Transcript
Page 1: Offentliga Affärer nr-1 2011

Ny chef på den statliga inköpscentralenYlva Grahn Agering

Nr

1 2

011 |

Nitt

onde

årg

ånge

nU

PPH

AND

LIN

G

EKO

NO

MI

jUr

IDIK

U

tbIL

DN

ING

rD

LE

DAr

sK

AP

MIL

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 k

r

Pro

file

N

Avtalsnytt: Managementkonsulter, e-förvaltning och betalningstjänster

Upphandling för 11,6 miljarder vann pris

Avtalens giltighetstid stjälper upphandlingar

Juridik

Näringslivet får ta stort ansvar vid kris

Stort temA: säkerhet

Page 2: Offentliga Affärer nr-1 2011

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

www.iss-fs.se 020-155 155

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

Page 3: Offentliga Affärer nr-1 2011

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

www.iss-fs.se 020-155 155

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

Page 4: Offentliga Affärer nr-1 2011

4 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

Ut och

gå i vår!

Alla vet att det är bra med motion. Men ibland kan man behöva en morot för att komma igång. MotioMera gör det enkelt att inspirera alla på företaget att röra lite mer på sig varje dag. Samtidigt har ni roligt tillsammans.

Dina medarbetare kommer att börja promenera som aldrig förr, samtidigt som lagandan får ett rejält uppsving.

Konceptet är enkelt!På motiomera.se registrerar man sina steg, eller annan motion, varje dag. Allt omvandlas sedan till steg som man går genom Sverige med. Ni tävlar både lagvis inom företaget och mot andra företag. Varje vecka finns det chans att vinna fina priser!

Den stora vårtävlingen startar 9/5 och pågår i 5 veckor. Anmälan senast den 2/5 på www.motiomera.se/foretag.För alternativa startdatum, se info på sajten.

Gå genom Sverige

Tävla i lag

Anmäl dig och ditt företag idag på www.motiomera.se/foretag

Liselotte Stålbergchefredaktör på tidningen MåBra

vårens roligaste stegtävling för företag!

Gå med i

* Exkl moms. Frakt ingår. Hela summan är avdragsgill

som motionsaktivitet.

Ord pris 289:– *per deltagare

inkl. stegräknare

Passa på! Anmäl ditt företag innan 11/3 och få

20 % rabatt!

En tjänst från tidningen

Page 5: Offentliga Affärer nr-1 2011

5 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Ylva Grahn Agering

8

4838

innehåll Offentliga Affärer nr 1 2011

8 Med ljus och lyktaEfter en lång rekryteringsprocess lyckades Kammarkollegiet till slut finna rätt person för jobbet som chef över den statliga inköpssamordningen – Ylva Grahn Agering. Den röda tråden i hennes karriär har varit effektiv användning av skattemedel.

12 Vem har makten över medlen?En stor del av dagens samhällsviktiga verksamhet utförs idag av privata företag. Utan näringslivets engagemang i krishanteringen riskerar samhället att bli allvarligt lidande vid större incidenter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap delar här med sig av sin kunskap på området.

30 Nu är det enkelt att ta socialt ansvarEn ny IsO-standard och ett konkret, webbaserat verktyg ska hjälpa upphandlare att ställa sociala krav och följa upp leverantörernas efterlevnad av villkoren. Läs också om landstingens arbete med uppföljning – en inte alldeles enkel process.

38 Stort kunskapsutbyte på UpphandlingsdagarnaCivil- och bostadsminister stefan Attefall öppnade Upphandlingsdagarna i dialog med utredare Anders Wijkman och moderator fredrik tamm. Här får du ett kort utdrag av det bästa från konferensen.

48 Att leda till kreativitetAnsvaret för att skapa den kreativa arbetsplatsen ligger på ledarskapet. som ledare kan du ge förutsättningarna för medarbetarnas kreativitet. Läs forskaren Evelina Wahlqvists tankar och råd för att få till den kreativa miljön.

Hur effektiva är era arbetsflöden – egentligen? Hanterar ni era dokument med hjälp av en alltmer vildvuxen flora av multifunktionssystem, skrivare och scanners? Vad sägs om att få ett snabbt svar på hur era arbetsflöden ser ut, om delar av er dokumenthantering är onödigt dyr eller ineffektiv och i så fall var? Vädrar du goda affärer? Vi kallar det optimize workflow! Kontakta oss på www.sharp.se

Optimize workflowOptimize workflow

Page 6: Offentliga Affärer nr-1 2011
Page 7: Offentliga Affärer nr-1 2011

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011 7

ledare

IssN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina [email protected]

RedaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne österstina rangmarMalin Ulfvarson

KrönikörAnna ferneman

Annonsbokningsören soleforstel: 031-719 05 [email protected]

LayoutNadja törnblad

Omslagsfotojonas Eriksson

TryckElanderswww.elanders.se

Projektledning Göteborgsören [email protected] [email protected]

Projektledning StockholmAnita sanderholm [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Ny chef på den statliga inköpscentralenYlva Grahn Agering

Nr

1 2

011 |

Nitt

onde

årg

ånge

nU

PPH

AND

LIN

G

EKO

NO

MI

jUr

IDIK

U

tbIL

DN

ING

rD

LE

DAr

sK

AP

MIL

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 k

r

Pro

file

N

Avtalsnytt: Managementkonsulter, e-förvaltning och betalningstjänster

Upphandling för 11,6 miljarder vann pris

Avtalens giltighetstid stjälper upphandlingar

Juridik

Näringslivet får ta stort ansvar vid kris

Stort temA: säkerhet

Offentliga Affärer utges av

Myndigheter har ingen aning om vad deras IT kostar

iksrevisionen slår i sin granskning fast att det finns åtta olika delanalyser som en myndighet måste göra för att kun-na komma fram till en dokumenterad och välgrundad slutsats om huruvida ett system eller IT-tjänst bör outsour-

cas eller inte. Men enligt granskningen är det ytterst få som har gjort det. 97 procent av myndigheterna har bara haft tre eller färre av de nödvändiga åtta delanalyserna när de gjort outsourcingprövningar. Två tredjedelar av de tillfrågade myndig-heterna tycker inte själva att de gjort en till-räckligt bra sourcingprövningar av sin IT-verksamhet. Men ett än större hinder för myndighe-terna att genomföra välgrundade outsour-cingprövningar är att mer än hälften inte kan redovisa en fullständig bild av sina egna IT-kostnader. Då blir det svårt att jämföra med kostnaderna för en outsourcingleveran-tör, konstaterar Riksrevisionen.

Samverkande metoder för utvecklingSkatteverket har utvecklat ett antal e-tjänster för att underlätta för företagare och deklaranter. Tjänsterna har emellertid inte blivit använda i den omfattning som Skat-teverket hade räknat med. Med stöd av Dataföreningen och Vin-nova har forskare från Stockholms univer-sitet, Linköpings universitet och Högskolan i Skövde samt verksamhetsutvecklare på Skatteverket, SAS och Ericsson arbetat till-sammans under tre år i projektet SAMver-kande METoder för kundinteraktiv tjänste-utveckling (SAMMET).

Ny chef för statliga inköpssamordningenKammarkollegiet är en statlig myndighet med över trettio olika arbetsuppgifter inom främst juridik, ekonomi, upphandling, risk-hantering och administration. Vi har ställt fem frågor till Ylva Grahn Agering, nyrekryterad chef på den statliga inköpscentralen på Kammarkollegiet.Krisberedskap – vem har makten över med-len? Hur står det till med Sveriges krisbered-skap? Ett område som behöver förstärkas rör resurser som idag kontrolleras av det pri-vata näringslivet.

R Hur ska man hantera en kris framgångs-rikt och när behöver en organisation profes-sionell hjälp att ta sig igenom en kris? Vi har tagit hjälp av Erik Trygg, legitimerad psyko-terapeut med stor erfarenhet av att hjälpa organisationer att hantera kriser av olika slag.

Etik och miljöFrån och med 2010 riktar samtliga Sveriges landsting och regioner samma krav på sina avtalsleve-rantörer gällande so-cialt och miljöansvar vid produktionen av de varor som upp-handlas. En gemen-sam uppförandekod är basen för de so-ciala kraven.

Urban Nilsson, Ansvarig utgivare

Då blir det svårt att jämföra med

kostnaderna från en outsourcing-

leverantör.

Page 8: Offentliga Affärer nr-1 2011

8 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

lva Grahn Agering kommer närmast från Finansdepartementet där hon de senaste åren varit chef över en avdelning som bland annat hanterat frågor kring den nya upphandlings-lagstiftningen, den statliga inköps-

samordningen och framväxten av upphand-lingsstödet. Vi fångar henne för en telefonintervju mitt i arbetet med att packa ner kontoret på Finansdepartementet, en arbetsplats där hon tillbringat femton år av sin karriär hit-tills. Vad är det första du ska ta tag i på ditt nya jobb?– Jag ska börja med att lära känna alla nya medarbetare och sätta mig in i mina nya ar-betsuppgifter, säger Ylva Grahn Agering.

Hon tycker att det är för tidigt att gå in på några detaljer kring de nya arbetsuppgifter-na, men hon bekräftar att verksamhetsområ-det lockar. – Offentlig upphandling är ett spännande och betydelsefullt arbetsområde som omsät-ter närmare 17 procent av Sveriges BNP. Jag ser det som viktigt att värna om den goda af-fären och underlätta för både inköpare och leverantörer.

En aktuell frågaHon säger att ett sätt att göra det är genom elektroniska stödsystem. – Offentlig upphandling är en aktuell fråga, inom EU utreder man regelverket och i Sverige har Anders Wijkman fått i uppgift att utreda frågan. Vi kommer troligtvis se

förändringar inom upphandlingen framöver. Syftar du på förändringar i lagstiftningen?– Nej, det är för tidigt att säga något om. Men den offentliga upphandlingen är ett område under utveckling. En viktig del av utvecklingen är stöd som ökar användarvän-ligheten, som till exempel e-upphandling. Ett annat område på tapeten är den offent-liga upphandlingen som verktyg för att på-verka samhällsutvecklingen, genom att ställa miljö- och etiska krav. – Den offentliga upphandlingens betydel-se för andra politikområden kommer inte att minska. Hon vill inte svara på hur hon själv ser på offentlig upphandling som ett politiskt styrme-del, utan påtalar att det gör ämnet komplext. – I grunden är offentlig upphandling ett

YEfter en långdragen rekryteringsprocess som påbörjades sommaren 2010 lyckades Kammarkollegiet till slut finna rätt person för jobbet som chef över den statliga inköpssamordningen. Ylva Grahn Agering har rätt bakgrund för jobbet. Den röda tråden i hennes karriär har varit effektiv användning av skattemedel.

Med ljus och lykta

Page 9: Offentliga Affärer nr-1 2011

9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011 9

medel för den goda affären, och vad som in-går i begreppet den goda affären är rimligt att diskutera politiskt.

Ingen utstakad karriär Ylva Grahn Agering är utbildad ekonom och började sin karriär på en privat revi-sionsbyrå. Det var ett spännande första jobb och mycket att göra, men när hon av en till-fällighet såg en platsannons från dåvarande Riksrevisionsverket var det något helt annat som lockade. – Min karriär har inte varit utstakad från början utan har växt fram med åren. Jag sökte mig till arbetsuppgifter med ett brett samhällsperspektiv och tittar jag tillbaka kan jag se att det generellt har handlat om effektiv användning av skattemedel, säger Ylva Grahn Agering. Till Finansdepartementet kom hon efter några år på Riksrevisionsverket. – Jag lyssnade på en föreläsare från Finans-departementet och lockades av att arbeta mer operativt än granskande. På Riksrevi-

sionsverket handlade uppdragen ofta om att i efterhand analysera verksamheten, medan departementet är placerad mitt i ett flöde av ärenden som måste hanteras direkt. Det har gjort att arbetet har varit mer händelsestyrt.

Dags att bredda sigYlva Grahn Agering har arbetat femton år på Finansdepartementet, men hon gjorde en avstickare till den kommunala sektorn efter några år på Finansdepartementets budgetav-delning. Hon kände ett behov av att bredda sin kompetens och få en inblick i den kom-munala ekonomin. – Jag sökte mig till Stockholms stad och arbetade i budgetstaben i stadshuset. Men det blev en relativt kort period eftersom jag lockades tillbaka till Finansdepartementet med ett chefsjobb. Sedan 1999 har hon haft olika chefsupp-drag på departementet, berättar hon.På frågan om hon haft några yrkesmässiga förebilder svarar hon nej, men hon har länge arbetat med personer hon haft en stor res-pekt för. – Jag har haft förmånen att arbeta i kun-skapsorganisationer med väldigt mycket kompetens. Jag känner respekt för många kollegor och kulturen har varit att man bju-der på sina erfarenheter och kunskaper. Det är något jag också försökt anamma. I vilket skede är det dags att gå vidare i karriären? – För min del har det ofta varit något som har triggat ett byte av jobb, till exempel en platsannons eller ett föredrag. Ibland är det tillfälligheter. Men jag har också vid något tillfälle känt att jag har behövt nya erfaren-heter, som till exempel när jag sökte mig till kommunen. Att känna att det finns något nytt att lära sig på arbetet har varit viktigt för mig. Vad är nytt på din nya tjänst?– Verksamheten på Kammarkollegiet är väldigt operativ jämfört med mina uppdrag på departementet där frågorna varit mer övergripande. Det är ett nytt perspektiv för mig. Dessutom är själva ledarskapsfrågorna nya för mig eftersom avdelningen på Kam-markollegiet är helt nyetablerad, med kom-petenser från många olika myndigheter. Det känns väldigt spännande.

Inget stort kontrollbehovYlva Grahn Agering bor med sin man, två tonårsbarn och en hund i en lägenhet i Va-sastan i Stockholm. När hon behöver koppla av tar hon en promenad med hunden, eller umgås med sin familj. – Vi tycker allihop om friluftsliv och åker skidor, vandrar i fjällen och när sommaren kommer flyttar vi ut till landstället på Värm-dö. Hon berättar att hon joggar med sin son ibland, men det blir inte så många meter till-sammans. – Jag ser hans rygg en stund när han springer iväg, betydligt snabbare än jag.En och annan bok hinner hon också läsa på fritiden, både skönlitteratur och en del po-pulärvetenskap. – Jag fascineras av astronomi, framförallt av begreppet tidsrymd. Det är svårt att be-gripa och gör att man tappar greppet för ett tag. Så du är inte någon person med stort kon-trollbehov?– Rent yrkesmässigt är jag som sagt van vid att arbeta med väldigt kompetent personal och jag har inga problem att delegera, säger Ylva Grahn Agering. Då har jag bara två frågor till; hur hante-rar du misslyckanden? – Misslyckanden kan i bästa fall ge upp-hov till ett lärande. Jag försöker ha det an-greppssättet – att analysera och komma fram till vad som gick fel kan faktiskt ge gan-ska mycket kunskap, säger hon. Hur hanterar du framgång då?– Som vad till exempel?Ja, som till exempel att bli rekryterad till en ny chefstjänst. – Jag ser det mer som en utmaning än som en framgång. Det finns inga statiska situatio-ner, det handlar om att varje dag och varje stund fullfölja sitt uppdrag och vidareut-veckla verksamheten. Rekryteringen inne-bär att jag har fått ett förtroende och det triggar mig, jag kan inte luta mig tillbaka, säger Ylva Grahn Agering.

Malin Ulfvarson

profilen | YlVA GrAhN AGeriNG – NY Chef PÅ deN stAtliGA iNkÖPsCeNtrAleN

FOTO

: Jon

as E

rikss

onMed ljus och lykta

Min karriär har inte varit utstakad från början utan har

växt fram med åren.”

Page 10: Offentliga Affärer nr-1 2011

10 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

NYheter

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Halland bäst i landstingsklassenStaten har delat ut kömiljarden till de landsting som bäst lyckats korta sina vårdköer under 2010.

Vill inte ingå i ny upphandlings-myndighetMiljöstyrningsrådet vill inte bli del av en ny upphandlingsmyndighet. Sven-Olof Ryding, vd på Miljöstyrningsrådet, är hård i sin kritik över Statskontorets förslag.

Statsbudgeten nära balansStatsbudgeten har kraftigt förbättrats jämfört med 2009. Det beror på att den starka återhämtningen i svensk ekonomi lett till högre skatteinkom-ster, samtidigt som utgiftsökningen varit måttfull.

Säkerhetsrisk: e-posten går via utlandetVar femte svensk myndighet och kom-mun skickar sin e-post via utlandet. Därmed kan utländska myndigheter läsa svenska myndigheters och med-borgares e-post.

Fler anbud med e-upphandlingE-upphandling kan bidra till att ledtider kortas och att fler leverantörer har möjlighet att delta i offentliga upp-handlingar.

SKL Kommentus startar inköpscentralSKL Kommentus vill inte avvakta reger-ingens utredning utan kommer nu att börja göra upphandlingar i eget namn.

Salems kommun väljer Googles molnSalem är den första kommunen i landet som flyttar sina IT-tjänster till Google Apps.

Två nya regioner har bildatsFrån årsskiftet har vi två nya lands-tingsregioner, Halland och Gotland. Syftet är att stärka det regionala självstyret.

Framgångsrikt demokratiprojektValdeltagandet bland Malmös för-stagångsväljare ökade med nära fem procent. Det gläder demokratiambas-sadörerna, som har arbetat hårt för att få unga människor att gå och rösta.

Hett vatten fara på förskolor och äldreboendenEn ettåring fick nyligen svåra bränn-skador i samband med blöjbyte på förskolan. Orsaken var hett kranvatten.

ocialstyrelsens senaste studie om brister i svensk sjukvård visar på skrämmande siffror: 3 000 dödsfall och 630 000 extra vårddygn varje år på grund av bristande patientsäkerhet. Nu får Sverige sin för-sta professor i ämnet, en professur som

hamnar på KTH i Stockholm och som ska se till att färre patienter hamnar i kläm på grund av felbehandling. – Var tionde vårdtillfälle leder till någon form av skada för patienten. Tyvärr finns det ingen nationell strategi när det rör patientsä-kerhet ur ett systemperspektiv. Sverige har ham-nat på efterkälken i de här frågorna, säger Iréne Tael, KTH-forskare med patientsäkerhet som specialitet. Hon är verksam vid Skolan för tek-nik och hälsa där den nya professuren placeras. Hon tycker att Sverige utöver att formulera mål om minskade vårdköer även införa mål be-

S

Sveriges första professor i patientsäkerhet

träffande patientsäkerhet, till exempel en noll-vision för antalet döda och svårt skadade. Hon tar Trafikverkets säkerhetsarbete som exempel. – Det finns de som hävdar att detta inte går att översätta till sjukvården eftersom den är för komplex, för stor och med för många involve-rade. Men jag hävdar motsatsen. Och vi ska inte glömma att trafiken består av helt vanliga män-niskor, säger Iréne Tael. Vad ska professorn göra när vederbörande kommer till KTH? – Studera vårdens förutsättningar och villkor för att kunna se var brister och styrkor finns. Att sätta sig in i och förstå vad som ger positiva och negativa effekter, så att det inte behöver chansas så mycket som det görs idag, säger Iréne Tael.

För att skapa god tillgänglighet till kom-mersiell service i gles- och landsbygder satsas ytterligare 20 miljoner kronor årligen under de kommande fyra åren. Pengarna ska användas till att exempelvis stärka butiker och drivmedelsstationer av strategisk betydelse i glest befolkade områden. Tillväxtverket får uppdraget att fördela pengarna.

80 miljoner till landsortsbutiker

För att ta reda på hur hela Skåne kan dra nytta av höghastighetståg satsar Region Skåne och de skånska kommunerna två miljoner kronor på en egen utred-ning. Man är kritisk till det förslag som regeringens utredare Gunnar Malm tog fram 2009 och som förordar två hög-hastighetsbanor i Sverige, en Stockholm – Göteborg och en Stockholm – Malmö, via Helsingborg. I Skåne vill man istället att höghastighetsbanan ska dras från Markaryd via Hässleholm till Malmö, och inte via Helsingborg. Enligt utred-ningens tidsplan ska höghastighetstågen starta 2023-2025.

Var ska höghastig-hetstågen gå?

Page 11: Offentliga Affärer nr-1 2011

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Q-Bransch

Qbranchs mission är att få IT att fungera. Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn. I februari 2010 tecknade Kammarkol-legiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certi-fieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges BästaArbetsplatser och i år kom vi på fjärdeplats i Great Place to Works arbets-platsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

QBRANCH: DIN IT-LEVERANTÖR!

en årliga undersökning-en Outsourcingbarome-tern visar att tre av fyra upphandlare i Sveriges kommuner tror att man kommer lägga ut mer av

den kommunala verksamheten på privata aktörer.Undersökningen är utförd av TNS Sifo på uppdrag av tjäns-teföretaget ISS. Upphandlings-ansvariga från 100 av landets 280 kommuner intervjuades i mitten av januari 2011 och fick svara på frågor om outsourcing. Något fler än hälften är gan-ska eller mycket positiva till att lägga ut vissa kommunala verk-samheter. Endast var tionde är negativt inställd. Nästan två tredjedelar av de intervjuade bedömer att andelen outsourcad verksam-het kommer att öka inom de närmaste ett - två åren och 77 procent att den kommer att öka inom de närmaste fem åren. Det är fler kommuner med borgerlig majoritet än med S-majoritet som tror att out-sourcingen kommer att öka. Bland de skäl som anges för att lägga ut kommunal verksamhet nämns främst politiska beslut och maktskiften som förändrar inriktningen. Detta kan jämföras med fjol-årets undersökning, där man i högre grad angav kostnads-

D

Populärt med outsourcing i kommuner

besparingar och fokusering på kärnverksamheten som orsak till att lägga ut vissa verksamhe-ter. De verksamheter som i högst utsträckning läggs ut är bygg- och projektledning, (54 procent av kommunerna outsourcar verksamhet inom detta områ-de), städning 45 procent, ”andra tjänster” 46 procent, och be-mannings- eller vikarietjänster, 44 procent. Två tredjedelar av de inter-vjuade bedömer att man fortfa-rande utför minst 90 procent av de kommunala verksamheterna i egen regi. Minst intressant att lägga ut är fastighetsförvalt-ning, mat & dryck och kontors-tjänster. – Årets undersökning bekräf-tar det som kom fram i förra årets undersökning, nämligen att det finns ett tydligt intresse och också en vilja att outsourca kommunala verksamheter. Hela den offentliga sektorn beräknas köpa outsourcade tjänster för omkring 400 miljarder kronor, en siffra som sannolikt ökar till cirka 500 miljarder kronor inom de närmaste åren, säger ISS vd Lars Täuber. I nästa nummer av Offentliga Affärer återkommer vi till äm-net outsourcing i offentlig sek-tor.

Denna kommitté ska se över det svenska regelverket för han-tering av finansiella kriser och föreslå åtgärder för att framtida finansiella kriser i första hand kan mildras genom förebyggande åtgärder. Fokus för kommitténs arbete är att värna skattebeta-larnas intressen och allmänhetens förtroende för det finansiella systemet. – Utgångspunkten är mycket tydlig, skattebetalarnas pengar ska värnas när staten behöver ingripa i kriser. Bankernas ägare, inte skattebetalarna, ska ta förlusterna vid för riskfyllt agerande, säger finansmarknadsminister Peter Norman i ett pressmeddelande. Kommittén ska bland annat analysera och dra slutsatser av hanteringen av den senaste globala finansiella krisen, både i Sverige och i omvärlden. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2012.

