Download pdf - Studie av elektronikindustrin 2002–2011 som …...Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för

Studie av elektronikindustrin 2002–2011 som underlag till innovationsagenda SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE

GRUFMAN REJE, 2012

STOCKHOLM DEN 21 MARS 2013

ARBETSGRUPP

Leif Ljungqvist, Acreo Swedish ICTJan Y Andersson, Acreo Swedish ICTLouise Felldin, Acreo Swedish ICTMaria Månsson, Prevas, Branschorganisationen Svensk ElektronikLena Norder, Branschorganisationen Svensk ElektronikDag Andersson, Swerea IVFPierre-Yves Fonjallaz, PhotonicSweden Dag Jungenfeldt, ChalmersStaffan Norrga, KTHJerker Delsing, LTU

WWW.SMARTAREELEKTRONIKSYSTEM.SE

Sid1_2.indd 1 2013-12-03 09:06

Rev 1 2014-09-22

Denna rapport är en del av ”Smartare Elektroniksystem för

Sverige”, en forsknings- och innovationsagenda som arbetar

för ökad svensk konkurrenskraft, och för att elektroniksystem

ska bli ett strategiskt innovationsområde för svensk industri

med start våren 2014.

Vad vi här kallar ”smartare elektroniksystem” inkluderar smart

hårdvara av något slag, baserat på elektronik (kretskortbaserad

eller mikro-/nanoelektronik), fotonik, mikromekanik, kraftelek-

tronik, sensorer, höghastighetselektronik, inbyggda system

och kombinationer av dessa. Arbetet med agendan leds och

drivs av sju huvudsakliga samarbetspartners; Acreo Swedish

ICT, Branschorganisationen Svensk Elektronik, Chalmers tek-

niska högskola, Kungliga tekniska högskolan, PhotonicSweden,

Swerea IVF och Luleå tekniska universitet, i nära samverkan

med ett brett nätverk av branschföreträdare, forsknings-

institut, universitet och hundratals svenska företag.

En utmaning i arbetet har varit att elektronikindustrin är av

strategisk vikt men tämligen okänd. Elektroniken i sig är inte

synlig utan finns i underleverantörsledet till andra branscher

- i deras produkter, tjänster och/eller processer. Vi såg därför

tidigt ett behov av att synliggöra, definiera och analysera den

svenska elektronikindustrin, varför managementkonsultföretaget

Grufman Reje anlitades. Under hösten 2012 genomfördes en

total kartläggning av branschens storlek, förädlingsvärde och

utveckling över en 10-årsperiod. Det är denna omfattande

kartläggning, inklusive analyser och jämförelser med andra

branscher, som presenteras i denna rapport.

Mer om agendan finns att läsa på smartareelektroniksystem.se.

Acreo Swedish ICTBranschorganisationen Svensk ElektronikSwerea IVFPhotonicSwedenChalmers tekniska högskolaKungliga tekniska högskolanLuleå tekniska universitet

Stockholm 130901

FÖRORD

Sid1_2.indd 2 2013-12-03 09:06

GRUFMAN REJE MANAGEMENT 2 (30)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND ......................................................................................................................... 3

2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................... 3

3 METOD OCH GENOMFÖRANDE ........................................................................................ 4 3.1 SIMPLERMETODEN ......................................................................................................................... 4 3.2 METOD FÖR KARTLÄGGNING AV ELEKTRONIKINDUSTRIN OCH DESS VÄRDEKEDJA ............................... 7

4 ELEKTRONIKINDUSTRIN I SVERIGE ................................................................................ 9 4.1 BRANSCHEN SOM HELHET .............................................................................................................. 9 4.2 ELEKTRONIKINDUSTRINS INDELNING I UNDERGRUPPER .................................................................. 11 4.3 SLUTSATSER FÖR ELEKTRONIKINDUSTRIN ..................................................................................... 13 4.4 ELEKTRONIKINDUSTRIN FINNS I HELA SVERIGE .............................................................................. 14

5 ELEKTRONIKINDUSTRINS VÄRDEKEDJA ..................................................................... 16 5.1 FÖRETAG SOM ANVÄNDER ELEKTRONIK I SINA PRODUKTER ............................................................ 16 5.2 FÖRETAG SOM ÄR BEROENDE AV ELEKTRONIK I SIN TILLVERKNING/VERKSAMHET ............................. 17 5.3 JÄMFÖRELSE UTVECKLING ELEKTRONIK OCH VÄRDEKEDJAN 2002-2011 ........................................ 19 5.4 ANDEL SOM GRUPP 1-3 REPRESENTERAR ..................................................................................... 21 5.5 ANDEL SOM GRUPP 1-2 REPRESENTERAR ..................................................................................... 21

6 JÄMFÖRELSE MED ANDRA BRANSCHER ..................................................................... 22 6.1 VERKSTADSINDUSTRIN ................................................................................................................ 22 6.2 SKOG, TRÄ, PAPPER OCH MASSA ................................................................................................. 22 6.3 GRUVNÄRINGEN .......................................................................................................................... 23 6.4 TURISM ....................................................................................................................................... 23 6.5 ELEKTRONIKINDUSTRINS UTVECKLING MOT JÄMFÖRELSEBRANSCHERNA ......................................... 24

7 OBSERVATIONER ............................................................................................................. 25


1 BAKGRUND

Elektronikindustrin är en viktig men inte så synlig bransch. Många av de ingående företagen fungerar som underleverantörer till branscher som levererar direkt till slutkund och på så sätt är mer ”synliga”.

