Åtgärdsplanen.
” Vi ser i utvärdering och genom vad som sker
ute i klassrummen att detta har utvecklat
undervisningen och det kollegiala lärandet. Nu
står vi inför nästa steg, att fördjupa och hålla i
så att detta blir ett utvecklingssteg som leder till
långsiktig förbättring av elevers resultat i
Hultsfred.”
Kursledare i Hultsfreds kommun.
Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat och implementerat förhållningssätt på alla enheter.
Introducera nya medarbetare.
Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.
Åtgärdsplanen Bakgrund
• Stor spridning kring förståelsen för och
kunskap kring studiehandledning
(organisation).
• En tydlig progression saknas mellan
IK/förberedelseklassernas olika steg.
• Vi saknar tillräcklig Sva kompetens och har
svårt att prioritera hur vi bäst ska använda de
Sva lärare vi har.
• Fördjupa och hålla i så att detta blir ett
utvecklingssteg som leder till långsiktig
förbättring av elevers resultat i Hultsfred.
• Pedagogspåret - utbilda handledare.
• Många lärare känner otillräcklighet i mötet med
elever med svåra upplevelser.
• Kartläggningsarbetet behöver utökas och
utvecklas (organisation).
• Förbättra förutsättningarna för goda
kunskapsresultat för nyanlända elever (strategi).
• Kollegiala lärandet behöver utvecklas.
Studiehandledning Team 8: Nätverksträffar tillsammans med rektorer.
Dialogmöte m rektorer. Rektorer efter mötet påbörja förbätttringsarb. Avseende organisation och lärande.
FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare
Dialogmöte
Genomför samtal med elever om hur de upplever studiehandledningen och dess betydelse för lärandet.
Halvdag arbetslagsledarträffmodersmål + st.handl. Kopplat till forskning,.
Heldag strategi för förbättringsarbete avseende Studiehandledning och nyanlända elevers resultat.
Språk och kunskapsutvecklande arbete
KL: Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupatoch implementerat förhållningssätt på alla enheter.
Introducera nya medarbetare.
Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.
FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare
Ledningsgrupp: Arbetet med att pröva ut språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen fortsätter i alla arbetslag.
Samtliga arbetslag fortsätter och fördjupar sin pågående utvecklingsprocess.
Kartläggning - Lizette, Ett gemensamt upplägg som utgår från kartläggningsmaterialet och Allmänna råd för utbildning för nyanlända elever arbetas fram av KL? (Lizette) + utvecklingsledaren.
Använda och följa upp resultat av kartläggning utvecklas. + system för dokumentation och samverkan kring elevers lärande.
FL: Genomför ett pedagogiskt café som leds av kartläggarna tillsammans med FL.
Organisation - Ledningsgrupper. Koppla arbetet till skolans kvalitetsarbete.
AL planerar och följer upp pedagogiskt café.
Rektorer har regelbundna ”nulägessamtal” med varje arbetslag.
Möte med traumatiserade barn och ungdomar
EHT – elevhälsa nätverk.
Arbete för en elevhälsa som allt mer blir en integrerad del i skolans verksamhet.
Personalen får pedagogiska redskap för möten med elever.
Arbetslag: Föreläsning med uppföljande samtal.
Förebygga och främja elevhälsa arbete.Lyfta in nyanlända elever o elevhälsans uppdrag i det syst. Kvalitet. Arb.
Resultat på individnivå.Ledningsgruppernas strategiska arbete.
(Förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för nyanlända elever)” Använda och följa upp resultat av kartläggning utvecklas. + system för dokumentation och samverkan kring elevers lärande. ” fr kartläggning.
Varje ledningsgrupp ha en tydlig strategi för sitt arbete.
1Syfte
Läroplan
Kriterier för
observation.
2Kollegie-
handledning
kring
planering/tema.
3Kollegie-
handledning kring
observationer.Dra slutsatser och
lärdomar.
Genomföra
observationer.
Ta med en
planering kring
ett lärande
tillfälle.
Upplägg Observation talutrymme:
Ta med
observationsprotokoll.
117/8
• Läsning och uppgifter mellan varje stor träff.
• Mellanträffar med FL.
Upplägg SKUA-utbildning
29/10
329/1
426/3
528/5
Läsa
Reflektera
Uppgift
Mellanträff 13/9
Läsa
Reflektera
Uppgift
Mellanträff 29/11
Läsa
Reflektera
Uppgift
Mellanträff 18/4
Läsa
Reflektera
Uppgift
Mellanträff 28/2
”Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken kvalitet våra språkliga förmågor utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhällsliv.”
Få syn på språket sid 11 (Skolverket)
SKUA = Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt
Mötas på mitten!
1: Gruppen får en frågeställning.
2: Alla gruppmedlemmar skriver i sitt eget fält ner så många svar
som de hinner inom 3 min.
3: Gruppen startar Ordet runt genom att gruppmedlem 1 förklarar sitt
första svar.
4: Hela gruppen diskuterar svaret. Om gruppen är enig om att
förslaget är bra skrivs det in i en gemensam formulering i mittfältet.
5: Gruppmedlem 2 förklarar sitt första svar och så vidare.
Alla är sekreterare.