Finanskriskommitté tillsatt

Page 12: Offentliga Affärer nr-1 2011

12 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

teMA: offentliG SÄKerHet

Hur står det till med Sveriges krisberedskap? Ett område som be-höver förstärkas rör resurser som idag kontrolleras av det privata näringslivet.

vregleringar och globalisering har medfört strukturella förändringar i samhället. Sverige, liksom många eu-ropeiska länder, har under 1990-ta-let, helt eller delvis, privatiserat bland annat energiförsörjningen, telekom-

munikationsmarknaden och transporter. – Detta har lett till förändrade ansvarsför-hållanden. Mycket av dagens samhällsvik-tiga verksamhet finns idag inte under stat-ligt inflytande utan ägs av privata företag. I många fall har avreglering av samhällsviktig verksamhet utförts utan att staten ställt någ-ra direkta motkrav på funktionalitet, säger Johanna Sandefeldt. Hon är handläggare för samverkansme-toder på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och även på tidigare Krisberedskapsmyndigheten. Där har hon varit med och startat ett antal nätverk med näringslivet, bland annat ett näringslivsråd. – I ett näringslivsråd avhandlas strate-giska frågor om hur vi nationellt kan stärka samhällets krisberedskap genom samverkan mellan näringslivet och offentliga sektorn, säger Johanna Sandefeldt. Utan näringslivets engagemang – i detta fall ägare av samhällsviktig verksamhet – i krishanteringen riskerar samhället att bli all-varligt lidande vid större händelser. Kan inte samhällsviktig verksamhet uppnå robusthet blir konsekvenserna stora då samhället har starka beroenden. – Vi ser tydliga beroenden i samhället. Samhällskritiska verksamheter, såsom elför-sörjning, transporter och livsmedelsförsörj-ning är beroende av andra verksamheter i flera led. Hon räknar vidare upp drivmedel, tele-kom, finansiella tjänster och kommunaltek-nisk försörjning såsom avfall, avlopp, dricks-vattenförsörjning och fjärrvärme. – De offentliga institutionerna har det övergripande ansvaret för samhällets säker-het, men den privata sektorn måste kom-plettera och förstärka genom att ta ansvar för att deras egen verksamhet, i samverkan med andra, fungerar även vid svåra påfrest-ningar, så som vid kriser.

A

Hur motiverar vi dem?Hur motiverar man näringslivet till en sådan samverkan, de drivs ju främst av kommersi-ella krav från kunder och ägare? – Det finns ett ömsesidigt intresse från såväl offentliga sektorn som näringslivet, att samhället ska fortsätta att fungera även vid kriser. Staten å ena sidan är beroende av att näringslivet fortsätter att leverera varor och tjänster, näringslivet å andra sidan är bero-ende av att samhället fungerar, så att det finns en fortsatt fungerande marknad att agera på, säger Johanna Sandefeldt. Om ett företags verksamhet går ner för-lorar företagen självklart intäkter, men det

stannar inte där. Blir människor även starkt påverkade av att företagens verksamhet minskas i någon form, finns även risken att företagens varumärken påverkas negativt. – Företagets varumärke påverkas starkt om företaget utsätts för kris, i någon form, och det adderar tydligt till företagets ”good will” om företaget kan visa på att de samver-kar med den offentliga sektorn för att stärka krisberedskapen.

Malin Ulfvarson

Krisberedskap:

Vem har maktenöver medlen?

Page 13: Offentliga Affärer nr-1 2011

13 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

teMA: offentliG SÄKerHet

Tips och råd

Johanna Sandefeldt på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger sina tips på hur man startar ett privat-offentligt samarbete kring krisberedskap.

Ha gärna ett konkret mål att börja samverkan kring, en uppgift som ska lösas. Det kan handla om förebyggande åtgärder, eller verktyg för krishantering i en kris, eller att dra lärdom av en kris (efter kris). Resultatet ska helst vara till nytta för alla inblandade. Det är till fördel om målet är kopplat till en långsiktig vision och strategi för hur krisberedskapen och privat-offentlig samverkan ska utvecklas. Det är lämpligt att den offentliga sidan, kommuner och länsstyrelser, initierar samverkan. Det ska hållas i åtanke att de samver-kande parterna är likvärdiga och själv-ständiga och ska behandlas därefter. Samverkan är frivillig!Det kan ibland vara lämpligt att använda redan befintliga nätverk, särskilda grup-peringar behövs inte alltid byggas upp. För vissa frågeställningar finns dock be-hov av mer projektliknande strukturer.Engagera nyckelaktörer tidigt för att förvissa er om att det finns en samsyn kring samverkansbehovet. Alla måste se nyttan.Klarlägg gärna ägarförhållanden för idéer och system som kan komma fram under arbetet, hur utbyte av konfidenti-ell information ska ske med mera. Detta ger goda förutsättningar för samverkan. Se över behovet av resurser i olika former (ledning, finansiering osv.) och hur detta ska lösas (en part betalar, samfinansiering).

Förbered möten noga, med motiv till varför samverkan behövs och varför de inbjudna är där. Det är viktigt att alla har samma problembild och ser vinster i en gemensam lösning.Ha i åtanke att förtroende mellan parter-na är a och o och bejaka ”mjuka värden” – fastna inte i teknik och produktion.

Överväg noga vilken samverkan som ska startas, med vilka och när. Områden att samverka kring kan vara:• Risk- och sårbarhetsanalyser, konse-kvensanalyser hur en verksamhet kan bedrivas på acceptabel nivå oavsett vad som inträffar.• Skapa ett gemensamt program för kontinuitetshantering• Ta fram och fördela ansvar för förebyg-gande och avhjälpande åtgärder• Samordna resurser och aktiviteter• Tillgodose behov av kvalificerad öm-sesidig information om hot, risker och lösningar• Ge information till allmänheten och andra aktörer om hur man skapar ett säkrare och robustare samhälle.• Det finns ett antal handböcker i sam-verkan utgivna av olika aktörer. • Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan, FSPOS, har tagit fram ”Hand-bok: i lust och nöd”.

Krisberedskapsmyndigheten gav ut ”Handbok i privat-offentlig samverkan inom området krisberedskap”.Nätverket POS SR har gett ut ”Handbok för kontinuitetsplanering i privat-offentlig samverkan” och finns tillgänglig via Ener-gimyndighetens hemsida.

Dålig krisberedskap inför extrema väderOm Sverige skulle drabbas av en isstorm är samhällets krisberedskapsförmåga bristfäl-lig. Det säger Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, MSB. – Alla aktörer behöver involvera alla funktioner i den egna organisationen i planering, utbildning och övning för att förbereda krisberedskapsarbetet. Då kan man enklare identifiera beroendesamband i flera led, det visar scenariot med en isstorm eller liknande extrema vädertyper. Vi re-kommenderar också en utökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer, säger Helena Lindberg, generaldirektör på MSB. Sammanställningen bygger på underlag som lämnats in från länsstyrelserna och en rad myndigheter. Den sammanvägda bedömningen är att samhällets krisbered-skap är bristfällig bland annat när det gäller sektorerna el, telekommunikationer och transporter.Eftersom alla samhällssektorer är beroende av fungerande infrastruktur så skulle sam-hället kunna drabbas av allvarliga störning-ar om Sverige fick en extrem vädersituation.

MSB:s rekommendationer till aktörer med ansvar för krisberedskapen:Öva händelser som utgår från störning.Involvera alla funktioner i den egna orga-nisationen och satsa på samverkan med privata aktörer.Förbättra redun-dans och robusthet i tekniska kommunika-tionssystem.Förbättra tillgången på reservkraft.

tyrel är namnet på ett nytt lands-omfattande planeringssystem vid en förutsedd elbrist. Flera aktörer är in-volverade i arbetet med systemet som ska sjösättas under 2011. Om efterfrågan på el är större än

tillgången kan vi drabbas av elbrist. Vid en elbristsituation är det risk för att elförsörj-ningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan el-nätsföretagen då tvingas koppla bort elan-vändare. Enligt krav i det statliga elförsörjningsdi-rektivet måste prioriteringar i ett nödläge ske utifrån i förväg fastställda kriterier. Re-geringen har gett Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap i uppgift att ta fram ett inriktningsdokument som anger hur priori-teringen av samhällsviktig verksamhet ska gå till.

SStyrel prioriterar vid el-brist

MSB har genomfört arbetet tillsammans med Energimyndigheten och Svenska kraft-nät - och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi och andra be-rörda myndigheter och aktörer.

Så går det tillKommuner och elnätsföretag identifierar tillsammans vilken samhällsviktig verksam-het som finns i kommunen. De planerar också för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist.  Länsstyrelsen initierar och leder arbetet inom länet samt sammanställer det under-lag som ska ligga till grund för planeringen av frånkoppling i en elbristsituation. Som regeringen har angivit finns samhällsvik-tig verksamhet på alla nivåer. Arbetet med identifiering av sådan verksamhet måste där-för bedrivas lokalt, regionalt och nationellt.

Länsstyrelsen, som sammanställer plane-ringsunderlaget i Styrel, ser till att under-laget, för att vara komplett, omfattar dels samhällsviktig verksamhet av lokal, regio-nal, nationell och internationell betydelse inom länet, dels elanvändare som represen-terar särskilt stora ekonomiska värden. Det sammanställda underlaget ligger sedan till grund för elnätsföretagens planering av från-koppling. Baserat på det sammanställda planerings-underlaget får Svenska kraftnät besluta, i en uppkommen elbristsituation, om frånkopp-ling, som därefter verkställs av elnätsföreta-gen. Energimyndigheten ansvarar nu för Sty-rels genomförande. Under 2011 införs sys-temet och planeringen drar igång.

• •

Helena Lindberg, Generaldirektör MSB

Page 14: Offentliga Affärer nr-1 2011

14 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

teMA: offentliG SÄKerHet

älften av bilderna från övervak-ningskameror är värdelösa som bevismaterial. 2010 fick polisen i södra och mellersta Skåne in över-vakningsbilder i samband med 1 900 brott. Men bara varannan bild

ledde till identifiering av gärningsmannen. Detta trots att även maskerade gärningsmän kan identifieras på övervakningsbilder om bilden är av tillräckligt god kvalitet, rap-porterar Sydsvenska Dagbladet. Kamerorna sitter i fel vinkel, är gamla eller ur funktion.

H Länsstyrelsen i Skåne utfärdat 565 till-stånd till allmän kameraövervakning i Malmö. Ett tillstånd innebär tillåtelse att sätta upp kameror på en viss plats och kan inkludera allt mellan en och flera hundra ka-meror. I tillståndsprocessen vägs den brotts-förebyggande effekten mot allmänhetens integritet. – Vår roll är att se till att det inte finns omotiverat mycket kameraövervakning i samhället, säger Maria Lerstorp på länssty-relsen i Skåne till Sydsvenska Dagbladet.

Dåliga övervakningskameror

För att minska möjligheten för obehöriga att komma åt uppgifter ur elektroniska pa-tientjournaler har ett antal kommuner arbetat fram ge-mensamma principer för att höja IT-säkerheten. Initiati-vet är taget av kommunerna i

Samarbete ska höja IT-säkerheten

Stockholmsregionen och även Stockholms läns landsting förväntas skriva under princip-programmet. Det pågår också ett arbete med att få kommu-ner utanför Stockholmsregio-nen att ansluta sig.

Effektivt lokalt brottsförebyg-gande arbete kräver samver-kan. En ny handbok ger stöd till Polisen och kommunerna i samarbetet att förebygga brott.

Handboken i praktisk samver-kan är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, Brottsförebyggande rådet och Rikspolisstyrelsen.

Polis & kommuner vässar samarbetet

ärmare hälften av svenska företag med tio anställda eller fler har en policy för IT-säkerhet, visar statistik från Statistiska Centralbyrån. Det är den högsta andelen inom EU. Den vanligaste risken som tas upp i poli-

cyn är att data förstörs på grund av angrepp och oförutsedda händelser. Det är också vanligt att IT-säkerhetspolicyn tar upp ris-ken för att hemliga uppgifter röjs genom in-trång, bedrägeri eller misstag. Vilka som upprättat en formell policy va-rierar dock kraftigt mellan olika branscher. I den finansiella sektorn har nio av tio före-tag en policy och minst vanligt är det inom byggindustrin samt inom hotell och restau-rang, branscher där IT-användningen är för-hållandevis låg. Det finns ett tydligt samband mellan stor-leken på företagen och hur vanligt det är att de har en formellt fastställd IT-säkerhetspo-licy. Ju större företagen är, desto vanligare är det att de har en sådan policy. I företag med 1-9 anställda är det 19 procent som har en policy för IT-säkerhet medan motsvarande andel är 87 procent bland företag med 250 anställda eller fler.

NSvenska företag bra på IT-säkerhet

Page 15: Offentliga Affärer nr-1 2011

15 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Oavbrutet skydd för servrar och stationära och bärbara datorer.

Perimeter för antivirus och anti-spamskydd.

Filter för innehåll och uppkoppling.

Aktivitetsrapporter för e-posttra�k.

Administrationen kan delegeras.

Webbmail med tio dagar e-postbackup.

Lokal meddelartjänst för e-post.

Kon�gurering på företags-, domän- och användarnivå.

cloudprotection.pandasecurity.com

Upptäck Panda Cloud Protection; optimal säkerhet för ditt företag med minimal investering i tid, personal och infrastruktur.

Skydd mot skadlig kod, botnät, phishing och avancerade hot i Web 2.0.

Kontroll över tillgången till webben och användandet av bandbredd.

URL-�ltrering och granulär kontroll av applikationer för Web 2.0.

Skydd mot förlust av data (DLP).

Globala rapporter i realtid.

Surfa säkert och kontrollerat.

E-post ren från skadlig kod, spam och phishing.

Perimeter för antivirus och anti-spamskydd.

Filter för innehåll och uppkoppling.

Aktivitetsrapporter för e-posttra�k.

Administrationen kan delegeras.

Webbmail med tio dagar e-postbackup.

Lokal meddelartjänst för e-post.

Kon�gurering på företags-, domän- och användarnivå.

Vilken av våra molntjänster behöver ni?Titta in på cloudprotection.pandasecurity.comeller ring oss på 08-505 532 00 så visar vi vilkafördelar ni får med hjälp av Panda Securitys tjänster.

Oavbrutet skydd för servrar och stationära och bärbara datorer.

Proaktivt skydd mot skadlig kod för �ler, e-post, HTTP/FTP och chatprogram.

Personlig brandvägg med centraliserad eller lokal hantering.

Automatiska P2P-uppdateringar.

Pro�lbaserade skyddsinställningar och grupphantering.

On-demand och schemalagd skanning där resultaten syns i realtid.

Detaljerade, sammanfattande rapporter, även med nyckeltal.

Vore det inte bra och dags att få bättre koll på vad molnet kan göra för säkerheten i er organisation? Vi har Sveriges bästa support som gärna gör en kostnadsfri demonstration av hur det fungerar.

Salem är summan av olyckor, bränder, våldsbrott, inbrott och stöld per 1000 invånare minst i landet visar SKLs rap-port. Övriga kommuner som placerar sig i toppen är Habo, Öckerö, Lomma och Nykvarn. Det visar rapporten Öppna Jämförelser Trygghet och Säkerhet från Sveriges Kommuner och Landsting.

För tredje året i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) resultat- och resursindikatorer inom området trygghet och säkerhet. Rapporten redovisar värden och rangord-ning för samtliga kommuner. – Genom att aktivt arbeta med trygghet och säkerhet ökar en kommuns attraktivitet, där vill människor bo. Vi tar fram Öppna jämförelser för att stödja kommunernas arbete med att följa upp, utvärdera och utveckla området trygghet och säkerhet, säger Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting.En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmed-vetande grundar sig på faktiska förhållanden. – Om alla kommuner hade samma utfall som den kommun som har lägst antal skador, lägst antal brott och lägst antal ut-vecklade bränder skulle många människor slippa ligga på sjukhus och många byggnader skulle undgå att bli förstörda i brand. Verkligheten är naturligtvis inte så enkel, men strävanden att förbättra sina resultat kan leda till både en effektivare verksam-het och stora besparingar, säger Håkan Sörman. – Vi har beräkningar som visar att drygt 500 000 oönskade händelser kan undvikas varje år, vilket innebär att man skulle kunna undvika olyckor, bränder eller inbrott i genomsnitt för var 9:e hushåll, säger Håkan Sörman. Rapporten visar även att andelen människor som oroar sig för att drabbas av olika händelser är betydligt större än andelen som uppgett att de drabbats. Av de kommuner som studerats är män-niskor minst oroliga för att drabbas av trafikolyckor och inbrott i Öckerö, minst oroliga för våld/övergrepp i Skellefteå och minst oroliga för bränder i Växjö.

ISveriges säkraste kommun är Salem

Page 16: Offentliga Affärer nr-1 2011

16 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

teMA: offentliG SÄKerHet

Hur ska man hantera en kris framgångsrikt och när behöver en organisation professionell hjälp att ta sig igenom en kris?

et viktigaste för att kunna hantera en krissituation är att ha en funk-tionell krisorganisation. Har man inte det är risken stor att de an-ställda springer som yra höns när något inträffar.

– Det är en mänsklig reaktion att vi rea-gerar som vi gör. Det beror på att vi inte för-mår tänka övergripande och långsiktigt i en krissituation, utan fokuserar på att hantera det omedelbara, säger Erik Trygg. Ett klassiskt krisscenario är en olycksplats. Vi fokuserar oftast på de personer som skri-ker högst eller blöder mest medan vi borde ägna oss åt de som är tysta, som kanske har andnöd och är i akut behov av hjälp. – Detsamma gäller även i andra typer av krissituationer, även om de inte är fullt lika dramatiska. De personer som tyst drar sig undan behöver ofta lite extra tillsyn. För att ledningen ska veta vad som behö-ver göras och hur det ska göras är en krisor-ganisation och en krisplan en nödvändighet. En väl förberedd organisation har större förmåga att hantera krisen konstruktivt. Nå-got som dessutom kan ge positiva effekter senare. – En väl hanterad kris stärker ofta per-sonalen, ökar sammanhållningen och ger goodwill utåt, säger Erik Trygg.

Kris kan vara braOrdet kris kommer från grekiskan och bety-der vändpunkt, plötslig förändring. – Vi associerar ofta ordet kris till något negativt men det behöver det inte nödvän-digtvis vara. Det kan vara att vi står inför en förändring, säger Erik Trygg. En traumatisk kris kan till exempel vara att en medarbetare hastigt avlider eller att en allvarlig olycka händer när personalen är ute och reser tillsammans. En kris kan också uppstå om en medarbetare avslöjas ha stulit, eller en chef har fuskat med redovisningen eller andra typer av oegentligheter.

Den första chockenVad händer under en kris? Ofta kan man ana likartade psykologiska faser som vi går igenom i krishanteringen. Chockfasen varar oftast från några minuter till några timmar

Nu är det kris!

Di samband med händelsen. Den karaktäri-seras av beskrivningar ”som att tiden stod stilla, jag förstod inte vad som hände, jag blev alldeles blank inombords” eller att den drabbade bara går ifrån platsen utan att till synes ha reagerat. Under reaktionsfasen börjar personen reagera på det man varit med om. Klassiska symptom är att återuppleva händelsen, på-trängande tankar och minnesbilder. – Att återuppleva händelsen är mycket svårt att värja sig emot, minnesbilderna kan vara väldigt påträngande. Det är inte ovan-ligt att man försöker undvika situationer som påminner om det man varit med om. Det är också vanligt att man får en ökad känslighet för till exempel ljud. Fysiska re-aktioner är också vanligt, hjärtklappning, svettningar, illamående, yrsel eller darrning-ar. – I de första faserna i kris är kroppen i obalans och skapar dessa fysiska reaktioner. Det påverkar också sättet vi tänker på och orsakar koncentrationssvårigheter, sömn-problem, humörsvängningar och att vi ältar våra upplevelser. Den allvarligaste känslomässiga reaktio-nen är att sluta sig och dra sig undan.– Det man behöver är att prata, och vara med människor man känner sig trygg med.

Bearbeta händelsenEnligt vissa tar det cirka ett år att ta sig ige-nom en kris men Erik Trygg tycker att tids-uppskattningen är missvisande. – För en del går det fortare och för andra tar det längre tid. Det hänger också samman med vad man varit med om. De flesta har en tydlig före- och efterkäns-la om händelsen man varit med om varit om-välvande. – Det man gör under det här året är hur som helst att man bearbetar det man varit med om. Därför brukar denna fas kallas bearbet-ningsfas som följs av en nyorienteringsfas. Man kan ofta lägga märke till en vändpunkt. Innan dess har fokus mest varit på det man varit med om men så småningom börjar man lyfta blicken framåt. Det kan vara vardagliga små saker som vad man planerar att laga till

I de första faserna i kris är

kroppen i obalans och skapar dessa fysiska reaktioner.

Erik Trygg beskriver fyraolika typer av kriser:

Hotkriser – när en organisation till exempel hotas av nedläggning eller nedskärningar, en medarbetare kan bli hotad på grund av sitt yrkesutförande eller en medarbetare blir dödssjuk. Dessa händelser väcker ofta oro och ångest.

Förlustkriser – utgår ifrån individen upplevelse när någon i dess närhet dör eller förlorar jobbet, vid separation eller att någon förlorar en kroppsfunk-tion med anledning av olycka eller sjukdom. Dessa händelser väcker ofta sorg.

Ansvarskriser – uppstår för någon som känner sig ansvarig för en hän-delse, vilket kan vara att bli ertappad med att till exempel ha stulit från arbetet, eller att ha underlåtit att rap-portera att en medarbetare har stulit. Båda händelserna väcker skuld hos den berörda.

Kränkningar är en annan typ av kris, och väcker ofta skam hos den drab-bade. Dessa händelser leder till att man skuldbelägger sig själv och vill helst dra sig undan.

Page 17: Offentliga Affärer nr-1 2011

17 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

teMA: offentliG SÄKerHet

middag eller att tapetsera om ett rum. – Det betyder inte att man har glömt bort vad som hänt, men det är ett tecken på att man har kommit en bit på vägen, säger Erik Trygg.

Vi vill hitta meningDet finns två viktiga frågor man jobbar med under bearbetningsfasen. Det första rör vad man har varit med om rent faktamässigt, vad har hänt, men också på ett psykologiskt plan; vad är det jag varit med om? Den an-dra frågan handlar om hur jag ska förstå, och integrera det här i mina andra erfarenheter så att det blir meningsfullt. Vi behöver åter-upprätta vår känsla av sammanhang.

ArbetsgivaransvaretVi frågar Erik Trygg om vad han anser är ar-betsgivarens ansvar i en kris. – Arbetsgivaren har ett moraliskt ansvar att bygga en krisorganisation och att ha en krisplan. Chefer är nyckelpersoner i kriser och de behöver få utbildning i psykologisk krishantering. När krisen väl inträffar söker man sig till människor man har förtroende för. – Ibland får jag förfrågningar om att be-söka en organisation direkt inpå en händelse men det är inte helt enkelt eftersom jag är obekant för medarbetarna. Då brukar jag is-tället föreslå att träffa chefsgruppen, erbjuda handledning och kolla av hur de mår – om de är i balans. Erik påpekar också att det handlar om fullt normala reaktioner på svåra situationer, inte några psykiska störningar. Man behöver inte nödvändigtvis få professionell hjälp utan kan ta hjälp av de människor som finns runt omkring. – Jag tycker också att det är chefens ansvar att samla alla medarbetare, att ha koll på var de befinner sig och ganska omgående sätta

sig ner och samtala i grupp. Det är viktigt att det finns gott om tid och att ge alla möj-lighet att uttrycka sina tankar och känslor. Ytterligare en träff bör bokas in en eller två veckor senare. Ritualer och ceremonier kan vara bra, till exempel en kondoleansbok eller ett foto på en avliden medarbetare.– Ritualer ger skelett där man kan hänga upp sina känslor.