Grufman Reje management genomför näringslivsstudier med den s k Simplermetoden (se nedan under 3.1) som tar sin utgångspunkt i att visa på tillväxt och konkurrenskraft i den undersökta näringen eller branschen. Fokus i dessa studier är hur det går för de företag som levererar inom en viss näring. Med utgångspunkt i dessa analyser kan insatser göras för att stärka konkurrenskraften i den undersökta regionen, branschen, klustret etc.

Grufman Reje har tillsammans med Branschorganisationen Svensk Elektronik och medlemmarna i arbetsgruppen för innovationsagendan ”Smartare Elektroniksystem” diskuterat hur branschens ekonomiska position och betydelse kan åskådliggöras och kommuniceras. Denna rapport är resultatet av analysen.

2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR

Syftet med studien har varit att synliggöra elektronikindustrins position och utveckling tillsammans med andra närliggande branscher och att över tiden studera förändringar. Detta ska göras genom att:

• Fånga in och synliggöra elektronikindustrin i sin helhet• Dela upp elektronikindustrin i delbranscher och se deras inbördes styrkeförhållanden och

utvecklingen över tid (2002-2011).• Visa elektronikindustrins betydelse i olika näringslivskedjor, där elektronik är en väsentlig

del av vad som tillverkas eller väsentligen används i tillverkningen.• Visa utvecklingen av den ekonomiska konkurrenskraften samt tillväxten i förädlingsvärde,

antal anställda och antal företag.• Ge en geografisk bild av var elektronikindustrin finns• Jämföra elektronikindustrins utveckling med ett antal andra branscher i Sverige.


3 METOD OCH GENOMFÖRANDE

3.1 Simplermetoden Simpler™ är en metod som kan visa hur företag utvecklas med avseende på förädlingsvärde och effektivitet (konkurrenskraft). Simplermetoden bygger på förädlingsvärde och ställer de kostnader som åtgår för att producera detta i form av kapital och personal mot förädlingsvärdet.

Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för att bedöma effektivitet och konkurrenskraft i svenska och internationella företag. Se även boken Simpler management (Anders Grufman, Ekerlids förlag 2002).

Konkurrenskraft är ett begrepp som ofta används när vi talar om hur företag klarar sig på en marknad där det säljer sina varor eller tjänster. Simplermetoden inkluderar i begreppet ekonomisk konkurrenskraft inte bara detta utan också hur företaget klarar sig i kampen om insatsvaror, arbetskraft och kapital. Förädlingsvärdet (det företaget säljer minus inköpen) är ett mått på värdet av det företaget själv producerar. Produktionen görs med en mix av personal och kapital. Ett turismföretag har ofta stor andel personal medan ett kraftverk har stor andel kapital. Det är dessa resurser (personal och kapital) som inte bör kosta mer än värdet av själva produktionen (förädlingsvärdet).

I den bästa av världar räcker förädlingsvärdet till för att betala personalens löner och för att ge långivare och ägare en bra ersättning på insatt kapital. Om ett företag ligger precis på 1-1 linjen i Simplerdiagrammet har de anställda fått sina löner och långivarna och ägarna har fått en genomsnittlig avkastning. Ligger man innanför linjen mot origo (det gröna fältet) finns det ännu mer pengar över som t ex kan användas för tillväxt och investeringar. Ligger man utanför linjen (det gula fältet) räcker inte förädlingsvärdet till att betala aktieägarna en genomsnittlig avkastning efter det att personal och långivare har fått sin ersättning.


Ett företag placeras in i diagrammet med sina verkliga personalkostnader, men med kapitalkostnader som motsvarar marknadspriset på främmande och eget kapital, beräknat över ett antal konjunkturcykler. För främmande kapital handlar det om ”bankränta” (10-årig statsobligationsränta) och för eget kapital om ”bankränta plus 9%” vilket har varit en genomsnittlig avkastning. Som ägare vill vi ju normalt ha mer avkastning än vad ett bankkonto ger. På så sätt kan alla företag jämställas i effektivitetstermer, oavsett om de är personal- eller kapitalintensiva och oberoende av ägarkrav och finansieringslösningar. En god konkurrenskraft (innanför 1-1-linjen) ger goda tillväxtmöjligheter, medan en icke-konkurrenskraftig position behöver åtgärdas så att företaget rör sig inåt i riktning mot origo.