En är sammanfattare.
Jag är tidshållare.
Vad är SKUA?
• Utveckla ämneskunskaper – utveckla
ämnesspecifikt språk.
• Att planera för språkutvecklande
ämnesundervisning.
• Bygga vidare på elevernas förkunskaper.
• Att planera för interaktion och grupparbeten.
• Aktiviteter där eleverna lär av och med
varandra.
• Introducera och återanvända expertord.
Utveckla ämneskunskaper –
utveckla ämnesspecifikt språk.
• t.ex. att eleverna får
interagera med varandra i
mindre grupper och använda
vardagsspråk för att förhandla
om ämnesspråk kan innebära
att elever utvecklar sina
ämneskunskaper parallellt
med att utveckla ett
ämnesspecifikt språk.
Att planera för språkutvecklande
ämnesundervisning.
• Jag behöver fundera på vad
jag vill att eleverna ska
förstå och vilken kunskap
jag vill att de ska utveckla.
Vilka förmågor är det
eleverna behöver öva på i
undervisningen, vilka
aktiviteter och uppgifter som
ger eleverna möjlighet att
öva på detta.
Att planera för interaktion och
grupparbeten.
• Oavsett vilket ämne jag
undervisar i måste jag
planera min
undervisning så att
eleverna får interagera
med varandra och öva
på att samtala, jämföra,
diskutera, resonera
m.m.
Aktiviteter där eleverna lär av och
med varandra.
• Använda eleverna som lärresurser för
varandra. Svårigheten är att se till att de elever
som kommit längst blir utmanade och inte bara
får agera som ”hjälplärare”.
Introducera och återanvända
expertord.
• Skriva ordlistor som
expertord som sedan
används och undervisas
kring. Språkliga övningar
kring dessa ord.
Stärk språket stärk lärandet
• ”Trots all forskning och lagts ner och alla
litteracitetsprogram, utveckling av kursplaner och
ämnesplaner är det nog fortfarande så att tala ofta får
stå tillbaka för att lyssna och skriva. En del forskning
visar att elever fortfarande spenderar över 90 % av sin
tid på att lyssna på lärarna eller göra individuella
uppgifter.”
• ”Muntlig interaktion är en viktig resurs för alla elevers
lärande och andraspråks utveckling.”
Interaktion i klassrummet
”Forskning kring andraspråksutveckling visar
tydligt att mycket beror på hur samtalen i
klassrummet läggs upp för att elever
framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”
Gibbons, kap 2 sid 49, Stärk språket stärk lärandet.
Mål med utbildningsinsatsen: SKUA-
utbildning:
Observation
talutrymme:
Observation
talutrymme
fsk/fri: - Pröva ut språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt i den egna
undervisningen.
- Reflektera över kvalitet i
undervisning gällande
(andra-)språks- och
kunskapsutveckling,
självständigt och i
samarbete med övrig
personal.
Fördjupa SKUA
kunskaperna hos
pedagogerna och att
pedagogerna får syn på
hur kan vi hjälpa och
stötta våra elever kring
kommunikation.
Att SKUA blir ett
arbetssätt som används i
vardagen i våra klassrum
och verksamheter.
Fördjupa SKUA
kunskaperna hos
pedagogerna och att
pedagogerna får syn på
hur kan vi hjälpa och
stötta våra elever kring
kommunikation.
Implementera den
reviderade kursplanen
mer, med fokus centralt
innehåll språk och
kommunikation.
Mina mål för terminen:Vilka mål (förväntningar) har du för läsåret med
tanke på utvecklingsarbetet?
• När elevernas mål är tydliga och att de själva har uttalat dem är det lättare att
uppnå dem under året! Uppgiften är att skapa en lista över personliga mål för
terminen som du är villig att dela med dina klasskamrater.
• Diskutera med eleverna: Vad är mål? Hur bestämmer man egna mål? Varför är
det bra? Vad finns det för mål?
• Be eleverna i en EPA diskutera vilka mål de tror är viktiga för sig själv.
• Lyft några av elevernas mål i klassen.
• Be dem tänka ut minst ett mål de har för sig själv och skriva ner dem på mini-
whiteboards eller papper.
• Använd strukturen Berätta mera! och be eleverna gå runt i rummet och berätta
sina mål för varandra (alt. använd inre-yttre cirkel). Du kan även be dem förklara
hur de tror de ska uppnå dem.
• Sammanfatta målen och spara dem för att gå igenom senare under terminen.
• Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Vad har du
gjort i helgen? Hur lärde du dig cykla,? Vad gillar du att äta? Vad
tyckte du om boken vi läst? Berätta något du vet om stenåldern.
• Du sätter på musik i rummet.
• Eleverna rör sig runt i klassrummet fritt.
• Du stoppar musiken och eleverna ger ”High five” till närmaste
kamrat.
• Eleverna turas nu om att berätta något om det tematiska
innehållet.
• Musiken går igång och eleverna vandrar runt igen.
• När musiken tystnar på nytt bildar de nya par och berättar och
lyssnar igen.
• Repetera tills du är nöjd. Du kan avsluta med att låta eleverna
summera något varje elev minns från samtalen med andra