Känn dina medarbetareVid en kris bör chefen analysera samtliga av sina anställda och överväga deras förmåga att hantera situationen. Har man familj och vänner är man till exempel bättre rustad att hantera svårigheter, medan en tystlåten, ensamstående medarbetare bör ägnas mer uppmärksamhet. Direkt efter en kris bör ingen gå hem utan att ha stämt av med sin chef först. – På samma sätt som vid en olycksplats bör vi oroa oss mest för de tystlåtna, de käns-lomässigt inbundna.Många frågar vad man ska göra när en med-arbetare drabbats av en svår kris. – I det läget är våra behov väldigt grund-läggande. Man behöver värme, både psyko-logiskt och fysiskt, något varmt att dricka, man behöver få vila och bli vänligt bemött och sedd i sina upplevelser.

Håll om och håll tystErik Trygg pratar om att det finns tumregler att förhålla sig till – håll om, häll i, håll ut och håll tyst. – Jag vill noga påpeka att det inte bör vara alkohol man ger att dricka, utan kaffe, te el-ler något annat. Håll ut, eftersom det kan vara jobbigt att vara med en person i kris och håll tyst, prata inte så mycket utan lyssna is-tället. Ställ frågor om händelsen; vad tänkte du? Vad kände du? Ställ inte krav på att per-sonen måste berätta, hon eller han måste få göra det på sitt eget sätt. Jag brukar ange att förhållandet ska vara 90/10, den krisdrab-bade pratar 90 procent och du 10 procent.Chefen behöver också ge information, även då det inte framkommit någon ny informa-tion att ge. – Har ni ingen ny information så återupp-repa det ni vet. Berätta också vilka steg ni planerar ta. På så sätt kan ni minska ryktes-spridningen och det ger en viss trygghet.

När hjälp behövsMed en väl utarbetad krisplan finns redan kontakter med professionella terapeuter om det skulle behövas. – Det är inte läge i en kris att gå ut och leta efter en kompetent terapeut. Då bör man re-

dan ha en bra kontakt med till exempel sin företagshälsovård. Hur ska man veta vilken typ av terapeutisk inriktning man behöver i händelse av kris i organisationen? – Det spelar faktiskt ingen roll, i kris är vi rörande överens om vad som behöver göras oavsett inriktning. Det viktiga är att man möter en legitimerad psykoterapeut med er-farenhet av psykologiskt krishantering.

Att utforma en krisplanEn krisplan bygger på att man tänker ige-nom vad som kan hända, en riskbedöm-ning, vad är troligast och vilka konsekvenser får händelserna? Dessutom behövs en väl genomtänkt organisation för krishantering. Det är en temporär organisation som har till uppgift att hantera kriser. Krisorganisationen leds av en krisledare – som har mandat och befogenhet att agera och fatta beslut i krisen. I den akuta krisen finns inte utrymme att diskutera utan man behöver kunna peka med hela handen. Till sin hjälp har krisledaren en stab med olika ansvarsområden, till exempel att ansvara för kommunikation, att räkna in alla medarbe-tare, att tillhandahålla filtar, kaffe, smörgå-sar och inte minst att dokumentera. Någon i krisorganisationen behöver kanske även ansvara för ordinarie verksamhet. Alla viktiga beslut ska fattas av krisledaren och krisorganisationen fungerar så länge kri-sen behöver hanteras. – När jag arbetar med en organisations krisplan ser jag alltid till att involvera den som är ansvarig på företaget. Det är viktigt att krisplanen är lokalt förankrad och det är bättre om de själva varit med i arbetet att ta fram krisplanen. Det ska finnas krisdokumentation på alla avdelningar och den bör vara pedagogiskt utformad . Viktig information som behöver vara tillgänglig snabbt får till exempel inte gömmas långt in i en text. Instruktioner ska vara överskådliga och lättfattliga. När krisplanen är utarbetad och formu-lerad behöver organisationen tränas och ut-bildas. Beroende på organisationens storlek kan alla eller bara cheferna utbildas i psyko-logisk krishantering. – Jag tycker att ett minimum är att första linjens chefer samt krisledningen utbildas. Nyttan med en väl genomtänkt krisorga-nisation är att personalen känner sig trygg, man minimerar risken för produktionsbort-fall och om krisen hanteras bra kan det bidra till organisationens goodwill, avslutar Erik Trygg.

Malin Ulfvarson

Erik Trygg är legitimerad psykoterapeut och organisationskonsult på hälsoföretaget Betania och har stor erfarenhet av att hjälpa organisa-tioner att hantera kriser av olika slag.

Page 18: Offentliga Affärer nr-1 2011

18 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

teMA: offentliG SÄKerHet

Page 19: Offentliga Affärer nr-1 2011

19 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

teMA: offentliG SÄKerHet

Vissa kommuner testar enstaka tjänster i molnet medan andra satsar allt. Men hur är det med säkerheten?

et har pratats om att köpa IT som tjänst i många år men kunskaperna hos beställarna har varit bristfällig. På senare tid har det ändrats väsentligt. – Framförallt har offentlig sektor tagit steget in på områden där man

känner sig säker, på enskilda tjänster som är lätta att överblicka, säger Lennart Jonsson på Logica.Logica är ramavtalsleverantör i molntjänster på Kammarkollegiets båda avtal inom E-förvaltning samt IT-drift. Lars Jonsson har förståelse för att säkerhe-ten är en aspekt som oroar. – Det gäller att vara tydlig i sin beställning med de säkerhetskrav man har. Det innebär att myndigheter och kommuner måste sä-kerhetsklassa sin information. Vissa tjänster är alltså mer gångbara än an-dra i molnet och Lennart Jonsson tror inte att myndigheter och kommuner kommer att efterfråga molntjänster för att hantera hela sin IT-verksamhet. – Nej, det är jag tveksam till. Molntjäns-ter kan ibland vara svåra att kombinera med varandra på grund av bristande standardise-ring i molnet. Det kommer alltid att finnas funktioner som är svåra att få i molnet, säger Lennart Jonsson.

Molnkommunen SalemTony Söderlund, IT-chef på Salem kommun är beredd att säga emot. I Salem har man fattat ett principbeslut att all IT som köps in framöver, både hårdvara och program-vara, ska läggas i molnet. Strategin innebär att man år 2015, när befintliga avtal löpt ut, kommer att ha all sin IT i molnet. – Vi har gjort en grundlig utredning av marknaden och vad som gäller rent juridiskt och vi kom fram till att molnet är den säk-raste och framförallt mest kostnadseffektiva lösningen, säger Tony Söderlund.

D

100% moln – hur säkert är det?

Det första steget ut i molnet togs i novem-ber 2010 då man lät 900 anställda och 2 500 elever gå över till Google Apps istället för den vanliga Microsoftmiljön.– Google Apps kostar inte en krona för den pedagogiska verksamheten! Det kommer ge helt nya pedagogiska möjligheter i skolan. Samtidigt som vi spa-rar väldigt mycket pengar eftersom Google Apps inte kostar en krona för den pedago-giska verksamheten, säger Tony Söderlund.Säkerheten håller honom inte sömnlös om nätterna. – Tvärtom ökar säkerheten i molnet. Idag har vi all våra data samlad i den egna server-hallen, vid ett intrång kommer man åt allt. I molnet är data uppdelad på olika ställen, vilket säkerhetsmässigt blir en tryggare lös-ning. Vissa oroar sig för att flytta sina data utan-för Sveriges gränser, med risk för ökad insyn beroende på vilka sekretessregler som gäller i värdlandet. – Det finns idag överenskommelser, till exempel den så kallade Safe Harbour, där flera länder enats om vilka regler som ska gälla för molnet. En molnleverantör som är certifierad enligt Safe Harbour förbinder sig att hantera data enligt ägarlandets regler. Därmed kändes det tryggt för Salem att satsa. – Om ett företag som Google skulle bryta mot reglerna skulle framtiden för moln-tjänster vara förlorad, säger Tony Söderlund.Han har dessutom varit noga och detalje-rat sitt avtal med Google så att de i sin tur endast får placera Salems kommundata hos underleverantörer som är anslutna till Safe Harbour.

I mindre skalaI Norsjö kommun har man sedan förra året köpt tjänster i molnet – spamhantering och

antivirus. Tjänsterna körs på servrar utanför kommunens egen datorhall. – I praktiken vet vi inte var tjänsterna körs, inte ens om de körs i Sverige, säger Mona Lindfors, driftansvarig på Norsjö kommun. Inkommande e-post skickas via leverantö-rens filter, uppenbara spam blockeras medan mer tveksamma flaggas i personens inkorg. – Vi hade stora bekymmer med spamhan-teringen, den krävde mycket administration. Som offentlig verksamhet har vi ju krav på oss att vi måste läsa alla mejl, men det finns ingen organisation som skulle klara av det idag. Med den nya tjänsten har man därmed förenklat livet för både IT-personal och medarbetare. – Det här är våra första trevare ut i mol-net. Inställningen till molntjänster varierar bland småkommunerna här omkring. Vissa IT-medarbetare är rädda att förlora jobben till externa leverantörer medan andra menar att det ger oss möjlighet att ägna oss åt rätt saker. Även antivirustjänsten har underlättat li-vet på IT-avdelningen.– Vi behöver inte längre uppgradera antivi-rus internt, det sköts automatiskt. Säkerhetsfrågorna var det som kändes svårt inledningsvis, men vi har fått bra svar på våra frågor från leverantören Panda Se-curity och vi bestämde oss för att satsa, säger Mona Lindfors.

Malin Ulfvarson

Om Google skulle bryta mot reglerna skulle framtiden för

molntjänster vara förlorad.”

Page 20: Offentliga Affärer nr-1 2011

20 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

tEMA: E-förvaltning

Page 21: Offentliga Affärer nr-1 2011

21 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

teMA: offentliG SÄKerHet

asserkort och taggar har i regel ett utgångsdatum som kan vara ett an-tal månader eller år framåt i tiden. Dessa går givetvis att spärra men då gäller det att veta om att personen har slutat sin anställning eller bytt

arbetsplats inom kommunen, säger Lena Salomonsson, driftansvarig på Härnösands kommuns IT-enhet. Lena Salomonssons rapport visar att bara en av tio följer de regler och rutiner som finns för hur man tar bort passerkort och inloggningar. – För att komma tillrätta med problemet så pågår nu ett projekt. Projektet innefat-tar en ny windowsdomän som ska ersätta två gamla, samt införande av ett automa-tiskt kontohanteringssystem, automatiken uppdaterar systemen så fort uppgifter rap-porteras. Det ska vara enkelt så att alla lätt kan följa rutinerna och vi förbättrar också informationen om detta till personalen.

P

Bara en av tio följer de regler och rutiner som finnsMånga kommunanställda som slutar behåller både passerkort och inloggningar till datanät och telefonisystem, vilket gör att dessa personer fortfarande kan ha tillträde till kommunens lokaler och system efter avslutad anställning. Det framgår av en rap-port som IT-enheten i Härnösands kommun tagit fram.

Fakta

Härnösand är belägen i sydöstra Ånger-manland och i kommunen bor totalt  24 675 personer (2009-12-31).

Kuststaden Härnösand grundades år 1585 och är idag residensstad i Västernorrlands län.

Uppgifter om att många vakanta telefonan-knytningar skulle kosta kommunen stora pengar i abonnemangskostnader är ett miss-förstånd. Det handlar i huvudsak om inter-na kostnader som ligger på fel verksamheter, ett resultat av bristande rutiner för rappor-tering av ändringar av de fasta anknytning-arna. Medarbetare byter arbetsplats eller slutar men man missar att säga upp/flytta telefonanknytningarna, förklarar Lena Salo-monsson.

Bygger ny serverhall– Det händer mycket i Härnösands kommun just nu. Vi bygger om vår serverhall som vi hoppas ska vara klar till månadsskiftet febru-ari/mars. Den 28 januari säkrades elförsörj-ningen genom att en separat matning och central till serverhallen installerades. En ny kylanläggning med redundanskyla kommer att monteras inom ett par veckor. Den nya kylanläggningen bidrar till energibesparing, ökad driftsäkerhet och minskade kostnader, säger Lena Salomonsson.

Trådlöst nätverk på gångFör att möta kommunens ökade behov av trådlös uppkoppling till t.ex. bärbara datorer och smarta telefoner, har Härnösands kom-mun startat ett pilotprojekt för utvärdering av trådlöst nätverk. IT-enheten har tillsammans med Härnö-sands energi och miljö köpt utrustning för att kunna bygga ut det trådlösa nätverket för våra lokaler, berättar Lena Salomonsson.Pilotprojektet pågår fram till den 31 mars 2011.

Arne Öster

Page 22: Offentliga Affärer nr-1 2011

22 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

NYheter

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Kolada samlar statistikenFrån och med 1 januari får kommuner och landsting ett nytt verktyg för jämförelser och analys.

Förslag till nya regler vidhyra av lokalerKonkurrensverket föreslår en ändring i upphandlingsreglerna för att undvika problem när myndigheter tecknar hyresavtal för lokaler.

Låt inte Trafikverket utvärdera sig självtEn fristående myndighet är mer lämp-lig att utvärdera Trafikverkets egen vinterberedskap än Trafikverket självt. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissvar till regeringen.

Låg andel IT-sourcing i offentlig sektorDen offentliga sektorns IT-kostnader uppgår till drygt 40 miljarder kronor. Av detta har endast 3,1 miljarder kro-nor konkurrensutsatts och överförts till externa IT-leverantörer.

OECD analyserar Småland och BlekingeDe fyra länen Kronoberg, Blekinge, Jönköping och Kalmar ska göra en gemensam OECD-studie. Kostnaden hamnar på 4,6 miljoner kronor.

Samarbete förenklar räddningsinsatserEtt 20-tal myndigheter tecknar avtal för utbyte av geodata, vilket kommer att underlätta miljöarbete och rädd-ningsinsatser. - Detta är pionjärarbete, säger Lantmäteriets generaldirektör Stig Jönsson.

Riktlinjer för säkrare molnDataföreningen erbjuder riktlinjer för att främja utvecklingen av säkra molntjänster.

Medicinsk hjälp i mobilenSjukvård, patienter och anhöriga kan nu enkelt se instruktionsfilmer för lä-kemedel eller medicinska hjälpmedel direkt via sin mobiltelefon.

Halverad vårdtid vid strokeAkademiska sjukhuset i Uppsala har efter aktivt leanarbete lyckats korta väntetider och snabba upp vårdin-satser.

Klimatkommuner ställer krav på miljöministern– Flera Klimatkommuner har mål som är betydligt högre satta än det nationella - som dessutom ska uppnås med lokala åtgärder, säger Klimatkom-munernas ordförande Lars Bergwall.

iksrevisionen har granskat 28 järn-vägsprojekt och konstaterar att de inte håller budget. I genomsnitt lan-dade kostnaderna på 55 procent mer än planerat, i absoluta belopp hand-lar det om 2,8 miljarder kronor. En ny granskning från Riksrevi-

sionen visar på ett flertal brister i kontrollen och uppföljningen av kostnader i stora järn-vägsinvesteringar. Trots att problemen varit kända i decennier har inte tillräckliga åtgär-der vidtagits av regeringen och Trafikverket.– Vår granskning av kostnadskontrollen i väginvesteringar nyligen visade på liknande problem som för järnvägsinvesteringar. I

Rbåda fallen handlar det om miljardbelopp och vi kan konstatera att det finns en risk för att skattebetalarnas pengar inte används ef-fektivt. Bristen på uppföljning gör det svårt att dra lärdom av gjorda erfarenheter, vilket försvårar effektiviseringsarbetet, säger riks-revisor Claes Norgren. Riksrevisionen konstaterar dock att Tra-fikverket har börjat arbeta aktivt med att identifiera och prissätta osäkerheter och risker samt följa upp kostnadsutvecklingen i enskilda projekt med större precision. Regeringen bör i sin tur förbättra uppfölj-ningen och underlätta en ökad precision i budgeteringen av järnvägsprojekten.

Järnvägssatsningar spränger budget

ammarkollegiets upphandlings-stöd har publicerat två nya vägled-ningar för kommuner och lands-ting som upphandlar enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Den ena vägledningen består av en checklista inför arbetet med att

utforma förfrågningsunderlag. Syftet är att förfrågningsunderlagen som produ-ceras i landet ska bli enhetliga och enkla att förstå. Ett annat syfte är att bidra till att kraven som ställs är relevanta och inte mer omfattande än nödvändigt.

KDen andra vägledningen är ett stöd för upphandlare vid framtagande av krav på tjänsten vid upphandling av primärvård enligt LOV. – Under det kommande året kommer vi att utveckla ytterligare vägledningar för hälso- och sjukvårds- samt vård- och om-sorgssektorn, säger Elisabeth Åkrantz, projektledare på Upphandlingsstödet.

Låt dig vägledas i LOV-upphandling

Page 23: Offentliga Affärer nr-1 2011

23 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

TESTA

GRATIS!

Page 24: Offentliga Affärer nr-1 2011

24 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

Den offentliga upphandlingen används i allt högre utsträckning som ett instrument för att påverka samhället, exempelvis genom att ställa miljö- och sociala krav, driva innovation eller inverka på arbetsmarknaden.

Det är självklart positivt om upphandlande myndigheter kan påverka samhället i positiv riktning. Kravställandet skall vara en natur-lig del i upphandlingen. Leverantörer inspi-reras till att fortsätta sitt arbete om vi som upphandlande myndigheter uppmärksam-mar detta. En leverantör vill naturligtvis bi-dra till ett bättre samhälle men måste även få s.k. credit för sina investeringar och insatser.

Rent allmänt så är ju konsumentmakt ett vedertaget begrepp. Det är därför förståeligt att olika intressen vill påverka genomför-andet av upphandling, i syfte att styra. Jag tycker därför att vi får vara öppna för att an-passa och förändra vårt upphandlingsarbete utefter de intressen som har att styra och be-sluta i upphandlingsarbetet.

Med utgångspunkt från de motiv som ligger bakom reglerna om offentlig upphandling – att med iakttagande av de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna tillse att offentliga medel används effektivt – kan naturligtvis ifrågasättas om den offentliga upphandlingen jämväl ska användas som ett verktyg att driva en sådan utveckling. I ett längre perspektiv kanske det kan påstås leda fram till en effektivisering som bidrar till att ”få mer för pengarna” men i det korta per-spektivet, det som anbudsgivarna trots allt i förstone har att beakta, är det tveksamt.

exPertPANeleNsvararsvarar

Ser inga negativa effekter med detta. Det är dock viktigt att krav som ställs också följs upp så att leverantörer tävlar på lika villkor och att vinnaren är en rättmätig vinnare.

Det är framförallt att det kan bli svårare att genomföra upphandlingar, ju fler pa-rametrar som ska beaktas. Det i sig kräver utbildning och kompetensutveckling för att hanteras. Vilket i och för sig inte är något negativt, men kan vara kostsamt. Men det kan även bli kostnadsdrivande, dels genom att processen tar längre tid, men även att krav som ställs kan driva upp priserna.

Att i upphandlingar formulera krav, som mer tar sikte på att påverka/styra utveck-lingen av exempelvis arbets- och processfor-mer, än att tillgodose behovet av det som ska handlas upp, riskerar att skapa ett utrymme för godtycke och uppfattas som orättvisa och oproportionerliga. Ett exempel är det som växt fram inom entreprenadupphand-lingar, s.k. partnering, som är en form för ge-nomförande av entreprenader där beställare och entreprenörer/leverantörer tillsammans och systematiskt letar en effektiv form av samverkan för att uppnå ett bättre gemen-samt helhetsresultat. Vare sig det egentliga föremålet för upphandlingen (byggnaden, anläggningen), sättet att utföra arbetet på eller den totala omfattningen av entreprena-den är således fullt ut definierade vid upp-handlingstillfället och det som rent faktiskt konkurrensutsätts ur mer strikt ekonomisk synvinkel blir därför förhållandevis litet.

Kraven måste vara förenade med varan eller tjänsten som upphandlas.

Så är det, och för att få ett bra resultat så krävs att kravet är anpassat till den marknad som har att svara upp till ställda krav. Jag tycker att ett bra exempel är Miljöstyrningsrådet. De tar fram genomarbetade förslag till krav, i samarbete med företag och organisationer som berörs enligt en fastställd procedur.

En generell inställning är nog den att det är väldigt svårt att utvärdera kompetens och erfarenhet på ett bra och rättvist sätt. Det kan ifrågasättas om det inte t.o.m. är så att just kompetens och erfarenhet bör formu-leras som skall-krav på viss nivå, som sedan inte ska utvärderas/poängsättas vidare. Det kan uppfyllas eller inte. Det finns exempel på upphandlingar där kompetens och erfa-renhet poängsatts i intervall 1 – 10 och man kan naturligtvis fråga sig om det över huvud taget är intressant att anlita en leverantör som poängsätts väldigt lågt, även om denne är extremt billig. Att på det sättet vikta låg kvalitet/lågt pris mot hög kvalitet/högt pris riskerar få förödande effekter.

Hur är din inställning till denna trend?

Vilka är de ev. negativa effekterna av detta?

Finns det områden som är väl lämpade/mindre lämpade för att formulera som upphandlingskrav?

Page 25: Offentliga Affärer nr-1 2011

25 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

SOFIEROVas H 200 mm · B 110 mm 1 x 63834/21Skål H 130 mm · B 200 mm 1 x 63834/13OF H 85 mm · 18 cl 8 x 63834/40 Karaff H 245 mm · 75 cl 1 x 63834/81

MITT & DITTSnaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/02Snaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/06 Snaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/04Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/02Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/04Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/06

INTERMEZZOTumbler H 110 mm · 22 cl 6 x 62574/32Vitvin H 200 mm · 17 cl 6 x 62574/16Rödvin H 220 mm · 25 cl 6 x 62574/18Champagne H 250 mm · 20 cl 6 x 62574/14Karaff H 305 mm · 112 cl 1 x 62574/85

CHRYSTAL EYESkål H 105 mm · B 270 mm 1 x 65524/33Vas H 375 mm · B 160 mm 1 x 65524/25

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMANBrains H 75 mm · B 45 mm 1 x 70 90307Vas H 295 mm · B 95 mm 1 x 70 49250 Skål H 120 mm · B 210 mm 1 x 70 59252Skulptur H 150 mm · B 155 mm 1 x 70 90336

VISIONSkål H 120 mm · B 330x220 mm 1 x 70 50801Vas H 285 mm · B 170 mm 1 x 70 40806

NEW FRIENDSTumbler And H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90953Tumbler Räv H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90950Tumbler Grävling H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90951Tumbler Vildsvin H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90952Tumbler Fågel H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90852Tumbler Björn H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90853

JACKIESkål H 185 mm · B 320 mm 1 x 70 50805Vas H 500 mm · B 265 mm 1 x 70 40818

SÅ HÄR BESTÄLLER DU DIN GÅVA:1. Kryssa för den gåva du väljer. (Endast ett kryss.)2. Fyll i namn och önskad leveransadress tydligt och lägg kortet på brevlådan.3. Leverans aviseras till nedanstående adress.