Ett företags förflyttning i Simplerdiagrammet mellan olika år beskriver alltså dess utveckling. Bilden nedan visar ett företag som rör sig från ett sämre till ett allt bättre läge under åren 1-4. Dessutom blir förädlingsvärdet (storleken) allt större. År 3 ligger företaget på 1-1 linjen d v s i en genomsnittligt konkurrenskraftig position. I nästa läge år 4 har företaget vuxit ytterligare. Detta år når företaget en mycket god konkurrenskraft, man har pengar kvar efter det att man betalat personalen och ersatt långivare och ägare på en marknadsmässig nivå. Denna överavkastning kan användas för investering och tillväxt.


Ett helt näringsliv kan åskådliggöras med Simplermetoden. I exemplet nedan ser vi alla aktiebolag i Västernorrlands län. Storleken på cirklarna motsvarar företagets förädlingsvärde. Vi ser att det finns många små företag som är personalintensiva och ligger innanför 1-1-linjen. Några ligger i ett läge ovanför den horisontella övre linjen, där går företagen med förlust. Utanför 1-1-linjen får ägarna inte full ersättning på insatt kapital, även om företaget kanske visar en vinst på sista raden. Ett företag kan hamna utanför linjen något eller några år om det t ex har gjort stora investeringar och ökat sitt kapital men ännu inte har hunnit få avkastning på investeringen. Positionen utanför linjen kan också vara tecken på att ett företag eller en bransch får problem och att marginalerna helt enkelt är för små för en hållbar ekonomisk utveckling.

Ofta finns tabellverk med till varje Simplerdiagram som kan användas för att tolka utvecklingen:

• Förädlingsvärdet är skillnaden mellan Omsättning (rad 2) och Inköp Varor/Tjänster (rad 3).

• Förädlingsgraden är förädlingsvärdet i procent av omsättningen.

• Personalkostnad är summan av löner och sociala avgifter • Kapitalkostnaden är den åsatta kostnaden enligt

beskrivning tidigare. • Personaleffektivitet = personalkostnad/förädlingsvärde • Kapitaleffektivitet = kapitalkostnad/förädlingsvärde • GRm-index visar hur långt från genomsnittlig

konkurrenskraft som näringen befinner sig. Ett värde över 1,00 betyder sämre än genomsnittet.

• Värdeavstånd är hur mycket i kronor som företagen över- eller underavkastar. Det beräknas som förädlingsvärdet × (1-GRm-index). Ett värdeavstånd på -1, 433 miljarder kr (MDKR) innebär att företagen tillsammans behöver avkasta 1, 433 MDKR mer för att bli lika konkurrenskraftiga som genomsnittet av det svenska näringslivet.

Elektronik 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 19 315 837 28 705 025 31 173 113 33 704 908 36 179 824 29 606 294 32 890 118 36 609 909Omsättning 92 518 262 115 388 148 116 692 430 143 469 689 142 499 676 122 228 731 137 579 657 153 521 843Inköp Varor/Tjänster 73 202 425 86 683 123 85 519 317 109 764 781 106 319 852 92 622 436 104 689 540 116 911 934Förädlingsgrad 20,9% 24,9% 26,7% 23,5% 25,4% 24,2% 23,9% 23,8%Personalkostnad (PK) 20 832 905 24 836 416 24 429 417 28 299 669 27 157 132 25 639 586 26 288 241 28 909 664Kapitalkostnad (KK) 5 262 574 5 301 463 5 936 236 7 321 065 7 016 214 6 571 990 6 659 032 6 523 048Förädlingskostnad (FK) 26 095 479 30 137 879 30 365 653 35 620 734 34 173 346 32 211 577 32 947 273 35 432 712Personaleffektivitet 1,08 0,87 0,78 0,84 0,75 0,87 0,80 0,79Kapitaleffektivitet 0,27 0,18 0,19 0,22 0,19 0,22 0,20 0,18GRm-index 1,35 1,05 0,97 1,06 0,94 1,09 1,00 0,97Värdeavstånd -6 779 642 -1 432 854 807 460 -1 915 826 2 006 478 -2 605 282 -57 156 1 177 197Antal anställda 44 613 46 229 46 298 48 931 48 298 44 788 45 049 48 684Antal Företag 2 423 2 761 3 084 3 221 3 236 3 266 3 283 3 643


3.2 Metod för kartläggning och definition av elektronikindustrin och dess värdekedja

1. En första definition av elektronikindustrin

Simplermetoden använder data från bolagsverket för aktiebolag, där företagets säte och branschkodning är styrande. Utgångspunkten för studien var därför att tillsammans med arbetsgruppen preliminärt definiera vilka SNI-koder som skulle anses ingå i elektronikindustrin. Urvalet inom ett antal SNI koder blev sedan justerat till bolag med 2 eller fler anställda. Bolag klassade som huvudkontor som bedöms tillhöra branschen och hade operativ verksamhet tillfördes branschen. Dessa SNI-koder framgår av bilaga 1.

