Download pdf - Session 2 Hannes Johnson

Chalmers University of Technology

Organisering för

energieffektivitet

i sjöfarten

Hannes Johnson, M.Sc.

Sustainable Ship Propulsion, Chalmers

[email protected]


Varför organisering?

• Energieffektivitet ur ett redarperspektiv

– Hur organiserar vi vår verksamhet så att vi bättre kan

realisera vår potential för energieffektivisering?

– Är energiledningssystem en framgångsväg även i sjöfarten?

• Tekniska potentialen är stor

• Det är företagsekonomiskt en god idé

• Därför syns också en väldig aktivitet inom sjöfarten för att

realisera denna potential?


Sammanfattning

• Bild av den tekniska och ekonomiska potentialen

• Problemställningen kring varför denna generellt inte blir

realiserad

• Framgångsfaktorer i Energimyndighetens Program för

energieffektivisering

• Hur kan vi dra nytta av de lärdomar som vunnits där?

• Exempel på hur vi arbetar tillsammans med två rederier


Potentialen är stor

• IMO redovisar åtgärder som kan spara in 25-75% av CO2-

utsläpp, varav merparten är energieffektiviseringar

• Ett stort antal åtgärder där varje åtgärd innebär en mindre

besparing

• Åtgärderna rör allt från bättre rutiner för inköp av bunkerolja till

regelbunden polering av skrov och propellrar till utbildning i eco-

driving.

– Inom många olika delar av verksamheten, d v s rör

medarbetare på många olika positioner.


Det är bra för

balansräkningen

• Ett typiskt rederi,

– Omsättning 1000 MSEK, 50% av kostnader är bunkerolja,

vinstmarginal 5%.

• Vad innebär 10% besparing?

– (1000-50)*0,5*0,1 = 47,5 MSEK

– Vinstökning på 95%


Fluktuerande, stigande

energipriser

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

World crude oil spot price (US Energy Information Administration)


Utsläpp börjar kosta…


… och kommer att kosta mer


Vilka barriärer finns idag?

• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger

att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.

Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska

prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”

• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket

kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra

kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma

fokus.

• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar

hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att

det finns pengar att tjäna. ”

• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra

produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras

kunder som betalar kostnaderna för bunker.”


Sjöfarten är inte unik…

• Svensk bebyggelse beräknas kunna effektiviseras 40 TWh/år

2020

(ur ”Energieffektivisering – möjligheter och hinder”, IVA 2009)

– Transport: 13 TWh …

– Industrin: 20 TWh …

– Jmfr svensk kärnkraftsproduktion, 50-60 TWh per år

• I stort sett genom implementering av befintlig teknologi


Varför blir potentialen inte

realiserad?

• Bebyggelse: Acceptans för 6 TWh (från 40 TWh) per år 2020

• Vad göra?

• “Energieffektiviserings-gapet”


Program för

energieffektivisering

• Drivs av Energimyndigheten sedan 2004 i energiintensiv industri

– Massa- och papperstillverkning, livsmedelsframställning,

sågverk och trävaror, kemikalietillverkning, plastvaror, gruvor

och malmförädling, stål- och metallframställning.

• Lag om program för energieffektivisering

– Få tillbaka skatt på el, investera i energibesparingar

– ”Alla” åtgärder med återbetalningstid < 2 år

– Implementera energiledningssystem, SS 62 77 50

• Resultat: eleffektivisering på 1,4 TWh, investeringar på 636

miljoner, besparingar på 429 miljoner per år

• Utvärderingar 2006 pekar på energiledningssystemet som en

kritisk framgångsfaktor i arbetet


Hur gör ett företag som är riktigt

bra på energieffektivisering?

• Best-practice och generella framgångsfaktorer för hur man

arbetar med energieffektivisering

• Energiledningssystem

• SS 62 77 50 EN 16001 ISO 50 0001

• Likt ISO 14001, för att enkelt kunna sammanföras

• “The standard will provide organizations and companies with

technical and management strategies to increase energy

efficiency, reduce costs, and improve environmental

performance.” – ISO 50001

• Ett generellt verktyg för företag i alla branscher


Sammanfattning av ett ELS:

Kritiska framgångsfaktorer

• Energieffektivisering: att hantera en stor mängd mindre

besparingar inom alla delar av företagets verksamhet, med

avsevärd sammanlagd besparing.

• God kunskap om företagets energianvändning

– ”You can’t manage what you don’t measure” - nödvändigt för

att kunna sätta upp mål, mäta och följa upp.

• En holistisk syn krävs för att undvika suboptimering

– Det måste finnas en organisation för energifrågor i företaget,

med en representant i eller nära högsta ledningen med

ansvar att koordinera arbetet.

• God förmåga att kommunicera resultat

– Internt och externt, för att sprida best practice och för att

övertyga kunder.


Energiledningssystem i

sjöfarten?

• Energimyndigheten finansierar ett 1-årsprojekt.

• Vilka barriärer finns för energieffektivisering idag, och är ett

energiledningssystem till nytta även i sjöfarten?

• Vilka specifika förutsättningar finns för att framgångsrikt

implementera energiledningssystem i sjöfarten?

• Kartlagt erfarenheter inom andra industrier (PFE)

• Kartlagt hur olika rederier idag arbetar med energieffektivisering

• Startat samarbete med två svenska rederier – Österströms och

Laurin Maritime – för att göra förundersökningar om vad en

implementering skulle betyda i respektive rederi

• Just nu: Planerar besök på ett fartyg i vardera företag för att

intervjua besättning och göra ansats till energikartläggning


Barriärer i sjöfarten

• Brist på mätningssystem, mätdata samt analys av mätdata

– Vad är sambanden mellan tjänsten vi levererar och energin

vi förbrukar?

• Hur vet vi om resan vi nyss genomförde var så

energieffektiv som möjligt?

• Hur bygga incitamentssystem för energieffektiv drift?

– Hur kan vi utvärdera besparingen i en potentiell eller

genomförd åtgärd?

• Hur ofta ska vi polera skrov och propeller?

• Vad tjänar vi på att investera i ny utrustning?

• Nödvändigt att börja arbeta utifrån en ”baseline”


Barriärer i sjöfarten

• Befogenhets- och ansvarsförhållanden kring energifrågor är inte

utredda

– Vem är ansvarig för att minimera energiförbrukning?

– Vem har befogenhet att implementera åtgärder?

– Vilka påverkar energianvändningen?

– Vem ”ser” möjligheter till besparingar?

– Vilka incitament finns för att säkerställa energieffektivt

arbete?

• Nödvändigt att ifrågasätta roller?


Energiledningssystemet?

• Hanterar båda dessa barriärer

– Arbeta systematiskt från energikartläggning till

handlingsplaner till uppföljning

– Kartlägga ansvarsförhållanden, vem som påverkar

energiförbrukning, berör utbildningsbehov

• Skapar möjligheter för ledningen att förstå och förbättra

energieffektiviseringsarbetet


Sammanfattning

• Ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering en

konkurrensfördel i o m ökade energipriser.

• Energieffektivisering handlar om att identifiera, implementera

och utvärdera ett stort antal åtgärder där var och en innebär en

mindre förbättring.

• Dessa är utspridda över företagets verksamhetsområde och rör

driftsfrågor, taktiska frågor och strategiska.

• Det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och arbeta systematiskt

utifrån mätdata.

• Energiledningssystemet är ett verktyg konstruerat för att hantera

dessa faktorer.


Vilka barriärer finns idag?

• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger

att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.

Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska

prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”

• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket

kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra

kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma

fokus.

• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar

hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att

det finns pengar att tjäna. ”

• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra

produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras

kunder som betalar kostnaderna för bunker.”


Tack!

Frågor?

[email protected]

0735908566

mailto:[email protected]