

Även om Storåkers inte tror på någon ordentlig lågkonjunktur under de närmaste åren höjer han ett varningens finger.

”På toppen av aktiemarknaden är folk alltid som mest optimistiska. Oväntade makro- händelser, så som krig eller handelskrig, inträffar, och är då just oväntade.”

Nicklas Storåkers, VD Pricerunner

PRICERUNNER INTERVJU MED NICKLAS STORÅKERS, VD PRICERUNNER


K APITEL 4 – SLUTSATSER FÖR HANDELN

55

KAPITEL 4 – SLUTSATSER FÖR HANDELN



56

Ny spelplan med hög förändringstaktHandeln omvandlas i hög takt men omsättningen fortsätter att växa. Den stenhårda konkurrensen, nya kundbeteenden, skiften av teknik och affärs- modeller gör att ingen handlare kan slå sig till ro. Handeln har alltid för-ändrats i takt med att nya varor och ny teknik tillkommer, men hastig- heten har aldrig varit högre än nu. Den tillgängliga ”handelsplatsen” för varje enskild person har heller aldrig varit större än i dag: Med några få klick på mobilen kan vi jämföra priser och handla från i stort sett hela världen. Sällanköpsvaruhandeln har en helt annan spelplan i dag än för bara fem år sedan.

Den ändrade spelplanen har betydelse för möjligheterna att i längden behålla försäljning och arbetstillfällen i Sverige.

Nästan varannan krona i sällan-köpsvaruhandeln kan spenderas på nätet år 2030E-handeln växer snabbt och tillväxten visar inga tecken på att avta. Tvärtom finns det förutsättningar för högre tillväxt i det att Sverige ännu inte sett några stora plattformsetableringar vilket kan elda på ökningstakten när

utbudet breddas till fler branscher och erbjudandena vässas. Den starka tillväxttakt som till exempel Wish och Zalando haft i Sverige de senaste åren illustrerar konsumenternas mottag-lighet för plattformsbaserade handels- lösningar som varit underutvecklade i Sverige. Det är mycket troligt att vi kommer att se tydligare sverigeetabler- ingar av detta slag under prognosperioden. Enligt scenario 2 kan nästan varannan krona (48 procent) inom sällanköpsvaruhandeln komma att omsättas genom e-handelskanalen år 2030. För detaljhandeln som helhet kan det handla om drygt var tredje krona (36 procent).

Snabb tillväxt på nätet för dag-ligvaruhandeln men absoluta huvuddelen av försäljningen sker fortsatt i fysisk butikDagligvaruhandeln väntas växa snabbare på nätet än sällanköps- varuhandeln under prognosperioden, men från en lägre startnivå. På sikt innebär detta att försäljnings- volymen kommer att minska i vissa externa handelsområden, vilket även kommer att påverka sällanköpsvaruhandelns försäljning i dessa lägen negativt. E-handelns andel av den totala försäljningen väntas växa till mellan 10 och 15 procent till år 2030. Den absoluta huvuddelen av försäljningen inom dagligvaruhandeln kommer alltså att ske i butik även om drygt tio år.

Partihandeln fortsätter att växaPartihandeln står också inför omfattande utmaningar i form av fortsatt automatisering och effektivisering. Men till skillnad från detaljhandeln finns ingen ny försäljningskanal att ta hänsyn till på samma sätt som e-han-deln utmanar det fysiska butiksnätet. Detaljhandelns och företagens efter-frågan på partihandelns varor och tjänster fortsätter att växa. Även antalet anställda inom partihandeln

SLUTSATSER FÖR HANDELN

BILD: W W W.WISH.COM, 2019

CIT Y GROSS DIGITAL A K VIT TON



57

fortsätter att växa, men inte lika snabbt som omsättningen. Det beror på den fortsatta automatiseringen där antalet anställda inte behöver öka i samma takt som omsättningen.

Färre butiker 2030Antalet butiker har blivit färre under många år och denna trend bedöms fortsätta. I scenario 1 bedöms antalet butiker minska med 6 500 till år 2030 och i scenario 2 blir minskningen drygt 11 000 butiker. Det motsvarar en minskning av antalet butiker med mellan 20 och 35 procent.

Upp till 50 000 jobb kan för- svinna utomlandsDen växande utländska e-handeln innebär att ytterligare mellan 45 och 100 miljarder kronor av hushåll- ens köpkraft kommer att hamna utomlands fram till 2030. Det mot-svarar i sin tur att ända upp mot 50 000 arbetstillfällen inom sällanköps- varuhandeln kan hamna utomlands i stället för i Sverige. Detta understryker att handeln numera är påtagligt utsatt för internationell konkurrens och att vikten av rimliga konkurrensförutsättningar gentemot omvärlden inte nog kan betonas.

