Download ppt - Session 15 András Varhelyi

Lunds universitet / LTH / Inst. för Teknik och samhälle / Trafik & väg

HASTA

Program för kunskaps- och

kompetensuppbyggnad rörande den

Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken

Vid Institutionen för Teknik och samhälle

Lunds universitet


Visionen för den hållbara och attraktiva staden

En stad som tillgodoser, inom samhällets ramvillkor, dess invånares

olika och skiftande behov, utan att äventyra framtida invånares

behov.

Samhällets ramvillkor definieras av ekologisk, ekonomisk och social

hållbarhet.

En baskvalitet är säkerhet, men andra viktiga kvaliteter som

fokuseras är hälsa, trygghet, tillgänglighet, bekvämlighet, jämlikhet,

delaktighet


Omfattning

Tre delprojekt:

1. Utveckling av indikatorer för hållbara transporter i staden

2. Strategier för ökat och säkrare cyklande och gående

3. Hastighetsanpassning i tätorter

Besättning: åtta seniora forskare, tre doktorander

Sponsorer: VINNOVA, SKL, Vägverkets skyltfond


Delprojekt 1. Indikatorer för hållbara transporter

SyfteAtt utveckla en metod för att mäta och följa upp kommunernas tillstånd gällande hållbarhet i stadens transporter

Aktiviteter1. Översikt av Svenska kommuners arbete med hållbara transporter

2. Översikt av tidigare forskning om hållbarhetsindikatorer internationellt

3. Utveckling och test av hållbarhetsindikatorer


19 kommuner har transportstrategi

Transportpolitiska vision / mål (exempel)

–”Ingen skall dödas eller allvarligt skadas i trafiken”

Översikt av Svenska kommuners arbete med hållbara transporter


(Noll) Vision utan mätbara indikatorer

Olycksutvecklingen 1996-2007


Utvecklingen måste kunna följas upp

för att kunna sätta in åtgärder vid behov

Exempel på kvantifierade indikatorer

– ”80 procent av trafikarbetet skall ske inom rådande

hastighetsgränser”

– ”70 procent av cyklisterna skall använda hjälm”

Behov av kvantifierbara indikatorer


De nya trafiksäkerhetsmålen med kvantifierade indikatorer


– ”God tillgänglighet för alla”

– ”Trygg och säker trafikmiljö”

– ”Miljöanpassade transporter”

– ”Trivsam stadsmiljö”

– ”Rättvis och jämställd fördelning av transportmöjligheter”

Hur mäta måluppfyllelsen?

Det behövs indikatorer

8 kommuner använder någon sorts hållbarhetsindikator

Kommunala Transportpolitiska mål(exempel)


• Ekologiska 15 (luftförorening, buller, energianvändning, markanvändning, etc.)

• Ekonomiska 24 (effektivitet, fördröjning, etc.)

• Sociala 49 (tillgänglighet, säkerhet, trygghet, jämlikhet, etc.)

• Institutionella 7 (organisation, processer, policy, uppföljning, etc.)

Baserat på tidigare forskning inom EU och USA

ca. 100 indikatorer i 4 aspekter

Indikatorer för hållbara transporterLitteraturöversikt


Pilottest av hållbarhetsindikatorer

Baserat på aktiviteterna ovan sammanställs ett ”mätpaket”

användbar för kommunerna att göra uppföljning

om deras tillstånd gällande hållbara transporter.

I samarbete med några kommuner testas mätmetoden


Delprojekt 2. Strategier för ökat och säkrare

cyklande och gåendeBakgrund

Ökat cyklande och gående

• Förbättrar hälsan genom att öka den fysiska aktiviteten

• Ökar stadens attraktivitet genom minskad närvaro av bilar

• Och förbättrar hälsan genom minskade utsläpp från biltrafik

Forskningsfråga

• Hur öka benägenheten att gå och cykla

• Hur kan dessa färdsätt göras mer attraktiva (tillgängligare, tryggare, etc.)

SyfteTa fram kunskap om vilka faktorer / kvaliteter som har (störst) betydelse

för att erhålla ett ökat cyklande och gående bland olika grupper i samhället

samt vilka faktorer som på motsvarande sätt hindrar folk från att gå och cykla


Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Litteraturstudie om faktorer som påverkar benägenheten att gå och cykla

• Det finns inga GC trafikanter (det finns cyklister och det finns gående)

• Väldigt få studier om gående funna

• Många faktorer omnämns i litteratur utan att ha validerats

• Väldigt få studier av typen före- efterstudier – hypotetiskt beteende (SP) antagligen ej

samma som faktiskt beteende

• Svårt att isolera effekten av ändrad policy, påverkansåtgärder eller incitament

• Olika grupper av cyklister (”Transportcyklist” - ”Tvungencyklist” –

”Mentalcyklist/vanebilist” – ”Superbilist) behöver olika påverkansstrategier.


Delprojekt 3. Hastighetsanpassning i tätorter

Ny syn på trafiken i StadenStadens trafik handlar om umgänge

Umgänge handlar om låga hastigheter som tillåter ”konfrontation”

Hastigheterna måste definieras av samhället En 30-gata får inte vara en ”38-gata” eller ”42-gata”

Nytt hastighetsparadigmHögsta möjliga hastighet = ”Kontrollerad hastighet” = 98-99 percentil


Hastighetsanpassning i tätorterFörsök med Automatiska

Hastighetsbegränsare

Syfte

Att studera effekterna om kontrollerad hastighet som inte går att överskrida

Genomförande

I samarbete med en kommun utrustas ett antal tjänstefordon med

hastighetsbegränsare

(Det ursprungliga ISA konceptet som utvecklades i Lund på 1980-talet)


Samband mellan hastighetsnivå och skadegrad för oskyddade trafikanter

Hastighetsnivå på olyckplatsen och sannolikhet för olika skadeutkomst för påkörda oskyddade trafikanter

Syfte

Att studera sambandet mellan hastigheten på olycksplats (m och 98P)

och allvarligheten i utkomsten av olyckor mellan motorfordon och oskyddade

Genomförande

Hastighetsmättningar på 149 olycksplatser (från STRADA)

där oskyddade trafikanter har skadats

100-120 hastighetsmätningar per plats


Mer info om HASTA – Hållbar Attraktiv Stad

• Hittills utgivna HASTA Publikationer

- Sustainable development in general and in urban context

- Strategier för ett ökat gående och cyklande

• HASTA Hemsida

http://www.tft.lth.se/hasta

• Projektkoordinator och kontaktperson

András Varhelyi, [email protected]