Ett antal företag handplockades också till gruppen: Företag som arbetar med Embedded inom SNI 62010 Dataprogrammering samt företag ur medlemslistor från Branschorganisationen Svensk Elektronik, PhotonicSweden samt Nanoföretag. Detta skedde i samverkan med arbetsgruppen.

2. Kvalitetssäkring av företagen i elektronikindustrin

De företag som utifrån SNI skulle utgöra elektronikindustrin har kvalitetssäkrats enligt följande: Listan har rangordnades i fallande förädlingsvärde. De 1 000 företag med högst förädlingsvärde valdes ut. Det sammanlagda förädlingsvärdet motsvarar > 91% av det totala värdet för samtliga företag. Dessa 1 000 gicks igenom av representanter för arbetsgruppen. Vart och ett av dessa företag kontrollerades mot en affärsdatabas. I ett flertal fall befanns beskrivningen av verksamheten sådan att företaget fördes från elektronikindustrin till andra grupper i näringskedjan (företag som använder elektronik i sina produkter eller i tillverkningen). I vissa fall valde man att helt stryka företagen. För c:a 100 av företagen kontrollerades även bolagens hemsidor. På detta sätt minskades antalet i listan av 1 000 företag till 795 företag. Sammanlagt återstod det 3 643 företag som räknades in i elektronikindustrin. Bl. a. flyttades Ericsson från gruppen elektronik till grupp 2 som använder elektronik i sina produkter.

3. Indelning av elektronikindustrin och dess värdekedja. Indelningen gjordes i följande huvudgrupper:

• I Grupp 1 Elektronikindustrin som framställer elektroniksystem (3 643 st. 2011) ingår

en grupp SNI-koder samt följande handplockade företag: Företag som arbetar med embedded inom SNI 62010 Dataprogrammering. Företag ur medlemslistor från Svensk Elektronik, PhotonicSweden samt nanoföretag.

• I Grupp 2 Använder elektronik i sina produkter (7 735 st. 2011) ingår en grupp SNI-koder samt följande handplockade företag: Företag i 72110 (Bioteknisk FoU), 72190 (Annan naturvetenskaplig och teknisk FoU).

• I Grupp 3 Beroende av elektronik i sin tillverkning/verksamhet (14 884 st. 2011) ingår en grupp SNI-.koder,

För en utförlig lista på SNI-koder i studien, se bilaga 1.


4. Undergrupper inom elektronikindustrin, grupp 1, och dess värdekedja.

För att dela in grupperna vidare i analysen har följande gjorts: Elektronikindustrin ( grupp 1) är indelad i:

• Tillverkande företag (15 SNI-koder) • Konsulter inom elektronik (2 SNI-koder) • Distributörer inom elektronik (4 SNI-koder).

Indelning av grupp 2 (i Produkter) och 3 (i Tillverkning) delas vardera in i:

• Life science/med tech • Automotive • Military/security • Telekom • Energi • Automation/produktion • Forskning • Transport • Installation • Reparation • Tjänster/media

5. Val av jämförelsebranscher för utvecklingen:

• Som jämförelsebranscher valdes: • Verkstadsindustri, SNI 24-33. Skog • Trä, Papper och Massa, SNI 2, 16-17 • Gruvnäring SNI 7-8. • Turism, enligt definition från Grufman Rejes rapport till Tillväxtverket. Inkluderar förutom

Hotell, Restauranger och Sport/Nöjesanläggningar även persontransporter och vissa utvalda handelsplatser som utgör besöksmål.

6. Anskaffning och kvalitetssäkring av data.

För de valda grupperna av företag inskaffades bolagsdata från Bolagsverket. Ingående data kvalitetssäkrades genom att studera de företag som har störst påverkan på de olika grupperna. Eventuella avvikare analyserades genom att jämföra med företagets årsredovisning och i förekommande fall rättades data att stämma med årsredovisningen.


4 ELEKTRONIKINDUSTRIN (GRUPP 1) I SVERIGE

4.1 Branschen som helhet De 3 643 företag som anses tillhöra elektronikindustrin grupp 1 enligt metodbe-skrivningen ovan illustreras här vart och ett i ett Simplerdiagram för år 2011.

Simplerdiagrammet nedan gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen. Vi ser att såväl 2002 (IT-kraschen) som 2009 (finanskrisen) var svaga år för elektronikindustrin men att 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant. Under åren 2007-2011 har branschen sammanagt underavkastat 1 400 MSEK, men då måste man notera att under 2007 skrev Flextronics ner värdet på sina dotterbolag med ca 3 000 MSEK.