Nam

n:

Bost

adsa

dres

s:

Post

nr:

Ort

:

Tele

fon

dagt

id:

E-po

st:

GLASKLART

CRYSTAL EYE 1 st skål, 1 st vasDesign Ingegerd Råman, Orrefors

NEW FRIENDS 6 st tumblerDesign Ernst Billgren, Kosta Boda

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMAN 1 st Brains Jimenez, 1 st Satellite skål, 1 st Satellite vas, 1 st Headman skulpturDesign Bertil Vallien, Kosta Boda

JACKIE 1 st skål, 1 st vasDesign Åsa Jungnelius, Kosta Boda

VISION 1 st vas, 1 st skålDesign Göran Wärff, Kosta Boda

SOFIERO 1 st vas, 1 st skål, 8 st old fashioned, 1 st karaffDesign Gunnar Cyrén, Orrefors

MITT & DITT 6 st snaps, 6 st champagneDesign Erika Lagerbielke, Orrefors

INTERMEZZO 6 st tumbler, 6 st vitvin, 6 st rödvin, 6 st champagne, 1 st karaff Design Erika Lagerbielke, Orrefors

Komplett servis för sex gäster

Glas för sex unika vänner

Whiskey för åtta personer

ExklusivExklusiv

ExklusivG L A S K L A R T E X K L U S I VIbland vill man ge lite mer. 50-årsdagen, pensionen, lång

och trogen tjänst och andra högtidliga ögonblick kräver

helt enkelt lite extra uppmärksamhet.

Med GlasKlart Exklusiv får mottagaren själv välja mellan

åtta exklusiva alternativ. En uppskattad present som för

evigt kommer att påminna om det speciella tillfället.

Pris: 5 000:- exkl. moms + frakt 75:-. Värde upp till 7 400 kr. GlasKlart Exklusiv f inns även i valören 2 000 kr med

produkter värda upp till 3 100 kr

F ö R y T T E R L I G A R E I n F o R m AT I o n , Ko n TA K TA C h R I S T E R J AC o b S S o n :

0 4 7 8 - 3 4 5 9 0 / / C h R I S T E R . J AC o b S S o n @ o R R E F o R S . S E

Vi kan säkerligen ställa högre krav och bli tuffare. Men vi måste också ställa krav på oss själva. I da-gens intensiva samhälle utlovas ofta leveranser på kort tid, men är detta nödvändigt? De sociala kra-ven kan vi säkerligen spetsa till men uppföljningen är svår tyvärr. M.a.o. så utvecklas vi hela tiden och vågar allt eftersom men leverantörerna måste ac-cepterar det vi gör, därmed är dialogen viktig.

Jag uppfattar det som att vi är duktiga på att ställa miljökrav. Men har ingen överblick över den sam-lade situationen som jag tolkar att frågan omfattar. Det är därför svårt att ha en bestämd uppfattning, om vad som är mycket och vad som kan bli mer.

Numera anges i lagen om offentlig upphandling att den upphandlande myndigheten bör beakta miljö-hänsyn och sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar det. Hur detta ska tillämpas i praktiken utan att komma i konflikt med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna återstår att se. Ett exempel på det senare är diskussionen om möjligheterna att, vad gäller livsmedel, ställa krav som följer svenska regler, som i vissa avseende går längre än de inom unionen. Kammarrätten har i en färsk dom konstaterat att det är förbjudet och att det heller är acceptabelt att blanda in krav på kommande EU-bestämmelser. I det aktuella fallet hade krav ställts på att kött-, fågel- och äggproduk-ter skulle vara producerade i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning.

Finns det områden där du anser att vi i större utsträckning bör ställa krav, än vad vi gör idag?

ställ en fråga till expertpanelen, mejla till [email protected]

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef,Alingsås Kommun

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult,Konsult i Sydost

Eva-Maj Mühlenbock, Advokat,Advokatfirman Lindahl

Page 26: Offentliga Affärer nr-1 2011

26 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

Juridik

Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och kon-kurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rättsområdena. Hon ingår i Lindahls kompetens-grupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Cham-bers Global avseende offentlig upphandling.

Olof Hallberg är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl. Han har särskild erfarenhet inom offentlig upphandling samt miljö- och fastighetsrätt och har varit verksam som jurist i över tjugo år. Olof är ledamot av Sveriges Advokatsamfund sedan 2002.

om advokat ställs man allt oftare i den märkliga situationen att själva tidsåtgången för överprövningspro-cessen blir avgörande för hur den genomförda upphandlingen kommer att avslutas.

När en offentlig upphandling ska genom-föras måste den upphandlande myndighe-ten ange hur länge lämnade anbud ska vara giltiga. Lagstiftaren har ansett det nödvän-digt för att upphandlingarna ska kunna ge-nomföras på ett rationellt sätt – det framgår av förarbetena. Den upphandlande myndig-heten måste därför överväga en rimlig tid.

Lång eller kort tidNär en upphandlande myndighet övervä-ger en rimlig tid för anbudens giltighet gör sig flera omständigheter gällande. Utgångs-punkten torde vara den upphandlande myn-dighetens affärsmässiga behov av att slutföra upphandlingen inom sådan tid att behovet kan uppfyllas, och den valda tidsgränsen ska därför möjliggöra en jämförelse av konkur-renskraftiga anbud. Anbudens giltighetstid bör därför inte bestämmas så, att den riske-rar försämra förutsättningarna för vissa an-budsgivare att delta, exempelvis genom krav på en anbudsgivare att under lång tid stå fast vid en erbjuden prisnivå eller förfoga över en underleverantörs resurser. De upphandlande myndigheternas sätt att hantera frågan om anbudens giltighetstid varierar. Vissa föreskriver en lång giltighets-tid medan andra väljer en kortare. I vissa fall föreskriver förfrågningsunderlaget en auto-matisk förlängning under viss tid för det fal-let upphandlingen begärs överprövad.

S

Anbudens giltighetstid avgör ofta utgången av överprövade upphandlingar

Prövning ger inget undantagProblemet är att anbudens giltighet löper ut vid den i förfrågningsunderlaget bestämda tiden även om upphandlingen är föremål för överprövning. I de fall den upphandlande myndigheten bedömer det affärsmässigt kan anbudsgivarna tillfrågas om de kan för-länga sina anbuds giltighetstid. I praxis har konstaterats att det är viktigt att alla anbuds-givarna tillfrågas och att åtminstone de som kan komma ifråga för tilldelning av kontrak-tet accepterar en förlängning. Med hänsyn till likabehandlingsprincipen torde också kunna fastslås att det är den upphandlande myndigheten som bestämmer över frågan. En enskild anbudsgivare bör inte kunna tvinga den upphandlande myndigheten att initiera en förlängning. Oavsett vilket riskerar likafullt anbudens giltighetstid att löpa ut under en pågående överprövningsprocess. På senare tid har ett antal mål avgjorts där den upphandlande myndigheten, under sådana omständig-heter, beslutat att avbryta upphandlingen. Huruvida det faktum att anbudens giltig-hetstid löper ut utgör ett godtagbart sakligt skäl för att avbryta upphandlingen och om ett sådant beslut kan fattas under tid då in-terimistiskt beslut om att inte avsluta upp-handlingen gäller är en annan fråga som inte kommer att behandlas här.

Varför är det viktigt?Varför är denna fråga då så viktig? Jo, utan giltiga anbud kan inte domstolens beslut om rättelse genomföras – det går helt enkelt inte att genomföra den nya utvärdering av anbu-den som rättelsen kräver. Det är lätt att inse

Page 27: Offentliga Affärer nr-1 2011

27 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Juridik

att en överprövning som drar ut på tiden ris-kerar att bli det som slutligen avgör hur upp-handlingen kommer att avslutas. Samtidigt är det dystert att konstatera att domstolar-nas hantering av överprövningsmålen tar allt längre tid, detta trots att det är förtursmål. Som ombud är det lätt att känna en frus-tration över detta. En part i överprövnings-processen kan utnyttja anbudstidens giltig-hetstid i strategiska och taktiska syften – en upphandlande myndighet för att ”slippa” anta en leverantör som inte önskas, en an-budsgivare för att få till stånd en ny upp-handling – för att handläggningen i domstol ska dra ut på tiden så långt att ett avbrytan-debeslut fattas och domstolen skriver av må-let.

Det tar för lång tidKan något då göras åt detta och i så fall vad? Om man utgår från att de upphandlande myndigheterna gör en korrekt bedömning av den giltighetstid som krävs för anbuden är det enligt nu gällande regler och praxis faktiskt så, att det enda botemedlet är att överprövningsprocesserna avgörs snabbare. Idag upplever vi ofta att det finns en obalans ur tidshänseende. Leverantör ska begära överprövning inom tio dagar och därefter föreläggs ofta parterna att inom snäva fris-ter yttra sig i olika hänseenden, vilket gör att skriftväxlingen – jämfört med ”vanliga”

tvistemål – avslutas väldigt snabbt. Sedan vidtar en period där man upplever att ing-enting händer, i vart fall inget synbart. Det kan ta veckor eller månader. I vissa fall drar det alltså ut på tiden så att anbudens giltig-hetstid går ut. Ibland är det också så att det behov upphandlingen avser att tillfredsställa inte längre är aktuellt. Vissa domstolar är snabbare än andra. Hur detta ska tolkas är oklart. Antingen har de snabbare domstolarna en effektivare handläggnings- och dömande process el-ler också är domstolarna olika belastade. Domarna gör naturligtvis så gott de kan. Kanske kommer den nya organisationen med övergång från länsrätter till ett färre antal förvaltningsrätter att få en effekt. I sammanhanget kan konstateras att antalet överprövningsmål har ökat – år 2002 var det 343 överprövningar, år 2009 var det 2 083 stycken och under 2010 var det 3 154 stycken.

Har vi effektiva rättsmedel?Oavsett vilket är det inte tillfredsställande och torde knappast stå i överensstämmelse med den unionsrättsliga principen om le-verantörernas rätt till effektiva rättsmedel. Att som leverantör driva en kostsam över-prövningsprocess för att sedan, innan slut-lig dom meddelats, mötas av beskedet att upphandlingen avbrutits och att överpröv-

ningsmålet därför skrivits av är naturligtvis oerhört frustrerande. Även om det är leve-rantörernas intressen som är och ska vara i fokus måste naturligtvis också rättsmedlen vara effektiva ur den upphandlande myndig-hetens perspektiv. Som det är nu kan det bli så, att omständigheter som sällan ifrågasätts (ex anbudens giltighetstid) blir de som, till följd av överprövningens tidsåtgång, i vissa fall avgör hur upphandlingen kommer att avslutas. Konkurrensverket har avslutningsvis i ja-nuari 2011 publicerat ”Siffror och fakta om offentlig upphandling”. Rapporten, som går att läsa på deras hemsida, innehåller mycket spännande ny statistik. Vi kommer att få an-ledning att ytterligare analysera den mycket kraftiga ökningen avseende överprövnings-mål för 2009 och 2010. Finns det särskilda skäl, såsom administrativ hantering hos domstolar eller liknande? Exempelvis inne-bär en överprövning av en samordnad upp-handling att denna leder till ett stort antal målnummer i domstolarna trots att den i praktiken handläggs som ett enda mål.

Olof Hallberg, Advokatfirman LindahlEva-Maj Mühlenbock, Advokatfirman Lindahl

Vissa föreskriver en lång giltighetstid

medan andra väljer en kortare.

Page 28: Offentliga Affärer nr-1 2011

28 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

NYheter

Page 29: Offentliga Affärer nr-1 2011

29 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

NYheter

AXIS P33 Nätverkskameraserie: IP66-klassat utomhushölje, dag/natt, wide dynamic range, H.264, Power over Ethernet, HDTV bildkvalitet, remote zoom och focus, och mycket mer.

Ett effektivt utomhusövervakningssystem skyddar det du värdesätter mest, varnar dig om det händer något oförutsett och kan till och med reagera på lämpligt sätt. Men då måste kamerorna också klara av kraftiga snöfall, intensivt regn och starka vindar – och ändå leverera användbara bilder. Axis utomhuskameror är exceptionellt enkla att installera, vilket sparar värdefull tid och minimerar underhållet.

De tål extrema väderförhållanden och erbjuder suverän bildkvalitet, för ditt övervaknings- system måste ju kunna leverera obestridliga bevis i form av tydliga, skarpa bilder – även i de tuffaste miljöer.

Gör som Axis. Ligg steget före.Besök www.axis.com/outdoor

01:16Bilstöld.

02:10 INFÅNGAD

axis_ad_outdoor-snow_offentligaaffarer_185x132_sv_1101.indd 1 1/14/2011 10:32:02 AM

et finns inget stöd för uppfattningen att sam-ordnade ramavtal pressar priserna. Det framgår av en rapport som professor Mats Bergman vid Sö-

dertörns högskola genomfört på uppdrag av Konkurrensverket.En förhoppning med ramavtal är att de stora volymerna skulle pressa priset, men rapporten förklarar att volymerna inte är tillräckligt stora om man till ex-empel jämför med kommunala upphandlingar. Professorn konstaterar vidare att samordnade ramavtal ökar avståndet mellan upphandlare och de som använder produk-ten, vilket är en nackdel som inte uppmärksammats i någon stor omfattning. Risken blir att upphandlaren helt släpper an-svaret och engagemanget över avtalet när upphandlingen väl är i hamn.

DOklart om fördelar med ramavtal

Denna nackdel överväger troligen ofta fördelarna med specialiserade upphandlare. Ett tecken på detta är att användningen av de statliga ramavtalen är ganska måttlig; enligt Ekonomistyrningsver-kets siffror motsvarar omsättningen på de samordnade statliga ramavtalen bara åtta procent av den poten-tiella volymen. En an-nan indikation är att den olämpliga meto-den att räkna om pris till poäng är vanligare för samordnade ramavtal än för jämförelsegruppen. När är det då lämpligt att använda ramavtal? Om upp-handlingen avser homogena produkter och värdet av varje enskilt inköp är litet lämpar sig i synnerhet ramavtal med rang-

ordning. Är det istället många olika typer av produkter med högt värde som ska upphandlas

är en traditionell upp-handling att föredra framför ramavtal. Vin-sterna av att samla flera inköp till ett enda blir relativt sett små och nackdelen, att produk-tens egenskaper bara i genomsnitt passar alla användare, blir större. Mittemellan dessa ka-tegorier, alltså inköp av medelstora värden och produkter som inte skiljer sig åt lika myck-

et kan förnyad konkurrensutsätt-ning vara en lämplig modell. Om förnyad konkurrensutsättning används är det rimligt att betona kvalitet och produktbredd när ramavtalsparter väljs ut, snarare än pris. God priskonkurrens kan ändå uppnås genom att ramavtal

tecknas med ett relativt stort an-tal leverantörer. Slutligen nämner rapporten att såväl leverantörer som upp-handlande myndigheter ankla-gar sina avtalsparter för bris-tande avtalstrohet. Bristande avtalstrohet från leverantörernas sida minskar effektiviteten i upp-handlingsmekanismen. Bristan-de avtalstrohet från inköpssidan är ur en ekonomisk synpunkt inte nödvändigtvis skadlig; den kan exempelvis användas för att disciplinera säljaren att respek-tera ingångna avtal. Ensidiga åtgärder mot bristande avtals-trohet från myndigheternas sida kan därför bli kontraproduktiva. Däremot torde det vara bättre att använda andra medel för att disciplinera leverantörerna, så-som bättre avtalsutformning och bättre kontroll av ingångna avtal.

Mats Bergman, professor i ekonomi vid Södertörns högskola.

Page 30: Offentliga Affärer nr-1 2011

30 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

fokus: milJö & etiK

lla Sveriges landsting har nu alla an-slutit sig för att ta sitt sociala och etiska ansvar vid inköp från utlandet.För att säkra de sociala och etiska frågor kring tillverkning och handel med u-länder har en uppförandekod

tagits fram som ska tillämpas av leverantörer och underleverantörer. Sedan 2006 har Västra Götalandsre-gionen samarbetat med Region Skåne och Stockholms läns landsting och har tillsam-mans tagit fram en uppförandekod för le-verantörer och en uppföljningsmodell för utvärdera efterlevnaden av koden. Nu har även resterande landsting anslutit sig och har också möjlighet att arbeta utifrån koden som bygger på de åtta kärnkonventio-ner som organisationen ILO, International Labour Organization, tagit fram som inklu-derar FNs barnkonvention. Kärnkonven-tionerna gäller också det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i till-verkningslandet samt arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön och socialförsäk-ringsskydd. – Vi ställer nu rätt krav på våra leveran-törer för att ta vårt ansvar för människors arbetssituation i dessa produktionsländer, säger Alf Oskarsson, inköpschef Västra Gö-talandsregionen.

Uppförandekoden – Mycket av vår tillverkning av förbruk-ningsmaterial sker i u-länder och framför allt i Asien, fortsätter Alf Oskarsson. De pro-dukter som vi i första hand fokuserat arbetet på är rostfria instrument, operations artiklar, kanyler, textilier och operationshandskar. I och med uppförandekoden finns ett tydligt tillvägagångssätt gällande granskningen av hanteringen kring dessa produkter.

A – Vi följer upp alla leverantörer med hjälp av handlingar och dokument. Vi gör även stickprov och då tas en tredje part in i form av en revisor.

Hittar bristerLandstingen har enligt ett politiskt beslut ett stort socialt ansvar vad gäller leveran-törernas arbetssätt. Därför har Västra Gö-taland tillsatt en arbetsgrupp som i första hand fokuserat på upphandlingsplanen med u-länder och har sedan fem år tillbaka arbetat strukturerat med dessa frågor. För drygt ett år sedan anlitade Västra Götalands landsting revisionsföretaget Swedwatch för att granska produktionen av bland annat rostfria instrument närmare och stora bris-ter hittades. Företaget som hade avtal med både Stockholm och Västra Götalandsregio-nen förlorade sitt avtal med Stockholm men Västra Götaland tog beslutet att stanna kvar. – Vi bestämde oss för att försöka åtgärda problemen och ställde istället krav att de skulle förbättra de områden där det fanns brister, berättar Alf Oskarsson. När de senare följde upp arbetet fann det att problemen hade åtgärdats till 100 pro-cent. – Vi är medvetna om problematiken kring handeln med utlandet och svårigheterna i att hålla koll på hur allt går till men vi ville hjälpa till i största möjliga mån i stället för att dra oss ur. Ett nytt förlängt kontrakt har skrivits med företaget och enligt Alf Oskars-son känns det som att de åstadkommit nå-got bra. – Nu kan vi ju istället tydligt se att för-bättringar gjorts.

Miljöfrågan tungGenom Landstingsnätverket för upphand-

ling, Lf U finns en plattform för ett gott nationellt samarbete. Lf U arbetar för ut-veckling, samverkan och erfarenhetsutbyte på upphandlingsområdet. Miljöfrågan är en viktig del och finns med i uppförandekoden. Fabrikerna som används vid produktion ska arbeta på ett miljövänligt sätt där de har kontroll på att sina utsläpp inte överskrider tillåtna gränser. – I Indien till exempel var det en fabrik som släppte ut restprodukter av textilfärg di-rekt ut i vattnet. Vi har efter det krav från vår sida att operationskläder endast köps från fabriker som kan garantera rent närliggande vatten, förklarar Alf Oskarsson.

Nationellt samarbete– Det är inte alltid lätt att upptäcka alla fel i de olika leden men vi arbetar så gott det går för att nå våra gemensamma mål. Under hösten 2010 har de resterande landstingen i Sverige anslutit sig till sam-arbetet och ställer därmed samma krav på att leverantörer tar ett socialt ansvar vid produktionen av de varor som köps in med garanti på att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvill-kor uppfylls. – Vi håller nu på med en uppbyggnad av en gemensam databas som innebär ännu ett förbättrat och ökat samarbete. Där finns re-visionsföretag och information om leveran-törer och underleverantörer som ofta har av-tal med fler landsting, säger Alf Oskarsson.

Stina Rangmar

Underleverantörer under luppen

Page 31: Offentliga Affärer nr-1 2011

fokus: milJö & etiK

31www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

I Indien var det en fabrik som

släppte ut restprodukter av textilfärg direkt

ut i vattnet.

Page 32: Offentliga Affärer nr-1 2011

32 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

fokus: milJö & etiK

Nu finns en checklista för inköpare som är redo att ta sitt sociala ansvar. Standarden ISO 26000 är ett konkret verktyg för organisation som arbetar för en hållbar utveckling.

dag är etiskt uppförande och hållbar verksamhet viktigt för företag, myndigheter, fackföreningar och andra organisationer. Det är en central del i att vara en attraktiv arbetsgivare, leve-rantör eller myndighetsutövare. Att redovisa organisationens hållbarhetsarbete blir ett sätt att stärka varumärket och vinna förtroende hos både kunder och medarbetare.

Standarden omfattar exempelvis respekt för mänskliga rät-tigheter, främjar rättvisa arbetsvillkor, tar upp en bred aspekt på miljö- och klimatfrågor, har tydliga krav på hur företag ska uppföra sig etiskt och visa hög grad av transparens, främjar konsumentskydd och behandlar frågor som korruption och mutor. – ISO 26000 hjälper företag och organisationer att arbeta bättre med socialt ansvarstagande och miljöfrågor. De får systematisk koll på sitt hållbarhetsarbete och kan då bättre kommunicera det till om-världen. Transparens är en viktig del i systemet, företag måste föra en dialog med intressenter och det sociala ansvarstagandet måste få en stark position i ledningen. Det ger en stabil grund att kom-municera hållbarhetsarbetet på ett bra sätt, säger Kristina Sandberg,

Iverksamhetsområdeschef på SIS samt internationell projektledare för ISO 26000.

Prata samma språkSIS undersökning visar att 56 procent av svenska konsumenter anser att det är självklart att organisationer och företag ska arbeta aktivt med socialt ansvarstagande. – Vi ser en stark trend att konsumenter efterfrågar att företag ar-betar med socialt ansvarstagande. I Sverige finns det också en tydlig politisk intention att arbeta hållbart, säger Kristina Sandberg.Denna helt nya globala, breda standard underlättar för svenska företag och organisationer att bli bättre och arbeta effektivt med de här frågorna, inte bara på hemmaplan. Framför allt stöder standar-den hållbar handel och skapar ett gemensamt språk med länder som Kina, Brasilien, Kenya och Saudiarabien. – Det känns otroligt roligt och viktigt att vi efter fem års inten-sivt internationellt arbete äntligen kan lansera ISO 26000, säger Kristina Sandberg.

