STATSCHEFEN

Både demokratier och diktaturer kan utse sin statschef på 2 sätt:

Monarki

Statschefstiteln går i arv

Republik

Man utser statschefen (på ett demokratiskt eller odemokratiskt sätt)

DET SVENSKA DEMOKRATISKA SYSTEMET

Folket väljer representanter till riksdagen

Representanterna sitter i

riksdagen och styr Sverige

Riksdagen utser en styrelse utifrån folkets röster

Kallad : regeringen, som bl.a. förverkligar besluten

VÅRT VALSYSTEM

När är det val ?

3:e söndagen i september vart fjärde år

Val till tre olika samhällsnivåer

- kommunen

- landstinget

- riksdag

Var hålls valet?

I en vallokal,men även på ambassader utomlands och ”förtidsröstning” på olika

ställen.

Vilka får rösta?

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år

Vad röstar vi på?

Valfritt parti, som måste få minst 4% av rösterna (personval)

Vad är ett parti?

En demokratisk förening som vill förändra samhället på ett visst sätt.

Proportionerligt valsystem

När man räknat rösterna fördelas de 349 platserna i riksdagen proportionerligt.

15% av rösterna = 15% av platserna

När platserna i riksdagen är fördelade ser man vilket ”lag” som får majoritet, d.v.s.

mer än hälften av alla platser.

Då vinner man alla omröstningar och kan styra landet!

I valet 2010 blev resultatet…

Alliansen ca 48%

De rödgröna ca 46%

Sverigedemokraterna ca 5%

RIKSDAGEN

349 ledamöter från de olika partierna

Uppgifter:• Stifta Sveriges lagar

• Besluta om hur skattepengarna ska användas

• Kontrollera att regeringen följer riksdagens beslut

Ordförande: Talmannen

Talmannen sitter bland annat ordförande vid sammanträdena i kammaren.

Sedan riksdagsvalet 2006 är Per Westerberg (M) riksdagens talman.

Riksdagen delas upp i mindre grupper: utskott, som fördjupar sig i vissa frågor, t.ex. skolan, försvaret…

Det block som har majoriteten av platserna i riksdagen får bilda…

REGERINGEN -STYRELSEN

Statsministern

+ ministrar för olika områden,

t.ex. skola och försvar…

Uppgifter:

- Se till att riksdagens beslut blir verklighet

- utarbeta lagförslag

- fattar beslut i vissa frågor

Regeringen kan se ut på olika sätt:

Majoritetsregering = Enpart-, kolalitions-, samlingsregering

Varje minister har ett departement, kontor, med många specialister anställda, som hjälper till att utarbeta

lagförslag m.m.

Förvaltningen, myndigheterna

Det är regeringens verktyg för att få riksdagens beslut att bli verklighet (ex: skolverket, rikspolisstyrelsen)

Majoritetsregering: När

exempelvis ett parti får fler

än 50% av rösterna vid ett

val kan detta parti skapa en

egen regering då den kan få

stöd av riksdagen.

Minoritetsregering: Ifall inget

parti i riksdagen får en

majoritet av rösterna så

brukar det största partiet bilda

regering. Detta blir då en svag

regering då den hela tiden

måste hitta stöd hos andra

partier för att få igenom sina

förslag.

Koalitionsregering: Ifall två

eller flera partier delar på

ministerposterna så kallas

det för en koalitionsregering.

Detta innebär alltså att

regeringen består av flera

partier.

REGERINGEN

Fredrik Reinfeldt

Statsminister

Anders Borg

Finansminister

Göran Hägglund

Socialminister

Hillevi Engström

Arbetsmarknads-

minister

Anna-Karin Hatt

It- och energi-

minister

Jan Björklund

Utbildningsminister

Annie Lööf

Näringsminister

Karin Enström

Försvarsminister

Beatrice Ask

Justitieminister

Lena Adelsohn

Liljeroth Kultur-

och idrottsminister

Birgitta Ohlsson

EU-minister

Lena Ek

Miljöminister

Carl Bildt

Utrikesminister

Maria Arnholm

Jämställdhets- och

biträdande

utbildningsminister

Catharina Elmsäter-

Svärd

Infrastrukturminister

Maria Larsson

Barn- och äldreminister

Erik Ullenhag

Integrationsminister

Peter Norman

Finansmarknads-

minister

Eskil Erlandsson

Landsbygdsminister

Stefan Attefall

Civil- och bostadsminister

Ewa Björling

Handelsminister

Tobias Billström

Migrationsminister

Gunilla Carlsson

Biståndsminister

Ulf Kristersson

Socialförsäkrings-

minister

DE OLIKA DEPARTEMENTEN

Statsrådsberedningen

leda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt ansvara för samordning av den svenska EU politiken.