Elektronik / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 19 315 837 28 705 025 31 173 113 36 179 824 29 606 294 32 890 118 36 609 909Omsättning 92 518 262 115 388 148 116 692 430 142 499 676 122 228 731 137 579 657 153 521 843Inköp Varor/Tjänster 73 202 425 86 683 123 85 519 317 106 319 852 92 622 436 104 689 540 116 911 934Förädlingsgrad 20,9% 24,9% 26,7% 25,4% 24,2% 23,9% 23,8%Personalkostnad (PK) 20 832 905 24 836 416 24 429 417 27 157 132 25 639 586 26 288 241 28 909 664Kapitalkostnad (KK) 5 262 574 5 301 463 5 936 236 7 016 214 6 571 990 6 659 032 6 523 048Förädlingskostnad (FK) 26 095 479 30 137 879 30 365 653 34 173 346 32 211 577 32 947 273 35 432 712Personaleffektivitet 1,08 0,87 0,78 0,75 0,87 0,80 0,79Kapitaleffektivitet 0,27 0,18 0,19 0,19 0,22 0,20 0,18GRm-index 1,35 1,05 0,97 0,94 1,09 1,00 0,97Värdeavstånd -6 779 642 -1 432 854 807 460 2 006 478 -2 605 282 -57 156 1 177 197Antal anställda 44 613 46 229 46 298 48 298 44 788 45 049 48 684Antal Företag 2 423 2 761 3 084 3 236 3 266 3 283 3 643






Simplerdiagrammet på nästa sida gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen.

Vi ser att år 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant, men kan också notera att 2002 (IT-kraschen) och 2009 (fi nanskrisen) var svaga år även för elektronikindustrin.


Listan nedan visar vilka som är de största elektronikföretagen (grupp 1) räknat i förädlingsvärde och omsättning, år 2011.

Graferna nedan visar tillväxten inom elektronikindustrin (grupp 1) vilken har varit 90% 2002 till 2011, nästan en fördubbling av näringens samlade förädlingsvärde. Sysselsättningen har vuxit med 9% under samma period. (i TSEK)

Företagsnamn Förädlingsvärde (FV) OmsättningPersonal-

effektivitetKapital-

effektivitet GRm-index VärdeavståndAntal

anställda

FLIR Systems Aktiebolag 636 697 1 307 861 0,49 0,10 0,59 260 800 394Semcon Caran AB 604 720 987 391 0,98 0,03 1,00 -1 954 1 011Schneider Electric Buildings AB 599 268 1 043 272 0,33 0,22 0,54 274 605 276ÅF-Technology AB 577 809 890 993 0,83 0,03 0,86 81 660 699Rosemount Tank Radar AB 504 962 1 113 698 0,41 0,20 0,62 193 753 307Ascom (Sweden) AB 493 812 990 706 0,61 0,10 0,70 145 694 396SAFT Aktiebolag 417 130 1 107 238 0,56 0,18 0,73 110 648 470Saab Training Systems Aktiebolag 414 455 960 859 0,53 0,04 0,57 177 755 348RUAG Space AB 403 627 691 409 0,78 0,11 0,89 44 714 371Sectra Medical Systems AB 396 850 221 653 0,22 0,11 0,33 266 149 122Nexans Sweden AB 381 536 2 381 384 0,71 0,15 0,85 55 466 498Flextronics International Sweden AB 355 080 738 675 0,76 1,21 1,96 -342 090 503Enics Sweden AB 334 549 1 173 346 0,80 0,05 0,85 50 302 629Transmode Systems AB 320 300 917 700 0,48 0,11 0,59 130 419 181ASSA ABLOY Entrance Systems AB 318 822 1 126 050 0,23 0,81 1,04 -12 878 57HemoCue Aktiebolag 317 617 569 179 0,63 0,08 0,71 93 663 303Prevas Aktiebolag 316 944 494 750 0,89 0,04 0,93 20 860 353Arrow Nordic Components AB 290 360 19 533 140 0,19 0,75 0,94 17 435 84Arrow Components Sweden AB 289 410 6 670 378 0,29 0,39 0,68 92 922 125Schneider Electric Sverige AB 285 383 1 976 146 1,10 0,11 1,21 -60 178 356Foss Analytical AB 262 123 636 830 0,35 0,08 0,44 147 560 182Aastra Telecom Sweden AB 242 756 731 278 0,94 0,05 0,99 2 746 184Elfa Distrelec AB 227 650 883 066 0,53 0,13 0,67 76 024 222Stoneridge Electronics AB 225 433 824 504 0,90 0,16 1,06 -13 835 288Würth Svenska Aktiebolag 223 807 563 321 0,90 0,05 0,96 9 600 343SiteTel Sweden AB 218 756 1 354 786 0,41 0,37 0,78 48 604 132MYDATA automation AB 191 019 681 189 0,44 0,14 0,58 80 429 107Epsilon Utvecklingscentrum Mälardalen AB 190 319 484 119 0,81 0,03 0,85 29 242 221HiQ Göteborg AB 189 455 267 479 0,79 0,03 0,81 35 529 207Xelex AB 171 658 220 900 0,47 0,25 0,72 48 066 68


Listan nedan visar vilka som är de största elektronikföretagen (grupp 1) räknat i förädlingsvärde och omsättning, år 2011.