7 huvudområden i ISO 26000

v Verksamhetsstyrning v Mänskliga rättigheter v Arbetsrätt v Miljö v Rättvisa affärsmetoder v Konsumentfrågor v Engagemang i och utveckling av lokalsamhället

Källa: SIS

7 principer för socialt ansvarstagande

v Ansvarstagandev Transparensv Etiskt uppträdandev Erkännande av intressenterv Efterlevnad av lagarv Efterlevnad av internationella uppförandenormerv Respekt för mänskliga rättigheter

Nu är det enkelt att ta

socialt ansvar

foto

: N

ina

varu

mo/

sca

npix

Kristina Sandberg

Page 33: Offentliga Affärer nr-1 2011

fokus: milJö & etiK

33www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

Alla vill vara medDet har tagit fem år att ta fram ISO 26000 i en omfattande process där 99 länder, 42 tunga internationella organisationer som exem-pelvis WHO, Global Reporting Initiative, OECD och FN och ett antal svenska företag och organisationer som IKEA, ABB, Atlas Copco, Electrolux, Stockholms Läns Landsting, Världsnaturfonden WWF, Ericsson och Volvo, har deltagit. Sverige har genom SIS drivit det internationella arbetet på upp-drag av ISO, som inkluderat 660 personer från 99 länder. Stödet för den nya standarden har varit massivt. – Området är otroligt hett. I utvecklingen har vi också vänt oss till många typer av intressegrupper, vilket är ovanligt. Vi har jobbat för en bred förankring, förklarar Kristina Sandberg. Standarden ger därmed en gemensam och globalt accepterad syn på vilka områden som ska ingå i begreppet socialt ansvar. – Det finns andra initiativ till riktlinjer och märkningar på mark-naden. Det unika med ISO 26000 är att den ger konkret vägledning till hur en organisa-tion ska agera för att ta socialt ansvar. Projektet samlar också många av de andra initiativen eftersom FN, WHO, GRI med flera är med i arbetet, säger Kristina Sandberg på SIS som har varit projektledare för det internationella arbetet.

iljöstyrningsrådet har tagit fram ett konkret verktyg för upphandlare som vill ställa sociala krav i upp-handlingar.Upphandlare över hela landet brottas med möjligheten att kräva

socialt ansvar av sina leverantörer. Miljö-styrningsrådet lanserar nu CSR-kompassen, ett webbaserat verktyg inom socialt ansvars-tagande. Verktyget har en version särskilt anpassad för offentlig upphandling och ger stöd till upphandlare i kommuner och landsting. Detta blir ett mer konkret hjälpmedel för offentliga upphandlare än standarden ISO 26000.– ISO-standarden kan betraktas mer som ett uppslagsverk medan detta är ett konkret verktyg, säger Lisa Sennström, ansvarig för socialt ansvarsfull upphandling på Miljö-styrningsrådet. Under utvecklingen av CSR-kompassen har man dock varit angelägen om att anam-ma samma begrepp och även dra nytta av redan utfört arbete. – CSR-kompassen är en svensk version av ett ursprungligen danskt verktyg och i arbe-tet med att anpassa det till svenska förhål-landen har vi samarbetat med alla berörda,

Mett konkret verktyg till hjälp

exempelvis SIS, SKL och landstingen.De svåra frågorna på området handlar om hur man ska följa upp sina krav. – Att ställa krav på sina leverantörer i upphandlingen är relativt enkelt, utmaning-en är att följa upp. Alla leverantörer måste ju ges samma förutsättningar och om man brister i uppföljningen kan man i värsta fall ge uppdraget åt en leverantör som inte fyller kraven, säger Lisa Sennström. CSR-kompassen lanseras i slutet av fe-bruari och hittas på adressen www.csr-kom-passen.se. Där finns två ingångar, en för det privata näringslivet och en för of-fentliga upphandlare. CSR är en förkortning för Corporate Social Respon-sibility och är en allmänt vedertagen term för en organisations ansvar för samhället. CSR-kompas-sen är gratis att använda för både företag och offentliga upphandlare och all information är tillgänglig via webb.

ISO-standar-den kan betrak-tas mer som ett uppslagsverk medan detta är ett konkret verktyg.

Lisa Sennström, Miljöstyrningsrådet

Miljöstyrningsrådet har nyligen tagit fram ett upphandlingsverk-tyg inom socialt ansvarstagande (se artikel här intill) för kommuner och landsting. Konkurrerar era vägledningar med varandra?– ISO 26 000 en standard som är utvecklad för att passa en stor bredd av företag och branscher samt i länder runt om i hela världen. Självklart finns det områden som kan behöva en mer detaljerad branschspecifik vägledning. Den generiska standarden har ändå ett syfte i att på bred front förankra definitioner och avgränsningar som kan ligga till grund för andras arbete, säger Kristina Sandberg. Malin Ulfvarson

Goda råd för att komma igång, tänk på detta:

Fastställ vilka delområden i standarden om är mest relevanta att börja med.

Analysera hur er verksamhet kopplar till Socialt Ansvarstagande.

Identifiera organisationens intressenter (allt från kunder, anställda, ägare etc).

Se till att ledningen är engagerad så att socialt ansvarstagande kan genomsyra hela verksamheten.

Se till att det finns kunskap om socialt ansvarstagande och de grundläggande principerna i organisationen – utbilda och infor-mera.

I många fall kan man bygga standardiseringsarbetet på organisatio-nens befintliga system– även om en del sannolikt kommer att ske på ett annat sätt eller med ett bredare perspektiv som utgångspunkt.

Källa: SIS

vvvvv

v

Page 34: Offentliga Affärer nr-1 2011

34 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

fokus: milJö & etiK

Fordonsparken hos myndigheter, kommuner och landsting är ett självklart mål för att minska den egna miljöpåverkan. Under 2010 investerade kommuner och landsting i rekordmånga miljöbilar, men det finns även andra områden att se över.

andets kommuner köper allt fler mil-jöbilar till den offentliga verksamhe-ten. Trenden är att man satsar mer på de miljöanpassade alternativen men skillnaden mellan kommunerna är stor. Det visar Miljöfordonsdiagno-

sen 2010, genomförd av Miljöfordon Syd i samarbete med Infotorg och med stöd av Trafikverket. Se rutan här intill. Lerums kommun är en av föregångarna i landet. Kommunens bilpark består till 96 procent av miljöbilar och under 2010 instal-lerades den första laddstolpen där elbilar och elhybrider kan tankas gratis. Kommu-nen har också en bilpool med fyra gasdrivna bilar, som efter kontorstid kan hyras av all-mänheten. Syftet med satsningarna är att göra det enkelt för invånarna att köra grönt.

Använd ny teknik– Ett framgångsrikt miljöarbete handlar inte bara om att avstå från att göra olika saker. Det handlar mycket om att utveckla och an-vända ny teknik med mindre miljöpåverkan. Det handlar också om att göra det enkelt för människor att välja miljöanpassade alterna-tiv, säger Anna-Lena Holberg, kommunsty-relsens ordförande i Lerums kommun. Offentlig upphandling är självklart en stark drivkraft. Det är inte enbart genom att välja miljöbilar till fordonsparken som förändring kan åstadkommas. Många kom-

Lmuner ställer långtgående miljökrav i upp-handlingar av färdtjänst, skolskjuts och an-dra transporter. Ett annat sätt är att erbjuda miljöbilsin-nehavare i kommunen exempelvis gratis par-kering. Men det är inte problemfritt, ibland missar subventionerna sina syften. Många miljöbilar är hybrider som även kan köras på bensin – och ofta körs på bensin efter-som tillgången är större. En bensindriven miljöbil bör förstås inte få parkera gratis.Och en elbil som körs på kolkraftspro -ducerad el or-sakar större ut-släpp än en bensinbil. Kör den däremot på miljövänlig el kan man hävda att det är den renaste bilen. Intresseorganisationen Gröna Bilister menar att man även bör belöna for-dons energieffektivitet. Låg förbrukning och hög verkningsgrad. Flera kommuner producerar egen biogas eller har lokal produktion av etanol. Till

vinsterna med den egna produktionen kan räknas slutna kretslopp, ökad tillgång till förnybara bränslen, minskade utsläpp och ökad lokal sysselsättning. Under 2010 såldes rekordmånga miljöbi-lar i Sverige och vi har idag en miljöbilsan-del på hela 40 procent. Men organisationen

Gröna Bilister spår att siff-rorna för 2011 inte kommer imponera på samma sätt. Framförallt be-ror det på att bilarnas mil-jönytta mins-kar när alltfler miljöbilar blir dieseldrivna. – Vi slog mil-j ö b i l s r e ko r d 2010, men 2011 kommer

marknaden att stampa på stället eftersom det saknas ny stimulans och regeringen inte gett de långsiktiga besked marknaden behö-ver. Dessutom minskar miljöbilarnas mil-jönytta, eftersom osäkerheten om förmåner för gas- och etanolbilar ökar andelen dieslar bland tjänstebilarna, säger Gröna Bilisters ordförande Jakob Lagercrantz.

det finns många sätt att väljagröntHögst andel miljöbilar 2010:1. Lessebo (100% miljöbilar)2. Knivsta (94,7%)3. Lerum (91,8%)4. Trosa (91,3%)5. Hedemora (87,0%)

Störst förbättring av andel miljöbilar 2010 jämfört med 2009:1. Östra Göinge (62,3 procentenh. förbättring)2. Skinnskatteberg (61,5)3. Bromölla (42,6)4. Norsjö 38,1)5. Oxelösund (34,7)

Miljöfordon Syds granskning bygger på aktiv medverkan av 149 kommuner.

Jakob Lagercrantz

Page 35: Offentliga Affärer nr-1 2011

fokus: milJö & etiK

35www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

De har föreslagit regeringen fem punkter för att påskynda miljöbilsomställningen. De menar bland annat att vi behöver skärpa miljöbilsdefinitionen, dagens definition är uddlös och driver inte på marknaden längre. 2012 bör definitionen kunna skärpas till maxgränsen 100 gram koldioxid per kilome-ter. Enligt Gröna Bilister är marknaden redo för en skärpt definition.

Ta efter den norska modellenNästa område gäller beskattningen av bräns-le, där vi bör ta efter den norska modellen att göra bilar med låga utsläpp billigare att äga. Etanol- och gasbilar som körs på ben-sin gör ingen klimatnytta. Regeringen bör därför snarast säkerställa att E85 och biogas är billigare än bensin, till exempel genom en beskattning av norsk modell, och en be-skattning av fossila drivmedel baserad på kolinnehåll och klimatpåverkan. Gröna Bilister anser att Sverige helt bör stoppa försäljningen av nya bilar som enbart kan gå på fossila drivmedel till år 2015. För att ge marknaden tid att anpassa sig, bör lag-förslaget komma under våren. Det finns även åtgärder att vidta för att minska bilismen. Även miljöbilar orsakar föroreningar, klimatpåverkan och trafiko-lyckor. Därför bör regeringen stimulera kol-lektivtrafik, cykling och distansarbete, bl.a.

genom att inte längre ge högst reseavdrag till bilister och lägst till cyklister. Den sista punkten som Gröna Bilister vill uppmana regeringen att vidta är att även fortsättningsvis stimulera den nationella ut-vecklingen av biobränslen som biogas, bio-diesel, eldrift och etanol. – Regeringen har slagit sig för bröstet över den svenska miljöbilsboomen länge nog nu. Det är dags att ta ett par nya steg för att påskynda omställningen mot hållbar bilism och inte låta 2011 bli ett mellanår, säger Gröna Bilisters ordförande Jakob La-gercrantz.

Biogas är bästGröna Bilister har utnämnt biogas till Bästa Bränsle, eftersom biogas har lägst klimatpå-verkan, lägst hälsopåverkan och kan fram-ställas av restprodukter. Men också etanol E85 har stora klimat-, miljö-, hälso- och för-

Östra Göinge bytte inköpspolicy för miljön

Bäst av Sveriges kommuner när det gäller andel miljöbilar är Lessebo Kommun som redan 2009 hade 100 procent miljöbilar. Störst förbättring i andel miljöbilar under året visar Östra Göinge kommun upp med en ökning på 62,3 procentenheter, ett direkt resultat av en ny inköpspolicy som antogs redan i augusti 2008.

et säger Pontus Grönvall från Däckbranschens Informationsråd, men det innebär inte att det saknas miljöaspekter kring valet av däck. Tillverkarna pratar om energief-fektiva däck vilket handlar om rull-

motståndet - särskilt lågt rullmotstånd kan minska bränsleförbrukningen och därmed klimatpåverkan med uppemot fem procent. – Om man vill ha ett miljövänligt däck ska man välja ett däck med lågt rullmotstånd. Men väl så viktigt är att hålla koll på luft-trycket. Det slarvas det med vilket inte bara sliter på miljön, utan även däcket slits ut i förtid, säger Pontus Grönvall.Att ha för lågt däcktryck är trafikfarligt ef-tersom väggreppet försämras. Det är också dåligt för miljön eftersom rullmotståndet och därmed förbrukningen av bränsle ökar. Ändå har Vägverkets stickprovsunder-

Dsökningar visat att sju av tio bilförare inte kontrollerar lufttrycket regelbundet och var tionde bil kört med så lågt tryck i ett eller flera däck att det är direkt trafikfarligt. – Det är med lufttrycket som med oljan, det får absolut inte gå under det lägsta strecket. Bättre då att ligga något i överkant men allra bäst är att ofta kontrollera trycket och hålla det på rätt nivå, säger Pontus Grönvall.Att tillverka ett bra däck är en mycket kom-plex process och kräver en bra kompromiss mellan olika egenskaper. Industrin lägger ner miljarder kronor i produktutvecklingen av däck. – Det är stor skillnad på olika däck och man får det man betalar för, det vill säga ska man ha ett däck med bra prestanda måste man betala mer, säger han.

Man pratar inte direkt om miljödäck idag och det finns heller ingen definition av vad som krävs av ett miljödäck.

delningspolitiska vinster jämfört med fossil bensin och diesel. Slutsatserna är i linje med Vägverkets och Naturvårdsverkets Bilindex, med EU-kommissionens biobränsledirektiv och med FN:s klimatpanels slutsatser. – Att gå från fossilt till förnybart är ett stort steg i rätt riktning, och vi avvisar ka-tegoriskt alla försök att likställa alla typer av miljöbilar. Välj en miljöbil, välj en som kan tankas på förnybara drivmedel och tanka rätt, säger Jakob Lagercrantz.

Malin Ulfvarson

däcken har en viktig men undanskymd plats

Page 36: Offentliga Affärer nr-1 2011

36 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

uPPhANdliNG

Kammarkollegiets upphand-lare har med stor erfarenhet och kunskap noga analyserat behoven hos kommuner och myndigheter samt kartlagt leverantörer för att nå den goda affären. Det väl genom-tänkta arbetet har bidragit till ett stort mått av affärsmäs-sighet, innovation och nytän-kande.

ärmed står de som självklar vinnare av priset för årets bästa offentliga upp-handling - Handslaget.IT-drifttjänster 2010 är en jätteupp-handling med stor omsättning. – Vi har beräknat att omsättning-

en under avtalsperioden kommer att landa på cirka 11,6 miljarder kronor. Nu efter ett halvår har vi fått in uppgifter om avrop för 1,2 miljarder kronor så vi verkar ha haft rätt i våra prognoser, säger Per-Erik Andersson. Det längsta avtalsområdet löper på fem år med möjlighet till två års förlängning. De övriga tre avtalen har en löptid på tre år med två års förlängning. Långa avtal är till fördel för den som är nöjd med sin IT-drift och inte har resurser för nya upphandlingar var tredje år.

Arbetskrävande avropFörstudien inför upphandlingen påbörjades 2008. Osäkerheten var stor kring om det ens var möjligt att upphandla IT-drift för Myn-dighetssverige där behoven varierade stort. I bred samverkan med myndigheter, kommu-ner, landsting och även privata aktörer kom man fram till att en ramavtalsupphandling ändå skulle göras. – Vi har utformat avtalet väldigt översikt-ligt och har inte ställt några specifika krav. Det arbetet har vi överlåtit åt upphandlarna

Dsom varit införstådda med att de måste göra ett stort arbete i avropet. Han tar Hosting som exempel. – Vi har valt att definiera hostingtjäns-terna som IT-drift utanför myndighetens lokaler. Det innebär att många olika tjänster kan inkluderas, bland annat molntjänster. Det blir istället myndighetens sak att defi-niera vad man vill ha. – För att avtalen ska leva under hela av-talsperioden måste vissa formuleringar vara flexibla. Kammarkollegiet har publicerat en väg-ledning som är på 100 sidor. Per-Erik An-dersson och kollegan Hans-Olov Öhrner ar-betar nu heltid med att förvalta avtalet och hjälpa upphandlande enheter med avrop.

Trötta på driftfrågorI förstudien fick man fram en hel del intressant information. – Vi frågade bland annat varför myndig-heterna beslutar sig för att lägga ut IT-drif-ten på en extern leverantör. Vi trodde det huvudsakligen handlade om kostnadsskäl, att det blir billigare, men det visade sig fin-nas två andra starkt vägande skäl. Det ger nämligen en betydligt bättre kon-troll över IT-kostnaderna. Genom avtalet med leverantören blir kostnaderna i allra högsta grad förutsägbara. Det andra skälet

Vinnare av: Handslaget 2010

Jag kan lova att vi har ritat om världskartan med vårt ramavtal.

Vinnaren

Statligt ramavtal förIT-drifttjänster 2010

Upphandlande myndighet: Kammarkollegiet.

Fyra avtalsområden ingåri upphandlingen:Användarnära funktioner, helhetsdrift, hosting och påplatsdrift.

Omsättning:Cirka 2 miljarder kronor per år.

Avtalslängd:3 respektive 5 år, med förlängning på 2 år.

Avropande:Totalt cirka 700 myndigheter, kommuner, landsting och offentliga organisationer.

Avropsförfarande:Förnyad konkurrensutsättning.

Leverantörer:Totalt 35 avtal har tecknats med leverantörer.

Tid:Förarbetet tog 18 månader och upphandlingen 9 månader.

Page 37: Offentliga Affärer nr-1 2011

37 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

uPPhANdliNG

är att myndigheterna vill koncentrera sig på kärnverksamheten. – Många är hjärtligt trötta på att diskutera IT-frågor på ledningsmöten, säger Per-Erik Andersson.

Små leverantörer är medTotalt 35 ramavtal har tecknats med leverantö-rer i de olika kategorierna, varav 10 betecknas som småföretag. – Vi har lyckats få med flera småleveran-törer på avtalet, något som annars kritiseras i stora upphandlingar. Det har vi åstadkommit genom att bryta ner upphandlingen i mindre delar. Med en god blandning av leverantörer till-godoses också olika behov från myndigheter-na. – Alla avropande myndigheter är inte stora, merparten är relativt små vilket betyder att deras behov skiljer sig något åt. De små myn-digheterna har ofta behov av att leja bort sin IT-verksamhet men de affärerna ger dålig lön-samhet för de stora leverantörerna. Det gäller att få med små leverantörer som med lönsam-het kan ägna sig åt de små myndigheternas be-hov. Per-Erik Andersson är mycket nöjd med att ha fått med de små leverantörerna i avtalet. Han tror till och med att de kan komma att påverka hur de stora företagen utformar sina erbjudanden.

– De små driftleverantörerna är betydligt mer flexibla, järva och riskbenägna i sina er-bjudanden och jag tror att vi kommer att se att de konkurrerar även om de stora myndig-heterna.

Satt en standardI förstudien upptäckte man att alla myn-digheter hade vitt skilda avtalsskrivningar på förra ramavtalet. Det innebar mycket merjobb för både upphandlare men kanske framförallt för leverantörerna. – Om du är leverantör och ska hantera avrop från tio olika myndigheter skulle det förstås underlätta om avtalen liknade var-andra. Vi bestämde oss för att utforma ett avtalspaket. I paketet definieras avtalens innehåll, vi-

tesmodeller med mera. Resultatet blev en branschstandard för både myndigheter och leverantörer. De leverantörer som tecknat ramavtal har accepterat standarden. – Att skapa en branschstandard var inte vårt huvudsakliga syfte från början men vi har fått mycket positiv respons från både myndigheter och leverantörer, säger Per-Erik Andersson. Kammarkollegiet har också standardise-rat förekommande begrepp genom att fast-ställa enhetliga begrepp och definitioner i en särskild begreppsbilaga.Logica är en av leverantörerna som tilldelats avtal i upphandlingen. – Jag tycker att Kammarkollegiet har varit framsynta i sitt arbete. De har gjort en del kloka val som ökar kundens möjligheter att välja, säger Lennart Jonsson på Logica. – Framförallt har de lagt ett stort och viktigt arbete på att definiera tjänsterna och begreppen. Jag tror att avtalet kommer att påverka all drift framöver, både på offentlig och privat marknad, säger Lennart Jonsson.Per-Erik Andersson på Kammarkollegiet känner starkt för det arbete man gjort. – Jag kan lova att vi har ritat om världskar-tan med vårt ramavtal. Även många privata företag hör av sig och vill ta del av vårt arbete och våra avtalsskrivningar, säger Per-Erik Andersson.

Malin Ulfvarson

Vinnare av: Handslaget 2010

Katrineholms kommunUpphandling av konsulttjänster och entre-prenader Den nominerade har byggt upp en unik metod att hantera upphandling av konsult-tjänster och entreprenader. Oavsett vilka utmaningar hon ställs inför har hon enbart den goda affären i sikte. Genom att kombi-nera kunskap och kompetens har balansen mellan att pressa priser och fokusera på kvalitet skapat totalt sett lägre kostnader. En annan egenskap är att förmedla detta till alla 1000 beställare inom kommunen. Genom tydligt arbete och lång erfarenhet har ett stort förtroende etablerats bland både leverantörer och beställarna inom kommunen.Nominerad: Ketty Lindqvist – Det krävs erfarenhet för att förenkla och inte krångla till det. Som jag ser det innebär en god affär att båda parter är nöjda, både köpare och säljare, säger Ketty Lindqvist.

LivsmedelsverketUpphandling av multifunktionella produk-ter för utskrift, kopiering och skanning Maskiner som erbjuder ett helhetskon-cept med många funktioner, snygga kopior i s/v eller färg och med ökad tillgänglighet till vilken kopiator som helst i huset. Inför upphandlingen gjordes en kalkyl på stora besparingar i pappersförbrukning eftersom utskrifterna aktiveras för utskrift med hjälp av en personlig transponder. ”Nu finns inte längre några högar med utskrifter som ingen hämtar”. En upphandling som sänkt kostnaderna samt bidrar till en minskad påverkan på miljön.Nominerade: Bengt Arén och Pierre Stolt

Kiruna kommunRegionalt upphandlingsstöd för den goda affären I Norrbotten är det få av kommunerna som har den fantasiska möjligheten att ha en eller flera inköpare/upphandlare – än mindre certifierade sådana – inom sin egen organisation. Joakim Thelin på Kiruna kommun har dock med skicklighet och engagemang samt intresse för att utveckla upphandlingsfunktionen välvilligt stöttat och bidragit till att kvalitetssäkra och posi-tivt utveckla den offentliga upphandlings-processen även för andra länskommuner. Hans devis att förmedla vidare har alltid varit ”Den goda affären” – ett synsätt som såväl kommunen, politiker som ett lokalt näringsliv har förståelse och uppskattning för.Nominerad: Joakim Thelin – Vi kan ha svårt att attrahera leverantö-rer i vår region. Därför måste vi vara mycket noggranna och tydliga i våra förfrågnings-underlag för att locka leverantörer att lämna anbud, säger Joakim Thelin.