Arbetsmarknadsdepartementet

arbetsmarknadspolitik, arbetslivpolitik, diskriminerings- och integrationsfrågor samt frågor om urbanutveckling.

Finansdepartementet

Ekonomisk politik, statsbudgeten, skatter, bank, värdepapper och försäkringar, Internationellt Ekonomiskt samarbete samt statligt

företagsägande.

Försvarsdepartementet

arbetar för att uppfylla de mål som regeringen och riksdagen bestämt för försvarspolitiken, för skydd och

Beredskap mot olyckor samt för beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Förvaltningsavdelningen

Regeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar för departementsövergripande förvaltningsfrågor.

Justitiedepartementet

lagstiftning, polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, Migration och asyl.

Kulturdepartementetkultur, medie- och idrottsfrågor.

Landsbygdsdepartementetfrågor som gäller jordbruk, skogsbruk, fiske, rennäring, samefrågor, djurskydd, livsmedel samt jakt och viltvård.

Miljödepartementetklimatpolitik, kemikaliepolitik, strålskydd och kärnsäkerhet samt forskning och miljöövervakning.

Näringsdepartementetnäringsliv, energi, IT, kommunikationer och infrastruktur samt regional utveckling.

Socialdepartementetsamhällets välfärd, ekonomisk trygghet, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, främjande av hälsa samt barns och funktionshindrades rättigheter, bostadsfrågor, statlig förvaltning, länsstyrelser, kommuner och landsting samt trossamfund.

Utbildningsdepartementetskolfrågor, universitet och högskolor, forskning, vuxenutbildning, folkbildning, jämställdhetsfrågor och ungdomspolitik.

UtrikesdepartementetUtrikesförvaltningens uppdrag är att bidra till att förverkliga regeringens övergripande mål i utrikespolitiska frågor. Till UD:s uppdrag hör också att inom Regeringskansliet samordna den svenska utrikespolitiken.

EU-representationenRegeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Här arbetar personal från alla departement med att driva Sveriges linje i EU-politiken.

De olika departementen

EN LAG BLIR TILL…

1. Idé lämnas in av riksdagsledamot: en motion

(ex: alla måste ha hjälm när de cyklar)

2. Riksdagen beslutar att skicka förslaget till trafikutskottet, som diskuterar igenom

frågan noga, lyssnar på experter och allmänheten

3. Om trafikutskottet tycker det var en bra idé uppdrar de till regeringen att förbereda ett

lagförslag: en proposition

4. Riksdagen röstar sedan om förslaget

5. När lagen är beslutad är det regeringen uppgift att se till att lagen blir verklighet, t.ex.

genom att skicka ut order till myndigheterna t.ex. polisen, trafiksäkerhetsverket m.m.

1. Successionsordningen (1810)

2. Tryckfrihetsförordningen (1949)

3. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991)

4. Regeringsformen (1974)

Sverige: Grundlagarna STYR

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar.

Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl

genomtänkta.

Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två

beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val

mellan de två besluten.

Behandlar frågan om hur statschef ska utses, dvs tronföljden (succession)

Ändring 1979: Äldsta barnet oavsett kön ärver kronan

1. Successionsordningen

2.TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN

1 kap. Om tryckfrihet1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Publicering utan granskning

Meddelarskydd (anonyma uppgifter får ges till media)

Offentlighetsprincipen – alla ska få ta del av myndigheters handlingar.

Tryckfrihetsbrott – t ex högförräderi, förtal, hets mot folkgrupp.

• Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i

radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.

• Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts

upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ.

Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.

• Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att

vara anonym.

YGL kompletterar tryckfrihetsförordningen med liknande rättigheter för övriga media.

3. Yttandefrihetsgrundlagen (YGL)

Beskriver vårt statsskick

1 kap, 1 §: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska

folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika

rösträtt.

Fastställer de flesta grundläggande värden, t ex mänskliga rättigheter

…övriga grundlagar kompletterar RF

4. Regeringsformen

Sverige är med i EU, Europeiska unionen.där alla medlemsländerna

samarbetar om olika frågor.

En del EU-regler gäller direkt i Sverige, men ibland måste vi i Sverige skriva

om våra lagar innan vi kan börja följa EUs regler.

Sverige får alltid vara med och diskutera och påverka EUs beslut.

Ibland blir inte besluten som Sverige hade velat, men Sverige och alla andra

medlemmar ska följa de beslut som fattas.

Regeringen arbetar med EU

Besök för mer info!