Graferna nedan visar tillväxten inom elektronikindustrin (grupp 1) vilken har varit 90% 2002 till 2011, nästan en fördubbling av näringens samlade förädlingsvärde. Sysselsättningen har vuxit med 9% under samma period. (i TSEK)

Företagsnamn Förädlingsvärde (FV) OmsättningPersonal-

effektivitetKapital-

effektivitet GRm-index VärdeavståndAntal

anställda

FLIR Systems Aktiebolag 636 697 1 307 861 0,49 0,10 0,59 260 800 394Semcon Caran AB 604 720 987 391 0,98 0,03 1,00 -1 954 1 011Schneider Electric Buildings AB 599 268 1 043 272 0,33 0,22 0,54 274 605 276ÅF-Technology AB 577 809 890 993 0,83 0,03 0,86 81 660 699Rosemount Tank Radar AB 504 962 1 113 698 0,41 0,20 0,62 193 753 307Ascom (Sweden) AB 493 812 990 706 0,61 0,10 0,70 145 694 396SAFT Aktiebolag 417 130 1 107 238 0,56 0,18 0,73 110 648 470Saab Training Systems Aktiebolag 414 455 960 859 0,53 0,04 0,57 177 755 348RUAG Space AB 403 627 691 409 0,78 0,11 0,89 44 714 371Sectra Medical Systems AB 396 850 221 653 0,22 0,11 0,33 266 149 122Nexans Sweden AB 381 536 2 381 384 0,71 0,15 0,85 55 466 498Flextronics International Sweden AB 355 080 738 675 0,76 1,21 1,96 -342 090 503Enics Sweden AB 334 549 1 173 346 0,80 0,05 0,85 50 302 629Transmode Systems AB 320 300 917 700 0,48 0,11 0,59 130 419 181ASSA ABLOY Entrance Systems AB 318 822 1 126 050 0,23 0,81 1,04 -12 878 57HemoCue Aktiebolag 317 617 569 179 0,63 0,08 0,71 93 663 303Prevas Aktiebolag 316 944 494 750 0,89 0,04 0,93 20 860 353Arrow Nordic Components AB 290 360 19 533 140 0,19 0,75 0,94 17 435 84Arrow Components Sweden AB 289 410 6 670 378 0,29 0,39 0,68 92 922 125Schneider Electric Sverige AB 285 383 1 976 146 1,10 0,11 1,21 -60 178 356Foss Analytical AB 262 123 636 830 0,35 0,08 0,44 147 560 182Aastra Telecom Sweden AB 242 756 731 278 0,94 0,05 0,99 2 746 184Elfa Distrelec AB 227 650 883 066 0,53 0,13 0,67 76 024 222Stoneridge Electronics AB 225 433 824 504 0,90 0,16 1,06 -13 835 288Würth Svenska Aktiebolag 223 807 563 321 0,90 0,05 0,96 9 600 343SiteTel Sweden AB 218 756 1 354 786 0,41 0,37 0,78 48 604 132MYDATA automation AB 191 019 681 189 0,44 0,14 0,58 80 429 107Epsilon Utvecklingscentrum Mälardalen AB 190 319 484 119 0,81 0,03 0,85 29 242 221HiQ Göteborg AB 189 455 267 479 0,79 0,03 0,81 35 529 207Xelex AB 171 658 220 900 0,47 0,25 0,72 48 066 68






Sammantaget har elektronikföretagen (grupp 1) ökat i tillväxt och effektivitet.

Omsättningen har ökat från 92,5 miljarder kr 2002 till 153.5 miljarder kr 2011.

Förädlingsvärdet har under samma tid ökat från 19,3 miljarder kr till 36,6, miljarder kr 2011.


4.2 Elektronikindustrins (grupp 1) indelning i undergrupper 2010 var det distributörer inom elektronik som hade bäst konkurrenskraft medan konsulter låg något svagt. Tillverkning hade något bättre än medelgod konkurrenskraft. 2011 går distributörer inom elektronik starkt medan tillverkning och konsulter endast har medelgod konkurrenskraft.

4.2.1 Tillverkande företag

Elektroniktillverkning har haft medelgoda år 2010-2011 men drabbades hårt under IT- och finanskrisen. Elektroniktillverkning underavkastar alla år utom 2010.