Trelleborgs kommunUpphandlingar av projekteringstjänster inom tekniska förvaltningen Den nominerade har höjt kvalitet på upphandlingar inom den tekniska förvalt-ningen till en helt annan nivå. Genom fokus på kvalitet och tydlighet har leverantörernas förtroende ökat och antalet anbud skapat en bättre konkurrenssituation som avspeglar sig internt inom kommunen likväl som hos leverantörerna. Det har blivit attraktivt att vara leverantör till Trelleborgs kommun och de olika förvaltningarna har också erhållit ett bättre samarbete med leverantörer. Nominerad: Bengt Lander

Landstinget VästernorrlandUpphandling av rekvisitionsläkemedel För ett banbrytande beslut att effektivi-sera och skapa transparens inom området för upphandling av läkemedel genom valet att upphandla till lägsta pris med ett synnerligen förutsebart kravställande. Detta inom ett område som i en historisk kontext varit förknippat med icke transpa-renta utvärderingskriterier och en ansenlig mängd överprövningar till följd därav. Ett innovativt angreppssätt på ett annars erkänt komplicerat upphandlingsområde som medförde odiskutabla resultat i form av tidsvinster och besparingar till följd av uteblivna överprövningsprocesser som an-nars inom området utgjort en regel snarare än ett undantagNominerad: Marie Fernlund – Vi har haft mycket bra kravställare ute i verksamheten som vågat ta ställning för vissa läkemedel vilket gjorde att vi inte behövde upphandla allt. Det tillsammans med förarbetet gjorde att vi kunde agera som en mycket tydlig beställare, säger Marie Fernlund.

Övriga nominerade till Handslaget 2010

Vinnaren Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet.

FOTO

: Jon

as E

rikss

on

Page 38: Offentliga Affärer nr-1 2011

38 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

uPPhANdliNG

agarna inleddes av civil- och bo-stadsminister Stefan Attefall samt särskilde upphandlingsutredaren Anders Wijkman under ett avslapp-nat samtal lett av moderatorn Fred-rik Tamm. Där fick vi veta att

– Jag upplever att den offentliga upphand-lingen har fått ökad uppmärksamhet på re-geringsnivå de senaste åren och det kommer definitivt att fortsätta framöver, sa Stefan Attefall. Stefan Attefall berättade att de nu går vi-dare med Statskontorets förslag om en fram-tida organisation för upphandlingsfrågorna men att man ännu inte har kommit så långt.Desto mer hade Anders Wijkman att be-rätta om utredningen av upphandlingsre-gelverket.

Konferensen hölls nu för sjätte året i rad, i nya lokaler i vackra Nacka Strand. Rekordmånga deltagare, närmare 580 personer, utbytte erfarenheter och visitkort under två dagar i februari.

D

stort kunskapsutbyte på upphandlingsdagarna

– Vi vill från Sveriges sida redan tidigt vara med i det europeiska arbetet med över-synen av upphandlingslagstiftningen. Han uppmanade också alla berörda att inkomma med synpunkter. Inom kort öpp-nas en webbsida som underlättar dialogen, www.upphandlingsutredningen.se. Första dagens förmiddag dominerades av innovationsfrågor. Vinnovas generaldirek-tör Charlotte Brogren berättade att man planerar ett pilotprogram under våren som ska stödja innovativ upphandling. Dr Michael Wilkinson berättade hur man i Storbritannien tillämpar förkommersiell upphandling för att vaska fram innovativa lösningar för sjukvården. Därefter fick vi ta del av hur innovationsutredningen arbetat fram ett förslag till svensk modell. Hans

vad har du fått ut av Upphandlingsdagarna?

– jag deltar på konferensen för att finna struktur för hur vi kan synas och få inspiration till hur vi kan förbättras. Jeanette Krusell, projektadministratör, Kammarkollegiets inköpscentral

– jag arbetar med att teckna ramavtal gällande inbrotts- och bevakningssys-tem och jag lär mig alltid någonting nytt av att lyssna på seminarierna.Anette Hermansson, upphandlare, Systembolaget AB

– vi är här för att få överblick och har bland annat lyssnat till Advokatfirman Lindahls seminarium för att ta del av rådande praxis. vi är mycket nöjda med att det är många intressanta föreläs-ningar och med den goda maten! Jenny Hallberg, Marie Löfström, Jenny Karlsson, Försvarsmakten

Page 39: Offentliga Affärer nr-1 2011

39 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

uPPhANdliNG

stort kunskapsutbyte på upphandlingsdagarna

Jeppsson och Ellen Heldahl avrådde från att tillämpa vissa delar avseende immaterialrät-ter i det brittiska exemplet.

Rapp debattOm förmiddagen dominerades av innova-tionsupphandling, var huvudspåret för ef-termiddagen outsourcing. En undersökning utförd av Sifo på uppdrag av outsourcingjät-ten ISS visar att kommunerna är positiva till fortsatt outsourcing av kommunal verksam-het. Under en paneldebatt vändes ämnet ut och in genom moderatorn Mikael Esplingers rappa frågor. Riksdagsledamöter Anti Avsan (m) och Johan Löfstrand (s) berättade att partierna idag är i stora drag överens om det korrekta i att utkontraktera kommunal verk-samhet. Åsikterna går mer isär vad gäller vil-ken verksamhet som lämpar sig att lägga ut. Upphandlingschefen i Umeå kommun, Egil Nylén fick tillfälle att be politikerna sätta sig in i upphandlingsregelverket – något som annars kan få konsekvenser om kommunpo-litikerna plötsligt vill återta verksamhet som

en gång lagts ut. Även ISS VD Lars Täuber var med på scen och hans budskap var att även stora outsourcingleverantörer som ISS har lokal närvaro. Alla var överens om att en viss verksamhetskompetens måste finnas kvar inom kommunen, inte minst för att be-hålla beställarkompetensen. Under kvällens galamiddag i Stockholms stadshus och Gyllene salen bjöds på stor-slagen underhållning och prisutdelning av Handslaget. Kammarkollegiets upphand-ling IT-drifttjänster tog hem priset (läs mer om upphandlingen på uppslaget här intill). Upphandlingsdagarna bjöd också på ett stort inslag av miljö och socialt ansvarsta-gande. Miljöstyrningsrådet presenterade sina vägledningar och verktyg för att un-derlätta att ställa relevanta krav i upphand-lingar. Kalle Krall berättade om SKL Kom-mentus arbete med den nyligen startade inköpscentralen och Martin Johansson från Statskontoret presenterade den publicerade utredningen om det statliga upphandlings-stödet.

Upphandlingsdagarna erbjöd som vanligt ett mycket späckat program av intressanta punkter. En god stämning, trevliga lokaler och bra mat bidrog till många nöjda besö-kare. En av besökarna, Niklas Kåvius, repre-sentant för Stockholms Handelskammare, hade gärna sett fler talare från näringslivet i programmet men i övrigt var han nöjd.

Malin Ulfvarson och Mona Sundquist

tack för fantastiska dagar!Varmt välkomna tillbaka till

upphandlingsdagarna 1-2 februari 2012

FOTO: Jonas Eriksson

Page 40: Offentliga Affärer nr-1 2011

40 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

ekoNoMi

standard ska ge:

Proffsigare kommunal service till näringslivetKommunernas företagslots hjälper företag till rätta i byråkratin. I Kalmar län har man arbetat fram en kravspecifikation för att garantera att företagslotsarna ger bra vägledning och service.

emötande, kompetens och attityd är områden som företagen tycker att kommunerna behöver förbättra, visar Statistiska Centralbyråns nöjd-kund-index. Detta har Hultsfreds kommun tagit till sig och hittat en lösning på.

Företagslotsarna är de ordinarie hand-läggarna i kommunen men med bredare grundkunskaper i och med den nya kravspe-cifikationen som tagits fram av SIS, Swedish Standards Institute tillsammans med Hults-freds kommun. Tanken är att specifikationen ska hjälpa kommuner att ge företagen vägledning samt effektiv och enhetlig service där de lotsas genom de led av tillstånd, lagar eller andra frågor som kan kännas krångliga. Initiativet kommer från Hultsfred, Högsby och Vim-merby kommuner som nu fortsätter att utveckla kravspecifikationen till en svensk standard. – Näringslivets behov har lagt grunden till den kommande standarden. Eftersom företag inte verkar efter kommungränser gör detta initiativ det möjligt för kommuner att kvalitetssäkra sitt näringslivsarbete oavsett liten eller stor kommun eller hur man valt att organisera arbetet, säger Malin Alberts-son, näringslivsutvecklare, Hultsfreds kom-mun.

Ett nytänkande– Det är viktigt att hänga med i utveckling-en och därför måste man ibland hitta nya vä-gar. Medarbetare som på olika förvaltningar arbetar med företagsärenden ska ha en bred grundkompetens och testcertifieras på per-sonnivå under våren, fortsätter Malin. För att klara den årliga certifieringen och för att kunna lotsa företag genom alla led krävs bred kompetens för företagsärenden som de anställda kontinuerligt får genom kunskapstester, praktik, information och utbildning. Eftersom alla handläggare sitter på samma grundkompetens blir inte heller arbetet lika sårbart som om bara några få i personalen hade kunskaperna.

Utöver grundkompetensen har sedan fö-retagslotsen sitt individuella kunskapsdjup inom det område där han/hon arbetar; ex-empelvis finansiering, bygglov eller serve-ringstillstånd.

Många dörrar in– Vi vill att en företagare ska kunna ringa till vilken förvaltning som helst och få enhetlig och professionell hjälp eftersom dessa för-valtningar också ska ses som en del i kom-munens företagslots, säger Malin Alberts-son. Kraven som gäller bland annat lednings-frågor, processer och kompetenskrav går med systemet att anpassa till olika kommu-ner. – En fungerade större helhet är avgörande för att uppnå hög kvalitet och inte vad vi kallas eller vilken avdelning vi tillhör. Detta gör att företagaren kan välja dörr in i kom-munen för att få sitt ärende hanterat på ett smidigt, professionellt och serviceinriktat sätt med hög rättssäkerhet. Den kompetens-certifiering på personnivå som Hultsfred kommun själva utvecklar och genomför konkretiserar detta ytterligare. – Detta är ett konkret sätt att kompe-tensutveckla tjänstemännen och stimulera interna processer för att ständigt förbättra servicen gentemot näringslivet.

Ingen högre kostnadTanken är att man inte ska behöva använda mer resurser än normalt. – De personer som har ett specifikt kun-skapsområde ska kompetensutvecklas för att kunna ge en bredare service och detta kom-mer på sikt snarare att spara pengar för kom-munen, fortsätter Malin. Hultsfred kommun samverkar internt, processinriktat och förvaltningsöverskri-dande utifrån ett process- och LEAN-per-spektiv. – Företagen ska ses som kommunens kund. Om vi hanterar ärenden med hög servicenivå, gott bemötande och hög rätts-

B

säkerhet som en del av den goda servicen så underlättar det för både befintliga och nya företag i vår kommun, vårt län och på sikt i landet. Dessutom blir kommunerna attrak-tivare som arbetsgivare, förklarar Malin.

Positivt resultatResultatet förväntas bli gott långsiktigt men redan nu kan man se en intern förändring med god anda, organisatorisk kultur och mjuka värden. Utmaningen enligt Malin lig-ger i att det inte finns något liknande arbets-sätt sedan innan så det gäller att hitta rätt sätt att möta det stora behov och intresse som finns runt om. – Vi är tacksamma för att organisationer som Företagarna, Tillväxtverket och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har gett sina synpunkter på riktlinjerna, likaväl som Kalmar läns kommuner och ett antal stora och små kommuner över hela landet, avslutar Malin Albertsson.

Stina Rangmar

Malin Albertsson, Hultsfreds Kommun.

Page 41: Offentliga Affärer nr-1 2011

41 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

ekoNoMi

Simply Fasterwww.dustin.se/offentligsektor | 08-553 44 770

[email protected]

Stort utbud och snabba leveranserDustin erbjuder ett omfattande utbud av programvaror som redan idag används i stor omfattning inom offentlig förvaltning. Därmed finns ett stort behov av att på ett kostnadseffektivt sätt underhålla och uppdatera dessa redan gjorda investeringar. Dustins erbjudande till offentliga organisationer är ett snabbt och korrekt sätt att erhålla prisuppgifter och licensieringsinformation.

Du behöver helt enkelt bara ringa eller maila oss och begära den information som du eftersöker så kommer vi att följa upp dina önskemål skyndsamt.

Vi erbjuder:•Snabbhantering•Kostnadsfrirådgivning•Maila,faxaellerringindinfråga•Erfaren,vänligpersonal

företagslotsar i andra kommunerI SKL:s rapport ”Företagsklimatet – kom-munen gör skillnad” från hösten 2009 upp-gav 118 av 178 kommuner som svarat på en enkät om företagsklimatsarbete att de har någon typ at lotsfunktion. Kommunerna har valt lite olika modeller för hur man or-ganiserar lotsfunktioner. Av de kommuner som har en lotsfunktion är det absolut vanli-gast att näringslivschefen eller motsvarande är den som agerar lots. Den näst vanligaste organisationsformen är att anställa en sär-skild person till tjänsten som lots. SKL skriver dock i sin rapport att det finns en risk med att överlåta hela ansvaret på en person. ”Risken är att man förbiser el-ler åsidosätter det faktum att hela den kom-munala förvaltningen behöver ha en positiv attityd och vara serviceinriktade mot både medborgare och företagare. Det synsättet är nog den allra viktigaste framgångsfaktorn för ett bra företagsklimat. Ett begrepp som förekommer allt oftare i sammanhanget och som ibland förespråkas är ”no wrong door”, det vill säga att alla ska kunna lotsa en före-tagare rätt i systemet.”

KÄLLA: SKL

Detta är ett konkret sätt att

kompetensutveckla tjänstemännen och

stimulera interna processer.

Malin Albertsson, Hultsfreds Kommun.

Page 42: Offentliga Affärer nr-1 2011

42 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

ekoNoMi

Säljer du varor eller tjänster till kommuner finns det 290 stycken att välja på. Du har 24 timmar på dyg-net. Du måste kanske sova minst 8 timmar, äta under 2 timmar och transportera dig 1 timma, osv. Vad finns kvar till jobbet? Du måste prioritera på vilka du ska bränna ditt krut. Någon har sagt att även tid är pengar och detta är så sant.

römmen för en leverantör till of-fentlig sektor är långvariga relationer med ekonomiskt uthålliga kommu-ner där sannolikheten för störningar är minimal. Hur hittar man dessa bland Sveriges totalt 290 kommu-ner? Det är inte bara säljare som

har att välja kommun utan det gör vi alla. Finns det någon individ i Sverige som inte på minst ett sätt är beroende av en kommun? Hand upp! Varenda krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Det investe-ras miljarder varje år. Rationella val kring var ett företag väljer att göra en investering kan

maximera avkastningen. Men även Svensson kan fråga vilken kommun som har ekono-miska förutsättningarna att i framtiden ge mig den bästa servicen som pensionär? Eller vilka kommuner jag inte ska söka jobb i? Att prioritera är också att säga nej eller att välja bort. Politiker är medialt mycket duktiga. Du genomskådar dem sällan men det finns me-toder att kontrollera sanningshalten i upp-gifterna om kommunens påstått goda eko-nomi. Ibland är det lätt. Ta Linköping som exempel. Gå in på deras hemsida. Klicka på ”Om kommunen” och ”Ekonomi och ad-

ministration”. Till höger vid ett stort A står ”Toppbetyg för kommunen ekonomi”. Där finns en ratingartikel på sex A4-sidor som beskriver kommunens ekonomi. Politikerna i Linköping kan argumentera men de inser också betydelsen av att stärka sin position på det sakliga planet. Utöver oberoende finan-siella värderingar kan du spana efter finan-siella markörer som till exempel ”Finansiell elitlicens”. Det är det finansiellt starkaste en kommun kan ha. Jag får ofta frågan om det är något parti som är speciellt bra eller dålig på att sköta ekonomin i kommunerna och mitt svar har

Person snarare än parti avgör

hur kommunens ekonomi sköts

D

Page 43: Offentliga Affärer nr-1 2011

43 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

ekoNoMi

50 000 kronor är rätt mycket för en kanel-bulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

www.ekan.com

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och er-bjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

Ekan annons 2 off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.30.40

Peter Eriksson behärskar det politiska snacket till fulländning – men match-resultatet då?

alltid varit att det inte går att urskilja något sådant. Hur kommuner sköts är mer en fråga om vilka personer som sitter i ledningen och deras vilja att ta ekonomiskt ansvar. Starka personligheter kan också föröda en kommu-nal ekonomi. Miljöpartisten Peter Eriksson sydde ihop en sexpartikoalition inför valet 1998 i Kalix kommun och tog makten mandatperioden 1999-02. Som kommunalråd blev han så po-pulär att Miljöpartiet fick 41 procent av väl-jarna i nästa mandatperiod 2003-2006. Han lämnade i samband med detta Kalix för riks-dagen och ett jobb som språkrör. Det inne-bar att Socialdemokraterna åter fick makten 2007-2010 med en röstandel på 59 procent. Det är utan tvivel så att populäre Peter Er-iksson behärskar det politiska snacket till fulländning. Men matchresultatet då? Det som intresserar oss! Har det förts en ekonomiskt ansvarig po-litik under dessa åtta år med miljöpartistiskt samlingsstyre i Kalix? Det som känneteck-nar utvecklingen under perioden är för lågt sparande och alldeles för höga investeringar och mellanskillnaden har finansierats ge-nom upplåning. När Peter Eriksson tog makten i januari 1999 var den komponent av kommunskulden, som kallas bruttoför-pliktelsebeloppet i Kalix 47 672 kronor per invånare. När Socialdemokraterna ensamma

tog tillbaka makten i januari 2007 var kom-munskulden 86 438 kronor per invånare och hade ökat med 81 procent på 8 år. Un-der de första fyra år som Peter Eriksson var kommunalråd ökade skulden 48 procent. Det kan inte vara svårt att bli populär om man belånar invånarna i den takt som skett under dessa två mandatperioder i Kalix, speciellt om invånarna hålls ovetande om vad som sker. Frågan är om inte Kalixborna har en skuldryggsäck idag som gör att kom-munen inte är ekonomiskt möjlig att bo i framöver. Man kan inte karaktärisera Miljö-partiets handlag med ekonomin dessa åtta år med deras eget politiska honnörsord ”uthål-lig”.

Bruttoförpliktelsebelopp i Kalixår Kr/inv1995 37 711 1996 45 130 1997 45 723 1998 47 672 1999 52 784 2000 64 725 2001 67 507 2002 70 580 2003 74 483 2004 78 963 2005 80 087 2006 86 438 2007 90 865 2008 96 802 2009 102 735

Bruttoförpliktelsebeloppet har tre kompo-nenter och alla är höga i Kalix, vilket fram-går av tabellen. Kalix finns på plats 272 av 290 kommu-ner och bara 18 har högre bruttokommun-skuld. Högst bruttoförpliktelsebelopp har Södertälje med 171 048 kronor per invånare och lägst Sollentuna med 32 325 kronor per invånare. Från Sollentuna hörs inte mycket. Det snackas inte mycket där men matchre-sultatet är gott. Kanske en kommun man ska ha långsiktiga affärer med som säljare? Och kanske ska man framlida sin ålderdom där som pensionär? Södertälje och Kalix är båda värderade med betyget D på skalan A, B, C och D. Kommunalrådet i Södertälje är en av kan-didaterna till partiledare för Socialdemokra-terna. Sollentuna har det finansiella betyget A och vem som är kommunalråd där tror jag få läsare av denna artikel kan svara på. Det är väl som skalden säger att ”det som sker stort, det sker tyst”.

Hans Jensevik

bokslut 2009 Kr/invskulderna 29 842Pensionsskulden 35 093borgen 37 800bruttoförpliktelsebeloppet 102 735

Hans Jensevik, VD Svensk Kom-munrating AB och chefredaktör för Kommunexperten ”Vi kan kommuner”.

Page 44: Offentliga Affärer nr-1 2011

44 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

var: Wikileaks och andra aktörer med syfte att sprida och offentliggö-ra stulen information är ett relativt nytt fenomen. Vi kan vara säkra på att det kommer att fortsätta och få många efterföljare. Att samla in och få tag på 100

000-tals dokument från militära källor och diplomatkommunikation kan i stort sett bara göras av insiders till exempel dator-administratörer med stora behörigheter i IT-systemen. I fallet med läckan från det amerikanska försvaret är en datoradminis-tratör sedan några månader anhållen och misstänkt för stöld av information som se-dan publicerats på Wikileaks. När det gäller informationsstölden från det amerikanska utrikesdepartementet har vi inte fått ta del av information om eventuella misstänkta, men det skulle förvåna mig om det inte var interna administratörer som även här läckt informationen.

Vem stjäl information?Diplomatkommunikation är normalt kryp-terad med en stark kryptering vilket gör att det är få externa aktörer som har kapacitet att inhämta och dekryptera trafiken. Det är i stort sett bara andra nationers underrättelse-tjänster som har den möjligheten. Den mål-grupp som kvarstår är den egna personalen, troligen med viss hjälp från externa aktörer. Statistik visar att 80 procent av brottslig-heten en organisation utsätts för utförs av den egna personalen, ofta i samarbete med externa krafter. Kända fall där informationsstölden avslö-jats och gärningsmannen dömts, visar att det

ofta rör sig om administratörer eller mycket högt uppsatta chefer. Dessa båda grupper har i sitt arbete tillgång till stora mängder känslig information. Datoradministratörer har i sitt arbete möjlighet att läsa, förändra, förstöra samtlig information i IT-systemen. De kan dessut-om, om de har ett bedrägligt uppsåt, ta bort alla spår efter sig i datorernas loggar. Det gör det mycket svårt att upptäcka, förhindra och spåra olovligt beteende hos administra-törer i IT-system och ställer stora krav på de organisationer som bedriver verksamhet där behov av sekretess, tillgänglighet och riktig-het är viktig. Det gäller med andra ord alla myndigheter.

Personalpolitik en viktig åtgärdDe viktigaste åtgärderna för att försvåra in-siderbrott är professionell rekrytering, bra personalpolitik och ett seriöst, långsik-tigt och kunnigt säkerhetsarbete i myndigheten. Det är viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och risker som finns i verksam-heten, samt konsekvenser och möjligheter med valet av tek-nik för att bedriva verksamhet och kunskap för att skydda de tekniska systemen. Myndighetens personalpo-litik är viktig för verksamheten och möjligheten för nyrekry-tering och inte minst för säker-heten på arbetsplatsen. Personal som känner sig rättvist behandlad och där samma regler gäller för både chefer och anställda borgar för en trygg

arbetsplats – en arbetsplats där grogrunden för insiders och missnöjda anställda starkt kommer att begränsas. Det kan inte nog påpekas att en genom-arbetad och seriös rekryteringsprocess som tillser att rätt kompetens, utbildning, bak-grund, inställning, förmåga samt andra för verksamheten viktiga faktorer stämmer och dessutom är kontrollerade och verifierade.Det sistnämnda är ett område som det slar-vas med på många ställen. Att verifiera och kontrollera utbildningsbevis, att ringa till referenspersoner, även sådana som den sö-kande inte själv uppgivit är viktigt. Ett test utifrån de arbetsuppgifter och den tjänst som den nyanställde är tänkt att inneha ger viktig information om personens kunskap och lämplighet. Detta under för-utsättning att testet är korrekt konstruerat och genomfört. Ett sådant test behöver inte ta mer än 20-30 minuter att genomföra och 1-2 dagar att ta fram beroende av tilltänkta arbetsuppgifter och målgrupp. Det är en mycket god investering för verksamheten och framtiden. Bra tester kommer att spara mycket stora belopp under kommande år – betänk vad en felaktig rekrytering kan kosta.

