Download pdf - Offentliga Affärer nr-6 2010

Värna om upphandlarnas kompetens!Stefan Attefall

Nr

6 20

10 |

Art

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rsK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 kr

Pr

ofi

len

Hallå Anders Wijkman – vad kan vi vänta oss av LOU-utredningen?

Vad säger leverantörerna om nollbuden?

Hur ställer vi korrekta

kvalitetskrav? Juristerna svararHjälp, våra

säkerhetskostnader skenar!

www.iss-fs.se 020-155 155

Outsourcing är aldrig att frigöra sig.Det är att höja arbetet till en högre nivå.

Outsourcing innebär omedelbar avlastning och förbättrad ekonomi. Det vill säga att vi tar hand om det som ligger utanför er verksamhets absoluta fokusområde. (Det kan man ju säga är den gängse defini-tionen på outsourcing.) Första gångens outsourcing leder oftast till kostnadsbesparingar på uppemot 15 – 25 %. Dessutom tar vi över den personal som tidigare utfört arbetet, vilket ger dem större till-fredsställelse. Här vilar vår kunskap tryggt på undersökningar och enkäter; genom att vara en del av vår kärnverksamhet blir medarbet- aren prioriterad, får kontinuerlig utbildning, ingår i en stor och stimulerande arbetsgemenskap med möjlighet till specialisering och avancemang.

Så här långt är allt väl, men det är nu det verkligt spännande arbetet börjar. Finliret. För oss är upphandlingen det första tydliga steget som skapar ett närmande mellan era och våra kompetenser. Det är nu vi kan, förutom den rena yrkeskunskapen, bidra med vår kompetens inom logistisk, inköp, schemaläggningar, metoder, mätningar, statistik, vägledande rapportering och mycket mera.

Vi ser det så här. Det är med förhållandet outsourcing och upp-handling som med de flesta andra gemenskaper: att uppnå gemen-samma mål går via delat intresse och engagemang.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

www.iss-fs.se 020-155 155

Outsourcing är aldrig att frigöra sig.Det är att höja arbetet till en högre nivå.

Outsourcing innebär omedelbar avlastning och förbättrad ekonomi. Det vill säga att vi tar hand om det som ligger utanför er verksamhets absoluta fokusområde. (Det kan man ju säga är den gängse defini-tionen på outsourcing.) Första gångens outsourcing leder oftast till kostnadsbesparingar på uppemot 15 – 25 %. Dessutom tar vi över den personal som tidigare utfört arbetet, vilket ger dem större till-fredsställelse. Här vilar vår kunskap tryggt på undersökningar och enkäter; genom att vara en del av vår kärnverksamhet blir medarbet- aren prioriterad, får kontinuerlig utbildning, ingår i en stor och stimulerande arbetsgemenskap med möjlighet till specialisering och avancemang.

Så här långt är allt väl, men det är nu det verkligt spännande arbetet börjar. Finliret. För oss är upphandlingen det första tydliga steget som skapar ett närmande mellan era och våra kompetenser. Det är nu vi kan, förutom den rena yrkeskunskapen, bidra med vår kompetens inom logistisk, inköp, schemaläggningar, metoder, mätningar, statistik, vägledande rapportering och mycket mera.

Vi ser det så här. Det är med förhållandet outsourcing och upp-handling som med de flesta andra gemenskaper: att uppnå gemen-samma mål går via delat intresse och engagemang.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

Somliga påstår att kunskap är dyrt, men har de provat okunskap?Till årets Upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare.Den 2 februari 2011 är det dags igen. Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

Läs det uppdaterade

programmet

som följer

med tidningen.

Missa inte! Anmäl dig på: www.upphandlingsdagarna.se

Somliga påstår att kunskap är dyrt, men har de provat okunskap?Till årets Upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare.Den 2 februari 2011 är det dags igen. Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

Läs det uppdaterade

programmet

som följer

med tidningen.

Missa inte! Anmäl dig på: www.upphandlingsdagarna.se

Stockholm Göteborg Malmö www.wistrand.se

Antagligen kommer de att behöva affärsjuridiska specialister inom arbetsrätt, miljörätt, försäkringsrätt och säkert några av våra 16 andra kompetensområden.

nkel

.se

7www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010SBAU1069_9-3TTiD_119g_OffentAff_185x65.indd 1 2010-10-27 15.04

7

Stefan Attefall

10

6420

innehåll Offentliga Affärer nr 6 2010

10 Värna om upphandlarnas kompetens, säger nya ministern Stefan AttefallPrestigelös mångsysslare med filosofiskt perspektiv på sitt uppdrag. Så beskriver vi Stefan Attefall efter vårt möte med ministern, tillika trogen läsare av Offentliga Affärer. Men upphandlingsfrågorna hamnar i skymundan.

20 När är e-auktioner användbara?E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men bör inte tillämpas för ofta. Var också noga med hur du utformar underlaget och se till att ha en plan B, råder Jan Andersson på Göteborgs stads Upphandling.

32 Det nya matlandetSverige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll i landet. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

52 Med blick mot framtidenAtt analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare. I forskningsrapporten ”Omvärldsanalys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärldsanalyser. Författare till rapporten är Torbjörn Lundqvist på Institutet för Framtidsstudier.

56 Hjälp, våra säkerhetskostnader skenar!Säkerhetskonsulten Tomas Djurling svarar på våra läsares frågor om säkerhet. Höga säkerhetskostnader beror inte sällan på att det är oklart vem som är säkerhetsansvarig på myndigheten, säger han.

64 Stort intresse för elbilarnaElbilar och laddhybridbilar är på intågande i Sverige. En landsomfattande upphandling av elbilar pågår med över 200 organisationer involverade. Frågan är om det kommer att finnas bilar till alla?

NGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Decennier av lyhördhet och innovation gör skillnad

American Express är en erfaren partner för offentlig sektor inom pålitliga betalprocesser

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

På Upphandlingsdagarna 2011 kan du träffa oss och få veta mer om vad vi kan göra för er inom hantering av Resekonto och Kort. Välkommen att lyssna på ett av våra senaste framgångsrika myndighetssamarbeten på seminarium H4, den 3 februari kl. 11.00. Då berättar

Försvarsmakten hur innovation och förnyelse inom elektroniska reseprocesser hjälper myndigheten att bli mer effektiv med American Express Resekonto som hjälpmedel. Vi fi nns även på plats i monter B19. Vi ser fram emot att träffa dig den 2-3 februari!

Om du vill veta mer, kontakta Fredrik Öhrn på 08-429 58 31 eller [email protected]

9

S verige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar

kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

Matens kvalitet, om centraliserade eller lokala lösningar för tillagningen är det mest kostnadseffektiva och möjligheterna att handla närproducerade råvaror diskuteras flitigt.

Enligt lagen om offentlig upphandling är det dock inte tillåtet att inkludera krav i upphandlingen som geografiskt begränsar leverantörernas möjligheter att lämna anbud. Det innebär till exempel att man inte får lov att ange att man premierar lokala leve-rantörer. Vällagad, god och näringsriktig mat som faktiskt äts i stället för att kastas borde ju vara en självklarhet kan man tycka.

E-upphandling på frammarsch, men vad behövs mer?Varför har inte elektronisk upphandling och e-handel kommit längre? EUs förhopp-ning om 50 procent elektronisk upphand-ling 2010 blev ett fiasko. Mindre än fem procent blev resultatet. Vad händer nu kring e-upphandling i EU? Vi har frågat Kerstin Wiss Holmdahl som länge arbetet med dessa frågor på Sveriges Kommuner och Lands-ting, och som nyligen deltog vid en hearing i Bryssel.

Smartare förvaltning med standarderStandarder kan effektivisera förvaltningen och göra den mer hållbar och framgångsrik. Det menar Torbjörn Cederholm från SIS, Swedish Standards Institute. De standardise-ringsprojekt som SIS leder berör många olika frågor, och i regel ingår representanter från både offentlig och privat sektor. Det handlar ofta om praktiska frågor, som vilka termer vi ska använda eller vilken information som ska kunna delas mellan flera aktörer.

Etablerade standarder är också använd-bara vid utvecklingen av olika e-tjänster. Allt för att underlätta kommunikationen mellan myndigheter och medborgare.

För sjätte året Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling arrangeras nästa gång i Stockholm den 2-3 februari 2011.

Upphandlingsdagarna är den givna arenan för alla med intressen i den offentliga upphandlingen i Sverige. Här möts inkö-pare, upphandlare, ekonomer, strateger och utvecklare, verksamhetschefer och politiker inom hela den offentliga sektorn. Välkomna!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

IssN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina [email protected]

RedaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne österstina rangmarMalin Ulfvarson

KrönikörAnna ferneman

AnnonsbokningMartin Nymantel: 031-719 05 [email protected]

Prepress och tryckElanderswww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected] [email protected] [email protected] bö[email protected]

Projektledning StockholmAnita sanderholm [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Värna om upphandlarnas kompetens!Stefan Attefall

Nr

6 20

10 |

Art

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rsK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 kr

Pr

ofi

len

Hallå Anders Wijkman – vad kan vi vänta oss av LOU-utredningen?

Vad säger leverantörerna om nollbuden?

Hur ställer vi korrekta

kvalitetskrav? Juristerna svararHjälp, våra

säkerhetskostnader skenar!

Offentliga Affärer utges av

ledare

sverige – det nya matlandet

10 Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se

I nför min intervju med civil- och bostadsminister Atte-fall googlade jag naturligtvis

på hans namn. Under bara en veckas tid i november fick jag träffar på tidningsartiklar där han omnämnts i samband med så vitt skilda ämnen som bostäder, pensionsfrågor, gravsättningar, ideella föreningar, landstingsre-gioner och så offentlig upphand-ling förstås.

Har du fått ovanligt många ansvarsområden på din lott?

− Nja, det vet jag inte, men visst – jag har många och jag tycker att det är roligt. Det passar mitt kynne, det är en portfölj som passar mig. Den är even-tuellt konstruerad utifrån min personlighet, säger Stefan Atte-fall.

Han syftar på sina breda intresseområden med anknyt-ning till ekonomi och trosfrågor. Dessutom pratar han gärna om de filosofiska frågeställningarna av det offentliga uppdraget, om synen på samhället och medbor-garen.

− Jag brukar säga att “Allt kan bli bättre”, det finns alltid utrymme att förbättra saker. Vårt uppdrag är att se till att skatte-pengar hamnar där de behövs, och fungerar stimulerande för samhället.

Han medger att gränserna mellan departementen fortfa-rande i vissa frågor är flytande. Lite senare under fotografe-ringen berättar jag att jag tidigare under dagen träffat IT-minister Anna-Karin Hatt.

− Ja, där har vi ett annat område som måste definieras – e-förvaltning, blir Attefalls spon-tana reaktion.

Dålig startEn kall och disig dag i november besöker vi Socialdepartementet

Värna om

upphandlarnas

kompetens säger ministern

Foto: Jonas Eriksson

11

profilen | Stefan attefall – civil- och boStadSminiSter

Prestigelös mångsysslare med filosofiskt perspektiv på sitt uppdrag. så beskriver vi stefan Attefall efter vårt möte med ministern, tillika trogen läsare av Offentliga Affärer. Men upphandlingsfrågorna hamnar i skymundan.

och blir inbjudna till ett rela-tivt litet men mycket trevligt kontorsrum. Intervjun börjar inte så bra, jag inleder med att förolämpa ministern som en följd av min oförmåga att bedöma hans ålder. Det är verkligen inte avsiktligt men det visar sig bli en isbrytare eftersom Stefan Attefall är en prestigelös person som har glimten i ögat.

− Inled aldrig en intervju med att förolämpa ditt intervjuob-jekt, skrattar han.

Stefan Attefall är född 1960 i Lycksele, har sedan valet 2006 varit ordförande i finansutskottet och sedan 2002 gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen.

Dags att höja statusenI samband med hans tillträde som minister flyttade upphand-lingsfrågorna från finansdeparte-mentet till socialdepartementet. Attefall har redan tidigare svarat att det inte nämnvärt kommer att påverka arbetet med upphand-lingsfrågor.

− Alliansen har samma inställ-ning till regelverket, som ju dess-utom till stora delar är direktiv-styrt.

Han anser att lagen om offentlig upphandling är ett underskattat instrument, som det ofta klagas på.

− LOU är bra för att främja konkurrenskraften, men den är också bra för att stävja korrup-tion. Hade man följt lagen om offentlig upphandling bättre i Göteborg hade man undvikit den situation man har idag. Lagen är till för att stävja korrup-tion och kompisuppgörelser.

Behövs det ytterligare åtgärder för att undvika felsteg?

− Nej, lagen är tydlig om vad som är tillåtet.

Vad har du på agendan för upphandlingsfrågorna framöver?

− Nu handlar det om att låta lagändringarna från i somras sätta sig och börja tillämpas på rätt sätt. Med hjälp av Kammar-kollegiets upphandlingsstöd ska vi öka kunskaperna om hur lagen används.

Han höjer rösten något aningen när han pratar om vikten av att ha hög kompetens på upphandlingsfunktioner runt om i landet.

− Jag vill uppmana både myndigheter och kommuner att se till att värna om upphand-

larnas kompetens och eventuellt knyta funktionen närmare den politiska ledningen. Och om man har knappa resurser, till exempel i små kommuner, så samverka och ta hjälp. Det finns bra exempel.

Bra krav och fel kravSnarare än ytterligare föränd-ringar av lagen är det tid för analys, påpekar Attefall.

− Anders Wijkman ska titta på hur regelverket fungerar idag, och även på vilka möjligheter det finns att ta miljö- och etisk hänsyn. På det området går att göra mer än vad många tror, men det måste göras redan från början - i förfrågningsunderlaget.

Vad säger du om djurkrav då?− Vi kan inte ange krav i våra

upphandlingar som innebär att vi ställer leverantörer från andra länder utanför. Sverige skulle vara den största förloraren på en sådan strategi, vi är beroende av den internationella handeln.

Attefall menar att möjlighe-terna att ställa krav finns där,

och uppmanar alla att ta hjälp av de stödmyndigheter som finns, såsom Miljöstyrnings-verket, Kammarkollegiet och Konkurrensverket. Jag påtalar att beskeden ifrån myndigheterna ibland kan vara motstridiga.

− Detta är något vi måste få en större tydlighet i, jag hoppas att vi ska åstadkomma framöver bland annat genom det arbete som påbörjats i samband med Statskontorets utredning av upphandlingsstödjande verk-samhet.

Han vill också påpeka att det finns flera sätt för staten att främja god miljö.

− Den offentliga upphand-lingen löser inte alla problem. Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medbor-garna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en poli-tisk diskussion som måste föras i kommunerna.

Flytta ut administrationenNyligen fick vi veta att regeringen beslutat att inrätta ett service-center som ska sköta ekonomi- och personaladministration åt andra statliga myndigheter.

− Det är ett sätt att försöka effektivisera det som inte är myndigheternas kärnverk-samhet. Hittills har vi sett stora framgångar genom Skatteverket, Lantmäteriet och Kronofogdens goda exempel - där han man lyckats sänka kostnaderna med 30 procent.

När alla myndigheter är anslutna till servicecenter beräknas besparingen för myndigheternas administration bli närmare 1 miljard kronor per år.

− Vi behöver arbeta smartare inom den statliga förvaltningen och utnyttja de fördelar som finns med att samverka kring de administrativa sysslorna. Den är också avgörande för att vi ska klara av de stora pensions-avgångar som väntar framöver. Den här reformen är i linje med den internationella trenden i såväl offentlig förvaltning som näringsliv.

Utvecklingen går mot en omställning där totalt färre människor i samhället arbetar. Attefall förklarar att man letar efter besparingspotential i många olika delar av den statliga verk-samheten. Kanske även den offentliga upphandlingen.

− Den offentliga upphand-lingen beräknas uppgå till 500 miljarder kronor per år. Om man lyckas åstadkomma 1 procent bättre nyttjande skulle det ge 5 miljarder kronor i besparing.

Det blir snabbt stora summor.Stefan Attefall blir åter filo-

sofisk när han pratar om den långsiktiga utvecklingen av det moderna samhället.

− Vi går från den starka staten till det starka samhället, och där är staten bara en del av samhället som dessutom inklu-derar enskilda, näringslivet, organisationer. Statens roll är att erbjuda goda förutsättningar åt alla, där alla räknas i en sådan gemenskap. Även trossamfunden tillhör en viktig del av det starka samhället.

Malin Ulfvarson

”Hade man följt LOU bättre i Göteborg hade man undvikit den situation man har idag.


nyheter

UR NyHEtSflöDEt fRåN offENtliGAAffARER.SEKlimatkommuner ställer krav på miljöministern- Flera kommuner har mål som är betydligt högre ställda än det nationella - som dessutom ska uppnås med lokala åtgär-der, säger Klimatkommunernas ordförande Lars Bergwall.

Mer begåvade ledare i offentlig sektorEn ny undersökning visar att ledare i den offentliga sektorn har en högre generell begåvning jämfört med sina kollegor på motsvarande nivå i privat sektor.

Kommuner flitiga användare av FacebookEn enkätundersökning visar att strax över 60 procent av kom-muner, landsting och regioner använder sociala medier i sitt arbete. Dessutom planerar de flesta som inte redan har kom-mit igång att börja.

FMVs miljardupphandling kan avslutasFörvaltningsrätten avslår schwei-ziska Mowags överprövning och därmed kan upphandlingen om 113 stridsfordon till det svenska försvaret avslutas.

Landstingen tävlar vidare om kömiljardenSnart är det dags för nästa utdelning av regeringens så kallade kömiljard. Enligt oktober-mätningen ligger landstingen i Kalmar och Halland bra till.

En global standarad för socialt ansvarSvenskar anser att det är självklart att organisationer och företag ska arbeta aktivt med social ansvarstagande. Nu finns det en standard till hjälp.

Rekryteringskrav i offentlig upphandlingI Danmark har offentliga upp-handlingar börjat användas för arbetsmarknadsåtgärder. Bygg-företagen måste anställda minst en lärling för att konkurrera om uppdrag från kommunen.

Med blicken mot framtidenSom en av världens mest erkän-da forskare inom e-förvaltning måste Jane Fountain hålla jämna steg med utvecklingen på inter-net - och det lyckas hon med.

En ny strategi för e-IDE-delegationen har föreslagit att en e-legitimationsnämnd får ansvaret för digital identifiering i Sverige. Målet är att ha organi-sationen på plats till juni 2012.

Brinova expanderar inom omsorgsfastigheter

Välkommen till kommun-portalen MobilityGuard och Me-ridium lanserar tillsam-mans Portalshell – en mjukvara som öppnar upp portalen hos kom-muner och landsting. PortalShell identifierar använ-daren som loggar in. Användaren klickar själv in sina intressen på sin sida och det samkörs sedan med färdig statistik från kommuninvånarregister, folk-bokföringsregistret, bostadsre-gistret och skatteregistret. Då kan kommunen ge riktad informa-tion till användarna och perso-nanpassa utbudet av e-tjänster efter användaren.

Malin Ulfvarson

Upphandlingsrättsligt nätverk i Göteborg

Brinova förvärvar fastigheten Renen 27 i Helsingborg till ett fastighetsvärde om 45 Mkr inom affärsområde Brinova Omsorg. Under 2010 har Brinova hittills investerat drygt 180 Mkr inom omsorgsfastigheter vilket ligger

helt i linje med företagets mål att investera 500 Mkr inom tre år i segmentet. Säljare är det kommunala bolaget Helsing-borgshem. Tillträde sker den 3 januari 2011.

Renen 27 om 2 961 kvadrat-meter är fullt uthyrd som omsorgsfastighet i Wilson Park, Helsingborg med hyresgästerna Helsingborgs Stad och Region Skåne.

– Vårt yngsta affärsområde Brinova Omsorg är expansivt och vi ser en stor potential i att kunna göra affärer på fler orter i landet. Vi har stor erfarenhet av samarbete med kommuner inom olika fastighetsrelate-rade lösningar, säger Brinovas VD Anders Silverbåge i en kommentar.

Arne Öster

Det relativt nystartade upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg höll ett möte under hösten som gästades av Agneeta Anders-son, chef för Kam-markollegiets upphan-dlingsstöd.

− Det är roligt och smickrande att vara här och prata. Vi är mycket stolta över det arbete vi gör på det nationella upphand-lingsstödet, säger Agneeta Andersson.

Vad pågår hos er på Upphand-lingsstödet just nu?

− Vi arbetar i en mycket intensiv fas med att färdig-ställa de vägledningar vi gjort utfästelser om att leverera före

årsskiftet. Det är ett flertal publi-ceringar på vår webb som väntar.

Upphandlingsrättsliga fören-ingen i Göteborg är en ideell och oberoende förening med syfte att främja upphandlingsrättslig utbildning och forskning i Väst-sverige. Styrelsens ordförande är Helena Rosén Andersson, advokat på Advokatfirman Lindahl.

Varför startade man fören-ingen?

− Lindahl samarbetar sedan tidigare med universitetet i en kurs i upphandlingsrätt som går årligen. Det var i samtal med universitetet som frågan om möten och fortbildning på området kom upp och det visade sig finnas ett stort intresse att träffas över grän-serna. Vi välkomnar deltagare

Anders Silverbåge, VD Brinova Omsorg

från myndigheter, leverantörer, domstolar, inköpare i både kommunen och regionen.

Malin Ulfvarson

Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl och Agneeta Andersson, chef för Kammarkollegiets upphand-lingsstöd.

13www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

SOFIEROVas H 200 mm · B 110 mm 1 x 63834/21Skål H 130 mm · B 200 mm 1 x 63834/13OF H 85 mm · 18 cl 8 x 63834/40 Karaff H 245 mm · 75 cl 1 x 63834/81

MITT & DITTSnaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/02Snaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/06 Snaps H 140 mm · 6 cl 2 x 65571/04Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/02Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/04Champagne H 240 mm · 15 cl 2 x 65572/06

INTERMEZZOTumbler H 110 mm · 22 cl 6 x 62574/32Vitvin H 200 mm · 17 cl 6 x 62574/16Rödvin H 220 mm · 25 cl 6 x 62574/18Champagne H 250 mm · 20 cl 6 x 62574/14Karaff H 305 mm · 112 cl 1 x 62574/85

CHRYSTAL EYESkål H 105 mm · B 270 mm 1 x 65524/33Vas H 375 mm · B 160 mm 1 x 65524/25

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMANBrains H 75 mm · B 45 mm 1 x 70 90307Vas H 295 mm · B 95 mm 1 x 70 49250 Skål H 120 mm · B 210 mm 1 x 70 59252Skulptur H 150 mm · B 155 mm 1 x 70 90336

VISIONSkål H 120 mm · B 330x220 mm 1 x 70 50801Vas H 285 mm · B 170 mm 1 x 70 40806

NEW FRIENDSTumbler And H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90953Tumbler Räv H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90950Tumbler Grävling H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90951Tumbler Vildsvin H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90952Tumbler Fågel H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90852Tumbler Björn H 95 mm · 45 cl 1 x 70 90853

JACKIESkål H 185 mm · B 320 mm 1 x 70 50805Vas H 500 mm · B 265 mm 1 x 70 40818

SÅ HÄR BESTÄLLER DU DIN GÅVA:1. Kryssa för den gåva du väljer. (Endast ett kryss.)2. Fyll i namn och önskad leveransadress tydligt och lägg kortet på brevlådan.3. Leverans aviseras till nedanstående adress.

Nam

n:

Bost

adsa

dres

s:

Post

nr:

Ort

:

Tele

fon

dagt

id:

E-po

st:

GLASKLART

CRYSTAL EYE 1 st skål, 1 st vasDesign Ingegerd Råman, Orrefors

NEW FRIENDS 6 st tumblerDesign Ernst Billgren, Kosta Boda

BRAINS, SATELLITE OCH HEADMAN 1 st Brains Jimenez, 1 st Satellite skål, 1 st Satellite vas, 1 st Headman skulpturDesign Bertil Vallien, Kosta Boda

JACKIE 1 st skål, 1 st vasDesign Åsa Jungnelius, Kosta Boda

VISION 1 st vas, 1 st skålDesign Göran Wärff, Kosta Boda

SOFIERO 1 st vas, 1 st skål, 8 st old fashioned, 1 st karaffDesign Gunnar Cyrén, Orrefors

MITT & DITT 6 st snaps, 6 st champagneDesign Erika Lagerbielke, Orrefors

INTERMEZZO 6 st tumbler, 6 st vitvin, 6 st rödvin, 6 st champagne, 1 st karaff Design Erika Lagerbielke, Orrefors

Komplett servis för sex gäster

Glas för sex unika vänner

Whiskey för åtta personer

ExklusivExklusiv

ExklusivG L A S K L A R T E X K L U S I VIbland vill man ge lite mer. 50-årsdagen, pensionen, lång

och trogen tjänst och andra högtidliga ögonblick kräver

helt enkelt lite extra uppmärksamhet.

Med GlasKlart Exklusiv får mottagaren själv välja mellan

åtta exklusiva alternativ. En uppskattad present som för

evigt kommer att påminna om det speciella tillfället.

Pris: 5 000:- exkl. moms + frakt 75:-. Värde upp till 7 400 kr. GlasKlart Exklusiv f inns även i valören 2 000 kr med

produkter värda upp till 3 100 kr

F ö R y T T E R L I G A R E I n F o R m AT I o n , Ko n TA K TA C h R I S T E R J AC o b S S o n :

0 4 7 8 - 3 4 5 9 0 / / C h R I S T E R . J AC o b S S o n @ o R R E F o R S . S E

Dags att sortera utanför hemmet

80 miljoner till jämställdhetsarbete

Nu finns en ny typ av papperskorg för källsor-tering i städer, parker och offentliga miljöer.Allt fler krav ställs idag på privata personer, kommuner och företag för att öka återvinning. Vissa kommuner till och med bötfäller medborgare som fuskar med källsorteringen hemma, medan det är okej att kasta all skräp i ett och samma kärl utanför hemmet. Nu har Återvinnings-lösningar i Norr AB tagit fram en ny typ av papperskorg, Sortify,

som är anpassad för källsortering i städer, parker och andra offent-liga miljöer.

Flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten har deltagit i utvecklingen av denna produkt. Papperskorgen har två dörrar på motsatta sidor som tillåter enkel tömning utan lyftmoment. Sortifys volym är några gånger större jämfört med en vanlig papperskorg vilket tillåter bespa-ringar i samband med minskad tömningsfrekvens.

Malin Ulfvarson

– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldre-boendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. För att säkra hållbarheten i satsningen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-2013.

Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfat-tande satsning på jämställdhets-integrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen, har varit den största svenska satsningen i sitt slag med 85 deltagande

kommuner, landsting, region-förbund och privata aktörer som arbetat för att jämställdhetsin-tegrera sina verksamheter och kvalitetssäkra sin medborgarser-vice. Under en konferens presen-terades resultaten.

Håkan Sörman, VD på SKL, menar att det är en anständig-hetsfråga att se till kommunernas och landstingens verksamhet säkerställer att medborgare inte missgynnas på grund av kön.

– Det är också djupt till-fredsställande att konstatera hur mycket som har hänt, sade han.

Källa: SKL

Välkommen till en enklare värld.Vi ger dig strukturen som underlättar din dag på jobbet. Med våra produkter och accesstjänster får du ökad tillgänglighet, blir effektivare och får säkrare hantering och samtidigt ett minskat lagringsbehov.

Arkitektkopia ABLindhagensgatan 76

104 25 Stockholm08-50 60 70 00

www.arkitektkopia.se

Tjänster & Produkter• Byggnet Access • Facility Management • Egen webshop för grafiskt material • Bilddatabas • Ritningar • Scanning • Klimatkompenserat papper • Digitaltryck • Expo - Utställningsmaterial

Miljö Miljöcertifierade enligt ISO14001:2004


TEMA: e-handel

Just nu arbetar Lisbeth Johnson med att införa elektro-niskt beställarstöd.

− Beställaren ska inte behöva veta vem leverantören är men detta är något vi arbetar på att ta fram och inget som vi använder än, avslutar Lisbeth Johnson.

Stina Rangmar

Allt fler inser fördelarna med elektronisk upp-handling. Halmstads kommun har i snart tre år varit helt pap-persfria när det gäller e-upphandling och i dagsläget finns det bara positiva tankar från både personal och leverantörer.

E fter att ha testat en rad olika system bestämde sig Halmstads kommun för att

fördelarna med e-upphandling var långt fler där många moment i upphandlingsledet kunde kortas av. Lisbeth Johnson som är upphandlingschef i Halmstads kommun menar att istället för att lägga tid på pappersarbete kan man fokusera på viktigare saker inom verksamheten. Nu är det fullt möjligt tack vare deras över-gång till elektronisk upphandling.

− Vissa upphandlingar kunde förut ta två dagar för två personer då papper skulle läsas igenom och bearbetas manuellt. Samma upphandling tar idag någon minut, säger Lisbeth Johnson.

Med förfrågningsunderlaget sållas många leverantörer ut direkt.

Krav och kriterier som anbudsgivaren har redovisat i formulär med fasta alternativ samt pris kan utvärderas auto-matiskt av systemet. Därmed är

det som återstår att utvärdera de krav där anbudsgivarens text ska bedömas och betygssättas manu-ellt samt eventuella bifogade intyg.

Inga nackdelar− Jag kan inte peka på några direkta nackdelar med e-upphandling. Det kan ju så klart strula någon gång men det är oftast inga problem, fortsätter Lisbeth Johnson.

Elektronisk upphandling är ett viktigt redskap i de anställdas arbete och spar kommunen både tid och resurser.

Lisbeth berättar hur en före detta projektanställd i kommunen blivit så positivt inställd till elektronisk upphand-ling att hon senare vid en arbets-intervju i en annan kommun ställt införandet av e-upphand-ling som krav för att ta jobbet. Hon fick jobbet och fick också igenom omstruktureringen som visat sig gagna alla i kommunen.

− De som skulle kunna tycka att det gamla systemet är att föredra är stora leverantörer och företag som kan tycka det är krångligt då de har färdiga stan-dardiserade mallar och doku-ment. Nu måste de svara på varje enskild fråga vilket kanske tar lite tid för dem. Mindre företag upplever det generellt lättare vilket det också är, säger Lisbeth Johnson.

Drivande kulturHalmstads kommun arbetar på ett utvecklande sätt och är även i andra sammanhang en förebild för många andra kommuner. Halmstads kommun införde år 2008 samordnad varudistribu-tion för kommunens verksam-heter där leveranserna styrs till en livsmedelscentral. Livsmedel och torra varor har alltså endast en distributör vilket bidragit till enorma miljövinster.

− Inte många andra kommuner har ett liknande system och därför kommer besö-kare från hela Sverige för att se hur vi har gjort, säger Lisbeth.

Fördelarna med denna typ

”Istället för att lägga tid på pappersarbete kan man fokusera på viktigare saker inom verksamheten.

av uppsamling är att det skapas bättre förutsättningar för mindre och lokala leverantörer och producenter, gynnsam prisut-veckling på lång sikt, säkrare miljö kring skolor samt minskad miljöpåverkan. Dessutom får leveransmottagande personal bättre service.

Lisbeth Johnson är upphandlingschef i Halmstads kommun.

E-upphandling – ett verktyg för alla

Komplett sortiment av certifierade varma dryckerVi kan nu erbjuda ett komplett utbud av certifierade produkter för kaffeautomater: malt kaffe, hela kaffe-bönor, espressobönor, instant kaffe, skummjölks-pulver och chokladpulver.

Besök vår monter B14 så bjuder vi på en certifierad kaffedrink!

Vi har låtit det externa konsultföretaget, Quantis, världsledande experter på livscykel-

analyser, analysera en kaffekopps livscykel från böna till kopp. Syftet var att ta reda

på vilken inverkan kaffeprocessen har på hela kaffekedjan från odling till

val av maskin och kopp. Analysen har resulterat i ett unikt verktyg där vi

kan mäta och hjälpa dig att minska CO2-påverkan för varje kaffelösning.

Besök oss i vår monter B14 så visar vi dig hur du kan använda analysen

i din kaffeupphandling för att köpa in kaffe med minimal CO2-påverkan.

Vi hjälper dig att göra en klimatsmart kaffeupphandling.

Passa på och lyssna på när Sebastien Humbert från Quantis i Schweiz berättar

om livscykelanlysen på kaffe. Genom resultatet av livscykelanalysen får vi följa

kaffets väg längs hela kedjan från odlarland, under transporter och produktion

till förbrukarledet. Vi får också en inblick i hur vi som slutanvändare exempelvis

kan påverka utsläppen av CO2- bara med hjälp av förändrat beteende.

Spår E6, torsdagen den 3 februari kl 13.40-14.20

Världsledande föreläsare inom livscykelanalyser

Sebastien Humbert PhDQuantis scientific director and co-founder

DEMONSTRATIONI MONTER B14


TEMA: e-handel

Vidare vill man under-lätta gränsö-verskridande e-upphandling och nämner olika frågor som idag ses som problem,

bland annat att underlätta erkän-nande av elektronisk identifie-ring, styrkande avhandlingar och andra åtgärder för att underlätta för leverantörerna.

Man vill även uppmuntra till standardisering av centrala

processer och system och till-handahålla gemensamma bygg-stenar för e-upphandlingssystem. Upphandling behöver också göras mer tillgänglig för små och medelstora leverantörer.

Vid en Open hearing om e-upphandling och grönboken som EU-kommissionen anordnade i Bryssel den 25 november deltog du som en av paneldeltagarna. Vad diskuterades och vad kom man fram till?

− Dels gavs presentationer av de fördelar som e-upphandling innebär, dels diskuterades de problem som gör att använd-ningen är begränsad. Olika aspeker framkom, både från offentliga sidan och från före-trädare för leverantörers orga-nisationer. I Portugal är det nu sedan drygt ett år krav på att e-upphandling ska utföras elek-troniskt.

Kerstin fortsätter: − Man kan sammanfatta

det så att önskemål framkom om att förenkla det så mycket

EU:s förhoppning om 50 procent elektronisk upphandling 2010 blev ett fiasko. Mindre än fem procent blev resul-tatet. vad händer nu kring e-upphandling i EU? vi har frågat Kerst-in Wiss Holmdahl som länge arbetet med des-sa frågor på sveriges Kommuner och Land-sting, och som deltog vid en hearing i bryssel nyligen.

V arför har inte elektronisk upphandling och handel kommit längre än man

förväntat?− E-upphandling och e-handel

innebär användning av IT som verktyg för att stödja en effektiv inköpsprocess. Jag tror inte att tekniken är det största hindret längre. E-handel innebär ett förändrat arbetssätt, men detta kräver också att resurser måste tillsättas initialt och ett arbete göras konkret både internt och gentemot leverantörerna, menar Kerstin Wiss Holmdahl.

Varför bör den offentliga sektorn ta dessa steg?

− Det gäller att dels införa en effektivare upphandlingsprocess men även att synliggöra de avtal som finns för att öka ramavtal-stroheten. Då styrs inköpen till rätt leverantör och rätt produkt eller tjänst. Det underlättar för en ökad prismedvetenhet och möjliggör styrning och uppfölj-ning.

Men om dessa fördelar finns, varför har då inte e-upphandling och e-handel redan införts bredare i EU?

− EUs ministrar uttryckte 2005 en förhoppning att minst 50 procent av all upphandling över tröskelvärdena skulle ske elektroniskt senast 2010. I den

Kerstin Wiss-Holmdal

E-upphandling på frammarsch, men vad behövs mer?

grönbok om en ökad använd-ning av e-upphandling i EU som kom nu i oktober konstateras att mindre än fem procent av de totala upphandlingsbudgetarna i de medlemsstater som ligger i framkant genomförs via elektro-niska system. EU-kommissionen vill nu lägga fram ett program för en bättre offentlig upphand-ling på inre marknaden och det kan även leda till en översyn av direktiven, säger Kerstin Wiss Holmdahl.

Lanserat ett verktygI grönboken, där e-upphandling definieras som hela kedjan från annonsering och upphandling till och med order- och faktura-processen, beskrivs vad som hittills gjorts av kommissionen. Det gäller vissa ändringar i direktiven, samfinansiering av forskning och stöd till gränsö-verskridande tester som nu sker genom det så kallade PEPPOL-projektet. Vidare har man lanserat ett verktyg, E-Certis som är ett gratis online verktyg som innehåller information om de olika certifikat och intyg som krävs vid offentliga upphand-lingar i medlemsstaterna. Och genom e-Prior har man utvecklat en lösning för att utbyta e-kata-loger, e-ordrar och e-fakturor. Leverantörer till kommissionen ska nu genom detta skicka elek-troniska fakturor och nästa steg är att kunna ta emot ordrar elek-troniskt.

Både morot och piskaVilka förslag till åtgärder ges i grönboken?

− Både morot och piska anses behövas för att påskynda en mer utbredd användning av e-upphandling. Man konsta-terar att det kan finnas behov av politiska åtgärder och eventuellt lagstiftning för att ge upphand-lande myndigheter incitament att övergå till e-upphandling.

som möjligt för leverantö-rerna. E-upphandling inne-håller fördelar för båda parter. Men det konstaterades samti-digt att man måste övertyga de upphandlande myndigheterna att införa e-upphandling. Den gränsöverskridande handeln framhölls men även de problem som det finns kring den. Stan-darder behöver utvecklas ytter-ligare, samtidigt som broar behövs mellan redan befintliga lösningar, ofta portallösningar i de olika länderna. Problemen med e-signaturer togs upp.

Elektroniska signaturerVad ser du själv som de största hindren som behöver lösas för att öka e-upphandlingen?

− Jag tror att man måste över-tyga på politisk nivå om förde-larna med e-upphandling, det är först då som resurser ges för ett införande och legitimiteten fås för detta arbete. Men man måste också övertyga de som ska arbeta med detta och se till att de får konkret kunskap kring hur man inför verktyget. Även på leve-rantörssidan bör det satsas mer. När det gäller den gränsöverskri-dande handeln måste man lösa frågorna kring användningen av elektroniska signaturer, utveckla standarder ytterligare kring bland annat e-kataloger och lösa frågor om produktklassificering mm. Glädjande nog framkom det på hearingen att man planerar att se över direktiven för elektroniska signaturer!

Malin Ulfvarson

”Glädjande nog framkom det på hearingen att man planerar att se över direktiven för elektroniska signaturer.


TEMA: e-handel

Kartläggning för bättre upphandlingsom en del i arbetet med att främja utvecklingen av elektronisk upphand-ling har Kammarkollegiets upphand-lingsstöd genomfört en kartläggning av marknaden för elektroniska upp-handlingssystem och kommersiella annonsdatabaser.

R egeringen har gett Kammarkollegiets upp-handlingsstöd i uppdrag

att driva utvecklingen av elektro-nisk upphandling där målsätt-ningen är att uppnå en obruten elektronisk anskaffningsprocess. Upphandlingsstödet har därför som en del av detta arbete utfört en kartläggning av marknaden för elektroniska upphand-lingssystem och kommersiella annonsdatabaser. Detta för att få en övergripande bild av vilka systemleverantörer och system som finns på marknaden och vilka delar av upphandlingspro-cessen systemen stödjer.

En bild av verklighetenKartläggningen har genomförts via en enkätundersökning och uppföljande samtal med 13 systemleverantörer av upphand-

Marknaden för upphandlingsstöd

Etablerat år

Antal anställda

Webbapplika-tion eller lokal implementation

Stöd för alla delar i upp-handlingsprocessen? Ev. begränsningar listade. (FFU = förfrågningsunderlag)

Stöd vid avrop mot ramavtal?

Stöd för e-auktion?

Stöd för upphandling via LOV?

Allego Upphandling 1994 37 Webb ffU, anbud och avtal som separata dokument, viss utvärdering utanför systemet. Ingen överföring till anslu-tande ekonomisystem.

ja Nej ja

Avantra Tender&Contract 2002 150 Webb ja ja ja ja

Basware (RFX, CLM, PM) 1999 51 båda möjligt ja ja Nej Under utv.

CTM e-Procurement 2000 3 båda möjligt ffU-stöd ej färdiganpassat till LOU, inget annonseringsstöd.

ja Delvis Nej

E-avrop 1999 5 Webb ja ja ja ja

Eniro upphandling 2004/2009 10 Webb ja ja Delvis Under utv.

Complete Tender Management (CTM)

1999 20 Webb ja ja ja ja

IBX eSourcing 2000 500 Webb ffU-stöd ej färdiganpassat till LOU, inget annonseringsstöd. Ingen överföring till anslu-tande ekonomisystem.

ja Delvis Nej

Mercell Public System 2001 25 Webb Delvis stöd för tilldelnings-beslut och avtalshantering. Ingen överföring till anslu-tande ekonomisystem.

ja Delvis ja

TendSign 1998/2010 70 Webb ja ja ja ja

Oracle Advanced Procurement Suite

1977 485 båda möjligt ffU-stöd ej färdiganpassat till LOU, delvis stöd för annonsering.

ja ja Nej

Primona Kommers 1998 10 båda möjligt ja ja ja ja

TESS (Trade extension sourcing service)

2000 20 Webb Inget annonseringsstöd, ej överföring till anslutande ekonomisystem.

Nej ja Nej

lingssystem. Resultatet ger en översiktlig nulägesanalys över hur marknaden ser ut idag. Marknaden för upphandlings-system är mycket dynamisk både vad gäller utveckling av systemen samt ägandeförhållanden och samarbeten mellan olika aktörer.

− Rapporten ger ingen detal-jerad beskrivning av de berörda företagens upphandlingssystem och dess funktioner men kan ge vägledning och stöd till upphandlande myndigheter som står i begrepp att anskaffa upphandlingssystem, säger Ulla Karin Josefsson, handläggare på Kammarkollegiet.

Ökat intresse − Tanken bakom kartläggningen är att uppmuntra fler myndig-heter att använda elektronisk upphandling och det ser ljust ut,


Leading the way: www.q-free.com

Pho

to: i

Sto

ckph

oto

/ d

esig

n: g

azet

te

Road UseR ChaRging

Congestion ChaRging

tRaffiC sURveillanCe

tRUCk tolling

video tollingin road user Charging and traffic Management

Q-fReeleading the way

Q-Free implemented the world’s first fully automated video-based tolling congestion charging system in a Multilane Free Flow environment

innovative

the Multilane Free Flow system reduced air pollution by 10%, traffic by 20–25% and travel time by 30%

effiCient

the system was introduced to reduce congestion and pollution and is handling variable charges based on congestion levels

fleXiBle

the system combines automatic Licence Plate registration (aLPr) with dedicated Short range Communication (dSrC)

UniQUe

we did stoCkholm

Q-Free Sverige aB / Sundbybergsvägen 1, 9.de våningen / 171 73 Solna / Sverige

menar Ulla Karin. Intresset för e-upphandling har ökat avsevärt de senaste två åren och trots att rapporten inte ger några direkta siffror indikerar den ändå att många verkar vilja gå över till e-upphandling.

Översikt av marknadenKartläggningen visar också på att det finns god tillgång på upphandlingssystem som kan ge elektroniskt stöd till de flesta moment i upphandlings-processen. De upphandlande myndigheterna är olika och deras behov och krav på ett upphand-lingssystem skiljer sig åt. En större kommun eller ett lands-ting som gör stora och komplexa upphandlingar har t ex helt andra krav på ett upphandlingssystem än en mindre myndighet. Det är viktigt att varje upphandlande myndighet ser till sitt eget behov

och kartlägger sina upphand-lingsprocesser och rutiner noga innan de anskaffar ett upphand-lingssystem.

Vissa tvekar Fördelarna är många då hela upphandlingsprocessen kan effek-tiviseras genom det elektroniska förfarandet. Förutom att den manuella pappershanteringen med anbuden försvinner kan även en stor del av arbetet med kvalificering, kontroll av krav och utvärdering till stora delar göras automatiskt i systemen.

Men trots alla fördelar med elektronisk upphandling verkar vissa myndigheter tveka till över-gången.

− För de som är osäkra finns det för flera av systemen möjlig-heten att dela upp anskaffningen i flera steg och bygga på med moduler och tjänster efterhand och successivt övergå till en helt elektroniskt process och på så sätt slippa stora förändringar på en gång, säger Ulla Karin.

”tanken bakom kartläggningen är att uppmuntra fler myndigheter att använda elektronisk upphandling och det ser ljust ut.

Vad som saknas enligt Ulla Karin Josefsson är en standar-diserad tjänst för elektronisk signering och identifiering av anbud och kontrakt. Något som många av systemleverantörerna efterlyser.

Annonsering I upphandlingssystemen skapas förutom själva förfrågnings-underlagen också underlag till annonsering av upphandling-arna. Annonsering sker i EU:s annonsportal TED samt i natio-nella elektroniska annonsdata-baser. Flera av leverantörerna i kartläggningen tillhandahåller förutom upphandlingssystem också annonsdatabaser t.ex Allego och OPIC.

Stina Rangmar

Ulla Karin Josefsson, hand-läggare på Kammarkollegiet.


G öteborgs stads Upphand-lingsbolag gjorde sin första upphandling med

e-auktion redan 2005. Sedan dess har det blivit ytterligare en handfull e-auktioner. Att det inte har blivit fler beror på att förfa-randet endast lämpar sig för vissa typer av produktområden, men det är inte det enda skälet.

− Vi har inte velat använda e-auktioner i för stor utsträck-ning eftersom vi tror att mark-naden då anpassar sig och då blir metoden inte lika verkningsfull, säger Jan Andersson.

Den e-auktion som Göte-borgs stad genomförde 2005 blev minst sagt uppmärksammad eftersom man lyckades pressa priserna med över 40 procent. Upphandlingen gällde fast och mobil telefoni och fyra utvalda leverantörer deltog i auktionen.

I år kommer Göteborgs stad att göra en ny upphandling av telefoni och planerar att avsluta den med en e-auktion. Men det blev fördröjt eftersom upphand-lingen blev överprövad.

Pressar prisernaElektronisk auktion används i slutet av upphandlingen, samt vid avrop med förnyad konkur-rensutsättning från ett ramavtal. Auktionen innebär i praktiken en förhandling med ett antal godkända leverantörer.

Metoden kan användas i upphandlingar av produkter och tjänster, där förfrågningsunder-laget kan formuleras med stor exakthet, det måste nämligen vara möjligt att rangordna och bedöma anbuden med automatik.

E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men det kräver ett noga förarbete.

− Det gäller att ställa frågorna på rätt sätt, definiera produk-terna och veta hur mycket man planerar att köpa, förklarar Jan Andersson.

Det är också avgörande att man från början bestämmer sig för hur viktig kvaliteten är i bedömningen av produkten. Man måste fråga sig hur mycket mer man är beredd att betala för kvaliteten.

− Om man viktar kvaliteten till 50 procent skulle det i prak-tiken innebära att man är beredd att betala dubbelt så mycket för ”bästa” produkt jämfört med den som nätt och jämnt uppfyller kvaliteten.

Tänk efter före, är Jan Anders-sons råd.

Vad tycker leverantörerna om förfarandet? Hur har de reagerat?

− Mest positiva. Det är klart att efter vår telefoniupphand-ling 2005 fanns en och annan leverantör som uttryckte miss-nöje angående priset, vilket inte var konstigt eftersom vi lyckades pressa priserna så rejält. Men generellt har vi fått veta att leverantörerna tycker att upphandlingsförfarandet är rakt och tydligt. De kan ju följa hela förloppet, hur prisbilden ändras.

Nu är det lagligtAtt Göteborgs stad började med e-auktion redan 2005 är ovanligt tidigt. Det var först i somras som elektronisk auktion infördes i lagen om offentlig upphandling.

Innebär lagändringen någon skillnad för Göteborgs stad?

− I praktiken innebär det ingen skillnad för oss. Men nu är det tydligt att det blivit lagligt att genomföra e-auktioner. Tidi-gare har vi så att säga ägnat oss åt positiv lagtolkning. Det stod ju inte i lagen att det inte var tillåtet, säger Jan Andersson.

Den viktigaste lagändringen från i somras gäller dock inte lagen om offentlig upphandling utan sekretesslagstiftningen.

− Nu är det lagligt möjligt att lämna ut de anbudsuppgifter som behövs för att genomföra en auktion. De leverantörer som lämnar bud ska enligt LOU känna till sin aktuella placering i anbudsstriden. Men det innebär inte nödvändigtvis att de känner till hur många leverantörer som är med och budar.

− Nej, de ser bara det ledande budet och eventuellt sin plats i budgivningen, inte hur många som är aktiva. De kan ju alltid se hur de ligger till eftersom de vet vilket bud de senast lade.

Auktioner väntas ökaDet är fortfarande bara ett fåtal offentliga upphandlare i landet som använder sig av elektroniska auktioner, men Jan Andersson tror att vi kommer att få se en ökning.

− Det kommer absolut bli fler som använder metoden nu när möjligheten är inskriven i lagen. Verktygen finns ju, och det är mycket enkelt att sätta upp en e-auktion. Säkerheten är inte heller något som utgör något hinder.

Under sin första e-auktion 2005 lät man auktionen löpa under flera

När är e-auktioner användbara?E-auktioner är ett effektivt verktyg som pressar priserna i upphandlingen men bör inte tillämpas för ofta. var också noga med hur du utformar underlaget och se till att ha en plan b.

”servern gick ner bara minuter innan en auktion skulle avslutas.

TEMA: e-förvaltning


– Tidigare har vi så att säga ägnat oss åt positiv lagtolkning. Det stod ju inte i lagen att det inte var tillåtet, säger Jan Andersson.Foto: Malin Ulfvarson

månader med krav på att den leverantör som inte dagligen uppdaterade sitt anbud åkte ut. Idag ser det lite annorlunda ut.

− Idag anger vi auktionstiden till en timme. Det händer ändå ingenting förrän precis i slutet och trots det sitter alla och avvaktar inledningsvis. Sedan händer det att det drar ut något utöver en timme, eftersom vi har som regel att auktionen inte avslutas förrän det har gått ett visst antal minuter efter det sist lagda anbudet.

Ha en plan BVad har du för tips att ge för den som är på väg att sätta upp sin första e-auktion?

− Det måste alltid finnas en plan B. Själva auktionen är kritisk för upphand-lingen och det gäller att tekniken fung-erar. Informera alla berörda redan i förväg om vad som kommer att ske om tekniken slutar fungera.

Jan Andersson har själv råkat ut för teknikkrångel under en auktion.

− Vi råkade ut för att servern gick ner bara minuter innan en auktion skulle avslutas. Vi kontaktade då anbudsgivarna och sa att auktionen skulle återupptas en timme senare.

Krisen underlättades av att alla var informerade om planen.

− Däremot har vi sagt att anbudsgi-varna själva ansvarar för att deras egen uppkoppling fungerar, men det skulle man eventuellt kunna ha en reservplan för också.

Malin Ulfvarson

TEMA: e-förvaltning


nyheter

UR NyHEtSflöDEt fRåN offENtliGAAffARER.SEÖka samarbetet inom e-Förvaltning- Jag vill att det ska vara enklare och roligare att vara medborgare i Sverige. E-förvaltningen erbju-der den möjligheten, menade IT-minister Anna-Karin Hatt på e-Förvaltningsdagarna.

Ale ger skoldatorer till lågstadietAle kommun är först i Norden med egna skoldatorer för elever i lågstadiet. Det är i denna ål-dersgrupp som de pedagogiska vinsterna är som störst, visade deras pilotstudie.

Snabbare id-handläggningEtt nytt IT-samarbete mellan Skatteverket och Migrations-verket gör att fler kan få id-kort snabbare.

Webbmöten i landstingetLandstinget i Värmland låter 300 anställda hålla möten via web-ben, för att minska klimatpå-verkan.

Central administration ska spara 1 miljard kronorRegeringen vill inrätta ett servi-cecenter som ska sköta ekono-mi- och personaladministration åt de statliga myndigheterna. På sikt beräknas servicecentret kunna minska statens adminis-trationskostnder med upp till 1 miljard kronor per år.

Bilda en ny upphandlings-myndighetStatskontoret anser att det behövs en ny myndighet för samordnad statlig upphandling och upphandlingsstöd.

Rekordstor videokonferens i rättenI måndags startade en av Sveriges största rättsprocesser någonsin, där över 70 personer står åtalade. På grund av utrym-mesbrist hölls rättegången som en videokonferens från sex dom-stolssalar på fem olika orter.

EU kritiserar återigen skånska avfallskontraktI ett så kallat motiverat yttrande kritiserar EU-kommissionen ett antal Skånekommuner för att ha gett kontrakt till samägda avfallsbolag utan föregående upphandling.

Kommuninvest drar i handbromsenKommuninvest har beslutat att senarelägga den första emissio-nen i sitt svenska obligationspro-gram, på grund av den rådande osäkerheten på den svenska räntemarknaden.

Hur hanteras skyddade personuppgifter?

Ny lag om mutbrott kan komma 2011En anställd får ta emot en julgåva från sin arbetsgivare värd högst 450 kronor utan att skatta för den.