Tillverkning / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 7 618 609 12 622 763 13 140 405 14 439 964 11 917 791 14 691 160 14 904 549Omsättning 35 199 232 46 886 116 50 514 278 53 553 175 45 540 916 49 569 377 51 691 312Inköp Varor/Tjänster 27 580 623 34 263 353 37 373 873 39 113 211 33 623 125 34 878 217 36 786 763Förädlingsgrad 21,6% 26,9% 26,0% 27,0% 26,2% 29,6% 28,8%Personalkostnad (PK) 9 355 042 10 872 744 10 430 069 11 169 836 10 617 469 10 833 700 11 469 297Kapitalkostnad (KK) 2 319 162 2 344 772 3 215 502 3 440 246 3 452 751 3 639 410 3 445 462Förädlingskostnad (FK) 11 674 204 13 217 516 13 645 571 14 610 082 14 070 220 14 473 110 14 914 758Personaleffektivitet 1,23 0,86 0,79 0,77 0,89 0,74 0,77Kapitaleffektivitet 0,30 0,19 0,24 0,24 0,29 0,25 0,23GRm-index 1,53 1,05 1,04 1,01 1,18 0,99 1,00Värdeavstånd -4 055 595 -594 753 -505 166 -170 118 -2 152 429 218 050 -10 210Antal anställda 21 391 20 812 21 117 21 113 19 571 19 248 20 251Antal Företag 572 648 699 729 741 741 763


4.2.2 Konsulter

Elektronikkonsulter har utvecklats väl 2011 och har haft en bättre situation än de tillverkande företagen under IT- och finanskriserna.

4.2.3 Distributörer

Distributörer inom elektronik har haft goda år sedan 2006 och ligger på mycket god konkurrenskraft förutom 2009.

Konsulter / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 5 865 881 7 738 145 9 998 044 11 526 091 9 797 097 9 598 187 11 790 649Omsättning 13 168 126 16 636 642 20 338 691 28 869 188 23 897 291 21 333 300 25 374 688Inköp Varor/Tjänster 7 302 245 8 898 497 10 340 647 17 343 097 14 100 193 11 735 114 13 584 039Förädlingsgrad 44,5% 46,5% 49,2% 39,9% 41,0% 45,0% 46,5%Personalkostnad (PK) 5 428 820 6 515 252 7 783 751 9 519 495 8 852 172 9 043 891 10 458 484Kapitalkostnad (KK) 937 127 1 027 000 1 281 547 1 584 008 1 296 421 1 209 331 1 278 092Förädlingskostnad (FK) 6 365 947 7 542 252 9 065 298 11 103 503 10 148 593 10 253 221 11 736 577Personaleffektivitet 0,93 0,84 0,78 0,83 0,90 0,94 0,89Kapitaleffektivitet 0,16 0,13 0,13 0,14 0,13 0,13 0,11GRm-index 1,09 0,97 0,91 0,96 1,04 1,07 1,00Värdeavstånd -500 066 195 893 932 746 422 588 -351 496 -655 035 54 072Antal anställda 11 534 12 627 14 740 16 677 15 107 15 497 17 650Antal Företag 1 198 1 373 1 576 1 681 1 705 1 751 2 041

Distributörer / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 5 831 347 8 344 117 8 034 664 10 213 769 7 891 406 8 600 771 9 914 711Omsättning 44 150 904 51 865 390 45 839 461 60 077 313 52 790 524 66 676 980 76 455 843Inköp Varor/Tjänster 38 319 557 43 521 273 37 804 797 49 863 544 44 899 118 58 076 209 66 541 132Förädlingsgrad 13,2% 16,1% 17,5% 17,0% 14,9% 12,9% 13,0%Personalkostnad (PK) 6 049 043 7 448 420 6 215 597 6 467 801 6 169 945 6 410 651 6 981 882Kapitalkostnad (KK) 2 006 286 1 929 691 1 439 186 1 991 959 1 822 819 1 810 291 1 799 494Förädlingskostnad (FK) 8 055 329 9 378 111 7 654 783 8 459 760 7 992 764 8 220 942 8 781 377Personaleffektivitet 1,04 0,89 0,77 0,63 0,78 0,75 0,70Kapitaleffektivitet 0,34 0,23 0,18 0,20 0,23 0,21 0,18GRm-index 1,38 1,12 0,95 0,83 1,01 0,96 0,89Värdeavstånd -2 223 982 -1 033 994 379 881 1 754 009 -101 358 379 829 1 133 334Antal anställda 11 688 12 790 10 441 10 508 10 110 10 305 10 782Antal Företag 653 740 809 826 820 791 839


4.3 Slutsatser för Elektronikindustrin (grupp 1) När det gäller tillväxt i förädlingsvärde (FV) är det konsult och tillverkningsdelen av elektronikindustrin grupp 1 som har vuxit mest och distributörer minst. Man ser tydligt hur finanskrisen 2009 påverkade tillväxten. (i TSEK)

Sysselsättningen har utvecklats så att konsultsidan ökat stadigt medan tillverkning och distributörer minskar något.


4.4 Elektronikindustrin finns i hela Sverige Kartläggningen visar att elektronikindustrin grupp 1 (företag som framställer elektroniksystem) finns spridd över hela landet.