Tack vare internet och Wikileaks får eventuella informationsläckor fatala konsekvenser genom att de sprids så snabbt över hela världen. Under hösten har sekretessklassad information från amerikanska, och även svenska myndigheter publicerats. Min fråga är: Hur kan man arbeta för att skydda sig mot det och hur kan det vara möjligt för någon att få ut så stora mängder information?

S

hur skyddar vi oss från informationsläckor?

Page 45: Offentliga Affärer nr-1 2011

45 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

säkerhet

Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

stora pengar!

Spara

Spara

Spara

En del av din dag.

Ett proffsigt säkerhetsarbeteI förra numret av Offentliga Affärer skrev jag om vikten av ett ekonomiskt försvarbart och seriöst säkerhetsarbete. Jag skrev: ”Att arbeta kostnadsef-fektivt och proffsigt med sä-kerhet är för många myndig-heter en besparingsmöjlighet med mycket stor potential. Det viktigaste för att uppnå stora besparingspotentialer är att ha riktig kompetens och inte bara en anställd med en titel”. För vidare information se förra numret av Offentliga affärer. Wikileaks är den mest ak-tuella säkerhetsrisken just nu för vissa myndigheter. Det är ett nytt fenomen som sprider sig även till Sverige. Liknande sajter med ungefär samma mål håller på att etableras i Sverige, det vill säga en hemsida där du anonymt kan skicka in och publicera information om sådant du tycker är fel i nå-gon aspekt. Det kan till exempel utnyttjas av missnöjda anställda, eller tidigare anställda som vill hämnas. Den svenska lagstiftningen ger ökade möjligheter för anställda i just of-fentlig sektor. Meddelarfriheten kan komma att användas som argument för att publicera intern myndighetsinformation. Med stor sannolikhet kommer vi de kom-

HAR DU EN FRåGA OM SäKERHET?Förra numret av Offentliga Affärer sva-rade Tomas Djurling på frågan hur man kan få kontroll över sina säkerhetskost-nader. Läs förra numret på webben, www.offentligaaffarer.se Säkerhetskonsulten, Tomas Djurling, Djurling Säkerhetsinformation, hjälper inför varje nummer av Offentliga Affärer dig med dina funderingar om säkerhet. Han arbetar till vardags som konsult i egen verksamhet.I förra numret av Offentliga Affärer svarade han på frågan om hur man kan få ner kostnaderna för säkerhetsarbetet men ändå behålla en rimlig säkerhets-nivå för verksamheten.Läs Tomas Djurlings svar på www.offentligaaffarer.se

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till [email protected] Djurling har sin bakgrund från den Svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

mande åren få se flera prövningar och pre-judikat från Högsta domstolen i sådana ärenden. Det kommer att tänjas på medde-

larfrihetens gränser om vad som får ges ut till allmänt beskådande utan att någon bryter mot lagen. Meddelar-friheten är både en rättighet och en skyldighet för samtliga anställda inom det offentliga Sverige.

Tekniska säkerhetsprodukterDet finns ett antal tekniska produkter och program som kan användas för att försöka stoppa och upptäcka informa-tionsstölder. Vissa av dem krä-ver omfattande administra-tion för att fungera hjälpligt och andra system skapar mer

risker än skydd, på grund av den metodik de använder för att skydda informationen. Ytterligare en kategori av system fungerar genom att begränsa administratörernas möj-ligheter i systemen, men dessa är ofta lätta att kringgå. Det finns en ny produkt på utvecklingssta-diet som ser lovande ut. Produkten kommer bland annat att testas på en högsäkerhetsan-läggning under försommaren. Därefter kan man förvänta sig att produkten lanseras.

Tomas Djurling

från informationsläckor? Tomas Djurling, VD & Säkerhetexpert

Page 46: Offentliga Affärer nr-1 2011

46 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

ledArskAP

agens arbetssituation innebär för de flesta människor att arbets-uppgifterna måste definieras uti-från den information som kom-mer in. Klarar man inte av att tolka denna så leder det till upp-

skjutningsbeteenden. Kritiska beslut fat-tas bara när situationen ytterst kräver det. Det svåra i dagens arbetsliv är inte mäng-den information utan om ens system för att hantera informationen är i ordning. Allt som får dig att överreagera eller underreagera kan kontrollera dig, och gör det ofta. Svarar du olämpligt på din e-post, hanterar din personal, dina pro-jekt, olästa tidningar, dina tankar om vad du behöver göra, dina barn, eller din chef kommer det att leda till mindre effektiva resultat än du vill. De flesta människor ägnar antingen mer eller mindre upp-märksamhet åt saker än de förtjänar, helt enkelt eftersom de inte fungerar med ett ”sinne som vatten.”- David Allen

Mizu no kokoroVärt att notera är att ordet kokoro på japanska betyder både hjärta och sinne vilket innebär att vårt emotionella liv (i hjärtat) och vårt rationella liv (i sinnet) är sammanflätade och inte separeras som vi tenderar att göra i väst.

I karate finns det en bild som används för att definiera en position (kamae) för perfekt beredskap: mizu no kokoro - ett ”sinne som vatten”. Precis som vatten i en damm, bör ditt sinne vara i fred för det mesta. Och bör endast reagera när något kastas i det. Tänk dig att kasta en sten i en stilla damm. Hur reagerar vattnet? Det reagerar exakt i förhållande till objektet som kastas i det – med ett stort plask för en stor sten, eller en liten krusning för en liten sten. Och när reaktionen är över, går det tillbaka till ett tillstånd av fred/lugn. Det varken överreagerar eller underreagerar.

D Åtskilliga artiklar har skrivits om hur du ska hantera din e-post eller om vilka tricks du ska ta till för att bli mer effektiv på jobbet. Chansen är stor att tankegod-set bakom härstammar från David Allens bok ”Få det gjort”. Frågan är om du blev så mycket mer effektiv? David Allen skul-le inte bli förvånad om svaret är nej. En nätsökning på David Allen och ”Getting things done”, som boken heter på engelska gav 3,5 miljoner träffar. Al-len själv menar att han är smickrad av all uppmärksamhet trots att GTD på nätet sällan stämmer överens med hans metod utan mest verkar handla om att skapa att göra-listor. Felet de gör i all sin iver att filtrera e-post och att använda makron är, enligt David Allen, att de bortser från att det bara är du själv som kan avgöra vilken åt-gärd som behövs.

Skaffa kontrollDet ena benet i GTD-paketet som David Allen tagit fram är kontroll. Med kon-troll avses kontroll på alla lösa trådar – alla tankar, idéer, dokument, papper, löf-ten till sig själv och löften till andra, och inte minst alla borde, måsten, kansken och skall. Med GTD försöker man skapa kontroll för att få perspektiv på saker. För att veta var allt finns, vad det betyder och

besluta sig för vad man ska göra med det. Om något. Denna övergripande kontroll skaffar man i 5 distinkta faser.1 Samla allt, 2 Bearbeta det samlade, 3 Organisera besluten, 4 Gå igenom allt, 5 Genomför det du beslutat. När man upplever att man har kontroll fattar man beslut om vad man ska göra utifrån sina prioriteringar. David Allen beskriver prioriteringar som Perspectives med en möjligen fånig flygplansbild, där höjden över havet illustrerar graden av översikt (och tidsperspektiv). På 6 nivåer listar vi vår vilja, våra prio-riteringar, med de olika perspektiven. Detta är det vi önskar, vill och prioriterar i vårt liv – från här-och-nu till hela livet.

Arne Öster

så får du saker gjorda

Page 47: Offentliga Affärer nr-1 2011

47 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

ledArskAP

www.refero.se, 08-22 61 50 Vi �nner kapitalläckage

Läs det här och tjäna 529.000 SEK

På Refero är vi specialiserade på att �nna kapitalläckage och sedan se till att våra kunder får sina pengar tillbaka. Genom systematisk analys av räkenskapsinformation har vi hittat i genomsnitt 529.000 SEK hos de företag,

organisationer, kommuner och landsting som vi analyserat hittills. Titta gärna in på refero.se så får du mer information om hur vi arbetar. Du är också alltid välkommen att ringa oss på 08-22 61 50.

[R] Refero

så får du saker gjorda

Page 48: Offentliga Affärer nr-1 2011

48 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

ledArskAP

Att leda till kreativitet

rden är Evelina Wahlqvists, populär föreläsare och doktorand i ekono-misk geografi på Handelshögskolan i Göteborg. En förmiddag i ett snö-vackert vinterland träffar vi henne för en pratstund om kreativitet. Ordet kreativitet kan för somliga

kännas utnött och vi ber henne definiera det för oss. – En vanlig definition av kreativitet är nå-got nytt och nyttigt och visst innebär kreati-vitet ett mått av nytänkande men det bygger i grunden på redan etablerade kunskaper och resurser som finner nya kombinationer. Vi sitter på så mycket mer guldgruvor än vad vi är medvetna om, säger Evelina Wahlqvist.

O

Ansvaret för att skapa en kreativ arbetsplats ligger på ledarskapet. Som ledare kan du ge förutsättningarna för medarbetarnas kreativitet. “Den mänskliga kreativiteten som resurs för samhällsutvecklingen kan inte styras, men den kan underlättas och ges bättre förutsättningar via infrastruktur, mötesplatser och det ledarskap som, likt trädgårdskonstens kreatörer, vet att för att platsen ska grönska måste utrymme ges för både regn och solsken. Kreativiteten har sitt kretslopp.“

Det är också därför man med framgång bör kombinera olika individer i en organi-sation, menar hon. Genom de olika synsätt, bakgrund och kulturer vi för med oss skapas goda förutsättningar för nytänkande. Det märks att Evelina Wahlqvist har pra-tat mycket om kreativitet under sina föreläs-ningsturnéer. Svaren på våra frågor kommer snabbt, kräver inte så mycket eftertanke men svaren är uppenbart väl genomtänkta redan. Hon är ett energiknippe och brinner för äm-net.

Ledarskapet är viktigtVi kan inte styra kreativiteten, men vi kan ge förutsättningar för den.

– Kreativitet finns i nya kombinationer av resurser. Därför dissar jag klichén att tänka utanför lådan. Det går att vara kreativ inom de ramar som finns. Det är till och med så att tydligt givna ramar ger goda förutsättningar för kreati-vitet. En organisation kan erbjuda ramarna genom att ha en tydlig vision, definiera mål så att alla vet vart man är på väg. Lika viktigt är att ge resurser. Evelina Wahlqvist är noga med att påpeka att kreati-vitet måste få ta tid. – Organisationer måste ge utrymme, mel-lanrum. Jag tror inte på att schemalägga kre-ativitet så som exempelvis företaget Google gör som har utsett en särskild veckodag som

foto

: An

drea

s s

undg

ren

Så FåR DU I GåNG KREATIVITETEN På DIN ARBETSPLATS• Ge tid att reflektera och spåna idéer. Goda idéer uppstår ofta under en promenad eller en paus i det vardagliga arbetet.

• Bryt rutinerna på jobbet och börja i det lilla. Ta till exempel på dig ett annorlunda klädes-plagg någon dag, eller hälsa på alla kollegor när du kommer på morgonen.

• Uppmuntra dig själv och dina medarbetare att bryta rutinerna även i vardagen, se en film eller gå en kurs du normalt inte hade valt.

• Uppmuntra kollegornas idéer och uppmana dem att skriva ner idéer. Om ni har många idéer ni vill genomföra – skriv en prioriterings-lista. Öva på att formulera och förmedla idéer.

• Uppmuntra också till att ni delar era idéer med varandra, på så vis växer de.

• Ha tillit till dina egna idéer likväl som till medarbetarnas – resultatet kanske inte blir som du först tänkt dig. Det måste vara tillåtet att misslyckas för att vi ska våga bjuda på våra idéer.

• Sträva efter att rekrytera en bra blandning av människor på din arbetsplats. Träffa män-niskor du inspireras av.

• Ordet har stor kraft, tänk på vad du säger. Om vi alltid får negativ respons dör vår initiativkraft att tänka nytt. Som ledare har du skyldighet att vara uppmuntrande och berömmande i ditt tilltal, bollplankande är viktigt för idéerna.

Page 49: Offentliga Affärer nr-1 2011

49 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

ledArskAP

Att leda till kreativitet

foto

: An

drea

s s

undg

ren

Glädjen och lusten måste

stå framför självkritiken.

kreativ dag. När du får ett kreativt rus är det “här och nu”. Du bubblar av idéer och då bör man ha möjlighet att ta vara på tillfället, sä-ger Evelina Wahlqvist.

Idén är fröet, det man odlarDet är också något som går att öva upp – att bättre ta vara på sina idéer löpande. När en idé dyker upp måste du antingen skriva ner den eller memorera den. – Idag har vi ofta en telefon med oss där vi kan skriva ner eller tala in minnesnoteringar vilket är bra eftersom de bästa idéerna gärna dyker upp under en promenad, i badet eller under cykelturen. I rörelse är tanken fri.Annars kan det vara bra med metoder som utvecklar vår förmåga att minnas. – Det är viktigt att träna minnet – vi le-ver i ett samhälle där vi inte behöver minnas, inga psalmövningar i skolan, inga telefon-nummer som lagras i hjärnan. Allt vi behö-ver veta går att googla. Men kreativiteten är kopplad till minnet. Kreativiteten är starkt kopplad till förmågan att pussla med olika bitar av kunskap i hjär-nan.

Hur hantera självkritik?Två mycket viktiga förutsättningar för krea-tivitet gäller mod och misslyckanden. – Mod krävs för att vara kreativ och att misslyckas är inte negativt. Därför är det viktigt att vi berömmer varandra att vi upp-muntrar varandra så att vi kan slappna av och

våga tro på att idéerna är goda nog. Först då kan vi förmedla våra idéer till andra. Glädjen och lusten måste stå framför självkritiken. Även om kreativitet är något mycket per-sonligt bör vi skilja på person och idé och ha lite distans till det vi gör. Och ha tålamod – tänk på att utvecklingen ofta går ett steg bak och två steg fram. – Vi lever i ett samhälle där allt ska gå så snabbt. Men kvalitet, långsiktigt, hållbart tar tid. På kort sikt kan man uppmuntra nya idéer, på lång sikt krävs tålamod.

Bonus ger inte kreativitetDet är frihet snarare än belöning som gör oss kreativa på jobbet. Bonusprogrammen hör till gårdagen.– Det växer fram en generation som är mycket mer hängiven sin “mission” och sin vision - snarare än pengar och materiell sta-tus. Men vi behöver inspiration. Vi lever i ett ekorrhjul av prestationer, vi har deadlines, tvättider, och vi investerar i vårt sociala liv.– Om vi ska kunna fortsätta ge av oss själva behöver vi också fylla på med inspiration. Betrakta det som energi, som du ger och får. Energi kan föröka sig positivt om vi delar in-spiration, är kreativa ihop. Ta en halvtimme per dag, ta en prome-nad, lyssna på musik, läs poesi. Gör något du tycker om, vad som helst. Men ta också del av saker du inte vet nå-got om, saker du inte vanligtvis brukar göra.

Gå på en föreläsning, gå på teater eller se en film du inte vanligtvis hade valt. Det vid-gar våra vyer, gör oss mindre fördomsfulla. Inspirationen finns från det okända och lite oväntade hållet. – Nyfikenhet är oerhört viktigt för kreati-vitet. Om vi börjar utmana våra rutiner i det lilla, övningarna får gärna vara lättsamma, kan det leda till utmaningar i det stora.Bestäm dig till exempel för att hälsa på alla dina medarbetare när du kommer till jobbet imorgon och se vad som händer. Inte bara vad som händer hos andra runt omkring, utan även vad som händer inom dig själv.Fundera gärna på kvällen: vad idag överras-kade mig? Det finns mycket som är gott med kreati-viteten, den skapar arbetsglädje och får indi-vider att blomma. Men det finns inget inne-boende gott i kreativiteten - den är varken ond eller god. Kreativiteten är i sig inte alltid nyttig, den uppstår i bästa fall av välvilja.– Därför är det viktigt i organisationer att ha den goda visionen, att ha som mål att bidra till samhällsnytta, säger Evelina Wahlqvist.

Malin Ulfvarson

Page 50: Offentliga Affärer nr-1 2011

50 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

fordoN

ilar kostar pengar, i många fall mycket pengar. Samtidig är bilen nödvändig i många verksamheter. Förutom att bi-len ska passa företagets och förarnas behov, bör den alltså kosta så lite som

möjligt. En normalstor tjänstebil kostar omkring 80 000-100 000 kronor per år under en tre-årsperiod. I den summan ligger en mängd olika poster, alla möjliga att påverka på olika sätt.Med en TCO-kalkyl (se exemplet här intill) vet man redan före åtagandet med relativt stor tillförlitlighet hur mycket en bil kom-mer att kosta. Det är därför en utmärkt mo-dell när man begär in anbudsunderlag och utvärderar offerter.

PrisRäkna på generalagentens bruttopris, in-klusive moms, enligt prislistan, utan kam-panjerbjudanden och rabatter. När man utvärderar restvärden ska de också beräknas utifrån listpriset, eftersom eventuella rabatt-satser för olika nybilsköpare är irrelevanta för andrahandsmarknaden när det är dags för försäljning. Vid större ramavtal ligger rabattsatserna på 8-25 procent beroende på tillverkare. Men nästa steg i kalkylen är ännu viktigare än några procent i rabatt hit eller dit.

RestvärdeVad en bil verkligen kostar ser man inte för-rän den avyttras. Anledningen stavas rest-

Är den billigare bilen alltid billigast? Är den dyrare bilen alltid dyrast? Svaret blir tydligt när man tillämpar totalkostnads-modellen på ett bilinnehav, även kallad TCO, Total Cost of Ownership. Här följer tjänstebilskonsulten Ynnors guide till ett mer kostnadseffektivt bilinnehav.

B

Vad kostar bilen – egentligen?

värde, som är den tyngsta posten i en bilkal-kyl. Ofta anses ett högt procentuellt andra-handsvärde som eftersträvansvärt. Men en bil med sämre relativt restvärde, kan ändå vara billigare på sista raden. Anledningen är förstås att en dyrare bil faller tyngre i kronor räknat, även om restvärdesfallet i procent är högre. Exempel: En bil för 300 000 kronor som tappar 50 procent på tre år innebär 150 000 kronor i värdeminskning. En bil för 180 000 kronor som tappar hela 70 procent kostar 126 000 kronor. Den är alltså hela 24 000 kronor billigare att äga – trots ett förväntat andrahandsvärde som skulle få mången kö-pare att dra öronen åt sig. Ur ett strikt kostnadsperspektiv är alltså den ultimata kombinationen en bil med lågt pris och högt andrahandsvärde. För att minska osäkerheten kring vilket restvärde som gäller i framtiden kan det i vissa fall garanteras av återförsäljare eller lea-singbolag.

LeasingVid köp av bil är inte momsen avdragsgill (fordon för persontransporter undantag-na). Vid en kostnadsjämförelse mellan eget ägande och finansiell leasing, vinner inte sällan leasingkalkylen tack vare att leasegi-varen kan göra momsavdrag för sitt inköp och leasetagaren får göra avdrag för halva momsen, förutsatt att det är en momspliktig verksamhet.

KörsträckaBilens körsträcka är en avgörande faktor för bilens slitage och restvärde. Därmed är den central också för den slutliga kostnadsbilden för ett bilinnehav. Hur långt bilarna rullar under en avtalspe-riod varierar förstås beroende på förare och syfte med bilen. I vissa företag kan det finnas bilar som rullar så lite som ett par tusen mil till så mycket som 12 000 mil. Det ger stora skillnader i inbytesvärde. Genom sin bilpolicy kan tjänstebilsfö-rarna genom olika åtgärder uppmuntras att vara allmänt återhållsamma med bruket av företagets bilar, både privat och i tjänsten.

FörsäkringAlla bilar i trafik i Sverige måste ha trafik-försäkring. Den ger till exempel ersättning för alla personskador vid en olycka med det försäkrade fordonet. Därutöver kan en bil ha hel- eller halvförsäkring, även kallat hel- eller delkasko av försäkringsbolagen. Vanliga årspremier för halvförsäkring lig-ger på 2800-3800 kronor. Störst chans till lägst kostnad finns via olika typer av grupp-försäkringslösningar.

BränsleprisBränslet utgör en av de tyngsta kostnaderna för ett bilinnehav. Priset på själva bränslet är förstås avgörande. Men möjligheten att påverka den är begränsad till bränsleval och marginella rabatter från drivmedelsbolagen.E85 ser billigt ut på pappret, men en bil tan-kad på E85 drar 30-40 procent mer bränsle än när den tankas med bensin. Fordonsgas är ett relativt prisvärt bränsle. Ett naturgaspris på 11,50 kr/Nm3 motsva-rar ett bensin pris på 9,50 kronor/litern. Om biogasen kostar lika mycket, motsvarar det 10,45 kronor. Kraftigt ökande global efterfrågan på die-

Page 51: Offentliga Affärer nr-1 2011

51 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

fordoN

sel har pressat upp priserna. Dieselpriset i Sverige är nästan detsamma som för 95-ok-tanig bensin – trots att dieseln är lägre be-skattad. Allt talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Priset på de fossila bränslena styrs i hu-vudsak av världsmarknadspriset, men även nationella politiska beslut, till exempel skat-ter, påverkar. Den begränsade tillgången och klimatdebatten kommer att göra fossila bränslen allt dyrare på sikt. Endast en oljeo-beroende ekonomi kan ändra den utveck-lingen.

BränsleförbrukningDen andra centrala delen av bränslekostna-den är förstås bilens förbrukning. Den är lättare att påverka än bränslepriset. Bränslet för en bil som varje år körs 3 000 mil och drar 4,5 liter diesel per 100 km, kos-tar 16 875 kronor (inklusive moms) vid ett literpris på 12,50 kronor. Drar bilen i stället 5,5 l/100 km blir summan 20 625 kronor. För 100 bilar är skillnaden 375 000 kronor. Det blir 1 125 000 kronor för en 36-måna-dersperiod. Även priserna på förnybara drivmedel och elektricitet kommer att påverkas av ökande efterfrågan och begränsad tillgång. Oavsett bränsle, finns flera skäl att välja en så energi-effektiv bil som möjligt.

SkattEn koldioxidbaserad fordonsskatt tas ut på de flesta bilar i trafik i Sverige. Men genom att välja en skattebefriad miljöbil kan man utan problem spara 2 500-10 000 kronor per bil och innehavsperiod jämfört med ett val som inte klarar miljöbilskriterierna.ServiceBilar måste servas regelbundet för att må bra och hålla länge. En korrekt servad bil har ett

högre restvärde än ett exemplar som saknar fullständigt ifylld servicebok. En service innebär förstås en extra kost-nad, såvida man inte väljer ett märke som har ”fri” service, som några tillverkare erbju-der under ett antal år eller ett maximalt antal mil (det är förstås inte gratis, eftersom priset för tjänsten tas ut i något annat led). Etanolbilar behöver servas oftare (var 1 500:e mil är inte ovanligt) än till exempel moderna dieselbilar (ofta var 3 000:e mil). Det påverkar förstås kalkylen. Sen tillkommer kanske förlorad arbetstid, kostnad för hyrbil, etc. Service- och repara-tionsavtal kan vara ett bra sätt att få kontroll över kostnaderna, givet att man tar hänsyn även till långa körsträckor.