Eftersom antalet anställda inom dag-ligvaruhandeln och partihandeln sam-tidigt väntas växa blir nettoeffekten för handeln som helhet att antalet an-ställda sjunker med mellan 3 000 och drygt 30 000 personer till år 2030. Det är värt att betona att dessa scenarier inte beaktar någon konjunktur- variation. Om konjunkturen försämr- as mer påtagligt framöver blir antalet anställda färre än i scenario 1 och 2.

Om lågkonjunkturen kommer Skulle Sverige drabbas av en mer påtaglig lågkonjunktur de närmaste åren, så blir utvecklingen för handeln

tuffare än vad som beskrivs i de olika scenarierna i denna rapport. För att kvantifiera hur en sådan låg-konjunktur skulle kunna påverka handeln har vi använt den danska konjunkturförsvagningen efter finanskrisen som ett exempel. Skulle Sverige drabbas av något liknande så skulle omsättningen i handeln år 2030 vara ungefär 15 procent lägre än enligt denna rapport. Det motsvarar ett bortfall på ca 500 miljarder kronor. Antalet anställda inom handeln skulle i så fall också bli ca tio procent färre, vilket motsvarar ungefär 50 000 personer.

Handeln måste få konkurrera på lika villkor för att klara omställningenKonkurrensen kommer att bli än mer global under kommande år. Marginalerna kommer att press- as och varupriserna kommer att sättas mer i relation till prisnivån hos utländska plattformsjättar än i relation till svenska handlares kost-nader. Särskilt mindre butiker och handeln med lätt utbytbara varor är därför extra utsatta och kan be-höva anpassa sina affärsmodeller. I synnerhet om det andra prognos- scenariot förverkligas riskerar vi att

FOTO: Z AL ANDO FULFILLMENT CENTER SZCZECIN



58

få en omfattande utslagning av butiker med en stor mängd arbets- tillfällen som går förlorade.

Villkoren för Sveriges handlare måste därför harmoniseras med omvärlden och framförallt med EU. Att ha högre arbetsgivaravgifter i Sverige än i andra länder är i längden ohållbart. Svenska handlare kommer aldrig att kunna kon-kurrera på någorlunda lika villkor när våra arbetskraftskostnader är drygt 40 procent högre än i Tyskland och mer än 50 procent högre än i euroområdet. Att enbart avgiftsbelägga svenska företag – som exempelvis via den s.k. kemikalie- skatten – i en värld med allt hårdare global konkurrens och växande ut-landshandel riskerar att bli mycket destruktivt. Svenska handlare behöver mer jämlika konkurrensvillkor, inte mindre. De regelverk som snedvrider

konkurrensen måste avvecklas. För-utom arbetsgivaravgifter och sverige-specifika punktskatter handlar det om momssatser, kostnader för regelefter-levnad och de egna fraktkostnaderna jämfört med den ofta subventionerade frakten från andra länder.

Tillgång till data och dataanalys är också viktiga nycklar till framgång. Det handlar om möjligheten att få analys- era och hantera data för att utveckla sitt erbjudande och sin affärsmodell. Regler för integritetsskydd måste där-för också vara enhetliga och tillämpas på ett enhetligt sätt för alla aktörer som handlar på den inre marknaden.

En tilltagande utmaning för sällan-köpsvaruhandeln under senare år är den svaga kronan. Importen blir dyrare när kronan blir svagare, men

det är samtidigt svårt att överföra ökade importpriser till konsument-ledet – risken är då att kunder i stället handlar från utlandet. Även om de privata utlandsköpen också motverkas av en svagare krona så är prisskillnaderna ofta så stora att det fortsatt är konkurrenskraftigt att handla från utlandet.

Digital handel kräver digital kompetensHandelns fortgående digitalisering ökar också behoven av spetskompetens på framförallt IT-området. Det be-hövas även mer forskning och utveckling inom viktiga områden som big data, maskininlärning och röst- styrning. Även på logistikområdet be-hövs mer spetskompetens för att bland annat kunna optimera lager- och transportflöden.



59

OM RAPPORTENRapporten är framtagen av HUI Research, på uppdrag av Svensk Handel. Frågor om rapporten besvaras av Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.



60