Samma summa är avdragsgill för arbetsgivaren. Gåvor man får i sin yrkesroll från andra än sin arbets-givare är skattepliktiga från första kronan, utom reklamprodukter värda mindre än 180 kronor. Insti-tutet mot mutor, IMM, anser att en gåva från en utomstående till en anställd i offentlig sektor inte bör överstiga 1 procent av prisbas-beloppet, nu 430 kronor. IMM rekommenderar alla företag att skapa en policyt.

Mutbrott och bestickning kan ge fängelse upp till sex år. Men lagtexten ger liten guidning kring hur den ska tolkas. En utredning om en tydligare lagstiftning om mutbrott pågår. Eventuellt kan en ny lag antas nästa år.

Källa: IMM

datainspektionen ska undersöka hur landets samtliga kommuner hanterar skyddade personuppgifter.

– Allt fler personer lever med skyddade personuppgifter vilket innebär att det ställs större krav på att myndigheter hanterar dessa personers uppgifter på ett korrekt och säkert sätt, förklarar Ulrika Harnesk som leder projektet.

För att kartlägga hanteringen av skyddade personuppgifter skickar myndigheten ut en elek-tronisk enkät till landets samt-liga kommuner. I enkäten frågas bland annat om uppgifter om invånare med skyddade person-uppgifter är särskilt markerade

i IT-systemen, om åtkomsten till skyddade personuppgifter är begränsad genom att använ-darna har olika behörigheter, om ärenden där skyddade uppgifter förekommer hanteras av särskilt utsedda handläggare och om det sker någon kontroll av vem som tagit del av skyddade uppgifter.

– Resultatet från enkäten kommer att ligga till grund för eventuella kommande inspek-tioner och informationsinsatser, säger Ulrika Harnesk.

Källa: Datainspektionen

Med den nya kollek-tivtrafiklagen får kom-muner och landsting en ny uppgift i att ta fram regionala trafikförsör-jningsprogram.

SKL och Svensk Kollektivtrafik har tagit fram ett stöd i form av en vägledning, för hur det arbetet ska gå till.

– Den nya kollektivtrafik-lagen innebär att kommuner och landsting ska ta ett helhets-grepp om kollektivtrafiken. Det är en utmaning. Vi har därför tagit fram en vägledning som förhoppningsvis ska fungera som ett stöd och göra att arbetet kan komma igång snabbt, säger Gunilla Glasare, chef för avdel-ningen för tillväxt och samhälls-byggnad på Sveriges Kommuner

och Landsting.Vägledningen är framtagen

med utgångspunkt i ett kund- och resenärsperspektiv med ett antal öppna frågor som är viktiga att diskutera när de regionala trafikförsörjningsprogrammen tas fram.

Källa: SKL

Kundperspektiv i kollektivtrafiken


nyheter

Färska fakta. Dygnet runt.

I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget. I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, års- redovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten leve reras direkt till din e-postadress.

www.bolagsverket.se

Sök företagsfakta

* Pris, exkl. moms

BOLAGSORDNING

40 kr/st*ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*REGISTRERINGSBEVIS

75 kr/stREGIREGIREGREGIREGIREGIPERSONS UPPDRAG

40 kr/st

Förfalskning i FMVs upphandlingEtt norskt företag förfalskade testprotokollet för skyddsklä-der som offererades FMV i en upphandling. Förfalskningen upptäcktes först av en konkurre-rande leverantör som överkla-gade tilldelningsbeslutet.

Riksdagen har öppnat sina databaserEntreprenörer, entusiaster och andra intressenter väntar på att få skapa e-tjänster baserade på öppen myndighetsdata.

På turné för inköpscentralSKL Kommentus är på turné för att informera om den inköpscen-tral som är under uppbyggnad och ska dra igång i januari 2011.

Nu får det vara slut på att markera revir!IT-minister Anna-Karin Hatt höll sitt första anförande om IT-politiken under Internetdagarna i Stockholm. Under anförande påtalade hon att regeringens handlingsplan för e-hälsa i vård och omsorg ligger henne extra varmt om hjärtat.

Sparar tid med smarta dokumentLänsstyrelserna gör stora besparingar ge-nom att effektivisera sitt dokument- och ärendehanteringsar-bete med smartDocu-ments. Enligt deras egna beräkningar kan det innebära att de sparar minst 90 000 ar-betstimmar per år.

SmartDocuments är ett system framtaget för att bland annat förbättra produktionen av elek-troniska dokument och under-lätta hanteringen av dokument-mallar för användaren, i syfte att spara tid och pengar.

På IT-enheten för Länssty-relserna har man utvärderat användningen av SmartDocu-ments med gott resultat, och konstaterat att systemet lever upp till de höga krav man ställer på säkerheten.

Med beställningen av Smart-Documents beräknar Länsstyrel-serna spara minst 90 000 arbets-timmar per år.

Förutom att förkorta tiden vid dokumentproduktion och hantering av mallar kan man också höja kvaliteten på såväl innehåll som användning av den grafiska profilen, då användaren av systemet får dokument som är kompletta och korrekta till inne-håll och utseende!

Dynamiskt systemSmartDocuments är ett dyna-miskt system med möjligheter till anpassning utifrån kundens behov.

Vilket i detta fall innebär att det kan kopplas till Platina, Länsstyrelsernas egna databas-system, och därmed underlätta arbetet för de 4500 potentiella användarna inom myndigheten. Länsstyrelsen har som mål att de alla ska ha tillgång till SmartDo-cuments vid 2011 års slut.

Mona Sundquist

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

Expertpanelen svarar

Obor sequat. Duisci tat, commod te tem zzrilit ipsuscilla feuguer iurerosto commodo lobore vendip enim nullam, venim in velit velenit lam am zzrit prat, suscinit ations nulput et lam dolorperat. Am zzriure riurem dit accumsan exercin veniamet at. Ut lorerosto odiam iurem inim veniamc ommolore dolobortin ulla am, sequat niam, quat velis nisim quat, cons acin henit ipit am dunt iuscil incidui tem quam, quissit inciduisi.Dunt niat incin exer adipsustrud duis aut dolut lor se dunt iurercilla facipis dolor inim velisi tis alis








?!?!?!tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis accumsandre te faccum voloreet lutat, con exeros augiam irillam etuerostrud min henia-mcore commodipit prat luptat nit ea facinci

tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis accumsandre te faccum voloreet lutat, con exeros augiam irillam etuerostrud min henia-mcore commodipit prat luptat nit ea facinci

Förnamn EfternamnFöretag/organisation




Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

Expertpanelen svarar?!?!?!Är det möjligt att avskaffa loU?

Juridikprofessor Christine Ramberg pratar om möjligheten att på försök avskaffa loU.

Det behövs regelverk inom många områden däribland offentlig upphand-ling. Det är bra att upphandlande myndigheter gör på samma sätt; så som att man alltid annonserar en upphand-ling, att man skriftligen redogör för hur utvärderingen gått till, att upphand-lingen ska ligga ute viss tid, avtals-spärren samt möjligheten till överpröv-ning m.m. Om LOU skulle avskaffas av någon anledning måste vi ändå ha ett regelverk.

Klart att det är möjligt, det gick ju att göra upphandling innan LOU. se också på näringslivet, de klarar att göra upphandlingar och inköp utan den. Det finns andra lagar än LOU som reglerar affärsverksamhet, vilka jag uppfattar fungerar väl. fast det är mig veterligen relativt få domstolsärenden.

Mycket möjligt men jag tror inte det är önskvärt. Anser att lagstiftningen ytterligare bör utvecklas.

Nej. som medlemsstat i EU har sverige överlåtit normgivningskompetens åt EU på bl.a. upphandlingsområdet. LOU bygger således i allt väsentligt på EU:s bestämmelser om fri rörlighet på den inre marknaden och direktiv som utfärdats på grundval av dessa bestäm-melser. Det går alltså inte att ”avskaffa” LOU med mindre än att sverige först träder ur EU, varför påståendet redan av detta skäl får anses anmärkningsvärt.

lyckas,enligt din mening, loU med syftet att ge alla leverantörer samma möjlighet till affärer?

Det är viktigt att den upphandlande myndigheten i sitt förfrågningsunderlag är tydlig i vad som ska upphandlas samt att ställa kraven utefter vad som upphandlas. övertagande av en driftentreprenad kan förutsätta stora resurser medan leverans av exempelvis bröd till skolan likväl kan levereras av det lilla bageriet. ja leverantörer kan få samma möjligheter men alla leverantörer inom ett område kan inte förvänta sig att kunna svara på allt som upphandlas inom området.

jag tycker mig se att undersökningar som görs, visar på att framförallt småfö-retagare undviker att lämna anbud. De tycker det är för krångligt att lämna anbud i offentlig upphandling. så i det avseendet lyckas LOU inte särskilt bra.

I stora drag tycker jag det, mycket handlar också om hur vi i offentliga sektorn utvecklar vårt sätt att se på affärsbegreppet.

frågan är snarare om upphandlande myndigheter förmår ge alla leverantörer samma möjlighet till affärer, på sätt som LOU föreskriver. Praxis från våra domstolar visar att så inte alltid är fallet. Det pågår dock ständigt arbete med att förenkla för små och medelstora företag att lämna anbud i offentliga upphandlingar, och vår erfarenhet är att förfrågningsunderlag i högre utsträck-ning än tidigare är utformade så att mindre företag inte missgynnas.

lyckas loU med syftet att stävja korruption och pressa priserna?

Upphandlaren ska enligt LOU redovisa vilka anbud som inkommit, tydligt redovisa att utvärdering skett på korrekt sätt utifrån förfrågningsunderlaget samt vid förfrågan, efter tilldelning, lämna ut inkomna anbud. ja priserna kan definitivt pressas i samband med upphandling. Att fråga på lika villkor i konkurrens ger effekt. LOU är en hjälp för att stävja eventuell korruption. Om en upphandling görs korrekt så ska en leverantör inte kunna påverka utfallet. I de uppmärksammade fallen har det, vad jag förstått, varit andra befattningar inblandade och inte upphandlare.

troligen inte vad gäller korruption, med tanke på det som diskuteras i media och utreds av åklagare. När det gäller prisfrågan, så tror jag att lägre priser framförallt drivs av vetskapen om att det råder sund konkurrens. I den meningen är LOU, rätt hanterad, en grund för bra villkor.

samma som svaret på 3:an.

LOU syftar inte primärt till att pressa priser. Lägre priser/högre kvalitet är dock en konsekvens av sund konkur-rens som uppstår då korruption, liksom andra hinder mot fri rörlighet inom EU, motverkas. Motverkandet av korrup-tion handlar mycket om effektiv tillsyn samt information om fördelarna med en lagenlig tillämpning av LOU. Att upphandlingar som görs enligt LOU ökar konkurrensen och pressar priser har visats i åtskilliga rapporter (se bl.a. regelverk och praxis i offentlig upphandling, EsO).

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult i Sydost

Magnus Nordkvist, inköps- samordnare Lindesbergs kommun

Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås Komm.





tum veleniam ipsum am, sustrud te ea cor sustio ex et vel ut aliquam aute duisisis accumsandre te faccum voloreet lutat, con exeros augiam irillam etuerostrud min henia-mcore commodipit prat luptat nit ea facinci

tycker du att upphandlingsreglerna har brister, vad?

En brist i dagens regelverk är att det är svårt att diskvalificera anbud pga oskäligt lågt pris. Att upphandla till låga priser och erhålla den kvalitet som efterfrågas har en upphandlare sällan problem med. Att bli nödgad att skriva avtal trots att man bedömer en uppenbar risk att företaget inte kommer kunna leva upp till kvalitetskraven är ett stort problem inom vissa branscher.

jag har inga ytterligare egna funderingar kring det. jag arbetar för att uppfylla LOU, samtidigt som jag har som mål att uppnå bästa möjliga affärsnytta. Det genom att t.ex värna om konkurrens och underlätta anbudsgivning.

som all annan lagstiftning har också LOU brister. frågan är bara vad vi får för ”utväxling” om det görs större föränd-ringar i lagstiftningen.

LOU anses av många utgöra ett alltför komplicerat regel-verk med otillräcklig flexibilitet. Utrymmet för förändringar är av naturliga skäl störst beträffande 15 kap. LOU, som ligger utanför det direktivstyrda området. samtidigt är många av svårigheterna i en upphandling ofrånkomliga och, till viss del, självförvållade (som t.ex. uppställande av otydliga och onödiga krav samt alltför komplicerade utvärderingsmodeller). LOU är också ett ”ungt” regelverk, där vår förhoppning är att en mer enhetlig och tydlig domstolspraxis så småningom framkommer.

Qbranchs mission är att få IT att fungera. Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn. I februari 2010 tecknade Kammarkol-legiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certi-fieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges BästaArbetsplatser och i år kom vi på fjärdeplats i Great Place to Works arbets-platsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

QBRANCH: DIN IT-LEVERANTÖR!


juridik

Kvalitetskrav vid kvalifice-ring respektive tilldelningKvalitet kan användas som urvalskriterium vid kvalifice-ringen av anbudsgivare så länge de grundläggande EG-rättsliga principerna följs1 och hänsyn tas till det som upphandlas. Kvalitet kan även enligt 12 kap. 1 § LOU utgöra ett tilldelningskriterium och vara tillåtet om det är kopplat till föremålet för upphandlingen, är ägnat att bidra till att fastställa det ekonomiskt mest fördelak-tiga anbudet samt i övrigt är förenligt med de grundläggande EG-rättsliga principerna.2 Det är alltså viktigt att skilja på kvali-teten på anbudsgivaren ifråga – det vill säga ifråga om ekono-misk och finansiell ställning, teknisk kapacitet, erfarenhet samt kvalifikationer och resurser i övrigt – samt ifråga om kvali-teten på föremålet för upphand-lingen. Det är inte tillåtet att sammanblanda kriterierna vid kvalificerings- respektive utvär-deringsfasen. Utvärdering och kvalificering kan i och för sig ske vid samma tillfälle, men

ska ses som två skilda moment där olika regler är tillämpliga3. Förhållandet mellan urvals- och tilldelningskriterier har varit föremål för prövning såväl i EU-domstolen som i svenska domstolar.

Av EU-domstolens avgörande i det så kallade Lianakis-målet4 framgår att upphandlande myndighet i kvalificeringsfasen ska kontrollera anbudsgivarnas lämplighet avseende ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet, medan till-delning av kontraktet däremot genomförs med hänsyn till lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det är alltså bara möjligt att använda kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som tilldelningskriterier. Kriterier som huvudsakligen avser vilken erfarenhet samt vilka kvalifika-tioner och resurser anbudsgivare förfogar över för att säkerställa ett gott utförande av projektet i fråga kan inte anses utgöra tilldelningskriterier utan utgör

urvalskriterier. EU-domstolen har i senare avgörande bekräftat sitt synsätt i Lianakis-målet.5

ReferenserDet är vanligt att upphandlande enheter använder referenser som ett kriterium vid utvärde-ringen av anbud i kvalitetshän-seende. Såsom ovan redogjorts för är det således av största vikt att referensupptagningen syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, det vill säga för en bedömning av hur väl ett uppdrag kommer att genomföras och inte för att göra en bedömning av anbuds-givarens förmåga och kapacitet att genomföra uppdraget. I det senare fallet löper annars den upphandlande myndigheten risken att efter en överprövning få göra om upphandlingen.

Svensk rättspraxis Praxis avseende distinktionen mellan kvalificeringsfasen och utvärderingsfasen ifråga om refe-renser är spretig och Kammarrät-terna har gjort olika tolkningar

Hur ställer vi korrekta kvalitetskrav?

av Lianakis-målet. Kammar-rätten i Stockholm6, Sundsvall7 och Göteborg8 har i respektive mål konstaterat att referensupp-tagningen ifråga hör hemma i kvalificeringsfasen. Till samma slutsats kom Kammarrätten i Stockholm9, där upphand-lingen ifråga gällde ramavtal avseende byggservicearbeten. Kammarrätten konstaterade att referensupptagningen avsett frågor rörande anbudsgivarens kvalitet som leverantör ifråga om produktivitet, förmåga att hålla tider, bemötande, kvaliteten på anbudsgivarens yrkesmän, snabbhet i leveranser och redo-visning samt referentens förtro-ende för anbudsgivaren och om denne kunde rekommendera anbudsgivaren. Kammarätten fann mot bakgrund av detta att kriterierna huvudsakligen var hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer och inte till före-målet för kontraktet. Kammar-rätten fann med andra ord att kommunens förfarande stred mot de grundläggande kraven i 1 kap. 9 § LOU.

En vanlig fråga inom offentlig upphandling är vilka kriterier avseende kvalitet som anses tillåtna och hur dessa kvalitetskrav bör utformas beroende på om det gäller kvalificering av anbudsgivare eller utvärdering av anbudet. I artikeln görs en översikt av gällande rättsläge och särskilt med beaktande av användningen av referenser som kvalitetskriterium.


juridik

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon har erfarenhet inom konkurrensrätt, offentlig upphandling, försäkringsrätt samt allmän affärsju-ridik. Före sin tid på Lindahl var Natalie verksam vid Advokatfirman Delphi & Co i Stockholm (2004-2006), på Advokatfirman NorelidHolm i Stockholm (2006) samt på MAQS advokatbyrå i Malmö (2006-2007). Under 2002-2004 tjänst-gjorde hon som notarie vid dåvarande Länsrätten i Stockholms län. Natalie är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2007.

Malin Erasmie är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2010. Hon har erfarenhet inom offentlig upphandling, arbetsrätt, tvistelösning och processer samt allmän affärsju-ridik. Före sin tid på Lindahl var Malin verksam vid Advokatfirman Cederquist i Stockholm (2005-2010) och Michelson & Werner Advokatbyrå (2003-2004). Under 2004-2005 tjänstgjorde hon som notarie vid Stockholms tingsrätt. Malin är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2009.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2010

I andra avgöranden har konstaterats att referenser från med upphandlingen likvärdiga uppdrag kan utgöra tilldel-ningskriterier.10 I ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg avseende en upphandling om renhållningstjänster, konsta-terade domstolen att refe-rensupptagningen hade avsett frågor rörande anbudsgivarens utförande av tjänster i tidi-gare sammanhang. Frågorna som ställts gällde bland annat anbudsgivarens administrativa hantering av tjänsten, aktiva arbete med förbättring av arbets-miljön, leverans av rätt tjänst i rätt tid, dialog med beställaren och service mot abonnenterna samt entreprenadens pris-värdhet. Mot bakgrund av detta konstaterade Kammarrätten att referensupptagningen har syftat till att utröna hur anbudsgivaren tidigare har utfört sin tjänst och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten och att kriteri-erna därmed inte kunde anses ”huvudsakligen hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer

och tekniska och yrkesmässiga kapacitet, utan till föremålet för upphandlingen […]”.11 Upphandlingen ansågs därmed ha skett i enlighet reglerna i LOU.

Rättsläget vad gäller distink-tionen mellan kvalificeringsfasen och utvärderingsfasen synes inte vara helt klart. Att generellt ange kriterier ägnade att fastställa det ekonomsikt mest fördelaktiga anbudet låter sig inte helt enkelt göras. I stället blir det fråga om en bedömning från fall till fall. Mot denna bakgrund bör valet av tilldelningskriterier noga övervägas så att dessa verkligen är avsedda för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i den aktuella upphand-lingen.

Malin Erasmie Natalie Svensson

NotER1 se härvid 1 kap 9 § LOU respektive 1 kap 24 § LUf., 2 se mål C-513/99, Concordia. 3 se mål C-31/87, beentjes., 4 Mål C-532/06., 5 se mål C-199/07, ErGA., 6 Mål nr 3582-09., 7 Mål nr 3474-08., 8 Mål nr 6420-09., 9 Mål nr 5512-08., 10 se bl.a. , Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5910-08)., 11 Mål nr 7332-08.

produktnyttproduktnytt

Geografisk position i nya Vision 80/20

ALLA tALAr OM...

Microsoft LyncMicrosoft Lync är en kom-munikationsserver med tillhörande mjukvara. Lös-ningen erbjuder telefoni, chatt, videokonferenser och samarbetsverktyg så att användarna har möj-lighet att växla mellan ka-nalerna i en konversation.

– Lync är en sammanslagning av link och sync, berättar Peter Nicks, svensk produktmark-nadschef för Lync. Förhopp-ningen från Microsofts sida är att namnet rent av ska ge upphov till ett nytt verb synonymt med kommunikation – att lynca?

Förutom som serverprogram-vara kommer Lync också att finnas som en molntjänst direkt från Microsoft. Lync Online lanseras nästa år men kommer inledningsvis inte att erbjuda telefoni.

Att inte bara kunna se om en kollega är ledig utan också var han eller hon befinner sig är en av nyheterna i den sen-sate versionen av hän-visningssystemet vision 80/20.

Positioneringstjänster kopplade till närvaro är stekhett och i den sensate utgåvan av deras hänvis-ningssystem Vision 80/20 visas

Efterlängtad iPad för fantasterEfter månader av skriverier har Apples iPad nu börjat säljas i svenska butiker. Den mycket omskrivna iPaden är en läsplatta, en pekdator, en surfplatta, en ny kommunikationsplatt-form. Det finns inget liknande på marknaden idag och dess exakta nisch är ännu svår att förutspå, utöver den statuspryl den naturligtvis har hos alla Applefantaster. Till en början är Ipad en lyxpryl, något mitt emellan en dator och en mobil. Troligtvis är det tjänsterna i App Store som avgör om Ipad blir den succé som Apple hoppas på. Alla de stora teleoperatö-rerna erbjuder speciella Ipad-abonnemang.

medarbetarnas position både i textform och på en karta. Använ-darna kan själva avgöra om de vill visa sin position eller inte. För att spar på batteriet i mobiltelefonen skickas bara ny information om position vid förflyttning.

Andra nyheter är närva-rostatus integrerad mot IBM Lotus Sametime, möjlighet att koppla ihop Google Calander och Ical med systemet och stöd för växlar från Panasonic och Mitel.

Effekt i vardagen

Kraftfullt ledningsstödHållbara beslut

Expectations.Exceeded.

Av erfarenhet vet vi att det är svårt att skapa bestående och okomplicerade förändringar i en organisation. Det som utmärker en framgångsrik organisation är att den kan hantera samspelet mellan strategier, organisation, strukturer, kultur och informationsteknik. Vi vet hur du blir framgångsrik och skapar effekt i vardagen.

I vårt utbud finns verktygen som ger stöd till hela din verksamhet – du väljer själv vad som är relevant för dig. Vi erbjuder dig helt enkelt det du behöver. Inte mer. Inte mindre.

Våra erbjudanden finns inom sex områden: Risk & Säkerhet, Integrated Logistics Support, Supply Chain Management, IT-management, Verksamhetsledning samt Lednings- och organisationsutveckling.

www.actea.se

Actea är ett framgångsrikt konsultbolag som startade verksamheten år 2000. Acteas huvudkontor är lokaliserat i Göteborg med kontor i Lidköping, Linköping, Stockholm, Västerås och Växjö. Actea har sin bas på den svenska marknaden, men verkar även internationellt. Våra kunder finns inom myndigheter, kommuner och landsting, producerande- och tjänsteföretag samt detaljhandeln.


debatt

Dubbelmoralen i landets kommuner!

Hur effektiva är era arbetsflöden – egentligen? Hanterar ni era dokument med hjälp av en alltmer vildvuxen flora av multifunktionssystem, skrivare och scanners? Vad sägs om att få ett snabbt svar på hur era arbetsflöden ser ut, om delar av er dokumenthantering är onödigt dyr eller ineffektiv och i så fall var? Vädrar du goda affärer? Vi kallar det optimize workflow! Kontakta oss på www.sharp.se

Optimize workflowOptimize workflow

Inför valet var en av de centrala frågorna hur sverige ska få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Obligatorisk ur-sprungsmärkning och en mer ansvarsfull of-fentlig upphandling är två viktiga åtgärder som skulle kunna ska-pa förutsättningar för detta.

D e offentliga köken köper i många kommuner idag in prispressade, importe-

rade livsmedel producerade under helt andra förhållanden än de vi har krav på här i Sverige. Samti-digt kontrolleras lantbrukarna inom samma kommun att de uppfyller en av världens hårdaste miljö- och djurskyddslagstiftning. När vi bönder nu producerar mat efter dessa regler anser vi det vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka som inte själva kan styra över sina måltider också ska få äta den maten!

Bland många upphandlare av livsmedel i offentlig sektor finns idag en osäkerhet om vilka krav som är tillåtna att ställa. Ofta får man höra argumentet att det inte går att ställa krav. Detta är inkorrekt, det har visat sig att det faktiskt går att ställa krav på upphandlingen. Miljöstyr-ningsrådet har ett antal konkreta förslag på hur man kan formu-lera sig för att ge större möjlighet att göra upphandlingar utifrån andra kriterier än pris, utan att gå på tvärs med lagen om offentlig upphandling. De största hindren är ofta strukturella och mentala. Inte sällan görs upphandling över breda produktområden och i interkommunala samarbeten. Detta ger en storskalighet som utesluter många mindre, lokala producenter. LRF har därför sammanställt de grundläggande reglerna i skriften ”Ställ krav”. Vi förstår att det kan vara en utmaning för kommuner och landsting, att med en redan idag ansträngd budget, lägga ytterli-gare kostnader på upphandling och inköp av livsmedel, men för

LRF är detta en trovärdighets-fråga med tydlig bäring på att utveckla det lokala näringslivet.

Om politikerna kräver att maten som köps in i offentlig sektor ska motsvara det svenska

regelverket då skapas tillväxt och fler jobb samtidigt som barn, äldre och sjuka får bättre mat. Dessutom exporterar vi då inte miljö- och djurskyddsproblem till andra länder. Ytterligare ett argu-ment är att vi endast kan ha full kontroll över hur vi vill att maten ska produceras via lagar och regler om vi har en inhemsk produktion.

Också bland allmänheten är stödet stort för både ökade krav vid offentlig upphandling och obligatorisk ursprungsmärkning. När folk själva kan välja blir det

oftast mat från Sverige. Det som saknas är politisk handlingskraft. För att kunna fortsätta med en svensk livsmedelsproduktion som håller landskapet öppet samt värnar om god djurhåll-ning och minimal miljöpå-verkan måste våra politiker ta sitt ansvar. Konsekvensen av att inte ställa miljö- och djurskydds-krav vid upphandlingar blir att våra skolor, äldreboenden och sjukhus ofta serverar mat som är producerad på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Att använda olika standarder - en för produk-tion i Sverige och en för offentlig upphandling - är inte rimligt!

Bo Rundquist, Länsförbundsordförande,

LRF Södermanland

Håkan Rohdén Regionförbundsordförande, LRF Örebro

Peter Borring Regionförbundsordförande,

LRF Östergötland.

”När folk själva kan välja blir det oftast mat från sverige.

32 Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se32

sverige vill gärna vara det nya mat-landet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga mat-leveranserna upprör på många håll i landet. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

A tt servera våra barn, sjuka och äldre den goda maten inom offentlig sektor bör vara en självklarhet. Men det krävs enga-gemang och kunskap i alla led och på alla nivåer för att den

goda måltiden inom offentlig sektor ska kunna utvecklas. Det är något som jag strävar efter i visionen Sverige – det nya matlandet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Måndagen den 13 september utsåg jordbruksminister Eskil Erlandsson Östersund till årets matlandethuvudstad 2011. Bara två veckor senare kunde man i media läsa att landstinget i Östersund genomfört en livsmedelsupphandling som lett till mycket långväga matleveranser för länets skolor och omsorgsboenden. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Bland annat från Lantbrukarnas Riksförbund som provoceras av att svenska kommuner och landsting inte bryr sig om att ställa krav på de hårda djurskyddsregler som det svenska lantbruket lyder under.

− Helt otroligt att upphandlingsenheten i Östersund nu upphandlat sin mat utomlands och inte gett lokalproduktionen någon chans. Där sprack epitetet som matlandets huvudstad 2011 med ett riktigt självmål, säger Mats Weinesson från LRF i ett mejl till vår redaktion.

Enligt lagen om offentlig upphandling är det inte tillåtet att inklu-dera krav i upphandlingen som geografiskt begränsar leverantörernas möjligheter att lämna anbud. Det innebär till exempel att man inte får lov att ange att man premierar lokala leverantörer.

− Sverige skulle vara den största förloraren om vi frångår denna princip i Europa, säger Stefan Attefall minister med ansvar för upphandlingsfrågorna och syftar på vår egen omfattande export.

Han påpekar att det går att ställa vissa krav i livsmedelsupp-handlingar men påpekar samti-digt att upphandlingar inte är det enda sättet att bedriva miljöarbete i samhället.

− Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt peng-arna? Det är en politisk diskus-

sion som måste föras i kommunerna.Den politiska frågan diskuteras också ute i kommunerna och på

många håll görs försök att upphandla närproducerat, ekologiskt, med krav på djurskydd i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Men ämnet är komplext och överprövningarna duggar tätt. Flera kommuner upplever att striden mellan de två största livsmedelsleve-rantörerna, Menigo och Servera, går ut över deras verksamhet. Det är mer regel än undantag att upphandlingen överprövas av den leve-rantör som förlorat.

Monica Sihlén från Miljöstyrningsrådet har förståelse för de kommuner som känner sig osäkra på hur de kan ställa krav i livsmed-elsupphandlingar.

− Jag rekommenderar att man tar vår hjälp och ställer krav, men

FOKUS: det nya matlandet

Sverige – det nya matlandet

”Det serveras tre miljoner måltider dagligen i den offentliga verksamheten.



Hennes generella rekom-mendation är att ställa krav på relevanta delar av sortimentet, som det är möjligt att följa upp. Miljöstyrningsrådet erbjuder även vägledning över uppfölj-ning av kraven.

En kommun som använt sig av Miljöstyrningsrådets miljö- och djurskyddskrav och som blir indragen i en överprövning i domstol kan ta hjälp av rådets motiveringar till varför kraven är relevanta.

− Vi ger inte juridiskt stöd men de är välkomna att ta del av samtliga våra bevekelsegrunder som anger varför vi tycker att våra krav får ställas. De finns publicerade på hemsidan.

Malin Ulfvarson

jag har samtidigt förståelse för att man tvekar. Det saknas fort-farande rättspraxis på livsmedels-området. Vi har tillhandahållit våra miljökriterier sedan 2006 men de har ännu inte prövats i domstol. Alla väntar med intresse på utvecklingen, säger Monica Sihlén, projektledare på Miljö-styrningsrådet.

Miljöstyrningsrådet har fått regeringens uppdrag att öka kunskapen om livmedelsupp-handling.

− Den offentliga måltiden är en mycket viktig del i reger-ingens vision om Sverige som det nya matlandet. Det serveras hela tre miljoner måltider dagligen i den offentliga verksamheten. Arbetet med att höja kvaliteten där kan göra stor skillnad.

I uppdraget ingår att tillhan-dahålla information via webb-platsen, hålla utbildningar och rådgivning över telefon.

− En viktig del i arbetet är att få till samtal mellan parterna i fråga, både leverantörssidan, beställarsidan och myndig-heter. Livsmedelsupphandlingar är mycket komplexa i fråga om sortiment, avrop, logistik och antalet människor som är berörda. Vi tror att flera frågor kan lösas genom dialog och ömsesidig förståelse.

Hon är mycket optimistisk till utvecklingen och säger att intresset är större än någonsin för att få till bättre livsmedelsupp-handlingar.

− Man intresserar sig för matens kvalitet, miljöprestanda på produkterna, ursprung och djurskyddsfrågor. Man vill även ha möjlighet att ställa sociala- och etiska krav, exempelvis etiskt producerat kaffe. Lägsta pris är inte längre det viktigaste, smak, utseende och miljö är lika viktigt.

Intresset för frågan finns på alla nivåer, politiker, tjänstemän och medborgare.

− Ambitionsnivån inför upphandlingen kan vara hög eller låg, det är upp till den enskilda kommunen. Även om det bara ställs ett par krav tycker jag att man ska vara nöjd. Det är viktigt att börja i rimlig skala, men på sikt kan vi tillsammans nå en otroligt stor förändring.

Monica Sihlén är projektle-dare på Miljöstyrningsrådet.

Vi köper ekomatHögsby, Oskarshamn, Vimmerby och Västerviks kommuner upp-handlade i samverkan livsmedel med inriktning mot ekologisk mat och lokala leverantörer. Dessutom ställdes krav på djurskyddshänsyn i Västerviks nya inköpskriterier och noggrannare regler kring uppfölj-ning presenterades redan i förfrågningsunderlagen. Högre inköps-krav har lett till skarpare krav på uppföljning. Det var ett stort arbete med att kontrollera alla produkter som offererades mot förfråg-ningsunderlaget, totalt fanns över 900 varor i underlaget.

Det krävdes även ett stort arbete med leverantörerna för att verifiera kraven.

Melleruds livsmedelspolicyMellerud kommun blev 2006 först i Sverige med att införa djur-skyddskrav i livsmedelsupphandlingar. En livsmedelspolicy togs i Mellerud och fem övriga samarbetskommuner som garanterade mat producerad med krav på djurskydd, miljöhänsyn och livsmedels-säkerhet. Med högre krav på uppföljning kom också större krav på redovisning av exempelvis underleverantörer vilket stärkte upphand-lingsprocessen.

Krav på god djuromsorg och ekomatLeksands kommun i samverkan med Mora, Orsa, Rättvik och Älv-dalen upphandlade 2009 kött enligt vissa krav på god djuromsorg. Vidare upphandlades frukt och grönsaker med möjlighet att välja EU-ekologiska och KRAV-märkta varor. För att underlätta för mindre och lokala företag delades vissa produktgrupper in i mindre enheter. Dessutom togs beslut om att andelen varor som måste kunna leve-reras inom varje produktgrupp skulle sänkas från 90 till 80 procent.

Dessutom bjöds samtliga leverantörer in för att delta i en dialog om mat, livsmedel och transporter.

Målet nått - 30 procent ekologiska inköpMiljöledningssystem och tydliga metoder och mål gjorde det möjligt för stadsdelen Torshälla i Eskilstuna att nå 30 procent ekologiska livsmedel under 2009. Bland annat har man varit noga med att köpa in säsongsanpassad mat samt minska svinnet i köken. Menyer har planerats inför upphandlingen.

Engagerad personal ger miljömedvetna kökEn mycket stor del av maten som serveras i skolorna i Vaggeryds kommun tillagas från grunden och fastän ekologiska livsmedel i regel är dyrare än konventionell klarar man kostnaderna genom att se över recepten. Den ekologiska måltiden per vecka är exempelvis ofta vegetarisk. Såväl kökspersonalen som eleverna är engagerade i skolmaten och under 2009 ökade de ekologiska livsmedelinköpen med ännu några procent. I framtiden hoppas man kunna servera 100 procent ekologisk mat.

Lokala leverantörer bjuds inI syfte att få fler anbud från företag i närområdet har Dalslandskom-munerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål bjudit in lokala leverantörer till informationskvällar där man får reda på hur det går till att vara med och konkurrera om regionens inköp. Krav på närproducerat diskuterades samtidigt som träffarna syftade till att ge en bild av varför kommunerna handlar som de gör. Man hoppades att kunna avmystifiera LOU, många företagare är inte kunniga om lagen och har inte kunskap om att kommunerna är tvungna att göra upphandlingar.

Ekomat gynnade lokala företagGotlands kommun satsade extra pengar på att köpa in ekologiska livsmedel trots de högre priserna jämfört med konventionella. Ge-nom att begära in offerter på stora volymer kunde priserna pressas, och upphandlingen var även uppdelad i tio produktgrupper. Majori-teten vanns av gotländska företag vilket ledde till att transporterna minskade och miljön skonades i en större utsträckning.

Källa: Miljöstyrningsrådet

Den 15 juli 2010 ändrades formuleringen i lagen om offentlig upphandling till att man bör beakta miljö- och sociala aspekter vid offentlig upphandling.

sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt genom framförallt satsningar på mat- och livs-medelsproduktion i kombina-tion med turism. visionen har resulterat i en handlingsplan med fem fokusområden: of-fentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang.

34 Offentliga Affärer 6 2010 | www.offentligaaffarer.se34


Rättvik kan bli vägledandeOsäkerheten är fortfarande stor om vilka djurskyddskrav som får ställas i livsmedelsupphandlingar. Nu ligger ett ärende hos förvaltningsrätten i falun som kan bli vägledande.

L ivsmedelsområdet är ett debatterat område inom offentlig verksamhet. Alla

berörs. Våra barn, gamla och sjuka blir serverade tre miljoner portioner varje dag i svensk offentlig verksamhet. Det är viktigt att det är mat med hög kvalitet och med liten miljöpå-verkan.

Livsmedel står för cirka en tredjedel av den totala klimat-påverkan inom EU. Till största delen beror detta på naturliga processer i primärproduktionen, men det finns också stora skill-nader beroende på produktions-sätt.

Vem köper dyrt svenskt kött?En het fråga med anknytning till livsmedel är hur djuren hanteras. Svenska djurskyddskrav är de hårdaste i världen och kraven innebär att kostnaden för kött-produktionen går upp. Vem ska köpa det dyra svenska köttet om kommuner och landsting upphandlar billigare varor från utlandet?

Viljan finns hos politiker i hela landet, men resultatet blir inte alltid enligt önskan. Osäker-heten kring vad man får och inte får kräva är stor och det finns en del modiga kommuner som prövar sig fram. En kommun som vågar är Rättvik. I en första upphandling ställde man djurskyddskrav i enlighet med svensk lagstiftning, men det blev bakläxa och upphandlingen fick göras om.

I den nya upphandlingen preciserar man sina kriterier med hjälp av Miljöstyrningsrådets vägledning för livsmedelsupp-handling.

Uppställda krav måste vara relevanta och kopplade till före-målet för upphandlingen. I och med att det saknas rättsfall på

området är det dock svårt att med säkerhet uttala sig om rätts-läget och ett rättsavgörande vore önskvärt. Men Miljöstyrnings-rådet menar att det bör vara möjligt att ställa krav på att livs-

medel ska vara producerat enligt vissa kriterier som syftar till att skydda djurs hälsa och liv.

Intresset är stortNär nu Rättviks livsmedelsupp-handling återigen är överprövad och ligger hos Förvaltnings-rätten i Falun är det många som avvaktar resultatet med intresse.

− I mitten av oktober lämnade vi in bemötanden på samt-

liga punkter som leverantören Servera har anfört till Förvalt-ningsrätten. Framförallt handlar det om att våra krav är högre än de som EU anger som mini-mikrav, säger upphandlare Siw Norström.

Hon berättar att de hade god hjälp av Miljöstyrningsrådets bakgrunds- och motivdoku-ment för respektive område när de skulle formulera bemötanden kring varför kraven var relevanta.

Vid denna tidnings presslägg-ning var ärendet ännu oavslutat. Men Siw Norström tror inte att ett domslut från förvaltnings-rätten kommer att sätta punkt för den här upphandlingen.

− Vi kan nog räkna med att ärendet går vidare till Kammar-rätten, säger Siw Norström.

Självförsörjande 2014Politikerna i Rättviks kommun har sedan flera år en ambitiös vision kring klimatsmart, ekolo-giskt, kravmärkt och närprodu-

cerat. Kommunen har utfärdat en garanti som säger att kött som serveras i kommunens äldrebo-enden och skolor ska komma från svenska råvaror.

Då dök idén upp att kommunen, via naturbruksgym-nasiet i Rättvik, skulle producera sin egen mat till den offent-liga verksamheten. Idag driver kommunen gården med 75 kor och målsättningen är att 2014 bli självförsörjande på mjölk- och köttprodukter. På detta sätt har Rättvik kommun helt kring-gått lagen om offentlig upphand-ling. I Rättvik har politikerna varit eniga i beslutet att driva eget lantbruk.

Malin Ulfvarson

”våra krav är högre än de som EU anger som minimikrav.

Siw Norström, upphandlare i Rättvik.



www.safety-rescue.se

Wheresafety comes first.

∙Utbildning

∙Träning

∙Forskning

∙Tjänster

∙Produkter

Safety & Rescue Region är ett kluster, mitt i Sverige, som samarbetar inom risk,säkerhet och krishantering. Tillsammans erbjuder vi näringsliv och offentlig verksamhet ett brett utbud av möjligheter.

50 kommuner lyfter den offentliga måltiden fokus Matglädje är ett initiativ för kommu-ner som vill utveckla den offentliga måltids-verksamheten. totalt 50 kommuner får möj-lighet att delta i projek-tet under 2010-2012, i år deltar 15 kommuner. − Vi visste att behovet var stort hos landets kommuner, men intresset har helt överstigit våra förväntningar, säger Margareta Frost-Johansson, projektledare för Fokus Matglädje och utveck-lingsledare på Hushållningssäll-skapens Förbund.

Under projektets gång kommer kommunerna ha utar-betat en kostpolicy, utbildning i upphandlingsfrågor och köks-personalen kommer att invol-veras i måltidsfrågorna.

− Kommunerna behöver en tydlig, uttalad och förankrad kostpolicy på politisk nivå, med mål och kravspecifikationer, för att kunna utvärdera sin måltids-verksamhet. Det saknas i förvå-nande många fall idag. Genom att medverka i projektet, får kommunerna verktyg och hand-ledning för att göra just detta, säger Margareta Frost-Johansson.

Projektet Fokus Matglädje består av tre steg som vart och ett på ett pedagogiskt, konkret och verklighetsbaserat sätt sätter fokus på frågor som rör bland annat matglädje, matlagning från grunden, närproducerat, ekologiska mål, säsongsanpas-sade råvaror, hållbar utveckling och upphandlingsförfarande.

Beslut om kommunens medverkan fattas på kommun-ledningsnivå, där beslutsfattarna enligt en utarbetad modell fast-

ställer en övergripande vision och kostpolicy för all matverksamhet samt att riktlinjer, mål och hand-lingsplaner arbetas fram i verk-samheterna för förskola, skola och omsorg. Tillsammans med Hushållningssällskapets matkon-sulter ingår kommunerna ett avtal att långsiktigt bedriva ett förändringsarbete. Ett engage-mang, också i de politiska korri-dorerna, är nödvändigt för att lyckas.

Förändringen omfattar hela måltidsverksamheten och i projektet ingår också teore-tiska och praktiska utbildningar för kökspersonalen. Hushåll-ningssällskapens matkonsulter kommer att genomföra 100 utbildningstillfällen där man lagar mat på teman som fisk, kött, vegetariskt och mellanmål.

I dagsläget har Borås, Falkö-ping, Götene, Haparanda, Herr-ljunga, Huddinge, Kristianstad, Ljusdal, Mark, Orsa, Töreboda, Varberg, Åstorp och Östham-mars kommuner skrivit under det samarbetsavtal som symbo-liserar starten på ett omfattande förändringsarbete.

Fokus Matglädje är resul-tatet av ett samarbete mellan Jordbruksverket och Hushåll-ningssällskapens Förbund. Jordbruksverket och Hushåll-ningssällskapens Förbund är delfinansiärer, liksom medver-kande kommuner.

För att läsa mer om projektet gå in på www.fokusmatgladje.nu

Källa: Hushållningssällskapet

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset



Kommers ger kontroll på inköpen och effektiviserar arbetet, från behov till faktura. Med systemet i allas webbläsare uppnås avtals- trohet och överblick. Leverantörerna kan delta i elektronisk handel oavsett förutsättningar. Kommers underlättar samarbetet och ni gör bättre affärer.

Primona AB * Kungsgatan 35 * 111 56 Stockholm * 08-612 34 53 * [email protected]

Läs mer om upphandling, avtalshantering och e-handel på www.primona.se

Sverige drar tillbaka förslag om miljösmarta matval– Miljöhänsyn får stå tillbaka för frihandeln, säger Livsmedels-verkets generaldirektör Inger Andersson, med anledning av att regeringskansliet beslutat dra tillbaka Livsmedelsverkets förslag till EU om råd om miljösmarta matval.

− Vi får fundera på hur vi kan gå vidare, säger Inger Andersson, Livsmedelsverkets generaldirektör.

I EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljö-

nyttan står i proportion till effek-terna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttan av råden överväger de even-tuellt handelshindrande effek-terna. Det finns stor efterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som är bra både för hälsan och miljön, säger Inger Andersson.

Bakgrunden är att Sverige, genom Livsmedelsverket, som första land i EU i maj 2009 anmälde förslag till råd om miljösmarta matval till EU för så kallad notifiering. Det gör man när man tror att det finns risk att åtgärder kan krocka med befintlig EU-lagstiftning. Syftet med att notifiera är att ge

övriga medlemsländer möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrar till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden.

Intresse från EuropaLivsmedelsverket har därefter, i samarbete med Naturvårds-verket och Jordbruksverket, sett över formuleringarna i förslaget. Till exempel har uttrycket ”närproducerat” tagits bort och de underliggande miljöfakto-rerna, som användningen av växtskyddsmedel, effekten på den biologiska mångfalden och transporternas betydelse, lyfts fram i stället. De redigerade

råden har sedan beretts vidare i regeringskansliet.

– För att tillgodose alla inblan-dade svenska intressenter hade så stor omarbetning av råden krävts att de till slut skulle ha blivit för urvattnade för att vara använd-bara för konsumenten. Vi hade då inte heller kunnat garantera den vetenskapliga grunden för våra råd, säger Inger Andersson.

– Livsmedelsverkets miljös-marta matval är något helt nytt i EU, och frågan har fått stor uppmärksamhet från många håll. Storbritannien, liksom Danmark och Norge, är nu på gång med liknande råd. Från Livsmedels-verkets sida ska vi fundera över hur vi kan gå vidare med frågan, säger Inger Andersson.

Källa: Livsmedelsverket


nyheter

Konkurrensexpert i upphandlingsutredningPeter Lindblom, chef för avdelningen för of-fentlig upphandling på Konkurrensverket, har blivit utsedd till expert i regeringens utredning om offentlig upphan-dling. Utredningen leds av den före detta eu-ropaparlamentarikern Anders Wijkman.

Syftet med utredningen är att utvärdera upphandlingsregel-verket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv.

− En central fråga är om det

går att göra ekonomiskt goda affärer i offentlig upphandling, samtidigt som man använder sin köpkraft till att ta miljö-, sociala och etiska hänsyn och verkar för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag, säger Peter Lindblom i Konkur-rensverkets nyhetsbrev.

Han är entusiastisk inför uppdraget, framförallt eftersom det rör frågeställningar som inte tidigare utretts. Från Konkur-rensverkets sida är de viktigaste frågorna vad som kan göras för att förbättra konkurrensen och göra offentlig upphandling attraktiv för leverantörerna så att antalet anbud ökar.

På vilket sätt kan Konkur-rensverket bidra till i utredningen?

– Som tillsynsmyndighet över offentlig upphandling har vi haft

EU har i ett direktiv bestämt om ett sam-manhängande geograf-iskt informationssystem mellan EU-länderna. Syftet är att etablera en infra-struktur för tillgång till och utbyte av elektronisk geografisk information som är användbar för verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. De myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka genom att elektroniskt göra information och tjänster tillgängliga för allmänheten. De

ska också dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön. Regeringen utser den myndighet som ansvarar för att det svenska systemet är samordnat med motsvarande system inom EU. Ändringarna innebär också möjlighet att begränsa tillgäng-ligheten av viss miljöinformation på grund av sekretess. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2011.

Källa: Riksdagen

Driftlarm onlinesödertälje kommun har lanserat en webbtjänst för driftlarm från teknis-ka anläggningar och in-vånares felanmälningar.

Samhällsbyggnadskontorets kundtjänst kan registrera inrap-porterade fel från både allmänhet och den egna organisationen med ett enkelt webbformulär. Därefter distribueras informa-tionen automatiskt vidare till ansvarig person för åtgärd.

Peter Lindblom

möjlighet att göra en hel del iakt-tagelser över åren.

Vad hoppas du att utredningen leder till?

– Att det går att skapa en balans mellan kostnaderna och den ekonomiska nyttan i offentlig upphandling med hänsyn till befintliga regelverk. Dessutom vore det mycket bra om vi kunde komma fram till vilka åtgärder som behövs vidtas för att höja effektiviteten vid offentlig upphandling.

Utredningen pågår fram till 28 juni 2012 och leds av Anders Wijkman.

Källa: Konkurrensverket

Europeiskt utbyte av miljöinformation

Betalar du ett högt pris för det här?Vilken lterklass skall man välja, F5, F6, F7, F8, F9? Låt oss på Scandlter hjälpa er att sänka kostnaden för ventilationen. Att välja rätt lterklass, rätt typ av luftlter, rätt partner, gör stor skillnad. Det kan vi bevisa. Kontakta oss på Scandlter redan idag… det nns ingen orsak att vänta.

Luft syns inte och är gratis. Ändå är det många som betalar

ett högt pris för dålig luft.

0325-66 16 00 | www.scandlter.com – En del av Vokes-Air Group –

- Vi börjar med att ansluta alla våra trafiksignaler till tjänsten och hantera alla ärenden inom området Gata och Trafik, säger Anders Eklind, Utredningsin-genjör på enheten för Stadsmiljö.

Malin Ulfvarson


nyheter

Nya steg i arbetet med regionbildningEn ny lagstiftning föres-lås för att underlätta för kommuner och landst-ing att komma överens om ekonomiska frågor när nya landsting ska bildas.

I dag finns ingen lagstiftning för övergångsstyre och utjämning vid bildandet av nya landsting. När landstingen i Skåne och Västra Götalands län bildades antog riksdagen särskilda tillfäl-liga lagar för dessa landsting. Utredningens förslag till perma-nent lagstiftning förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att komma överens

om hur effekter av en enhetlig landstingsskattesats och verk-samhetsöverföringar ska regleras ekonomiskt. Det betyder att lokala och regionala initiativ om en ändrad landstingsindelning kan tas utifrån en tydligare och bättre grund.

Lagförslagen innebär att ett nytt landsting får lämna bidrag till kommunerna i landstinget för att motverka att landstingsbild-ningen leder till höjd kommu-nalskatt. Dessutom får kommu-nerna i ett nybildat landsting lämna bidrag till varandra för att utjämna de kostnadseffekter som följer av en ändrad uppgiftsför-delning mellan landstinget och kommunerna. Bidragen får bara

lämnas under en övergångspe-riod.

Den pågående utredningen kommer härnäst att pröva om det är möjligt att finna en lämplig geografisk gränsdragning för ändrad landstingsindelning i Norrland respektive Svealand. Utredningen ska efter önskemål även bistå landsting i andra delar av landet i frågor om ändrad landstingsindelning. Utred-ningen ska dessutom se över den statliga regionala förvaltningen och föreslå hur denna kan bli tydligare och mer samordnad.

Källa: Socialdepartementet

UR NyHEtSflöDEt fRåN offENtliGAAffARER.SESverige bäst på grön upphandlingI en ny, omfattande EU-studie om grön och hållbar offentlig upphandling placerar sig Sverige och Miljöstyrningsrådet sig i topp jämfört med andra ledande medlemsländer.

Regeringen måste ageraRiksrevisionen har granskat det digitala informationsutbytet mellan myndigheter och tycker att arbetet går för långsamt. Regeringen bör ta initiativ för att förbättra samordningen.

Nytt upphandlings verktygEU-kommissionen har lanserat eCertis, ett webbaserat verktyg som underlättar för företag som vill delta i upphandlingar i andra EU-länder. Verktyget finns till-gängligt på Upphandlingsstöd.se.

Prutat från 1 miljon till 60 000 kronorDals Eds kommun hade ansökt om utbildningsmedel i Lean för 1,2 miljoner men fått avslag. Lösningen blev istället en webbaserad utbildning till en kostnad på 60 000 kronor.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

Översättningar – till och från alla språk

www.semantix.se | [email protected] SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens

ledande språk- och kommunikationsföretag.

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt)

ÖVERSÄTTNING WEBBKOMMUNIKATION AFFÄRSSPRÅK KURSER UNDERTEXTNING SPRÅKCOACHER SKRIBENTER TOLKNING

Översättningar – till och från alla språk

www.semantix.se | [email protected] SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens

ledande språk- och kommunikationsföretag.

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt)

ÖVERSÄTTNING WEBBKOMMUNIKATION AFFÄRSSPRÅK KURSER UNDERTEXTNING SPRÅKCOACHER SKRIBENTER TOLKNING


upphandling

Hallå, Anders Wijkman! ansvarig för den pågående utredningen av lagen om offentlig upphandling

Hur kommer det sig att du fick uppdraget att utreda upphand-lingsregelverket?

− Att jag fick uppdraget beror nog till en del på att jag vid olika tillfällen diskuterat upphand-lingens betydelse med både tidigare statsrådet Mats Odell och hans statssekreterare Dan Ericsson. Jag framförde vid dessa tillfällen hur viktigt det var att ta ett helhetsgrepp på denna fråga.

Med tanke på din bakgrund – kan vi förvänta oss att frågor kring hållbarhet och etik lyfts fram i

utredningen kring upphandlings-regelverket?