ReparationBilar går sönder – vissa mer eller mindre än andra – och allt täcks inte av försäkringar eller garantier, även om nybilsgarantier på minst tre år blir allt vanligare. Ju längre ny-bilsgaranti, desto mindre risk för kostsamma reparationer under innehavstiden. Ju längre körsträcka desto större är risken för skador. Detsamma gäller för aggressivt körbeteende, särskilt i kombination med ef-fektstinna bilar.

DäckDäck är ingen försumbar kostnad för före-taget. Ju längre körsträcka, desto större är däckslitaget. För varje ny bil krävs dessutom en extra uppsättning däck. Det finns sätt att hålla kostnadsbilden nere, men att välja marknadens billigaste är ingen god idé ur ett trafiksäkerhetsperspek-tiv. När det gäller däck får man ofta den kva-litet man betalar för. Skillnader i broms-sträcka, vattenplanings- och köregenskaper skiljer sig dramatiskt mellan de sämsta och

bästa däcken. Däckens lilla kontaktyta med vägen är allt som håller bilen på vägen. En kostnadseffektiv insats är att använda bilens rekommenderade däckdimensioner. Breda lågprofildäck på de största möjliga fälgarna, är dyrt både i inköp och vid byte, som blir mer frekventa eftersom de slits mer. Dessutom ökar bränsleförbrukningen. Rätt lufttryck i däcken påverkar såväl bränsleförbrukning, slitage som vägegen-skaper. På senare tid har allt fler extra lättrullande miljödäck kommit ut på marknaden. De bi-drar till sänkt förbrukning och därmed lägre kostnader och utsläpp. Aggressiv körning med höga farter, häf-tiga gaspådrag och kurvtagningar sliter mer på däcken än en lugn färd.

ÖvrigtBilar förbrukar inte bara bensin. Torkarblad, olja, lampor, spolarvätska är exempel på an-dra utgifter, som kan tyckas små vid varje enskilt tillfälle, men som ändå kostar pengar.Detsamma gäller biltvätt. De flesta företag vill att deras bilar ska hållas i gott skick och se fräscha ut. Sett till det totala innehavet är dessa kost-nader små, men också svåra att påverka i nå-gon större utsträckning.

TotalkostnadNär man tittar på sista raden i en TCO-kalkyl, blir det också tydligt var man ska rikta sina besparingsinsatser. En så låg värde-minskning i kronor räknat som möjligt, är det absolut mest effektiva för sänkta bilkost-nader. Därefter utgör bränslet den största utgiften. Och också den största miljöboven.

Mikael Lindström

BilprisRabattUtrustningFörsta förhöjdRäntaMil/årTidRestvärdeFörsäkringBränsleprisBränsleförbrukningFri serviceFri serviceSkattServiceReparationDäckÖvrigt

TotalkostnadMånadskostnad inkl. bränsleTotalkostnad exkl. bränsleMånadskostnad exkl. bränsle

Bil A294 0000003,952500363940009,524,6006000,120,060,130,05

23720065892022005617

Bil B308 0000003,9525003643400013,014,136800015590,130,060,130,05

20670057421747004853

Bil C293 7000003,9525003646400013,174003600,110,090,160,05

22870063531866005183

(kr)(kr)(kr)(%)(%)(antal)(mån)(%)(kr)(kr/l)(l/100km)(mån)(mil)(kr)(kr/km)(kr/km)(kr/km)(kr/km)

(kr)(kr)(kr)(kr)

Page 52: Offentliga Affärer nr-1 2011

52 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

Page 53: Offentliga Affärer nr-1 2011

53www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

KonferenSGuideN

fasta rutiner Ger det lillA extrA

För de lite mer spektakulära

arrangemangen bjuds chefskocken in till planeringsarbetet.

Page 54: Offentliga Affärer nr-1 2011

54 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

KonferenSGuideN

Hilton Slussen är beläget med en av Stockholms allra vackraste panoramaut-sikter. Oavsett årstid är vattnet och stadslinjen hänförande. Vid Slussen möts Mälaren och Saltsjön och däremellan syns stadens historiska kärna – Gamla Stan.Hotellet och konferensanläggningen erbjuder en särskild atmosfär. Många internationella gäster skapar en global närvaro och en stor blandning av kon-

ferensgäster ger en avslappnad miljö. Förskolepedagoger samsas med styrelseproffs på väg till och från dagens möten.– Vi har stor spridning på konferensbokningarna, berättar Peter Eriksson, hotelldi-rektör på Hilton Slussen. Det är mycket dagkonferenser, från de stora närliggande företagen och myndigheterna. Ambassaderna bokar sig ofta hos oss, och vi tar även emot stora konferensgrupper från utlandet.

Dagsljus i alla lokalerJust nu renoveras alla möteslokaler och arbetet fortsätter i sommar. Nya golv, nymålat och ny AV-teknik väntar, liksom en ombyggnation av restaurangen och baren.– Lokalerna var inte slitna men underhållet var ändå tvunget. Konferensen är en vik-tig del av vår verksamhet och vi vill erbjuda en modern anläggning i framkant, säger Peter Eriksson. Hilton Slussen har 17 möteslokaler och ett auditorium för 285 personer. Samtliga lokaler har dagsljus.– Vi kan erbjuda något unikt i Stockholms konferensvärld, en scen med fast biositt-ning för 216 personer med bra teknisk utrustning, bland annat för direkttolkning vid internationella konferenser. På scenen arrangeras ibland demonstrationer och visningar. För en tid sedan hölls ett frisörevent i auditoriet. Utanför möteslokalerna finns det utrymme för utställare.Hotellkedjan Hilton finns som bekant över hela världen och man har arbetat fram ett konferenskoncept kallat Hilton Meetings. Ledordet är problemfritt – allt ska fung-era när konferensen väl startar.– För arrangören kan en konferens vara ett stressmoment. Med våra fasta rutiner och väl genomarbetade upplägg kan vi vara flexibla och snabbt anpassa oss till nya förut-sättningar. Det gör att vi kan leverera en bra konferenslösning oavsett storlek, från fem personer till 300.

Personlig atmosfärLäget mitt i storstaden ger en känsla av att saker händer runt omkring. Samtidigt är miljön avkopplande inne i lokalerna.– Vi får höra att hotellet har en personlig atmosfär och det försöker vi förmedla även på mötessidan. En personlig värd är ständigt tillgänglig under konferensen. Köket håller hög klass och är tillgänglig dygnet runt. På sommaren finns en popu-lär uteservering. Maten är olika viktig för olika kunder. Vissa vill att det ska gå fort så att man håller tidsschemat medan andra gärna lägger både tid och pengar på maten. – Köket håller hög kvalitet och vi satsar på ekologisk mat och vår verksamhet är Svanenmärkt. Vi har ett varumärke att leva upp till, men vi är flexibla även här. Vi har också ordnat korv med bröd, eller våffelbuffé för den som vill ha det.För de lite mer spektakulära arrangemangen bjuds chefskocken in till planeringsar-betet. – Vi har bland annat ordnat indisk Diwali, mexikanska specialiteter eller flyttat hela tillagningen utomhus och grillat. Det gör vi även på vintern, med värmeaggregat och renskinn.

Delger sina tipsDet finns inga fasta aktivitetspaket.– Vi kan erbjuda allt, det viktiga är att få fram syftet med mötet. Vill man ha något extra kan till exempel vår konditor visa sina talanger som is-skulptör med motorsåg, eller en utflykt ut i skärgården. Men ofta är det små saker man vill ha, som inte tar fokus från själva mötet, kanske bara att avsluta dagen tillsammans i baren.Peter Eriksson delar frikostigt med sig av sina erfarenheter när det gäller konferensar-rangemang. – Det viktigaste är att gå igenom vad ni vill ha ut av mötet, är syftet att leverera resultat eller att vaska fram idéer? Ta hjälp av oss och stäm av med mötesdelegaterna för att i största mån minska mängden sista-minuten ändringar. Och besök gärna kon-ferensstället, det kan vara svårt att skaffa sig en uppfattning på avstånd. – Många förknippar Hilton med business, men vi har många olika typer av gäster. Vårt arbete är spännande och roligt – vi gör aldrig samma sak två dagar i rad, säger Peter Eriksson.

Malin Ulfvarson

fasta rutiner Ger det lillA extrA

Page 55: Offentliga Affärer nr-1 2011

55www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Your preferred Hotel choice in Södermalm

Hilton Stockholm SlussenGuldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm SwedenTel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: [email protected]

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

onferensanläggningen Gällöfsta har beslutat att inte servera kött på fredagar.– Det är ett viktigt sta-tement där vi visar var

vi står när det gäller hållbarhet, säger Charlotte Weding-Bode.Gällöfsta Konferens i Kungs-ängen blir nu den första konfe-rensanläggningen i Sverige med en köttfri dag i veckan. Att helt ta bort kött från menyn kan uppfattas som kontroversiellt, även om det bara är en dag i veckan, men Meatless Monday är ett välkänt fenomen som allt fler runtom i världen väljer att anamma. – Initiativet innebär att vi var-je fredag kommer att kompone-ra olika rätter baserat uteslutan-de på säsongens grönsaker och rotfrukter. Vi är Svanenmärkta och har miljöarbete högt på agendan, Meatless Friday är yt-terligare ett sätt att visa var vi

KKöttfri fredag

står när det gäller hållbarhet. Vi är med och bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser, säger Charlotte Weding-Bode, vice vd på Gällöfsta Konferens. Köttkonsumtionens påverkan på koldioxidutsläppen presente-ras genom en FN-rapport som menar att 18 procent av de glo-bala utsläppen av växthusgaser kommer ifrån djurhållningen, och av dessa är bara 0,01 pro-cent från transporter. Säsongsbaserat, ekologiskt, närodlat och vegetariskt ska få ta större plats på menyn. – Att arbeta säsongsbaserat ser inte vi som begränsande utan mer som en inspirerande utmaning. Till kvällens meny läggs fokus på en utvald grön-sak, frukt, bär eller en smak. Självklart kommer kött eller fisk finnas med på tallriken, men det är inte det som är kvällens hu-vudaktör, säger kökschef Daniel Nylund.

e tre konferenshotellen Thoresta Herrgård, Friiberghs Herrgård och Villa Aske, med totalt en kapacitet på cirka 300 bäddar och uppemot 30 konferensrum, går samman och erbjuder ett konferenspaket.

Konferensanläggningarna i nordvästra Storstockholm har alla specifika egenska-per. – Thoresta är vårt lilla och exklusiva herrgårdshotell med prisbelönt kök – Sinne & smak är devisen. Med Friiberghs satsar vi på att ge konferensbranschens bästa totalupplevelse och där vänder vi oss också till privatmarknaden. Villa Aske, en komplett konferensanläggning med ita-liensk touch, innebär att vi kan erbjuda det bästa ur två världar. Tillsammans innebär de tre anläggningarna enorma möjligheter, säger Thomas Sved, huvudägare till de tre anläggningarna. Konkurrensen bland konferensanlägg-ningar i Stockholmsområdet är stentuff. Gemensamma satsningen på Thoresta, Friibergh och Villa Aske är ett viktigt steg i riktningen att positionera sig som första-handsvalet på konferenskartan.

DKonferenshotell går samman

fasta rutiner Ger det lillA extrA

Page 56: Offentliga Affärer nr-1 2011

56 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

LANDetRuNtLuleå: Årets skolhjältar utseddaFem engagerade medarbetare i Luleås kommu-nala har blivit framröstade som skolhjältar av luleborna. Kampanjen har pågått under hösten och syftet har varit att uppmärksamma alla engagerade medarbetare som varje dag hjälper Luleås barn och ungdomar att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Nästan 5 000 röstade. – Det har varit ett fantastiskt engagemang bland luleborna, säger Ronny Olovsson, vd för Vinter reklambyrå, som var konferencier vid ceremonin.

Skellefteå: Medarbetare trivs på jobbetSkellefteå kommuns medarbetare trivs på job-bet och utför sina arbetsuppgifter på effektiva sätt. Det visar Skellefteå kommuns fjärde med-arbetarundersökning, genomförd under hösten 2010. Utifrån svaren på enkätens alla frågor tas ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) fram. Skellefteå kommuns NMI blev 3,83, vilket är ett bra resultat jämfört med andra kommuner. Kommunens starka områden är motivation och arbetsglädje, samarbete och ledarskapet. Förbättringsområden rör frågor kring arbetsklimatet och hälsan och mer specifikt när medarbetarna känner att de inte räcker till, när arbetsbelastningen är hård, när de inte kan bestämma arbetstakten själva och när de inte känner sig delaktiga och kan påverka sin arbets-situation. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar har fått ett sämre resultat än motsvarande undersökning 2008. Till exempel uppger fler att de haft medarbetarsamtal men samtidigt att kvaliteten på dessa inte är tillfredsställande.

Umeå: Socialtjänsten blir bättreFör femte året i rad ökar andelen nöjda brukare av Umeå kommuns socialtjänst. Samtliga mätområden avseende brukarupplevd kvalitet har förbättrats och andel nöjda brukare har ökat från 88 procent 2009 till 89 procent 2010. Under 2010 har efterfrågan på socialtjänstens stöd och insatser varit stor. De enskilt största ekonomiska anpassningarna har skett inom områdena hemtjänst, personlig assistans och genom förändringar i stabs- och ledningsorga-nisation. – De ökade behoven är en stor utmaning. Det gäller att så tidigt som möjligt ge stöd när det sviktar runt en individ och alldeles särskilt när det är barn som far illa, säger Helén Edlund

Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till Malmö i söder.

(KD) första vice ordförande i socialnämnden.

Kil: Åtta företag miljödiplomeradesKommunfullmäktige i Kil miljödiplomerade torsdagen i januari åtta Kilsföretag för deras miljöarbete. De åtta har deltagit i en utbildning med fem kurstillfällen och enskilda företags-besök. De har också gjort en miljöutredning, miljöplan, miljöpolicy och skrivit en miljöbe-rättelse där de har beskrivit miljöförbättrande åtgärder som de ska arbeta med. När ett år har gått får företagen planera och utföra ytterligare en åtgärd för att få sitt diplom förnyat. De dip-lomerade företagen jobbar alltså med ständiga miljöförbättringar.

Botkyrka: Ett vertikalt växthusEtt vertikalt växthus vid sidan av E4 i norra Botkyrka. Det kan bli verklighet i framtiden. 150 000 kronor har beviljats i planeringsstöd för att utreda vilka vinster för en hållbar stads-utveckling en sådan etablering kan medföra.Det ekonomiska stödet delas ut av Delega-tionen för Hållbara Städer och mottagare är Plantagon AB, företaget som ligger bakom idén om vertikala växthus. Plantagon och Botkyrka kommun har nu avtalat om att samarbeta för att etableringen ska komma till stånd. – En placering av ett vertikalt växthus vid E4 i norra Botkyrka skulle ligga helt i linje med både kommunens näringslivsstrategi och klimatstrategi, säger Katarina Berggren (S) kommunstyrelsens ordförande. Satsningen skulle också vara en del i ett pågående arbete som syftar till att förnya miljonprogramsområ-dena och att främja en hållbar livsstil i de norra kommundelarna.

Tyresö: Näst bäst på föreningsstödEnligt en undersökning av Riksidrottsförbun-det satsar Tyresö kommun näst flest kronor per invånare på föreningsbidrag i länet (efter Danderyd). Tyresö lägger ner 126:90 kronor per invånare i bidrag. Det är fyra gånger så mycket som Stockholms stad som satsar minst i länet - 32:60 per invånare. Stefan Fridén är ansvarig för fritidsverk-samheten i Tyresö och han säger i en intervju i Svenska Dagbladet: – För oss är det en medveten strategi från politiskt håll. Vi har alltid legat högt när det gäller satsningar på barn och ungdom och intentionen är att vi ska behålla den positionen.

Page 57: Offentliga Affärer nr-1 2011

57 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

Lidköping: Nytt samarbetsavtalLidköping kommun har skrivit ett nytt samarbetsavtal mellan skolan och näringslivet. För fem år sedan skrevs det första avtalet och erfarenheterna sedan dess är goda. – Det är viktigt att vi utformar våra utbild-ningar efter näringslivets krav, säger Jan Frans-son, Utbildningschef i Lidköping. – För näringslivet är det betydelsefullt att det finns tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, menar Carina Lurell, ordförande i kompetensgruppen i Näringslivet i Lidköping. Johan Olofson som är chef för Barn & Skola menar att det är viktigt för barn i grundskolan att få insyn i vad olika yrken innebär.

Skara: Glädjande vändning i brottEnligt statistiken över anmälda brott 2010 i Skaraborg minskar brottsligheten i flertalet kommuner. Allra mest minskar de i Skara, där minskningen är så stor som -18 procent. I hela Skaraborg sammantaget är minskningen av anmälda brott -6 procent. – Detta är en glädjande utveckling, säger kommunalrådet Charlotte Nordström. Det känns skönt att trenden har vänt och antalet brott nu minskar i kommunen. Orsaken till trend-brottet för Skara kan förklaras med fler antal poliser, att polisen har fokuserat på vissa bety-dande problem såsom narkotikatillgången och att kommunen och polisen har jobbat tillsammans med många brottsförebyggande frågor. Insatserna har riktats mot såväl ungdomar som vuxna.

Strömstad: Kommunen sköter turistinformationStrömstads kommun skapar ny mottagnings-funktion för besökare och Strömstadsbor. Den ekonomiska föreningen Strömstad Tourist har upplösts och från och med 1 februari 2011 tar kommunen över ansvaret för turistbyrå/besöks-funktion. Ambitionen är att skapa en fysisk och virtuell plats för besökare och strömstads-bor för information och kommunikation om Strömstads kommun som besöksort.

Göteborg: Har fått 10 stadsdelsnämnderVid årsskiftet fick Göteborgs Stad 10 stads-delsnämnder istället för 20. Det är den centrala och administrativa organisationen i stadsdels-förvaltningarna som har påverkats av föränd-

ringen. Förskolor, grundskolor, äldreomsorg och övriga verksamheter fungerar precis som tidigare. Beslutet att minska antalet stadsdelsnämnder togs av kommunfullmäktige i januari 2010. Tanken är att omorganisationen på sikt ska leda till ökad effektivitet som ska komma dig som invånare till nytta, till exempel genom bättre service. Större stadsdelsnämnder med fler invånare får också en mer stabil ekonomi.

Halmstad: Svenskar rankar favoritkommunerHalmstad är populärt och tillhör svenskarnas favoritkommuner. Det visar ännu en under-sökning där svenskar betygsätter kommuner. I TNS SIFO:s undersökning ”Svenskarnas favoritkommuner” där 1200 personer bedömt allmänna intrycket av 28 stora kommuner ham-nar Gotland i topp följt av Göteborg, Halm-stad, Stockholm, Östersund, Umeå, Uppsala, Helsingborg, Lund och Falun. Halmstads hedrande tredjeplats stärker det tidigare intrycket av att Halmstad är en populär

kommun i landet. För bara två månader sedan tog Halmstad nämligen

hem andraplatsen över den bästa staden att bo i årets

förtroendebarometer genomförd av forskarna

vid Medieakademin på Göteborgs universitet.I den nu färska under-sökningen från TNS SIFO har hög kän-nedom spelat stor roll

för resultatet - ju fler som har en åsikt, desto

bättre betyg. Generellt sett ger allmänheten höga

betyg till kommuner med eget universitet, mycket turism

och närhet till en storstad. En hög andel arbetslöshet verkar däremot däm-

pande. Detta är förutsättningar som varierar stort mellan olika kommuner.

Malmö: Budboys får miljöpris 2010Årets miljöpris på 40 000 kronor gick till Bud-boys för ”att de som cykelbudsaktörer förser hela Malmö med ett miljövänligt budalternativ och på detta sätt bidrar till att minska både bul-ler och mängden koldioxidutsläpp”.

Arne Öster

Page 58: Offentliga Affärer nr-1 2011

58 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

krÖNikA

Vad är vårt uppdrag?Vad behöver vi för att klara uppdraget?När frågorna är besvarade och förankrade så arbetar man på i den bestämda riktningen. Sedan gäller det att hålla frågorna och svaren levande varje dag, ända ner på gräsrotsnivå! Så vem finns du till för? Finns du till för dem som vill få god avkastning på börsen, eller medborgarna, eller kanske samhället?

Anna Ferneman, strateg inom Betania Hälso Management

bland upplever jag att vi glömmer bort varför vi egentligen är på arbetet. Vad är vårt verkliga uppdrag och varför existe-rar vi som verksamhet? Organisationer kan ibland vara så otydliga att de helt glömmer bort kunden, beställaren. Fö-

retag ser inte helheten och har ingen aning om varken vision eller mål. Det finns en bra historia som levandegör detta: Två män blev frågade om deras likartade arbetssysslor. Den ena svarade ”jag lyfter sten”, den andra svarade ”jag bygger en katedral”. Utan karta och kompass blir man lätt om-sprungen. Jag har tidigare skrivit två krönikor om mjuka värden i Offentliga Affärer. Första krönikan handlade om vikten av att vara medveten om både sig själv och sin omgiv-ning för att kunna ta de rätta besluten. An-dra krönikan handlade om våra hämmande rädslor, hur viktigt det är för organisatio-nens utveckling att ha mod att våga utmana sina rädslor. Jag menar att det kan vara avgö-rande för en organisations framgång att tillit

Ifinns. Vi behöver de mjuka värdena som att våga utmana, medverka till utveckling och medvetet fatta beslut. Men de hårda värdena behövs också. För utan mening eller mål blir tilliten, modet och medvetenheten inte till någon större nytta för organisationen. Lika illa blir det om man bara jobbar med de hårda värdena: uppdraget är tydligt, visionen finns på plats och alla ser sin del i helheten – men tilliten, medvetenheten och den positiva kulturen saknas. Jag upplever att en hel del organisationer glömmer bort att koppla ihop de mjuka och hårda värdena i praktiken. De kan fin-nas snyggt formulerat på papper men de är okända för många och glöms bort i stres-sen, i vardagen och tappar sitt syfte. Syftet är att värdena ska bidra till att skapa en fram-gångsrik och hållbar organisation. Hållbara organisationer ett begrepp som ofta används idag. Hur skapar man det i verkligheten och inte bara på pappret? Ett förslag kan vara att börja med två frågor:

Vem finns du till för?

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

Page 59: Offentliga Affärer nr-1 2011

59 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2011

krÖNikA

Lindahl

Lindahl. Når resultat.Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhets-syn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Advokatbyrån som når resultat.

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö H E L S I N G B O R G U P P S A L A Ö R E B R O www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

Page 60: Offentliga Affärer nr-1 2011

60 Offentliga Affärer 1 2011 | www.offentligaaffarer.se

ledArskAP

Alltid på väg

EHRE

NST

RÅH

LE B

BDO

Sverige är fullt avplatser som förtjänarett bättre öde.

Svevia är ledande i Sverige på att sanera gamla industritomter och andra förorenade platser, så att de kan komma till klokare och roligare användning. Vi berättar gärna mer om vår unika kompetens och våra erfarenheter från några av Sveriges mest omtalade och komplicerade saneringsutmaningar, som till exempel Teckomatorp. Vill du veta mer, hittar du oss på svevia.se

3010236-2tg_Svevia_Marksanering_210x297-IsoCv2_300.indd 1 10-08-18 15.39.19

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning