Transcript

En liten grammatik sammanställd av Anna Hass på Expressiva.

Ordklasser Alla ord hör till en ordklass. De vanligaste ordklasserna:

substantiv är namn och sakord som kan beskrivas med en, ett eller flera: uppgift, Aida, fråga, tankar, bistånd, kartläggning, Tingsrätten

artiklar anger formen på det substantiv det hör till: en, ett (obestämda artiklar), den, det, de (bestämda artiklar)

pronomen kan ersätta substantiven: jag, du, din, ditt, man, hans, vi, de, detta, någon, ingen

prepositioner beskriver ett förhållande: på, i, efter, ur, bakom, av, genom, utan, bredvid, till, från

verb anger det som händer: att kräva, undersöker, regnade, har överklagat, hade velat säga, lägga till

adverb anger ofta när, var eller hur något händer: snabbt, vackert, lyckat, inte, tyvärr, nog, nämligen

adjektiv anger egenskaper, kan användas i jämförelser och har samma form som det substantiv det beskriver: otydlig, omständliga, längre, tydligaste, randigt

konjunktioner binder ihop två led: och, men, för, eller

subjunktioner inleder bisatser: att, om, när, eftersom, trots att, så att

räkneord: sju, sjunde

Fraser En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Om det är flera är det troligen en fras.

Det finns tre huvudtyper av fraser:

substantivfraser (nominalfraser) består av ett substantiv eller pronomen med bestämningar, där bestämningarna kan vara artiklar, adjektiv eller bisatser: domaren, en advokat, den lilla gruppen med människor, jag som skriver det här

prepositionsfraser består av en preposition och en substantivfras: på gatan, under andra världskriget, i avhandlingens inledningskapitel, från den som har tänkt att ansöka

verbfraser består av verb och verbdelar som hör ihop: frågar, säger till, har överklagat, hade velat säga

De böcker jag främst har lärt mig det här från:

Svenska meningar av Holm och Larsson

Nusvensk grammatik av Jörgenssen och Svensson

Satsdelar Du kan ta reda på vad som hör till varje satsdel genom att flytta om meningens delar. En satsdel kan, utan att delas, placeras först i meningen.

Exempel: Den skyldiga pojken placerade äpplena på bordet

Placerade den skyldiga pojken äpplena på bordet?

Äpplena placerade den skyldiga pojken på bordet

På bordet placerade den skyldiga pojken äpplena

Satsdelarna är alltså

- den skyldiga pojken - placerade - äpplena - på bordet

De vanligaste slags satsdelar som finns är

predikat – verbfraser och delar av verb: äga, håller, har fått, ställer in

subjekt – den som gör något i meningen, kan vara ett substantiv, ett pronomen eller en substantivfras: du, Marie, mannen i den blå bilen

adverbial – oftast adverb och prepositionsfraser, anger när, var, hur, varför något händer eller talarens inställning till det sagda: tyvärr, på fredag, inte, verkligen, i Rom

objekt – det/den/de som blir utsatt för det som händer i meningen, det kan finnas både direkt och indirekt objekt eller bara ett direkt objekt (även predikatsfyllnad hör hemma i det här fältet)

Fältschema Du kan sätta in meningar i ett schema med fält för varje slags satsdel. Det finns tre scheman (se nästa sida): ett för ja- och nej-frågor, ett för huvudsatser och ett för bisatser.

En sats är det så fort det finns subjekt och predikat.

Oftast är det första ifyllda fältet fundamentet. Det är fältet före verbet/predikat 1, och där står en av de andra satsdelarna. Då sätter vi en vänsterpil i det fält där satsdelen i fundamentet hade stått om meningens innehåll i stället hade använts i en ja- eller nej-fråga. Pilen visar att satsdelen har flyttats fram till fundamentet.

Jag gillar <-- glass.

Gillar jag glass?

Ibland finns det före fundamentet en inledare – en konjunktion eller subjunktion som inleder satsen.

Bisatser En bisats kan inte bilda en mening på egen hand. Om du sätter in ett ”inte” i en bisats hamnar det före satsens första verb, det kallar vi för biff-regeln: Bisats = Inte Före Första verbet

En bisats hamnar alltid i ett fält i huvudsatsens fältschema, som en egen satsdel eller som en del av en satsdel. Hela bisatsen i en ruta, alltså.

Fältschema för ja- och nej-frågor

predikat 1 Subjekt satsadverbial predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)

Placerade den skyldiga pojken äpplena på bordet?

Hade du inte köpt mjölk ogår?

Fältschema för huvudsatser

Inledare fundament predikat 1 subjekt satsadverbial predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)

Och det hade man gott kunnat göra <-- varje fredag.

Jag gillar <-- verkligen min balkong på sommaren.

Fältschema för bisatser

Inledarfält subjekt satsadverbial predikat 1 predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)

… att Lisa inte ville dansa tango inför alla människor.

… när hästarna gick i hagen.