− Hur olika samhällsmål av etisk natur ska beaktas blir en av huvudfrågorna i utredningen. Att stat och kommun ska ligga i framkanten vad gäller klimat och miljö borde vara självklart. Sak samma gäller frågor av social natur. Upphandlingen kan spela en viktig roll.

Ofta sätter EU-direktiven käppar i hjulet för kommunernas önskemål att handla närprodu-cerat. Är detta en fråga som disku-

teras i EU och finns det något hopp om att EU-direktiven ska moder-niseras i den här frågan?

− Frågan om närproducerat är särskilt omnämnt i direktiven. Det blir en viktig fråga att studera och diskutera med EU-nivån. Meningen är att vår utredning ska ligga steget före den översyn som ska starta inom EU.

Utredningen ska löpa under relativt lång tid – vad är det som är tidskrävande?

− Vi har fått drygt ett och ett halvt år till vårt förfogande.

Mycket snabbare går det inte att genomlysa en så bred proble-matik.

Under Upphandlingsdagarna 2-3 februari 2011 kommer Anders Wijkman, vice ordförande i Täll-berg Foundation, att ge sin syn på nuläge och vägval för en effekti-vare offentlig upphandling – med utgångspunkt från uppdraget att utvärdera upphandlingsregelverket och se över upphandlingsstatis-tiken.

www.conventum.se conventum örebro | +46 19 766 45 [email protected]

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa för-utsättningarna för att arrangera framgångs-rika möten, oavsett om det handlar om konfe-renser, kongresser eller nöjesarrangemang.

www.pvesweden.se

PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag speciali - serat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler. Med innovativa och högkvalitativa produkter kon kurre - rar PV Enterprise framgångsrikt på den internatio nella, snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi. I sortimentet finns lösningar för såväl företag som villor och flerbostadshus – och just nu finns möjlig - het att söka statligt solcellsbidrag för installation av miljövänliga solceller på den egna fastigheten!

Framtidens energi – för både företag och bostäder

Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kan få stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller både för villor och hyreshus!

För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji,tel: 0733-77 19 35, e-mail: [email protected]

Vem är Sporty Business till för?

Alla som vill höja sin prestationsnivå ochnå högre oavsett om personen är hög ellerlågpresterande.

Hur genomförs arbetet?

I Sporty business är prestationen i fokus.Alla kan höja sin lägstanivå och komma attprestera på en generellt högre nivå. Vi ar-betar med att ni som arbetsgrupp effektivi-serar och levererar utan att uppleva stress,det vill säga balansräkningen mellan kravoch förmåga.

Varje medarbetare har ett eget indivi-duellt material att arbeta utifrån. Vidvarje träff koncentrerar vi oss på atthitta övningar som höjer kapaciteten tillatt prestera bättre. Vi kommer att höjaer lägsta nivå och träna er mentala för-måga för framgång.

Kort sagt ett bra konceptför framgång

”Sporty Business” - Vad är det?Idrottspsykologi som verktyg för att hjälpa dig och dina medarbetare framåt

Vad innehåller ”Sporty Business”?

Vem är du och vartär du på väg?

Grund som är avgörande för prestat-ion och effektivisering.

Hitta dig självoch vägen du går på

Kommunikation ochbemötande

Hur kan kommunikation effektivise-ras på arbetsplatsen. Hur bemöter vikunder och hur kan bemötandet för-bättras med hjälp av kommunikation

Möt, bemötoch öka din prestation

Motivation – Delaktighet –Arbetsglädje

Hitta balans mellan arbetsglädje ocheffektivitet. Målet är att inspirera såvarje medarbetare känner sig fylld medenergi.

Använd din styrka för din organi-sation – och ha roligt

Lev Ditt Bästa LivHitta en balans i yrke och privatlivet.Hur hittar man strategier för att klaraav tuffa situationer och behålla moti-vationen.

Hitta balansen, presteraoch få bättre livskvalitet.

Att uppnå resultat påbara ett möte

Skapa relation, se vad som bäroch var detta bär.

Vi arbetar igenom hur ett möteskall hanteras och hittar hinderoch möjligheter som finns påvägen till framgång i ett relat-ionsskapande.

Skapa framgångsrikamöten och ta kontroll över

processen

Sankt lars väg, byggnad 14,222 70 LundResursforum Sverige AB

Att höja sin lägstanivå och behålla den med hjälp av

”Sporty Business”

Vägen till OS – Vägen till målet

Kontakta mig AnnaOlsheimer direkt på te-lefon eller via mail

0768-86 33 [email protected]


Under hösten har ett flertal upphandlingar av konsulttjänster upp- märksammats eftersom anbuden i vissa delar varit anmärkningsvärt låga.

B ud från noll till trettio kronor i timmen har före-kommit i ett antal konsult-

upphandlingar under hösten, allt enligt principen att det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Det viktiga är att vinna upphandlingen.

Först ut var Försäkrings-kassans upphandling av IT-konsulter. Ett avtal värt drygt 600 miljoner kronor. CapGe-mini vann upphandlingen och i anbudet fanns vissa tjänster offe-rerade för en krona i timmen.

I Göteborgs stads konsult-upphandling, värd cirka 400 miljoner kronor, lämnade leve-rantören KnowIT ett anbud med ovanligt låg timpenning för IT-konsulter, 320 kronor i timmen brukar en IT-arkitekt vanligtvis inte kosta.

Även Stockholms stad har under hösten genomfört en upphandling av IT-konsulter och där vann Netlight med sitt anbud som inkluderade vissa tjänster helt gratis. Den senaste upphandlingen av IT-konsult-tjänster till Stockholms stad ligger nu för prövning hos förvaltningsrätten.

Väcker frustrationDet här är en utveckling som väcker frustration inte bara hos upphandlare utan även hos leve-rantörer.

− Som man frågar får man svar, menar David Ahlén från IT-leverantören Pulsen. Det sker ett alltmer taktiskt förhållnings-sätt till förfrågningsunderlagen och leverantörerna överträffar varandra i smarta anbud.

Vissa kompetenser i anbudet offereras till extremt låga priser medan andra, i samma anbud, kostar betydligt mer. Det man vill uppnå är ett lågt snittpris, men myndigheten kan inte räkna med att det är den billi-gaste konsulten som fått avtal.

− Det har varit för mycket fokus på pris i konsultupphand-lingarna. Det är tveksamt om det leder till lägre konsultkostnader för myndigheterna, säger Fredrik Samson på Ida Infront.

Istället kan leverantören i efterhand hävda att de billiga konsulterna inte duger för en viss efterfrågad uppgift, eller att de inte har några lediga konsulter av den lägre priskategorin.

− Det är ett problem att anbudsutvärderingen måste vara så formell och fyrkantig, det ger för mycket fokus på pris på bekostnad av verksamhet.

En annan lösningÄven IBM är inne på samma spår och Lars Wiigh på IBM har en lösning på problemet.

− Min rekommendation till upphandlare är att göra funk-tionsupphandlingar. Om man upphandlar IT-tjänster på timme är det lätt att jämföra och man upplever att det blir billigt, men det är inte säkert att resultatet blir bra. Bättre då att upphandla på en högre nivå. Det går att ställa krav, men ställ krav på resultat, säger Lars Wiigh på IBM.

David Ahlén på Pulsen har vissa invändningar.

− Visst funktionsupphand-lingar är bra, men bara för vissa tillfällen. Det är svårt att skriva funktionsupphandlingar och det krävs hög kompetens, säger David Ahlén.

− Olika företag vill sälja på olika sätt. De offentliga upphandlingarna ger inget utrymme för leverantörerna att erbjuda sin speciella kompetens. Vi vill leverera projekt, men 95

procent av alla upphandlingar fokuserar på timpriser. Det är svårt att få in affärsförtroendet i offentliga upphandlingar. Det saknas, menar David Ahlén.

De är alla eniga om att det behövs en förändring av hur myndigheter upphandlar, man siktar ofta fel.

Ta hjälp av Kammarkollegiet− Strategisk prissättning är ett problem och det är inte alldeles enkelt att hantera, säger Sofia Mårtensson på Kammarkolle-giets upphandlingsstöd. Fram-förallt är det ett problem vid ramavtal, om den vinnande leve-rantören kan välja att tacka nej vid avrop på de tjänster som leve-rantören har lämnat låga priser på. Då går frågan vidare till nästa leverantör i rangordningen. Detsamma gäller vid ramavtal med förnyad konkurrensutsätt-ning, om en leverantör kan välja att enbart lämna anbud på de tjänster som leverantören har prissatt högt och att avstå från att lämna anbud på de tjänster som leverantören har satt ett mycket lågt pris på.

Sofia Mårtensson konstaterar att prissättningen ofta är strate-gisk, men hon är noga med att påpeka att problemet inte enbart kan skyllas på leverantörerna.

− Som upphandlare bör man vara medveten om problemet och testa, simulera, utvärde-ringsmodellen för att säkerställa att man uppnår det resultat som man avsett.

Kammarkollegiets upphand-lingsstöd kommer före årsskiftet att publicera en vägledning om anbudsutvärdering och vad man bör tänka på inför valet av till-delningskriterier och utvärde-ringsmodell.

− I vägledningen skriver vi bland annat om att det är viktigt att förväntad upphandlings-volym får genomslag vid utvärde-ringen, säger Sofia Mårtensson.

Om det gynnar leverantö-rerna offererar de låga priser på de tjänster som inte kommer att avropas i någon större omfattning.

− Därför är det viktigt att upphandlare tar hänsyn till förväntad volym i sin utvärde-ringsmodell, så att denna pris-sättning får en proportionerlig viktning i utvärderingen. Ett lågt pris på en ofta förekommande tjänst ska ge större genomslag vid utvärderingen än ett lågt pris på en sällan förekommande tjänst, säger Sofia Mårtensson.

Malin Ulfvarson

Vad kan vi göra åt nollbuden?

– Därför är det viktigt att upphandlare tar hänsyn till förväntad volym i sin utvärderingsmodell, säger Sofia Mårtensson från Kammarkollegiets upphandlingsstöd.

upphandling

David Ahlén, Pulsen

Lars Wiigh, IBM

Fredrik Samso

n, Ida Infront

Sofi a

Mår

tens

son


upphandling

Allt fler upphandlingar överprövas – så går det tillstatistik från Domstolsverket visar att allt fler leverantörer begär överprövning av offentliga upphandlingar. Det kan därför vara bra att som upphandlare känna till överprövningsprocessen.

S edan tiodagarsfristen i den gamla lagen om offentlig upphandling infördes

2002 har antalet överprövningar av offentliga upphandlingar stadigt ökat. Den senaste statis-tiken från Domstolsverket visar att trenden fortsätter. År 2002 var antalet överprövningar 343, förra året överprövades 2083 upphandlingar och i år beräknas vi hamna en bra bit över 2000 mål.

Ofta handlar överprövningar om att de krav och villkor som ställs i upphandlingen inte är förenliga med upphandlings-reglerna eller att den upphand-lande myndigheten inte har följt förfrågningsunderlaget vid genomförandet av upphand-lingen och prövningen av inläm-nade anbud.

Den 15 juli 2010 infördes fler och strängare sanktioner mot felaktigt utförda upphandlingar.

Det finns två olika typer av överprövningsmål enligt de nya reglerna, dels överprövning där avtal ännu inte ingåtts, dels över-prövning av ett redan ingånget avtals giltighet. Överprövnings-målen skiljer sig något åt när det gäller resultatet av en bifallande dom.

Leverantören ansöker om överprövning till förvaltnings-rätten i den region där den upphandlande myndigheten har sitt säte. En ansökan om över-prövning av en upphandling där avtal ännu inte har ingåtts ska göras skriftligen inom 10 alternativt 15 dagar från det att tilldelningsbeslutet skickats till anbudsgivare och även eventu-ella anbudssökande.

Den som vill ansöka om överprövning och därmed av ogiltigförklaring av ett redan ingånget avtal ska göra det inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om avtalets ingående har annonserats på förhand (förhandsinsyn) eller i efter-hand (efterhandsannonsering) är ansökningsfristen kortare. Den är 10 dagar vid annonse-ring genom förhandsinsyn och 30 dagar vid efterhandsannon-sering.

Nyheter i LOUEn nyhet från i somras är att den klagande inte längre behöver begära att en pågående upphandling stoppas interimis-tiskt i avvaktan på ett slutligt avgörande av domstolen. Istället innebär ingivandet av en över-prövningsansökan till domstolen att upphandlingen automatiskt stoppas till dess att domstolen har avgjort målet. Om domstolen avslår ansökan om överprövning gäller det automatiska stoppet av upphandlingen till dess att 10 dagar har gått från domstolens dom. Om domstolen i stället avslår ansökan om överprövning ska upphandlingen göras om eller rättas.

− Tidigare fick den upphand-lande myndigheten som regel ett fax från förvaltningsrätten samma dag som ett interimistiskt beslut att stoppa upphandlingen beslutades. Hur domstolspraxis kommer att utformas vad gäller underrättelser till upphandlande myndigheter i fortsättningen återstår att se, säger advokat Helena Rosén Andersson, speci-aliserad inom offentlig upphand-

ling och verksam vid Advokat-firman Lindahl.

Det är viktigt att den upphandlande myndigheten inte ingår ett avtal med en viss leve-rantör innan myndigheten har säkerställt att upphandlingen inte har begärts överprövad.

I ett överprövningsmål begär domstolen in svar från den upphandlande myndigheten. I det läget bör myndigheten granska genomförandet av upphandlingen. Om man hittar fel i upphandlingen har myndig-heten att överväga att avbryta upphandlingen alternativt korri-gera ett tilldelningsbeslut.

− Ofta är det svåra beslut att fatta eftersom det inte är ovan-ligt att beslut att avbryta eller rätta en upphandling resulterar i lika många överprövningspro-cesser som andra beslut under upphandlingen, säger Helena Rosén Andersson.

Om den upphandlande myndigheten anser att den begått fel vid genomförandet av upphandlingen kan det vara lämpligare att avbryta och korrigera upphandlingen än att fortsätta ett mål i domstol om överprövning av olika fel i upphandlingen.

− Vilket beslut som är rätt kan bara avgöras i det enskilda fallet.

Om en överprövning av en pågående upphandling bifalls

kan det leda till någon av två alternativa rättsföljder för myndigheten. Antingen måste upphandlingen göras om eller så ska upphandlingen rättas på visst sätt som framgår av domskälen.

När förvaltningsrätten har avgjort överprövningsmålet

är det möjligt, för den som är missnöjd med avgörandet, att inom tre veckor överklaga avgö-randet. Om förvaltningsrätten har avslagit en begäran om överprövning har en klagande leverantör emellertid endast tio dagar på sig att få utverkat ett interimistiskt beslut av kammar-rätten att stoppa upphandlingen i avvaktan på ett slutligt avgö-rande. Det krävs att kammar-rätten meddelar prövningstill-stånd innan de prövar målet i sak.

Skadeavgift och skadeståndI somras infördes en möjlighet för Konkurrensverket att ansöka hos förvaltningsrätt om att utdöma upphandlingsskadeavgift mot en upphandlande myndighet som begått fel i upphandlingen.

− Denna upphandlingsska-deavgift kan tilldömas efter att en överprövning är klar, säger Helena Rosén Andersson.

I likhet med tidigare kan en missnöjd leverantör, förutom att begära överprövning av en upphandling, begära skadestånd

”Inom vissa branscher är benägenheten att begära över-prövning vanligare än i andra.


upphandling

Apoteket Farmaci AB, ett dotterbolag till Apoteket AB, erbjuder läkemedelsförsörjning, extemporetillverkning och farmacitjänster till landsting, kommuner och företag. Vi verkar för en kostnads effektiv och säker läkemedels för-sörjning i hela vårdkedjan samt för högre patientsäkerhet, bättre läkemedels användning och hållbar utveckling.

För maximal nytta av läkemedel

Alla är vinnare när patienterna mår bättreBättre hantering och användning av läke medel ger större säkerhet för patienten och lägre kostnader för samhället. När rätt läkemedel ges till rätt patient i rätt dos vid rätt tillfälle skapas värden som ökad patient säkerhet och minskade kostnader för vård och behandling.

Vi är en partner till vården som erbjuder väl beprövade och värdeskapande tjänster som bidrar till bättre hälsa och hållbar utveckling.

Vår affärsidé är att erbjuda våra kunder innovativa försörjnings- och farmacitjänster för en patientsäker vård och omsorg.

Våra kännetecken är lång erfarenhet och ge digen kunskap om läkemedel där vi för enar trygghet och nytänkande.

Läs mer om oss på apoteketfarmaci.se

för den skada leverantören lidit på grund av fel i upphandlingen.

I somras infördes en möjlighet även för en leverantör vars kontrakt har förklarats ogiltigt enligt de nya överprövningsreg-lerna att under vissa förutsätt-ningar få skadestånd från den upphandlande myndigheten.

− Det är inte så vanligt med skadeståndsmål, eftersom den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnad, något som kan bli väldigt dyrt. I överpröv-ningsmål finns inte någon sådan skyldighet. I överprövningsmål får vardera parten stå för sin rättegångskostnad.

Vilka upphandlingar över-prövas?

− Det förekommer alla former av överprövningsmål och varie-rande kvalitet på överprövnings-ansökningarna. Inom vissa bran-scher är benägenheten att begära överprövning regelmässigt vanli-gare än i andra branscher. Vid lågkonjunktur får offentliga kontrakt en större betydelse och då kan benägenheten att begära överprövning öka.

Förfarandet för att överpröva en upphandling har förändrats i viss mån genom de nya regler som infördes den 15 juli i år.

− Tidigare var leverantören tvungen att övertyga domstolen att besluta om interimistiskt stopp av upphandlingen. Nu får rättspraxis klargöra vad som kommer att krävas enligt de nya reglerna för att en ansökan om överprövning ska anses uppfylla lagens krav och därmed medföra att upphandlingen automatiskt stoppas.

Hur ska vi få bukt med situa-tionen?

− Upphandlingsreglerna är komplexa, något som delvis är ett resultat av EU-direktiven. Det är viktigt att förenkla för myndigheterna att göra rätt från början. Lösningen är inte i första hand hårdare sanktioner, anser Helena Rosén Andersson.

Det är viktigare att under-lätta för upphandlande myndig-heter att göra rätt från början. En åtgärd skulle vara om EU-kommissionen och svenska regeringen klargjorde reglernas innebörd på ett tydligare sätt än hittills. Likaså om Konkur-rensverket och domstolarna tydligare tog ställning i svåra upphandlingsrättsliga frågor.

− Det är bra om vi i största möjliga mån kan undvika att fälla upphandlingar för detaljfel, det skulle annars resultera i ett onödigt slöseri med skattemedel, säger Helena Rosén Andersson.

Malin Ulfvarson

vid en överprövning är det myndigheten som står till svars. Upphandlingar betraktas inte som myndighetsutövning och därför ligger det inget straffrättsligt tjänsteansvar på tjänstemännen.

Observera att de nya bestäm-melserna gäller endast för upp-handlingar som har påbörjats efter den 15 juli 2010.

Helena Rosén Andersson är specialiserad inom offentlig upphandling och verksam vid Advokatfirman Lindahl.


it

Smartare förvaltning med standarderstandarder kan effektivisera förvaltningen och göra den mer hållbar och framgångsrik. Det menar torbjörn Cederholm från sIs, swedish standards Institute och förklarar här processen.

D e standardiseringsprojekt som SIS leder berör om många olika frågor, och

i regel ingår representanter från både offentlig och privat sektor. Det handlar ofta om praktiska frågor, som vilka termer vi ska använda eller vilken informa-tion som ska kunna delas mellan flera aktörer. För att belysa med ett exempel berättar Torbjörn Cederholm om ett pågående projekt inom utbildningssek-torn.

– Ett antal myndigheter och företag har beslutat att gemen-samt ta fram en informations-modell för utbildningsinforma-tion. Projektet går ut på att skapa ett effektivare informationsut-byte för information om utbild-ningar och utbildningstillfällen. Fördelen är att lärosätena inte behöver tillhandahålla samma information i flera olika format, beroende på vem mottagaren är. Om alla aktörer som tillhanda-håller information om utbild-ningar gör det på ett enhetligt

sätt underlättar det för arbets-sökande, blivande studenter och för aktörer som vill bygga tjänster kring utbildningar. Så småningom kan det även vara av värde för statistikändamål.

Ett standardiseringsprojekt av det här slaget genomförs på ungefär ett års tid. I det här fallet handlar det om ett relativt begränsat projekt där det redan fanns en grundspecifikation att bygga på, men det är inte ovanligt att det behövs upp till tre år för att standardisera mer komplexa frågor.

– Hur lång tid projektet tar beror även på om standarden ska vara nationell eller inter-nationell, förklarar Torbjörn Cederholm.

Samma byggnadsritningNär det kommer till e-förvalt-ning hanterar SIS många likar-tade projekt.

– Det grundläggande behovet berör samverkansförmågan; hur

vi ska utforma gränssnittet, hur ska informationen efterfrågas och i vilket format förväntar vi oss att svaret ska vara?

Torbjörn Cederholm belyser med en metafor:

– Alla tittar på samma bygg-nadsritning. Med gemensamma standarder blir arbetet enklare, smidigare och smartare.

Kommer vi att se en ökning av standardiseringsprojekt inom e-förvaltning?

– Ja, vi tror att projekten kommer att bli fler och vi är redo

att ta oss an sådana processer för att på bred front enas om gemensamma standarder. Men vi arbetar på uppdrag så det förutsätter att myndigheterna är intresserade av att ta vår hjälp i arbetet och att även näringslivet och andra aktörer är välkomna att delta på lika villkor.

Ej standard på egen handBland myndigheter är det av tradition vanligt att man själv sätter sig ner och utarbetar defi-nitioner och processer. Med den metoden kan man utar-beta en specifikation, men inte en formell standard. SIS har ett uppdrag från staten och näringslivet att vara ett natio-nellt standardiseringsorgan och det finns vissa regler och procedurer kopplade till arbetet. Det handlar framförallt om att förankra standarden och skapa acceptans för den. För SIS del betyder det att alla som vill får vara med och påverka på lika villkor.

Många typer av anpassade tjänster kan skapas utifrån samma källa om man har standardiserat informationen.

”Med gemensamma standarder blir arbetet enklare, smidigare och smartare.


– Vi kan hjälpa till med över-enskommelseprocessen och vi kan hantera projektgrupper så att experterna kan ägna sig åt sakfrå-gorna som måste lösas. Vi, till-sammans med intressenterna, tar också ansvar för att förvalta resul-taten och göra dem tillgängliga.

Inte gratisAlla beslut fattas av de arbets-grupper som bildas. Men SIS arbete är förstås inte gratis. En vanlig fråga SIS får är hur mycket det kostar.

– Det går inte att svara på utan beror av många faktorer – omfattningen av arbetet, hur lång tid det tar, hur mycket arbete organisationerna själva är beredda att lägga.

Vem betalar om nyttan är mångas?

– Man delar på kostnaden, alla som deltar finansierar lika. Ju fler som deltar desto större förankring och desto billigare för de enskilda organisationerna, säger Torbjörn Cederholm.

Så görs en global standardPå internationell nivå går det till på ungefär samma sätt.

– SIS hjälper till att rekogno-sera marknaden och lyfta frågan till global nivå inom ISO, vilket innebär att det går ut en fråga till alla organ om de är intresserade av att delta. Om tillräckligt många säger ja bildas en arbetsgrupp.

Inom högaktuella ämnesom-råden kan det vara konkurrens om vilka som ska få leda arbetet. Ett sådant exempel just nu är den förstudie om standardiserings-behovet inom molnet (Cloud Computing).

– Vi har en väldigt aktiv svensk grupp som arbetar hårt för att få vara med och påverka. När förstudien presenterats handlar det om vilket land som ska få förtroendet att inneha sekretari-atet och därmed leda den arbets-grupp som ska bedriva föreslaget standardiseringsarbete. Andra tongivande länder på området är Kina, Korea och USA.

Att ha ett sekretariat innebär att vara den som sköter projektet och det innebär förstås fördelar. Sverige vill vara med och positionera sig internationellt, det är en närings-politisk fråga, svenska näringslivs-intressenter hoppas att det på lång sikt kan leda till konkurrensför-delar internationellt.

En fråga om demokratiSIS kan besvara alla frågor och vet precis hur man ska gå tillväga.

– Vi har standardiserade procedurer för alla sådana här ärenden. Det är ett demo-kratiskt förfarande med stor öppenhet, intressentinflytande och konsensus.

Men demokrati kostar också, det tar tid att komma överens och internationella standardise-ringsprojekt tar förstås betydligt längre tid än nationella.

– Det riktigt intressanta är nog ändå om standarden faktiskt löser problemet och om den används. Om fler intres-sentgrupper får vara med och påverka och får tillräckligt med tid att ta ställning till förslagen så ökar sannolikheten för att inves-terade resurser ger avsedd nytta.

Malin Ulfvarson

Ju fler som deltar desto större förankring och desto billigare för de enskilda organisationerna, förklarar Torbjörn Cederholm på SIS.


it

I årets undersökning har en enkät med cirka 30 frågor skickats till samtliga Sveriges

kommuner och 66 utvalda myndigheter. Cirka 30 procent av kommunerna svarade på enkäten och närmare 70 procent av myndigheterna.

Resltatet visar att arbetet sakta men säkert går framåt för myndigheterna, men för

kommunerna står arbetet stilla eller har till och med backat jämfört med förra årets resultat. Kommunernas resultat är dock inte direkt jämförbart med tidi-gare undersökningar, då endast ett fåtal kommuner i Stock-holmsregionen tidigare besvarat enkäten.

Undersökningen omfattar frågor som berör flera aspekter av e-förvaltningsarbetet. Stock-holms handelskammare har listat ett antal punkter:•planering, ansvar, samverkan•informationssäkerhetsarete•kommunikationskanaler som

förvaltningen använder (från e-post till podcast)

•elektronisk upphandling•elektroniska fakturor•elektronisk identifiering•webbplatsen

Längst har myndigheter och kommuner kommit inom

området e-fakturering där myndigheterna idag ligger på 94 procent. Motsvarande siffra för kommunerna är 70 procent.

Myndigheternas sämsta område är e-upphandling där bara en tredjedel uppger att man använder tekniken. Kommu-nernas svagaste område är elek-tronisk identifiering. 24 procent av de svarande uppger att man tillämpar e-ID i samband med sina tjänster.

Kanaler och säkerhetSamtliga använder idag e-post men mycket få har sett över säkerheten. En trend kan ses i att antalet kommunikationskanaler ökar, men bara ett fåtal använder dessa möjligheter. Generellt är kommunerna något bättre än myndigheterna på att plocka upp nya kommunikationsvägar, såsom bloggar, webb-tv, appar och podcasts, men det är fort-farande mindre än hälften av respondenterna som gör det.

Myndigheterna har blivit bättre på informationssäker-hetsarbete medan anmärknings-värt många kommuner saknar viktiga verktyg såsom lednings-system och de klassificerar inte sin information. Endast hälften av kommunerna gör riskanalyser inför beslut.

Ansvar och planeringInom området ansvar och plane-ring av e-förvaltningsarbetet är svaren från undersökningen beklämmande. Hälften av kommunerna har ingen ansvarig för e-förvaltning. Avsevärt fler än hälften av förvaltningarna saknar en fastställd plan för arbetet. Fler myndigheter har en plan för grön IT än för e-förvaltning.

Kommunerna är dåliga på att

utvärdera nyttan, både internt och nyttan för användarna.

E-handel och e-idAlla förvaltningar erbjuder tillgång till information om upphandlingar samt vederbör-liga handlingar på internet.

De vanligaste användning-arna för elektronisk identifiering är kontroll av behörighet när uppgifter lämnas ut och lämnas till förvaltningen.

Myndigheterna är relativt duktiga på att kryptera för att förhindra insynsskydd, medan knappt hälften av kommunerna svarar att de krypterar informa-tionen.

Mindre än 41 procent av förvaltningarna använder elek-tronisk identifiering för ändamål såsom e-underskrift, elektronisk stämpel och identifiering av organisation.

Varför går det långsamt?Bristande resurser är ett hinder för utveckling av e-förvaltningen enligt enkätsvaren. Lagar och regler som hinder verkar inte vara stort problem. Enkätsvaren pekar dock inte ut något tydligt hinder, så det kan finnas andra viktiga hinder för e-förvalt-ningen.

Det är inte ett tydligt politiskt ledarskap som driver e-förvalt-ningsutvecklingen. Nästan var femte kommun får sätta sitt hopp till eldsjälar i förvalt-ningen. Ökad användarnytta för medborgare och företag är den dominerande drivkraften med cirka 52 procent för myndighe-terna och cirka 34 procent för kommunerna.

Malin Ulfvarson

Årets e-förvaltningsindexstockholms handelskammare har för tredje året i rad genomfört en under-sökning om e-förvaltning. resultatet visar att arbetet sakta men säkert går framåt för myndigheterna, men i kommunerna står arbetet stilla eller har till och med backat jämfört med förra årets resultat.

Fredrik Sand från Stockholms Handelskammare presenterade undersökningen under e-Förvaltningsdagarna, som följdes av en paneldebatt med Magnus Enzell, Finansdepartementet, Gunilla Glasare, SKL och Eva Sartorius, E-delegationen.− Samordningsinitiativen riktar sig främst till staten trots att kommuner och landsting står för 70 procent av medborgar-kontakten, konstaterade Gunilla Glasare.En person i publiken reagerade på resultatet från undersök-ningen som visar att eldsjälar har stor betydelse för utveck-lingen av e-förvaltningen.− Eldsjälar försvinner. Arbetet måste systematiseras på ledningsnivå.

”Nästan var femte kommun får sätta sitt hopp till eldsjälar i förvaltningen.


it

Välbesöktae-förvaltningsdagar 2010 It-minister Anna-Karin Hatt vann ohörarnas förtroende när hon pratade om sina visioner för sverige som ett digitalt växthus.

J ag vill att det ska vara enklare och roligare att vara medborgare i Sverige.

Eförvaltningen erbjuder den möjligheten, sa IT-minister Anna-Karin Hatt på eFörvalt-ningsdagarna.

IT-minister Anna-Karin Hatt invigningstalade under eFörvalt-ningsdagarna i Kista. Hon sa bland annat att Eförvaltningen erbjuder ett viktigt verktyg för att öka demokratin. Vi måste sträva efter enkelhet, men det krävs också en stor grad av innovation. En god konkurrens främjar utvecklingen.

Hon var tydlig med att det behövs större ansträngningar för att öka samverkan mellan myndig-heter, kommuner och landsting.

− Och skälet till det är väldigt enkelt: det är helt enkelt inte försvarbart för någon av oss att bortse från möjligheterna med samverkan. Om ni åtar er att samverka mer, så åtar jag mig i gengäld att lyssna på vilka behov ni har när det gäller att få stöd för att samverka och att under-lätta den, sa Anna-Karin Hatt.

Eldsjälar försvinnerI en livlig paneldebatt disku-terades Stockholms Handels-kammares årliga undersökning

e-förvaltningsindex. Mer om undersökningen kan du läsa i en separat artikel här intill. Gunilla Glasare från SKL utgjorde ett populärt inslag i panelen.

− Samordningsinitiativen riktar sig främst till staten trots att kommuner och landsting står för 70 procent av medborgar-kontakten, konstaterade hon.

En person i publiken reage-rade på resultatet från undersök-ningen som visar att eldsjälar har stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen.

− Eldsjälar försvinner. Arbetet måste systematiseras på lednings-nivå.

Internationell utblickSom en av världens mest erkända forskare inom e-förvaltning måste Jane Fountain hålla jämna steg med utvecklingen på internet – och det lyckas hon med. Under eFörvaltningsda-garna visade hon under sitt före-drag på utvecklingen av sociala medier och dess betydelse för e-samhället och e-förvaltningen. Vi fick bland annat besöka Usha-hidi.com en plats för medborgare i Afrika och vissa andra delar av världen att rapportera sina ögon-vittnesberättelser om katastrofer, krig och övergrepp.

Vi var förstås nyfikna på hur hon uppfattat Sverige under sitt besök.

− Sverige har många fördelar inför utvecklingen av e-förvalt-ningen, ett bra statsskick, ett socialt kontrakt med medbor-garna och en förmåga att blicka framåt. Dessa förutsättningar har gett Sverige en stark posi-tion. Ni är dessutom duktiga på planering och organisering.

Gott och blandatKonferensprogrammet bjöd på seminarier inom många intres-santa områden såsom samverkan, vardagstjänster för medborgare, e-upphandling, säkerhet, ledar-skap och demokrati. Säkerhets-expert Tomas Djurling är en populär föredragshållare. Hans budskap är: se till att återinves-tera delar av de resurser som sparas på e-förvaltningen i säkerhet.

Linus Malmberg från Cordial Business Advisers, pratade om kundvärde och e-förvaltning. Han drog ner nästan lika mycket skratt som ståupparen Aron Flams framträdande kvällen innan, och hans främsta uppma-ning var: hitta enkla lösningar på svåra problem.

Carina Centrén från Svenskt

Anna-Karin Hatt, IT-minister.

Jane E. Fountain, är professor vid University of Massachusetts Amherst. Hon är även grundare och chef över det amerikanska centret för e-förvaltning.

röstEr OM E-förvALtNINGsDAGArNA− Jag är bland annat här för att samla information kring arkiveringslösningar. På Vin-nova har vi tidigare investerat i en verksamhetsportal, där vi även kan sköta upphandling och rekrytering. En av de sto-ra fördelarna med IT-stödet är minskad diarieföring. Maria Edholm, Vinnova

− Det här är en angelägen och aktuell konferens och bra tillfälle att göra lite omvärldsbevakning. Jag tycker att det har varit många bra seminarier som täcker upp ett brett område. Anna Hörnlund, Datainspektionen


it

för de anställda och stockhol-marna.”

Carina Lundberg-Uudelepp, biträdande stadsdirektör var på plats och tog emot priset.

– Det här priset kommer att få fler stockholmarna att känna till och använda våra e-tjänster. Det är viktigt för oss att det vi gör

Tack för fantastiska dagar!Stort tack till alla Er som har gjort eFörvaltningsdagarna 2010 till den

självklara platsen för en framtidssäkrad förvaltning.

Över 500 deltagare, utställare och talare, nationella och internationella medverkade på dagarna.

Varmt välkomna tillbaka till eFörvaltningsdagarna den 5-6 oktober 2011!

Näringsliv pratade gärna om de modiga kommunerna, som hon menade var de som satsar aktivt på samverkan med näringslivet i kommunen.

− Kommuner får inte auto-matiskt ett bra företagsklimat genom att ha en stor budget till sitt förfogande. Snarare är det tvärtom, med små resurser krävs stor kreativitet.

Riksrevisor Gudrun Antemar inledde sitt anförande på ett förtroendeingivande sätt.

− Myndigheterna lägger 220 miljoner kronor varje år på e-förvaltningsarbete. Det är klart vi ska granska verksamheten. IT-kostnader inom statsförvalt-ningen är enligt vissa beräkningar den tredje största kostnaden efter personal och lokalkostnader, sa Gudrun Antemar.

Den mycket uppskattade moderatorn under e-Förvalt-ningsdagarna var Johan Quist, forskare inom e-förvaltning

vid Karlstads universitet. Han inbjöd till twitter-kontakt med deltagare som ville ställa frågor under programmets gång. Själv twittrade han bland annat:

”Kanske inte borde rang-ordna, men minister Hatt var väldigt trevlig och bra.”

PrisutdelningPå kvällen anordnades sedvan-ligt middag med underhållning och framförallt prisutdelning av eDiamond Award 2010. Utifrån 30 nominerade bidrag till årets bästa e-förvalningstjänst valde juryn Stockholms stad med moti-veringen, ”Stockholms stad har med en förankrad strategi, uthål-ligt och långsiktigt lyckats att föra in användarnära e-tjänster som accepterats på bred front av stockholmarna. Med fullt stöd av politikerna har investering-arna gett en effektivare förvalt-ning och tydligare beskrivningar av verksamheternas tjänster både

Carina Lundberg Uudelepp tog emot eDiamond Award 2010 för Stockholms stads räkning.

har betydelse för stockholmarnas vardag, säger Carina Lundberg-Uudelepp.

Malin Ulfvarson


Att analysera och försö-ka förstå sin omvärld blir allt viktigare Det handlar om att få bät-tre kunskapsunderlag i beslutsprocesser – att få en överblick av det nuvarande läget för att klargöra alterna-tiv, snarare än att göra förutsägelser om fram-tiden.

N uet tenderar att få ökad betydelse och många upplever att de befinner

sig i en tid av snabb samhälls-förvandling, där betydelsen av historiska erfarenheter minskar. I

forskningsrapporten ”Omvärlds-analys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärlds-analyser. Författare till rapporten är Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia och verksam som forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

− En upplyst organisation som förstår sin roll i samhället ägnar sig åt genomtänkt omvärlds-analys och är ofta framåt i största allmänhet när det gäller att ta in kunskap, ha framförhållning och uppfattas som relevant, säger Torbjörn Lundqvist.

Rapporten konstaterar att behoven av omvärldsanalyser hos svenska myndigheter har ökat.

− Rent generellt är det viktigt

för myndigheterna att ha fram-förhållning. Med den inter-nationalisering som sker, och inte minst EUs påverkan på vår verksamhet, ökar behovet. En annan orsak är mediernas ökade tryck, myndigheterna blir offentligt granskade i allt större utsträckning och med en effektiv omvärldsbevakning är det möjlighet att ha framförhållning och agera inför omvärldens krav.

Torbjörn Lundqvist pratar också om att myndigheterna alltmer blir kunskapsorganisa-tioner, utöver det rent förval-tande uppdraget har man också en uppgift att producera kunskapsunderlag åt politiker och andra intressenter.

− Går man in på myndighe-

ternas webbplatser kan man se att många har egna rapportserier. Då är omvärldsanalys viktig för att hålla koll på ny kunskap på området.

Nya och gamla metoderOmvärldsbevakningen som görs idag är i mångt beroende av IT. Många prenumererar på olika typer av bevakningstjänster, internet används av alla. Själva analysen blir samtidigt beroende av denna bevakning.

− Men det ska sägas att fort-farande har traditionella metoder som läsning av tidningar och kontaktnät betydelse. Som alltid varierar formerna för inhämt-ning av information mellan myndigheter.

ekonomi

Med blick mot framtiden

− Visst finns framgångsrika myndigheter, men generellt bör omvärldsanalysen bli mer prioriterad och professionell, Torbjörn Lundqvist, forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

ekonomi

Globalisering och internatio-nalisering innebär generellt att organisationer är mer utsatta för förändring än tidigare, vilket omvärldsanalysen viktig. Särskilt händelser inom EU och den

osäkerhet som blivit följden för den svenska verksamheten, har ökat betydelsen av statlig omvärldsanalys.

Bland annat efterfrågas ofta nationella ställningstaganden i EUs ärenden, vilket skapar ett tryck mot de enskilda medlems-länderna att ha en organisation och ett arbetssätt som löpande producerar tydliga nationella ståndpunkter.

Omvärldsanalytiker ett yrke?Torbjörn Lundqvist konstaterar att det förekommer platsan-nonser som söker efter omvärlds-analyter, och det finns kurser på högskolorna med beteck-

ningen omvärldsanalys. I statliga myndigheter är omvärldsanalys eller omvärldsbevakning ofta en bisyssla. Man har en tjänst som analytiker, utredare, hand-läggare, informatör och utför omvärldsanalys eller omvärlds-bevakning under en del av sin arbetstid. Men i vissa myndig-heter finns personal som arbetar heltid med omvärldsanalys.

Nästan alla de undersökta

myndigheterna har använt sig av konsulter för omvärldsanalys; främst för organisation och utbildning men ibland också för analysuppdrag. Ett stort behov i kontakten med konsulterna är att utveckla arbetsmetoder och skapa en fungerande organisa-tion för omvärldsanalys.

Många myndigheter har svårt att skapa kontinuitet och struktur i sitt arbete med omvärldsanalyser och har också i många fall bristande uthållighet i sin omvärldsanalys. Delvis beror det på att det inte är ett tydligt definierat yrke att vara omvärlds-analytiker eller att uppgiften bärs upp av en enskild person med starkt personligt engage-mang, och när denna slutar faller uppgiften. Ibland saknas även ledningens intresse.

− Visst finns framgångsrika myndigheter, men generellt bör omvärldsanalysen bli mer prio-

riterad och professionell, säger Torbjörn Lundqvist.

Hur bli mer professionell?− I första hand ska man försöka göra funktionen mindre person-beroende, försöka institutio-nalisera omvärldsanalysen mer. Eventuellt bör man överväga att rekrytera personer med sådan kompetens istället för att låta ansvaret för omvärldsanalysen cirkulera på olika personer i myndigheten, säger Torbjörn Lundqvist.

Att skapa ett omvärldsnät-verk internt på myndigheten kan också vara ett bra sätt att förankra uppgiften i olika delar av verksam-heten och minska personbero-endet. Det finns även ett nätverk för omvärldsbevakare i staten som träffas ett par gånger om året för att utbyta information.

Malin Ulfvarson

”rent generellt är det viktigt för myndigheterna att ha framförhållning.

Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

stora pengar!

Spara

Spara

Spara

En del av din dag.


ekonomi

Läs det här och tjäna529.000 SEK

Svenska företag, organisationer, kommuner och landsting är förmodligen de mest välskötta i världen. Men med stora transaktionsvolymer, slimmade organisationer, outsourcing, nya rutiner och system, är kapitalläckage ändå ett faktum. Som mest har vi hittat och återvunnit 12,1 Mkr i ett företag med en omsättning på 4,1 miljarder kronor. I genomsnitt har vi hittat 529.000 SEK hos de företag som anlitat oss hittills. Vi heter Refero (latin för återbörda) och vi arbetar enbart med att hitta pengar som inte skulle ha betalats ut. Vi återbördar dem och sedan ger vi er verktyg så ni kan åtgärda orsakerna. Kan man inte göra det här själv på företaget? Jo visst, men det är svårt, tar tid och kräver de rätta verktygen. För oss är det enkelt, vi gör ingenting annat.

Är det inte tidskrävande och jobbigt? Nej, inte alls. Vi behöver högst en timmes information. Sedan tar vi hand om allt inklusive kontakterna med de som fått utbetalningarna. Och det kostar egentligen ingenting. Vår ersättningsmodell bygger på att vi delar det återvunna kapitalet med vår uppdrags-givare. Det handlar ju om pengar som du inte visste att du borde ha haft. Hittills har vi hittat kapitalläckage i samtliga företag vi granskat. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hämta tillbaka ditt vilsegångna kapital. Och skulle vi mot förmodan inte hitta något har du följande garanti: Hittar vi inget, betalar du inget. Välkommen.

www.refero.se, 08-22 61 50

[R] Refero Vi finner kapitalläckage

Kan en kommun gå i konkurs?Med jämna mellanrum ringer telefonen och någon frågar: ”Kan en kommun gå i konkurs?” svaret på den frågan är nej. Ett annat svar är också ”Haninge några år in på nittiotalet”.

D å är det inget problem då?” hörs det i luren men det kan det visst

vara. Hur får man ut sina pengar från en organisation som man inte kan försätta i konkurs? Kommuner är inte bra på att betala fakturor i tid. Men man har hittills fått betalt, för att uttrycka sig exakt. Hur fram-tiden blir vet ingen. Haninges obestånd under nittiotalet föror-sakade banker transaktionskost-

nader. Hur stora dessa var vet vi inte. Banker är organisationer med särskild kompetens på hantering av osäkra fordringar.

Under kronförsvaret med skyhöga räntor i början av nittio-talet valde ekonomichefen i Jokk-mokk att slira med betalningarna av fakturor i stället för att belasta en checkkredit med en astrono-miskt hög ränta. Ryktet spreds över världen och påskyndade försvagningen av den svenska valutan. Vi har också den finan-siella härdsmältan i Malmö som kommunalrådet initierade för att pressa staten på extra bidrag med samma resultat. Sveriges valuta föll.

Hur är Sveriges beredskap?I den här sortens diskus-sioner brukar namn nämnas på

kommuner i USA och Norge som gått i konkurs. Där finns det dock författningsmässigt reglerat hur en kommun på obestånd ska hanteras. Sverige är en centrali-serad demokratisk enhetsstat. Allt hamnar i statsministerns knä. Vi vet hur dålig handlings-beredskapen var under tsunami-katastrofens första dagar. I dag har vi minoritetsläge i riksdagen med en inte särskilt handlings-kraftig regering.

Samma vecka som detta skrivs beslutar Sveriges riksdag om en ny grundlag där ingenting är förändrat i denna sak. Svenska politiker anser sig vara så duktiga att de alltid kan hantera uppdy-kande problem, vilka de än må vara. Man kan säga att politi-kerstyrda offentliga företag som kommuner inte är mer lagmäs-

sigt operativt reglerade i ekono-miska frågor än vad företagen var i det rövarkapitalistiska skedet under 1800-talet, innan den lagstiftning tillkom som reglerade affärslivet. Vad vår på den tiden mycket förutseende finansminister Johan August Gripenstedt åstadkom inom det marknadsekonomiska området återstår att utforma inom det politikerstyrda området i dagens Sverige. Gripenstedt var finans-minister 1856-1866 och resul-tatet av hans insatser blev 100 år av exempellöst god ekonomisk tillväxt i Sverige.

Kan vi lita på statens hjälp?Men åter till frågan om kommuner kan gå i konkurs. Sannolikheten är mycket stor att den kommun som i dag skulle


kreditgivare, men förvirringen var stor om vad som egentligen gällde, speciellt efter Haninges sammanbrott. Enligt staten är kommunerna ute på mark-naden. Men så tolkar inte kredit-givarna läget eftersom de inte ser att Haninge var ett särfall som utbildade staten i kommunal krishantering. De ser Haninge som det generella fallet och anser fortfarande att det är staten som har ansvaret för den kommunala lånestocken.

Tsunamin inträffade en julhelg. Förmodligen händer något nästa gång i en kommun under regeringskris, kanske vid ett läge med minoritetsregering. Det kanske kommer att visa sig vara så att ekonomiska aktörer tjänar på att vara rätt positione-rade även vid affärer med offent-liga företag.

Hans Jensevik, VD Svensk Kommunrating

Chefredaktör för Kommunexperten

TEMPLATE & DOCUMENT SOLUTIONS

Spar tid och pengar med effektiv dokumentproduktion

Era anställda skapar dagligen dokument, med varierande kvalitet till utseende och innehåll. De spenderar onödigt med tid bla. på att hitta rätt mall eller förlaga, fundera på formulering-ar och leta i andra system efter uppgifter som ska in i dokumentet. Dessutom kanske de ger sin egen prägel på den graska prolen. Här nns risk för fel och här nns tid att spara! DokumentproduktionSmartDocuments skapar elektroniska do-kument som till innehåll och utseende är kompletta och korrekta, och de färdigställs på 1/8-del av tiden. En organisation på 4.500 anställda kan spara minst 90.000 timmar per år.

Central hantering av grask prol, mallar och innehållÄndra på ett enda ställe och få direkt genom-slag i alla nya dokument.

Integrera med era systemSmartDocuments hämtar data från t.ex. ert ärendehanteringssystem och era databaser och infogar i dokumentet. SmartDocuments sparar dessutom dokumentet automatiskt på rätt plats med rätt metadata.

e-tjänsterMed SmartDocuments kan ni enkelt skapa e-formulär. Datat från ett ifyllt formulär kan sedan automatiskt skickas till exempelvis ett ärendehanteringssystem.

Snabbt och enkeltHelt utan programmering.

www.smartdocuments.se

hamna i Haninges läge på nittio-talet är medlem i Kommunin-vest och eventuellt river med sig detta finansbolag. Det finns många möjliga händelseutveck-lingar som en häpen allmänhet kan få bevittna. Haninge enga-gerade omedelbart landshöv-dingen i händelseförloppet, vilket signalerade att det fanns en pipeline till statskassan. Det lugnade kreditgivarna och övriga större fordringsägare. Men den lärdom staten drog var att inrätta kommun- och bostadsakuter. Händer det något i en kommun ska staten involveras på rätt sätt. Tron att staten går in och räddar eller tvångsförvaltar kommuner finns det inga historiska stöd för.

Personligen tror jag att Riks-gälden, Finansinspektionen och Riksbanken blir aktörerna om det skulle uppstå en stor ekono-misk kris i en kommun. Finans-marknadernas händelser är sekundsnabba och inte något för långsamma politiska processer. Det tog Sverige tre dygn att komma upp i operativ beredskap vid tsunamikatastrofen. Det tog Italien tre timmar.

Vad tänker kreditgivarna?Det finns mer intressanta bakomliggande fakta. De svenska kommunerna avregle-rades i finansiell mening helt och hållet med den nya Kommunal-lagen 1992. Alla operativa regle-ringar försvann och ersattes av ett hushållningskrav i kapitel 8. Kommunerna ålades att hushålla med sina resurser. Kapitel 8 i den nya kommunallagen betrak-tades i början av nittiotalet som en allmän samling floskler som ingen begrep. Ingenting av utre-darnas förslag till nya regleringar fanns med. Det tolkades så att marknaden i stället skulle pröva kommunerna. Exempelvis skulle kreditgivare noga kreditvärdera kommunerna.

Som en reaktion på att all statsuppsikt över kommunerna försvann bildades bland annat företag som lärde marknadens aktörer att förstå kommunal redovisning och även utveck-lade system för finansiell analys av kommunerna. I mitten av nittiotalet anlitades dessa av

svensk Kommunrating är ett företag, som specialiserat sig på öppna finansiella värder-ingar av svenska kommuner och ger ut analystidningen Kommunexperten.

Hans Jensevik är VD för Svensk Kommunrating och chefredaktör för Kommun-experten


Säkerhet

INFORMATIONSSÄKERHET

DIN INFORMATIONTILLGÄNGLIGHET KONFIDENTIALITET

AUTENTISERING AUKTORISATION

SPÅRBARHET OAVVISLIGHET

CA-tjänst, Single-Sign-On,e-legitimation

Registration authority,definition av roller

Kryptering av mail, trafik, diskRemote Logon, VPN

Loggning ochDigitala signaturer

Time Stamp,Digitala signaturer

SMARTA KORT – SSO – KRYPTERING Hur hanteras detta tillsammans med krav och

standards såsom BITS och SAML?

Med identiteter och roller styrs åtkomst till information med hjälp av smarta kort och PKI

08-41 00 79 00 • www.expisoft.seSVART VIT

INFORMATIONSSÄKERHET

Hjälp, våra säkerhets-kostnader skenar!fråga: jag sitter i led-ningsgruppen på en relativt stor myndighet och märker att våra säkerhetsrelaterade kostnader hela tiden ökar och kommer sn-art att komma upp på en nivå som kan bli svår att försvara. Kan man på något sätt få ner kostnaderna för säker-hetsarbetet på lite sikt, men ändå behålla en rimlig säkerhetsnivå för verksamheten?

S var: Att arbeta kostnads-effektivt med säkerhet är för många företag och

myndigheter en besparingsmöj-lighet med mycket stor potential.

Det viktigaste för att uppnå stora besparingspotentialer är att ha riktig kompetens och inte bara en anställd med en titel. De flesta organisationer behöver hjälp med att få nödvändig kompetens på denna tjänst. Det krävs en kompetent säkerhets-chef för att anställa en kompe-

tent säkerhetschef. ”It takes one to know one”.

Onödiga säkerhetskostnaderDe höga säkerhetskostnaderna beror ofta på att det är oklart vem som är säkerhetsansvarig. En annan vanlig orsak är att det är en person som har säkerhets-ansvaret utöver en helt annan tjänst i myndigheten eller före-taget. Ansvaret för säkerhetsar-betet ligger i många fall utspritt på flera personer i organisa-tionen.

Att ha ansvaret utspritt på många personer utan riktig kompetens kostar stora summor. Dessutom resulterar detta i ett säkerhetsarbete som saknar struktur, samordning och rikt-ning. Om denna typ av felak-tigt säkerhetsarbete fortsätter en längre tid kommer det att bli mycket svårt och kostsamt att rätta till.

Hur upptäcker man felDet är ofta lätt att upptäcka organisationer som har ett felak-tigt organiserat säkerhetsarbete utan riktig kompetens. Det tydligaste kännetecknet är att säkerhetsorganisationen har fullt

upp med brandkårsutryckningar och ad-hoc. De ansvariga hinner aldrig med något annat och det blir hela tiden värre.

För att få ett kostnadseffek-tivt säkerhetsarbete måste man anställa eller hyra in rätt kompe-tens. Att hyra in en kompetent säkerhetschef är i de flesta fall en mycket god investering. Ledningen i myndigheten får underlag och bestämmer hur man ska jobba vidare. Den inhyrda säkerhetschefen utför arbetet effektivt, målinriktat, strategiskt och företaget betalar bara för den tid de använder denne person.

