Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009 – och hur vi räknade fram den Torbjörn Stenbeck, Riksrevisionen
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 1
Riksrevisionens uppdrag och mandat
Granska statens finanser
– Myndighet under riksdagen
• Riksrevisorerna avgör oberoende vad de vill granska
• Regeringen och dess myndigheter utgör granskningsobjekt
• RiRs årliga revision granskar räkenskaperna
• RiRs effektivitetsrevisionen granskar statens effektivitet
– Effektivitetsrevisionens 3 E:
• Economy – sparsamhet – kan utgiften avvaras?
• Efficiency – resurshushållning – output/input – väg för pengarna
• Effectiveness – outcome/input – måluppfyllelse – nytta för pengarna
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 2
Produktivitet
”Bygg och anläggningsbranschen har låg produktivitetsutveckling och innovationsgrad”
– Verkligen? Hur låg då?
– Vad är produktivitet? Applicerat på anläggningsbranschen?
Modeordet produktivitet
– Årsredovisningar, regeringsskrivelser och riksdagstryck månar om hög produktivitet
– Men är otydliga kring hur den ska definieras och mätas.
Produktivitet = efficiency = inre effektivitet
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 3
Litteraturen
Skillnaden beror på systemavgränsningen
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 4
Produktivitet
Måttet på täljaren, prestationen (produktionen), exempelvis handlagda myndighetsärenden, km, m2, m3 etc
Måttet i nämnaren, resurserna, exempelvis antal sysselsatta eller kronor
meter/krona, i vårt fall (eller m2/kr)
Kvalitet som egen faktor eller absolut krav
2012-01-12 5 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009
Produktivitetsutveckling och styckkostnad
Produktivitet = produktivitetsutveckling?
– Förändringen av produktiviteten mellan två tidpunkter
– I absoluta termer eller i procent
– Delverksamheters produktivitetsutveckling kan viktas och adderas om man väljer procent som enhet
Styckkostnad (kr/m) = 1/produktiviteten (m/kr)
Styckkostnadsutvecklingen (%) = 1/produktivitetsutvecklingen (%)
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 6
Har andra myndigheter mätt produktivitet?
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 7
Prestationer och kostnader
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 8
Har trafikverken mätt sin produktivitet?
Vägverket redovisade, men bara till 2001, kurvor över underhåll
Sedan dess fragmentariskt, i tabellform eller i text
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 9
Produktivitetsdata (?)
2012-01-12 10 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009
Grundmetoden – ”Metod 1”
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 11
P = O1 P1 + O2 P2 + O3 P3 + O4 P4 O
Metod 2
Metoden bygger på att alla vägar och järnvägar består av standardkomponenter
– m3 berg, jord, grus + m2 asfalt + m2 bro + m spår osv.
• som TRV kan påverka i hög grad
– Natur (kupering, markens bärighet, tätbebyggelse, befintlig trafik)
• som TRV inte kan påverka på samma sätt
Variablerna tilldelas en vikt (kostnad per styck) som ska motsvara
– Riksgenomsnittskostnaden för vad förutsättningen kostar att hantera
Vikten kan beräknas med statistik eller genom att fråga experter
2012-01-12 12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009
Metod 2
Produktiviteten = Prestationen / kostnaden
Prestationen i kronor = Σ ( mängd × styckkostnad).
Kostnad = verkliga kostnaden
Omöjligt att ta hänsyn till allt
– Om expertbedömt: inkluderade variabler underskattar totalkostnaden
• eller belastas med ett pålägg för att motverka det (kalibrering uppåt)
– Om statistiskt: pålägget med automatiskt, men
• variabler kan kastas ut
• negativa vikter kan uppstå
Endogena kontra exogena faktorer
– T.ex. konjunktur och index i denna undersökning
2012-01-12 13 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009
Resultatet av metod 2
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 14
Hur räknade vi?
Låt oss anta bara två variabler (t.ex. m2 väg och m spår)
– Inte så precist (som 10) – men KIS (Keep-It-Simple)
– Antag att de kostar (bör kosta) enligt expertpanelen (genomsnitt)
• 1 000 kr/ m2 väg
• 5 000 kr/ m spår
– Antag att vi märker att TRVs totalkostnader är betydligt högre och att vi därför kalibrerar med faktor 2 till 2 000 resp 10 000 kronor
Enskilda projekts produktiviteter:
– P1 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000 verkliga kostnaden
– P2 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000 verkliga kostnaden
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 15
Produktivitet per projekt
1,0 är genomsnitt 2,0 är dubbelt så bra 0,5 är hälften så bra
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 16
Produktivitet per trafikverk och år
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 17
Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 18
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 19
y = -0,0575x + 116,4
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
3,50
4,00
4,50
5,00
2005 2005 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010
År (öppnat för trafik)
Produktivitet
Banprojekt
Vägprojekt
Linjär trend
Linjär (Projekt)
Nyttan med produktiviteten
Spelar det någon roll vad produktiviteten egentligen är?
– Skapar ett tävlingsmoment
– Öppnar för ny kunskap genom att nya analyser möjliggörs
2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 20
Region ID Entr. Form Ers.form Upph.form Anbud Fördyr. Prodtet
Norr väg 1 TE Fast Öppen 1 30 % 4,9
Norr väg 2 TE Fast Selektiv 3 40 % 5,4
Öst väg 9 GE Rörlig Selektiv 2 2 % 0,9
Norr jv 4 GE Rörlig Öppen 1 -5 % 1,0
Öst jv 7 GE Fast Förenklad 1 12 % 2,2
Öst jv 8 TE Bonus Förenklad 1 3 % 4,8