Teknikdrivet säkerhetsarbeteMånga organisationer har idag ett teknikdrivet säkerhetsarbete som slukar stora resurser i form av personal och kapital. Det är dessa organisationer som låter IT-teknikerna driva säkerhetsar-betet. Resultatet blir att tekni-kerna lobbar för att få köpa dyr IT-utrustning som i många fall kan vara helt onödigt. Ett annat problem med det teknikdrivna säkerhetsarbetet är att det bara är teknik som ska lösa alla säker-hetsproblem. Många IT-tekniker

ser inte behovet av en helhet för säkerhetsarbetet.

Är utbildning en lösning?Att utbilda någon inom säker-hetsområdet går att göra men det finns en del utmaningar om man väljer att gå denna väg. Den första utmaningen är att hitta en utbildning som är värd namnet. Det finns idag ingen utbild-ning i Sverige som ger en färdig säkerhetschef som klarar av uppgiften efter avslutade studier. Det saknas ofta viktiga delar i utbildningarna. Dessutom går utbildningarna inte in tillräckligt på djupet. Erfarenheter från flera ställen i både offentlig sektor och näringslivet är viktigt och kan bara fås genom att arbeta inom säkerhetsområdet under en längre tid.

Bygga grunden Innan man skriver de styrande dokumenten måste en författ-ningsanalys vara genomförd. En författningsanalys är resultatet av ett arbete som syftar till att se vilka lagar, förordningar, interna bestämmelser samt ingångna avtal som finns och som ställer krav på någon form av skydd


Säkerhet

eller säkerhet i verksamheten. Analysarbetet fortsätter sedan för att ta fram, och ur ett säker-hetsperspektiv, tolka de faktiska säkerhetskraven som ställs i lagar och avtal.

Dessa krav omformas sedan till konkreta säkerhetsinställ-ningar i datorer. Lagarna kan också ställa krav på speciella restriktioner för behörigheter i verksamhetens lokaler eller even-tuella säkerhetsutbildningar för personalen. Författningsanalysen ligger som ett av flera underlag till säkerhetspolicyn och riktlin-jerna som sedan ska tas fram. Utan en författningsanalys vet myndigheten inte om man uppfyller lagar och andra krav i verksamheten. Man vet heller inte om datorerna är inställda och konfigurerade på ett sätt som gör att lagar och andra säkerhets-krav faktiskt är uppfyllda.

För att uppnå en balanserad säkerhet på rätt nivå utifrån verksamhetens krav, behov och mål krävs ett helhetsgrepp inom säkerhet. Denna helhet måste minst bestå av fysisk säkerhet (egendomsskydd), personsä-kerhet, IT-säkerhet (informa-tionsskydd) och kontinuitets-skydd.

För att lyckas med att bygga en balanserad säkerhet utifrån de fyra områdena ovan måste välskrivna styrande dokument tas fram. Många inser inte värdet av välformulerade säkerhetspolicys och riktlinjer skrivna av personer med lång erfarenhet inom säkerhet. Välskrivna styrande dokument sparar mycket pengar och personella resurser inom säkerhetsarbetet och därmed för verksamheten.

Omförhandla avtalFörutom att omförhandla avtal och minimera kostnader kopp-lade till säkerhet är det också viktigt att optimera säkerhetsin-vesteringar efter organisationens behov. Inte alltför sällan rullar det bara på fastän myndigheten bygger ut eller på annat sätt förändras. Avtalstiderna med bland annat säkerhetsleveran-törer bör hållas så korta som möjligt och omförhandlas konti-nuerligt. Akta er för indexhöj-

ningar och dolda avgifter.Att ha rätt säkerhet är inte

bara en bra investering utan också en förutsättning för en bra och långsiktig verksamhet.

Tomas Djurling Djurling Säkerhetsinformation AB

”jag har tidigt insett att man måste arbeta med säkerhet i ett brett perspektiv.

HAR DU EN fRåGA oM SÄKERHEt?

säkerhetskonsulten, tomas Djurling, Djurling säkerhetsinformation, hjälper inför varje nummer av Offentliga Affärer dig med dina fun-deringar om säkerhet. Han arbetar till vardags som konsult i egen verksamhet. Här nedan kan du läsa de säkerhetsfrågor han hittills har svarat på. Har du en fråga om säkerhet? Mejla till [email protected]

tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelsetjän-sten och försvarets radioanstalt, frA. tomas arbetade under drygt 17 år på frA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

– jag vet vilka säkerhetsutmaningar som finns i myndighetsvärlden, säger tomas.

tomas började sin bana på frA som systemprogrammerare på stor-datorer och som projektledare. 1996 fick frA ett regeringsuppdrag som innebar att myndigheten skulle bygga upp en tekniskt avancerad avdelning som skulle hjälpa till att skydda svenska myndigheter med samhällskritiska informationssystem. Uppgiften att bygga och driva den nya enheten gick till tomas Djurling.

– I uppgiften ingick att testa säkerheten hos myndigheterna och ge förslag på förbättringar.

syftet med enheten var att skydda svenska intressen mot gränsöver-skridande organiserad brottslighet, hackers, aktivister, cyberterrorister, industrispionage och främmande makt.

Han startade, byggde upp och drev denna verksamhet i cirka 12 år. år 2006 slutade han på frA och startade eget inom säkerhet.

– jag har tidigt insett att man måste arbeta med säkerhet i ett brett perspektiv, säger tomas. Man måste arbeta med It-säkerhet, fysisk säkerhet och människor samtidigt för att få en balanserad säkerhet till rimliga kostnader.

Det läggs ut mer resurser på säkerhet än vad som behövs.– vi har upprepade gånger hjälpt våra kunder att sänka de säker-

hetsrelaterade kostnaderna för verksamheten och samtidigt bibehållit eller ökat säkerhetsnivån, menar han.


perSonal & ledarSkap

50 000 kronor är rätt mycket för en kanel-bulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

www.ekan.com

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och er-bjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

Ekan annons 2 off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.30.40

Utveckling av ledarskapet genererar lönsamhetEn ledare som lyckas få sina medarbetare att jobba i ett lag där man tillsammans jobbar mot gemensamma mål, samtidigt som hänsyn till individerna tas, ger en bra förutsättning för lönsamhet.

F ör att få människor att följa dig, få dem att underordna sina intressen till dina och

förbli lojala, måste de kunna tro på dig, vad du står för och vara villiga att ge dig sin tid och energi. Ledarskap är därför ett förtroende som givits till dig av andra. För att förtjäna detta förtroende måste du vara sann mot dig själv. Först då kan du leva i sanning med andra, vinna deras förtroende och bli en ledare andra vill följa.

Vad är en ledare?Är det en person som sköter och styr saker? Nej, det är chef. Även om en ledare i vissa hänseenden kan vara en chef, så är absolut inte alla chefer en ledare.

Ledarskapsteorier beskriver ofta ledarskap med hjälp av

orden makt och auktoritet. En man med en pistol har makt, men det är inte ledarskap. En chef har auktoritet, men det är inte ledarskap.

En chef som lyssnar, uppmuntrar och som ger sina anställda möjligheter att utvecklas genererar engagerade medarbetare. Det bidrar till ett gott arbetsklimat, stärker varu-märket och är en förutsättning för att öka företagets effektivitet och lönsamhet.

Var en god förebildNågot av det viktigaste du måste göra som ledare är att vara en god förebild. Föregå alltid med gott exempel och lev som du lär. Var dig själv och agera som om alla andra tittar på och studerar dig, även när du vet att ingen ser. Goda och stora ledare är helt tillförlitliga. Människor kan lita på deras ord och veta att det som sagts kommer att bli gjort, om inget helt oväntat inträffar. De utlovar löften med försiktighet och håller sitt ord.

Var konsekventAtt vara konsekvent är grunden för integritet i mänskliga rela-

tioner. De främsta ledarna är konsekventa från en dag till nästa, från en situation till nästa, alltid i alla situationer. När ledaren visar konsekvens i allt blir ledaren enkel att lita på, folk vet vad de kan förvänta sig och det blir inga överraskningar. En sådan ledare är lätt att följa.

Att mäta ledarskapet ger en signal om att det är ett priori-terat område och ledarskapsut-vecklingen inom organisationen blir mätbar och tydlig. Genom att utveckla sitt ledarskap blir cheferna bättre på att ta tillvara på den fulla potentialen hos sina medarbetare.

Positiva och negativa tillvä-gagångssättDet finns en skillnad i hur ledare agerar mot sina anställda. Ledare med positiva tillvägagångssätt understryker och använder belö-ningar såsom utbildning, själv-ständigt arbete, etc. för att moti-vera. Medan ledare med negativa tillvägagångssätt understryker straff som påföljd. Även om det negativa sättet har en plats i en ledares ”verktygslåda”, måste det användas med största försik-tighet på grund av de stora uttag

som görs på ”kontot” av tilltro. Negativa ledare agerar härsk-

lystet och överlägset över andra människor. De anser att det enda sättet att få saker gjorda är genom bestraffningar och påföljder såsom att medarbetarna kan förlora jobbet, ingen bonus, lägre löneökning än väntat och repri-mander inför de andra anställda, etc. De tror att deras pondus och medarbetarna produktivitet ökar genom skrämsel. Men det som alltid händer när denna metod används felaktigt är att moralen sjunker, vilket naturligtvis leder till lägre produktivitet.

Observera också att de flesta ledarna inte strikt använder det ena eller andra, men att de befinner sig någonstans på ett kontinuum som sträcker sig från mycket positiva till mycket nega-tiva tillvägagångssätt. Människor som kontinuerligt arbetar från det negativa hållet är dåliga chefer, medan de som i första hand utgår från det positiva betraktas som verkliga ledare.

Hänsynstagande och strukturTvå andra metoder som ledare använder är:



Hur uppfyller ni Regeringens mål för e-förvaltning?

Hänsynstagande (Personori-enterad läggning) – Detta är en ledare som är mån om de mänsk-liga behov som deras anställda har. Ledaren bygger lagarbete, hjälper anställda med deras problem och erbjuder stöd och hjälp i olika situationer.

Struktur (Uppgiftsorienterad läggning) – Ledaren anser att de får bäst resultat genom att ständigt hålla folk upptagna och uppmanar dem att producera.

Det finns bevis och forskning som tyder på att ledare som är mer hänsynsfulla i sin ledarstil presterar bättre och dessutom är de mer nöjda med sina jobb (Schriesheim, 1982).

Vad är UGL?Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är troligen Sveriges mest populära ledarskapskurs. Öppen för alla, såväl chefer som medar-betare, som vill få ökad själv-insikt och bli starkare i sin roll som chef, medarbetare samt som medmänniska. Från att ha varit endast förbehållen Försvars-makten och deras officerare, så har UGL sedan 1990 introduce-rats på den civila marknaden och blivit starkt efterfrågad. Många organisationer inom såväl näringsliv som förvaltning har UGL som ett givet inslag i deras utveckling av sina medarbetare och ett måste för att gå vidare i sina karriärer.

För vem lämpar sig UGL?En UGL-kurs riktar sig till chefer och personal i näringsliv och offentlig sektor som vill utvecklas sitt personliga ledar-skap och lära sig hur man fung-erar i relationen till andra. En viktig förutsättning för UGL är att deltagaren är beredd på att ta ansvar för sitt lärande och att man engagerar sig i utbild-ningens olika aktiviteter. För att kunna göra detta bör man vara i psykisk balans och ha jämvikt i sin livssituation. UGL är därmed ingen lösning för personer med svåra personliga problem.

Syftet med UGL är att bli effektivare som individ, grupp-medlem och ledare. UGL

handlar om hur en grupp utvecklas och mognar över tiden. Vad som främjar respek-tive hämmar utvecklingen till en mogen och trygg grupp. Kursen handlar också om ledarskapets problematik och möjligheter relaterat till gruppens mognad. Vilken ledarstil som i olika faser främjar både uppgiftens lösande och gruppens utveckling.

Om UGL-metodenUGL är följer en strukturerad utarbetad metod där handle-darna följer en tydlig handle-darmanual. Det är med hjälp av strukturen som deltagarna lotsas mot de pedagogiska och gruppsykologiska målen. Utbild-ningen bygger på den s.k. FIRO-teorin som genom sin systematik ger deltagaren möjlighet att följa individens, gruppens och ledarens utveckling. Övningar, träningspass och utvärderingar av gruppens utveckling varvas med fakta och teori som berör ledarskap och grupputveckling.

Vilka krav ställs på UGL-handledarna?För att bli certifierad UGL-hand-ledare krävs att man går en egen UGL, genomgår utbildningen FUGL (Fördjupad UGL) om två veckor, genomgår handledarut-bildning UGL, sk HUGL, om två veckor samt genomför UGL tillsammans med en erfaren handledare.

Vilka krav ställs på delta-garen?UGL är en intensiv utbildning som pågår under fem samman-hängande dagar. Kvällsarbete ingår och tiden i helgrupp omfattar cirka 50 timmar. Dess-utom tillkommer tid för enskild inläsning av teorimaterial och tid för reflektion. Personer som känner varandra och/eller har en inbördes beroendeställning till varandra ska inte gå på samma UGL-utbildning.

Deltagaren bör vara väl utvilad före utbildningen och inte vara påverkad av starka känslomäs-siga händelser i livet som upptar tankar och energi. UGL är inget forum för att reda upp tidigare skeenden i deltagarens liv.

UGL-utbildningen sker inomhus och innehåller inga fysiska aktiviteter. Utbildningen genomförs oftast i internatform. Deltagarna bör inte konsumera alkohol under kursveckan för att behålla fokus på utbild-ningen och upplevelserna. UGL-utbildningen förutsätter deltaga-rens fulla engagemang. Därför rekommenderas att du inte använder tiden till andra engage-mang under kursveckan.

UGL 2008En uppdaterad version av UGL, kallad UGL 2008, bygger på den äldre versionen av UGL, men har en tydligare och mer omfattande processinriktning. Den nya versionen baseras på de senaste resultaten från forskning kring grupprocesser, gruppdy-namik och ledarskap. Kursen har även fått nya moment som gäller känslor, självkännedom och reflektion. Dessutom har pedagogiken förändrats på så sätt att deltagarna och gruppen i en

större utsträckning än tidigare tar ett större ansvar i lärande och utveckling.

I en tid fylld av kortsiktiga mål och snabba resultat behövs insikt om att det som verkligen är värt att sträva efter tar tid och kräver uthållighet att uppnå. Vare sig det gäller att skapa goda familje-relationer, bygga ett blomstrande företag eller ett väl fungerande samhälle.

Det behövs ledare som förenar förmågan att skapa resultat med långsiktig utveckling av individer och organisationer. Ledare som vill bidra till en bättre framtid och en ökad livskvalitet.

Arne Öster

Mål MED EN UGl-UtbilDNiNG

Uppnå ökat självförtroende och självinsikt

förstå behovet av olika ledarstilar

Kunna urskilja olika faser i en grupps utveckling

Kunna ta och ge effektiv feedback

Kunna kommunicera direkt och klart

få erfarenhet av en upplevelsebaserad inlärningsmodell

Kunna se och hantera konflikter

öka insikten om den egna personligheten

få erfarenhet av gruppdynamiska situationer och förståelse för den egna rollen i dessa

Konsultföretaget Aprinova har haftstora framgångar med sin filosofi ommedskapandets krafter och sina me-toder för att frigöra och mäta dem. Bakom framgångarna ligger mer än 25 års praktiskt arbete med mellan-mänskliga processer och ett nära sam-arbete med forskningsvärlden.

– Nyckeln är att företag har värderingar som alla medarbetare kan dela. Det frigör vad vi kallar medskapandets krafter. Alla deltar ”på riktigt” med ett äkta engagemang och tar ak-tivt ansvar, säger Dick Lundberg på Aprinova.

Globaliseringen drev tidigt fram många platta organisationer. I många fall tappade ledningen kontrollen och människor motivationen på grund av otydliga mål och arbetsroller. Enligt Aprinova är lösningen ideologiskt styrda or-ganisationer, där man skapar och inför värde-grunder som delas av alla medarbetare.

– Det kräver ett personligt, aktivt och under-stödjande ledarskap, som varken överlämnar el-ler övertar ansvaret. Många chefer kan inte leda på det sättet idag, säger Dick Lundberg. Han menar att det krävs en kursändring 180 grader och en förändringsprocess som tar lång tid. Det är en enorm kognitiv process som be-rör alla och gör dem medvetna om sin syn på sig själva och andra och vad de verkligen vill med sina jobb och liv.

– Men när alla jobbar för det gemensamma bästa, öppnas också fl er stimulerande möjlig-heter till utveckling och karriär för alla, under-stryker Dick Lundberg.

Forskning visar att 90 procent av männis-kors handlingar styrs av känslor, attityder och värderingar. Aprinovas fi losofi och organisa-tionspedagogik bygger på att hos chefer och medarbetare frigöra den väldiga potential av medskapande energi som fi nns under ytan. Ge-nom att bli medvetna om sina värderingar och nå fram till en samsyn och gemensam förstå-else skapas en stark delaktighet.

– Vilken verksamhet har råd att förlora en-gagemanget hos en enda medarbetare? Vår spetskompetens handlar just om att förstå och hantera alla processer som ständigt sker under ytan och som påverkar en organisations bete-ende, säger Dick Lundberg.

– Aprinova är nog unikt på marknaden. Vi kan utveckla och införa gemensamma värdegrun-der och både frigöra och sedan regelbundet mäta medskapandets krafter hos alla medar-betare, säger Dick Lundberg.

Aprinovas undersökningssystem för arbets-platser tillgodoser arbetsmiljö-

lagens krav, är billigare, enklare snabbare än enkäten och har djupintervjuns kvalitet.

Vilken verksamhet har

råd att förlora engagemanget

hos en enda medarbetare?

aprinova_190x273.indd 1

Aprinova deltar på Upphandlings- dagarna 2 - 3 februari 2011 i Stock- holm. Där kan du få träffa oss och få veta mer om Aprinovas ledningssystem för ledar- och medarbetarutveckling.Ta kontakt så berättar vi [email protected]. 08 – 20 00 13

DENNA sIDA är EN ANNONs fråN APrINOvA


Omvärlden förändras snabbt vilket ställer sto-ra krav på företagens förmåga att snabbt an-passa sig till en förän-drad verklighet. Det handlar om både hot och möjligheter. It är vitalt för de flesta före-tag och investeringar-na i detta område är ofta betydande. tyvärr resulterar inte alltid investeringarna i nöjda användare eller nya affärsmöjligheter.

I dag är många organisationer medvetna om att det finns en outnyttjad potential

inom IT-verksamheten. Många IT-organisationer kommer därför att bli mer affärsinriktade och därmed också mer värdefulla och uppskattade av sina bestäl-lare och ägare. Det kommer att ställas nya krav på anställda

inom IT-organisationen, samti-digt som det skapas en grund för ökad motivation och deltagande.

Det är här den moderna CIO (Chief Information Officer) och IT-ledaren kommer in i bilden – och det är en tuff roll! Det ställs krav på att leverera mer, snabbare och till lägre kostnad samtidigt som rollen ska agera förändringsledare. En modern IT-ledare förväntas också delta aktivt i företagets affärsledning, vilket ytterligare ökar spänn-vidden i rollen.

En ledare och kommunikatörEn CIO och IT-ledare är en av företagets nyckelpersoner som genom ledarskap och kommu-nikation skapar bryggor med alla delar av företaget. Han eller hon är medveten om att allt de behöver för att utföra sitt uppdrag kommer att uppnås genom människor, av människor, och med människor.

En effektiv CIO kan hantera paradoxen att få mer inflytande genom att släppa kontrollen och

tilllåta sig att vara sårbar. I sin tur möjliggör denna sårbarhet för dem att skapa djupa, person-liga kontakter – anknytningar som ger förmågan att inspirera människor både i och utanför deras organisation.

Knyt ihop teknik och affärSom CIO och IT-ledare skapar du förutsättningar för engage-mang och involvering i företa-gets IT-frågor. Du förklarar och kvantifierar vad en investering kan resultera i. Du deltar aktivt i affärsplanering för att tillhanda-hålla det IT-stöd som företaget behöver i framtiden.

Kolla kompassen oftaDet är viktigt att lyfta blicken med jämna mellanrum för att försäkra sig om att IT-verksam-heten är på väg åt rätt håll och att du har resten av ditt team med dig. I en omgivning som förändras snabbt är det extra viktigt att vara uppdaterad på vad som händer och sätta fokus på rätt saker.

Bland de nominerade till Stora Chefspriset, som Svensk Chefs-förening delat ut för andra året i rad, fanns ingen CIO – precis som förra året. Då vann Marie Alexandersson, hotellchef i Nyköping, över en regionchef, två kommunala förvaltnings-chefer och en överläkare. I år var de nominerade två VD:ar, en kommunal förvaltningschef och en HR-chef.

Det mer etablerade priset Årets Chef, som tidningen Chef står bakom, kammades i våras hem av Lena Larsson, VD på Värm-lands Folkblad. Priset har delats ut åtta gånger och ingen CIO har någonsin varit nominerad.

Orsaken till detta kan man bara spekulera i. Det kan vara så att IT-cheferna och CIO:erna trots allt är dåliga på att synas på sina företag. För att ha en chans att bli årets chef krävs ju också att man har generösa medarbe-tare som nominerar en, eller en generös VD som talar gott om en.

Arne Öster

Kommunikation – en av ledarens viktigaste framgångsfaktorer



miljö

Konkurrenskraft med globalt varumärkeför snart ett år sedan blev myndigheter skyl-diga enligt lag att ha ett miljöledningssystem. Med varumärket EMAs kan myndigheter visa för omvärlden att man arbetar för en stän-dig förbättring av sitt miljöarbete, i de flesta fall utöver vad lagar och föreskrifter säger.

D et främsta syftet med EMAS är att få företag och organisationer att

systematiskt utveckla sitt miljö-arbete utöver lagstiftningen. Detta sker genom att sätta upp mål och åtgärdsprogram samt att utvärdera miljöförhållandena i verksamheten. EMAS ställer krav på en öppen och årligt gran-skad miljöredovisning.

Noggrann utredningEMAS, Eco Management and Audit Scheme, är EU:s miljö-lednings- och miljörevisions-ordning baserat på ISO 14001, men innehåller också andra delar som gör ett miljöledningssystem komplett och grundligt.

Tydligare och noggrannare miljöutredning, miljöredovis-ning, kontroll och certifiering samt användning av EMAS-logotypen är fördelarna jämfört med ISO 14001. I EMAS ingår även krav på en oberoende granskning av ett ackrediterat certifieringsorgan.

− Med EMAS ska det bli bättre och lättare för upphandlare att aktivt jobba med miljöfrågor där resultatet inte bara blir en stämpel men också ett genuint arbete, säger Petra Michélsen, VD Yggdrasil Miljömanagement.

Petra som startade och driver miljökonsultföretaget Yggdrasil har både stora och små kunder inom framför allt den offentliga sektorn.

− Med EMAS blir arbetet fördjupat, tydligare och mer strukturerat. Det ställs högre

krav på kommunikation, kunder och leverantörer och därför är EMAS ett bra verktyg.

Kvalitet lika viktigtMiljöfrågor är grunden för Yggdrasils verksamhet men de är även specialiserade på kvalitets-frågor.

− Kvalitet ger en ytterli-gare dimension åt miljöarbetet där också kunderna ställs i fokus. Ett aktivt miljöarbete kan förbättra kvaliteten för kunderna. Både kvalitets- och miljöfrågorna handlar ju om att använda resurserna på rätt sätt. Till exempel jobbar vi med kvali-tetsförbättring inom vården för en effektivare organisation och ökad trivsel bland patienter och personal men utifrån ett miljö-perspektiv som på längre sikt ska ge ökad hälsa för alla. Exem-pelvis genom att arbeta fram bra inköpsrutiner, där kvalitets-

och miljökrav ställs redan från början, så att det miljöfarliga avfallet minskar.

Behovsanpassat När ett miljöarbete påbörjas i en organisation är det beroende på den befintliga strukturen som avgör hur arbetet och nya rutiner ska utföras.

− I små verksamheter är det inte alltid nödvändigt att ett skriftligt dokument behövs utan en muntlig förändring av en rutin kan räcka. Ett problem som är vanligt bland företag är att gamla förlegade dokument inte tas bort när uppdateringar sker vilket minskar överskåd-ligheten. Nu ska systemen vara enkla, lättförståeliga och använ-darvänliga.

− Vi hjälper till att ta bort gammalt, förnya existerande eller

lägga till det som saknas för att miljöarbetet ska kunna flyta på så enkelt som möjligt, fortsätter Petra.

Det pedagogiska alternativetEMAS Easy är en metod att införa EMAS på. EMAS EASY riktar sig i första hand till små och medelstora organisationer men fungerar även för större verksamheter. Tanken är att det ska vara en pedagogisk, lättsam och rolig metod som ska locka fler att arbeta systematiskt med miljöfrågor och miljöledning.

För att enklare kunna uppnå kraven i EMAS-förordningen har man i EMAS Easy modellen delat in införandet i 30 steg.

− Konsulten förklarar de olika steg som ska tas för att nå EMAS varefter kunden tillsammans med konsulten arbetar prak-tiskt med några steg åt gången.. Mycket fokus läggs på att få med sig personalen i arbetet och att

arbetet ska vara så konkret och tydligt som möjligt. Till exempel när ett tillverkandeföretag ska kartläggas utgår man från verk-samhetens planritning och går runt i verksamheten och prickar ni på kartan var olika typer av miljöpåverkan (rent fysiskt) uppstår. Under rundvandring upptäcker verksamheten sina viktigaste miljöaspekter och de kommer samtidigt på en massa förbättringsåtgärder. Det blir väldigt tydligt och konkret när man ser var kemikalierna verk-ligen står och hur det ser ut där de hanteras därmed kan man göra den hanteringen säkrare. I ett tjänsteföretag däremot är miljöpåverkan inte alltid lika tydlig. Här kanske man måste tänka till lite och tänka flera led för att hitta de riktiga förbätt-ringarna. Oftast handlar det om

inköp och transporter och vilka krav som finns på verksamheten.

− Enkla åtgärder som att fråga personalen hur de tycker vissa saker sköts på företaget som exempelvis avfallshantering och hur engagerad ledningen är också ett bra verktyg för att få en inblick i vad som är de vikti-gaste frågorna att arbeta med. Att engagera personalen är ett bra sätt att få ett mer personligt och nära samarbete kring miljö- och kvalitetsfrågor, säger Petra Michélsen.

Ökat deltagandeMedlemsstaterna och EU-kommissionen ska se till att allt fler organisationer arbetar utifrån miljöledningssystem såsom EMAS. Oftast är det de mindre organisationerna som har svårast att ha tid och råd att arbete med miljöstyrningen i företaget. Men med olika infö-rande av metoder såsom EMAS EASY ska det bli lättare genom särskilt anpassad information, rimliga registreringsavgifter och tekniska stödåtgärder.

Stina Rangmar

”Att engagera personalen är ett bra sätt att få ett mer personligt och nära samarbete kring miljö- och kvalitetsfrågor.

Petra Michélsen, VD Yggdrasil Miljömanagement.

Är du framtidens chef?Gör vårt interaktiva test!

www.betania.se/framtidenschef

Gör vårt test och du har chans att vinna 3 st chefscoachningstillfällen.

TÄVLING

Mycket pekar på att svenskt arbetslivbefinner sig i en brytningstid där storautmaningar väntar för dig som chef.

Testet bygger på den senaste forskningensom visar riktningen för ett framgångsrikt ochhälsofrämjande ledarskap.

Tävlingen pågår fram till 11:e februari 2011.


fordon

S tockholms stad och Vatten-fall genomför tillsammans med SKL Kommentus

en samordnad upphandling av elbilar och laddhybrider. Målet är att minst 6 000 elfordon ska rulla på svenska vägar inom bara några år. Men kommer det att finnas tillräckligt med bilar på marknaden för att tillgodose det stora intresset?

Bilindustrin har visat stort intresse för upphandlingen och Eva Sunnerstedt, projektledare på miljöförvaltningen Stock-holm stad är övertygad om att många leverantörer kommer att vilja lägga anbud när inbjudan går ut. Elbilsupphandlingen pågår fram till våren 2011 och ett avtal förväntas vara klart i augusti eller september 2011.

Låg driftskostnadElbilens prestanda är fortfa-rande begränsad jämfört med en konventionell bil. En typisk elbil kan i dag rulla 10-15 mil med en toppfart på 130 km/h. Trots det kan den vara ett bra alternativ som stadsbil, även ekonomiskt. I en del fall kan det till och med vara billigare för organisationen att använda elbil. Vissa menar exempelvis att servicekostnaden för en elbil bara är hälften så stor som för motsvarande bensinbil, eftersom elmotorn har mycket färre rörliga delar som kan gå sönder.

Något som kan uppfattas som en utmaning är att det kan ta lång tid att ladda vissa batte-rier. De flesta elbilar kan dock fungera bra om man kör till

jobbet, laddar bilen under åtta timmar och reser hem på efter-middagen. Det är svårare i yrkes-trafik. Och ändå planerar många kommuner att använda elbilar inom en rad olika områden, bland annat hemtjänst, park- och gatuförvaltning och som interna poolbilar inom förvalt-ningar. En timmas uppladdning ger ungefärlig batterikraft nog att köra en mil. Det gör att en full uppladdning tar cirka åtta timmar. Det finns idag lösningar för snabbladdning av batterier som tar cirka fem minuter för att ladda till 90 procent och tio minuter till 100 procent.

Elbilar har flera fördelar, jämfört med vanliga bensinbilar. Förutom att elbilen är tyst och utsläppsfri är bränslekostnaden

Stort intresse för

elbilarnaElbilar och laddhybridbilar är på intågande i sverige. En landsomfattande upphandling av elbilar pågår med över 200 organisationer involverade. frågan är om det kommer att finnas bilar till alla?

Elbilar från vänster till höger:Citroen C-ZeroFiat 500 EVMitshubishi i MiEV SportVolvo C30 BEV


fordon

extremt låg. Elfordonen är dess-utom smidigare än vanliga bilar i stadstrafik, eftersom elbilar ofta får använda kollektivfiler och parkera gratis.

Elbilen är också ett ypperligt sätt att marknadsföra sin orga-nisation. Förutom att elbilen i sig är miljövänlig, är den också en utmärkt symbol för ett orga-nisations vilja att miljöanpassa sig. En elbil med kommunens namn på är i princip en rullande reklamskylt för kommunen.

Eftersom elbilarna än så länge är ovanliga finns det ett flertal ekonomiska frågetecken i kalkylen. Till exempel är det svårt att förutsäga andrahandsvärdet för en elbil och även driftssäker-heten och batteriernas livslängd kan vara svåra att känna till på förhand. De flesta elbilar är också betydligt dyrare i inköp än motsvarande bensinbil, medan driftskostnaderna (i synnerhet bränslekostnaden) för elbilen är avsevärt lägre.

En säker elbilsaffär görs

genom att se till att elbilsleveran-tören tar ansvar för de kostnader som är svåra att förutsäga. Detta kan till exempel ske genom ett leasingförfarande, där ett garanterat restvärde för elbilen förhandlas fram.

Räkna med miljönEnergimyndigheten gör en prognos att Sverige kan tänkas ha 85 000 elbilar och laddhybrider till år 2020. Om regeringen sätter in förmånliga avgiftssänkningar kommer det att påverka siffran positivt förstås. Elbranschen och Kungliga ingenjörsvetenskapsa-kademien har en betydligt mer ambitiös vision om 600 000 elfordon år 2020. Med 600 000 elfordon på Sveriges gator skulle elförbrukningen uppgå till cirka 1,5 TWh, eller cirka 1 procent av dagens elanvändning i Sverige.

Elbilar har en låg energiför-brukning, 0,24 kWh/km inklu-sive förluster nämns i en rapport från Energimyndigheten. Om huvuddelen av dagens person-

bilstransporter i Sverige skulle drivas med el skulle åtgången uppgå till 10-15 TWh. Det skulle behövas cirka 300 havsba-serade vindkraftverk på 5 MW vardera för att försörja 2 miljoner laddhybrider.

Hur elen produceras spelar förstås en avgörande roll för hur stor miljövinsten blir. En dieselbil antas i ett räkneex-empel från Energimyndigheten ha en förbrukning på 0,4 liter per mil, vilket omräknat ger ett koldioxidutsläpp på 3,4 kg. Motsvarande för en elbil med en elförbrukning av 0,24 kWh/km ger ett utsläpp på 2,4 kg koldi-oxid. Men elbilarna är inte ener-gieffektivare än dieselbilen i alla lägen. Med endast en passagerare i bilen orsakar elbilen mindre koldioxidutsläpp, men ju fler passagerare desto mindre blir skillnaden.

En god affärAtt köpa elbil är förhållandevis svårt i nuläget, men allt fler till-

verkare förbereder introduktion av eldrivna fordon på mark-naden. Laddhybrider är ett sätt att komma runt begränsningarna i räckvidd. I en laddhybrid drivs bilen uteslutande av elmotorn och laddas via elnätet, men vid behov laddas den också av en bränsledriven motor. Hybrid-bilar av typen Toyota Prius fungerar inte på samma sätt. Eldriften används endast delvis och uppladdning sker enbart under körning.

De flesta stora biltillverkare förbereder marknadsintroduk-tion av laddhybrider, men ännu så länge finns ingen att köpa. GM serietillverkar Chevrolet Volt med början 2010. I Europa kommer den antagligen att säljas som en Opel. Volvo siktar på att introducera en serietillverkad laddhybrid 2012.

Vad som däremot finns på marknaden är bilar som uteslu-tande drivs av el.

Malin Ulfvarson

Renault Kangoo Express Z.E

KonferenSGUIDEN

Vålådalen – en del av svensk idrottshistoria

KonferenSGUIDEN

E tt djupt andetag av den friska fjälluften fungerar lite som sockerdricka i

kroppen. Det pirrar till i blodet, man sträcker automatiskt på sig medan energin strömmar ut i lederna. Nu är man redo för en styrkeprövning i världsklass. Just den effekten ger vistelsen i Vålådalen och det kanske är just därför stora delar av den svenska idrottseliten har förlagt sin träning i den gröna dalen mellan jämtlandsfjällen.

På Vålådalens fjällstation har svenska elitidrottare tränat sedan starten 1930-talet. Fjällterrängen lockar med otaliga möjligheter till aktiviteter och varierande träning. På 40-talet låg storheter som Gunder Hägg i träning här, idag är chansen stor att du träffar på Mattias Fredriksson, Oskar Svärd och Jenny Hansson i skidspåren. Sommartid klyver Markus Oskarssons paddeltag Nulltjärns spegelblanka yta, Lena Gavelin lägger mil efter mil bakom sig i skogarna och i sport-hallen drillas boxningslandslaget till nya framgångar precis som Ingemar Johansson och Floyd Patterson på 50- och 60-talen.

− Vi har årligen återkom-mande sportevenemang i form av tävlingar. Till exempel Vålå-dalsloppet som är avslutning på längdsäsongen och lockar många kända namn. Ett annat är Vertex Fjällmarathon som räknas som världens hårdaste, och ett av de vackraste maratonloppen, då det är draget på stigarna över fjällen.

Ett besök på anläggningens museum ger en rejäl bit svensk idrottshistoria.

För stora och småVålådalen har 220 sängplatser

för alla behov, alltifrån moderna, fullt utrustade hotellrum till timmerstuga med torvtak, spröj-sade fönster och öppen spis.

− Från starten var det mycket idrottsgrupper som besökte Vålådalen men idag tar vi emot en stor blandning av konferens-grupper, berättar marknads-chefen Bengt Bengtsson.

Invid idrottshallen ligger det så kallade ”Tipshuset” med fullt utrustade konferensrum.

− På övervåningen i Tipshuset ligger vår vackraste konferenssal. Risken finns att föredrags-hållaren får konkurrera med utsikten, och för att skapa ytter-ligare stämning tänder vi gärna i den öppna spisen.

Fjällstationen erbjuder mötes-lokaler för både små och stora konferenssällskap. Fyra konfe-renssalar, en hörsal och så sport-hallen som rymmer upp till 500 personer.

− I idrottshallen har vi möjlighet att bygga om och ordna program för flera hundra deltagare. I höstas hade vi ett arrangemang för Härnösands stift och då byggde vi om sport-hallen till en kyrka.

”En enkel sak som en lunch-promenad i den friska fjälluften ger tid för eftertanke och kan göra underverk för efter-middagens arbetsinsatser.

När vintern kommer är det idealiskt att ordna konferensen i fjällvärlden. Här finns aktiviteter som passar alla, alltifrån fart och skratt till det lite mer stillsamma och reflekterande. Utomhusvistelsen piggar upp och ger friska tag och nya idéer.

På Vålådalens Fjällstation finns flera olika typer av möteslokaler. I badtunnan kan man slappna av efter konferensen eller en tur i skidspåret.

Som avslut på en aktiv dag är det många gäster som väljer att koppla av i bastun med de till-hörande utomhusbadtunnorna, med fjällutsikt, före middagen.

Restaurang med utsiktBengt Bengtsson är en trevlig och avslappnad norrlänning som svarar tillmötesgående på våra frågor. Vi slår oss ner i restau-rangen och häpnas av utsikten

över Lunndörrsfjällen. − Vi befinner oss i smakriket

Jämtland och vi månar om vår lokalproducerade mat, med lokala råvaror och smaker.

Vi tar en titt i menyn och hittar rätter med fjällröding, älg och ren.

− Att maten är uppskattad är faktiskt den tydligaste återkopp-ling vi får från våra gäster.

Vålådalen har öppet för konfe-renser året om.

− Vår vintersäsong går från december till slutet av april och sommarsäsongen börjar vid midsommar och sträcker sig till slutet av september. Det gör att vårsäsongen är ganska kort och det kan vara blött i samband med snösmältningsperioden. Då bokar vi mer inomhusaktiviteter, säger Bengt Bengtsson.

KONFERENS,

SPA&WEEKE

ND

I ROSLAGEN

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE ✶ TEL 0175-309 30

Spa– INSPIRATION SOM MOTIVERARKONFERENS MED

Njut av en aktiv vinterkonferens!Välkommen till Rimforsa Strand och våra härliga vinterkonferenser. Hos oss kan du mixa aktiviteter såsom skridskor på Åsunden eller skidåkning i Kisa med avkopplande bastubad och relax.

Välkommen – du är väntad!

T E L 0 4 9 4 - 7 9 2 9 0 W W W. R I M F O R S A S T R A N D . S E

www.ehandel.kommunexperten.se018-14 60 30

Skriver Du offerter till kommuner?Dina konkurrenter har tillgång till

Kommunexpertens digitala bibliotek

Kunskap är pengar!

SVENSK KOMMUNRATING AB

Internet: www.kommunrating.seE-post: [email protected]

TelefonVäxel: 018-14 60 30Direkt: 018-14 60 32Mobil: 0705-14 60 32

AdressSmedsgränd 2a753 20 UPPSALA

SVENSK KOMMUNRATINGVD Hans Jensevik

KommunanalytikerChefredaktör Kommunexperten

Ovanstående till: [email protected]

Tel 08-611 41 41 [email protected] www.friibergh.se

ditt välbefinnande vår passion

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stock-holm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Your preferred Hotel choice in Södermalm

Hilton Stockholm SlussenGuldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm SwedenTel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: [email protected]

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

V Ä L K O M M E N T I L L

HOTEL ESPLANADE STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

¬Personlig service¬Förmånliga avtalspriser¬Fyra stjärnor¬Fantastiskt läge

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92

epost: [email protected]

Hotel Esplanade 41 x 90 05-03-21, 13.101

KonferenSGUIDEN

I bastun kan man värma sig efter en dags utomhusaktiviteter.

KoNfERENSloKAlER i VålåDAlEN

Vålån - frisk och med fallHörsalen med biosittning, har plats för 140 personer och är utrustad med projektor för powerpoint-presentationer och annan utrustning som hör en modern hörsal till.

StorstuganPå övervåningen i tipshuset ligger konferenssalen storstugan. risken finns att föredragshållaren får konkurrera med utsikten. för att skapa ytterligare stämning kan man tända i den öppna spisen. storstugan har plats för 100 personer i parkettsittning, 70 personer i skolsittning eller 32 personer vid ett U-bord.

StorbäckenPå samma våning i tipshuset som storstugan, men med fönster upp mot skidbacken och skogen, finns storbäcken. Här får 50 personer plats i parkettsittning, 32 personer vid skolsittning eller 18 personer vid ett U-bord.

lunndörrenI sporthallen finns Lunndörren, en konferenssal med plats för 110 personer i parkettsittning, 80 personer i skolsittning och 36 personer vid ett U-bord. Lunndörren är delbar i tre.

SmällhögarnaHär finns utrymme för 16 personer i parkettsittning, 14 personer i skolsittning eller 10 personer vid ett U-bord. Lokalen är delbar i två.

Sporthallen Handlar det om en stor konferens med flera hundra deltagare byg-ger man upp en scen och parkettsittning för upp till 400 personer i sporthallen. sporthallen kan också ställas i ordning för större fest-arrangemang.

AktiviteterDe mest populära vinteraktivite-terna i Vålådalen är skidåkning, att vandra med snöskor eller köra hundspann. På sommaren finns vandringsleder som passar för dagsturer i olika svårighetsgrad. De mest kända dagsturerna går till Ottfjällets toppar, Pyrami-derna och Blanktjärnarna som har ett kristallklart och smaragd-grönt vatten.

− En enkel sak som en lunch-promenad i den friska fjälluften ger tid för eftertanke och kan göra underverk för eftermiddagens arbetsinsatser.

När arbetsdagen är slut finns det många typer av aktiviteter att belöna sig med. Alltifrån hisnande forsränning, smakrik ostprovning till bastubad med tillhörande badtunna. Sport-hallen ger möjlighet till alla sorters bollspel och andra akti-viteter.

Till Vålådalen tar man sig antingen med en kombination av tåg och taxi eller med bil. Det går också buss.

Vålådalen-Sylarna är ett stor-slaget och varierat område med skogrika orörda dalgångar och vidsträckta fjällhedar Sylarna och Helags är fjällmassiv med alpin karaktär. I Gröndalen finns ett av fjällvärldens vackraste isälvs-komplex.

− Vålådalen är en naturlig utgångspunkt för många av de klassiska fjällturerna i Jämtland och området kallas stundtals för svensk fjällvandrings vagga.

Malin Ulfvarson

upplev sk illnaden

Boka en effektiv konferens med möjligheten

till positiv miljöpåverkan. Endast en halvtimme från

Arlanda i hjärtat av Uppland och Roslagen.

Varmt välkommen!

RANAS_210x297.indd 1 10-11-29 16.07.05


ta en titt på vad som händer i sveriges kommuner från boden i norr till Lund i söder.Boden: Myndighet på besök •– I norra Sverige finns i dags-läget få yrkesutbildningar på yrkeshögskolenivå. Vi tror att det finns många fler områden att utveckla i exempelvis Boden, säger Pia Enochsson, general-direktör för Myndigheten för yrkeshögskolan.

I Boden finns för närvarande en yrkesutbildning för tågförare. På sikt kommer fler utbildningar att starta.

– Boden är en miljökommun och vi är duktiga på återvin-ning och miljöarbete. Inom det området kommer vi att behöva fler utbildningsinsatser. Även inom hästnäringen kommer behovet av nya utbildningar att öka. Nästa år påbörjas bygget av Bodens hästcentrum och då behövs ny kompetens, säger Anita Hedberg, chef för Lärcen-trum, Bodens kommun.

Tillsammans med sina kollegor besökte generaldi-rektören Lärcentrum, träffade elever, personal och näringslivs-representanter samt gjorde flera arbetsplatsbesök inom tågbran-schen och miljöteknikområdet. Med på besöket var även Lands-hövding Per-Ola Eriksson.

Piteå: Ny offensiv satsning för samhällsbyggnad•Piteå kommun förstärker sin långsiktiga och strategiska plane-ring genom att tillsätta en ny samhällsbyggnadsenhet.

Genom satsningen får både Piteå kommuns löpande plan-arbete och de mer övergripande samhällsplaneringsfrågorna mer resurser och utrymme. Att till-sätta en samhällsbyggnadsenhet tydliggör också kommunled-ningens strategiska ansvar.

– Det pågår många resurs-

krävande satsningar i Piteå nu och vi vill inte att kommunen ska bli en flaskhals som försenar viktiga beslut, säger Mats Berg, kommunchef. Därför lyfter vi de strategiska frågorna genom att bilda en samhällsbyggnads-enhet som är direkt underställd kommunstyrelsen. En stor sats-ning för att kunna följa med i Piteås expansiva tillväxt.

Ulf Hedman, miljö- och bygg-chef, kommer att leda arbetet på enheten.

Skellefteå: Enkelt avhjälpta hinder•Skellefteå kommun har sedan 2005 bedrivit ett projekt för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsätt-ningar. I projektet har det ingått både inventering, information, utbildning och olika konkreta åtgärder.

– Vi behöver fortsätta arbeta med tillgänglighet även om projektet avslutas, säger Chris-tina Nyberg, projektledare, Skellefteå kommun. Det finns mycket kvar att göra innan personer med funktionsnedsätt-ning kan känna full delaktighet i samhället, fortsätter Christina Nyberg.

Alla fastighetsägare som äger publika lokaler har fått informa-tion om vilket ansvar de har och vad enklare hinder handlar om. Både fastighetsägare, arkitekter, byggkonsulter med flera har fått erbjudande om utbildningar i tillgänglighet. Ett antal konkreta åtgärder har gjorts för att förbättra tillgängligheten. Skel-leftebostäder, SKEBO har satt in 15 stycken dörröppnare och fastighetskontoret har åtgärdat, nyinstallerat eller förbättrat ett tjugotal ramper i skollokaler.

Cirka 300 lokaler är inven-terade och det finns nu en till-gänglighetsguide på kommu-nens webb, www.skelleftea.se/tillganglighetsguiden

Uppsala: Vård & omsorg kvalitetscertifierade igen•Division Vård & omsorg inom Uppsala kommuns förvaltning har klarat sin omcertifiering och är som enda kommunala vård- och omsorgsverksamhet i Sverige certifierat enligt ISO 9001:2008.

Divisionens ledningssystem för kvalitet har under fyra dagar granskats av två revisorer från certifieringsorganet Intertek som rekommenderar fortsatt certifi-katsinnehav. Interteks revisorer har granskat Vård & omsorgs ledning, staber och verksam-heter.

− Vårt certifikat är unikt i Sverige. Det finns ingen kommunal vård- och omsorgs-verksamhet av denna storlek som har ett kvalitetssystem som är certifierat enligt ISO9001:2008. Detta är ett bevis för att vi jobbar med ständig utveckling. Våra kunder kan känna sig trygga med att vår verksamhet har deras önskemål och behov i fokus - säger Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef för division Vård & omsorg.

Vård & omsorg är en affärsdri-vande verksamhet i kommunal regi. Divisionen levererar vård och omsorgstjänster till cirka 6 500 Uppsalabor i alla åldrar, har drygt 3 000 anställa och en omsättning på 1,6 miljarder kronor.

Halmstad: De äldre är mer nöjda•I Socialstyrelsens undersök-ning av äldres uppfattning om

landet runt


landet runt

vad händer i er kommun?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspire-rande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

kvaliteten i hemtjänst och äldre-boende förbättrar Halmstad sitt resultat. De äldre är nöjda med hemtjänsten i sin helhet och de flesta är nöjda med tryggheten i hemmet, personalens bemö-tande och hjälpens utförande. De äldre som bor på kommu-nens äldreboenden är framförallt nöjda med vårdinsatserna och de känner sig trygga.

Socialstyrelsen har genom-fört en riksomfattande under-sökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Undersökningen bygger på de äldres svar på frågor inom ett antal områden. Svaren för respektive område har ställts samman och presenteras som ett Nöjd Kund Index (NKI) från 0 till 100 där ett högt värde indi-kerar en god kvalitet.

Halmstad ligger högre än riks-genomsnittet på alla områden och har även överlag förbättrat resultatet sedan 2008. De äldre är nöjda med hemtjänsten i sin helhet och de flesta är nöjda med tryggheten i hemmet, persona-lens bemötande och hjälpens utförande. De äldre som bor på kommunens äldreboenden är framförallt nöjda med vårdinsat-serna och de känner sig trygga.

Det sammanlagda NKI-resultatet för hemtjänsten och kommunens äldreboenden har ökat med drygt 5 procent sedan 2008 och ligger drygt 5 % över riksgenomsnitt.

Växjö: Snart 83 000 invånare•I början av 2010 bodde det 82 023 invånare i Växjö kommun. Varje år görs en befolknings-prognos och för 2010 är prog-nosen att kommunen ska öka antalet invånare med 1077 personer. Men årets befolknings-

tillväxt har ökat betydligt mer än så, nästan 900 personer fler än prognosen och året är ännu inte slut. Folkökningen är något högre (cirka 30 personer) än för motsvarande period 2009, trots att invandringen minskat något. Orsaken är att färre personer har avlidit under året och att fler har flyttat in.

Lund: Första spadtaget för Max IV•Måndagen den 22 november togs det första spadtaget för MAX IV i Lund. Därmed skedde den officiella byggstarten för den stora synkrotronljusringen MAX IV, en nationell anläggning, som kommer att vara placerad nära den europeiska materialforsk-ningsanläggningen ESS. MAX IV är det hittills största infra-strukturprojektet i svensk forsk-ning.

- Vi räknar med att den nya anläggningen kommer att locka till sig både forskare och företag, säger kommunstyrelsens ordfö-rande Mats Helmfrid.


krönika

Dessa hämmande rädslor!

Jag läste häromveckan en undersökning från Moderna Försäkringar att hälften av

oss svenskar inte vågar uttrycka våra åsikter på arbetet. Vi är det land som är mest konflikträdda jämfört med våra nordiska grannländer.

Visst, rädsla är vår mest grund-läggande instinkt som hjälper oss att reagera på fara. Självklart ska vi fortsätta med det när det så krävs för att överleva. Det jag syftar på här är den överdrivna, onödiga rädsla som hämmar oss i vår utveckling. Varifrån kommer den och när börjar den här rädslan infinna sig i våra liv?

Jag vet med säkerhet att den finns där redan i skolan. Vi vågar inte räcka upp handen, tänk om jag svarar fel? Vågar inte synas, vågar inte redovisa framför

klassen. Det här pågår hela tiden i alla Sveriges klassrum. Sedan följer rädslorna med oss och hämmar oss på olika sätt. På arbetsplatsen vågar hälften av oss uppenbarligen inte uttrycka våra åsikter. Vad är vi rädda för?

Rädslor kan komma i olika skepnader, rädslan för att bli sjuk, rädd för att fatta beslut, rädd för att lyckas – jodå vi kan vara rädda för det också. Men på botten av var och en av dessa är det kanske rädslan att inte kunna hantera det som möter oss i livet eller de möjligheter som erbjuds. Tyvärr kan det resultera i att vi avhåller oss från att göra det vi innerst inne vill, vi stoppar oss från att verkligen vara de original vi alla är.

Jag är fascinerad över hur våra rädslor styr och påverkar våra

beslut. Mitt intresse beror nog på att jag själv har stått öga mot öga med många av mina rädslor, blivit medveten och utmanat dem. En sak har jag lärt mig, vi kan aldrig vänta på att en rädsla ska försvinna. Görandet kommer först, därefter kan rädslan försvinna. Så länge vi utvecklas kommer vi alltid att möta nya rädslor. Alla har vi våra rädslor, tänk om vi skulle börja våga berätta om dem? Spännande tanke, kanske skrämmande för vissa.

Det gäller att förstå och bli medveten om när rädslan verk-ligen är befogad, rött ljus, och det är dags att stanna upp, eller när rädslan visar grönt ljus, det är bara att fortsätta.

Nästa gång du ska ta ett beslut, stort som litet, fundera

på om rädslan hejdar dig att våga välja det du innerst inne vill. Som att våga stå upp för någon, eller kanske stå upp för dig själv? Om du finner att rädslan hindrar dig och den förmodligen dess-utom är obefogad, är det bara att trampa gasen i botten. Du har grönt ljus!

Anna Ferneman, chef Betania HälsoManagement

Simply Fasterwww.dustin.se/tjanster | 08-553 44 553

[email protected]

Nordens ledande IT-leverantör till din tjänstPå 25 år har vi gått från att erbjuda snabba och enkla IT-inköp till att blien helhetsleverantör för IT-hanteringen på alla typer av företag.

Vi erbjuder:•Marknadens bredaste produktutbud• Användarvänlig webb och snabb kundservice• Specialistkompetens inom hårdvara & Licens• Konfigurations och installationstjänster• Snabba och säkra leveranser från eget lager• Smarta betalningslösningar

Aktuella ramavtal med Kommentus ochKammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

Lindahl. Når resultat.Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens ochkontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi omvåra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhets-syn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positivarelationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vadvi är idag. Advokatbyrån som når resultat.

S TOCK H O L M GÖT EBO RG M A L MÖ H EL S I NG BO RG U PP SA L A Ö R EB RO www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

rEtUrADrEss: Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2414 58 Göteborg

posttidning