Elektronikindustrin (grupp 1) i norra Sverige per län

• Visar samlat förädlingsvärde (storlek på cirkel) inom elektronikindustrin där det finns minst 100 MSEK inom dessa SNI-koder i länet

• Visar alla aktiebolag med säte i länet (d v s materialet är inte uppdelat på arbetsställen).

Konkurrenskraft god medel svag


Elektronikindustrin (grupp 1) i södra Sverige per län

• Visar samlat förädlingsvärde (storlek på cirkel) inom elektronikindustrin där det finns minst 100 MSEK inom dessa SNI-koder i länet

• Visar alla aktiebolag med säte i länet (d v s materialet är inte uppdelat på arbetsställen).

• Konkurrenskraft god medel svag


5 ELEKTRONIKINDUSTRINS VÄRDEKEDJA

5.1 Företag som använder elektronik i sina produkter

Diagram och tabell visar god konkurrenskraft för företag som använder elektronik i sina produkter utom under åren 2002 och 2009.

Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sina produkter är god 2002-2011 (+148%)

Sysselsättningen har vuxit med 26% under samma period.

i Produkter / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 83 560 417 149 697 596 185 934 992 218 993 518 167 157 670 207 264 284 207 627 528Omsättning 514 535 670 639 522 719 776 044 969 966 485 879 739 815 905 804 977 761 886 796 401Inköp Varor/Tjänster 430 975 253 489 825 123 590 109 977 747 492 361 572 658 235 597 713 477 679 168 873Förädlingsgrad 16,2% 23,4% 24,0% 22,7% 22,6% 25,7% 23,4%Personalkostnad (PK) 90 433 428 103 459 120 117 975 492 153 143 030 139 411 085 142 131 947 150 738 279Kapitalkostnad (KK) 31 695 892 34 911 018 36 954 931 47 070 959 42 918 362 45 612 213 43 377 778Förädlingskostnad (FK) 122 129 320 138 370 138 154 930 423 200 213 989 182 329 447 187 744 160 194 116 057Personaleffektivitet 1,08 0,69 0,63 0,70 0,83 0,69 0,73Kapitaleffektivitet 0,38 0,23 0,20 0,21 0,26 0,22 0,21GRm-index 1,46 0,92 0,83 0,91 1,09 0,91 0,93Värdeavstånd -38 568 903 11 327 458 31 004 569 18 779 529 -15 171 777 19 520 124 13 511 471Antal anställda 199 286 225 697 252 351 261 342 248 380 243 698 250 753Antal Företag 5 295 5 983 6 500 6 883 7 010 7 209 7 735


5.1.1 Undergrupperna i grupp 2

I gruppen företag som använder elektronik i sina produkter, 2011, är det Telekom som har en betydligt svagare position. Detta beror mest på utvecklingen för Sony Mobile.

5.2 Företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning/verksamhet

Allt bättre konkurrenskraft för företag som är beroende av elektronik i tillverkningen.

i Tillverkning / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 240 098 149 291 008 479 364 386 470 415 730 934 384 778 383 452 961 429 447 431 336Omsättning 783 891 575 957 698 410 1 185 283 292 1 322 632 918 1 237 361 054 1 371 077 546 1 471 328 422Inköp Varor/Tjänster 543 793 426 666 689 931 820 896 822 906 901 984 852 582 671 918 116 117 1 023 897 086Förädlingsgrad 30,6% 30,4% 30,7% 31,4% 31,1% 33,0% 30,4%Personalkostnad (PK) 144 405 158 168 371 499 187 981 776 216 898 090 219 239 144 224 460 071 243 432 891Kapitalkostnad (KK) 106 999 181 118 754 653 127 685 022 149 686 352 149 182 600 146 231 948 146 486 278Förädlingskostnad (FK) 251 404 339 287 126 152 315 666 798 366 584 442 368 421 744 370 692 019 389 919 169Personaleffektivitet 0,60 0,58 0,52 0,52 0,57 0,50 0,54Kapitaleffektivitet 0,45 0,41 0,35 0,36 0,39 0,32 0,33GRm-index 1,05 0,99 0,87 0,88 0,96 0,82 0,87Värdeavstånd -11 306 190 3 882 327 48 719 672 49 146 492 16 356 639 82 269 410 57 512 167Antal anställda 308 482 338 134 360 158 381 127 372 024 375 857 394 785Antal Företag 9 552 10 753 11 729 12 697 12 981 13 473 14 884


Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sin tillverkning är ganska god 2002-2011 (+86%)

Sysselsättningen har vuxit med 28% under samma period.

5.2.1 Undergrupperna i grupp 3

I gruppen företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning, 2011, ser vi något svagare positioner för Transport och Installation.


5.3 Jämförelse utveckling Elektronik och värdekedjan 2002-2011

2002 innebar en svag position för både elektronikframställare och företag som använder elektronik i sina produkter. Företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning behöll en god konkurrenskraft.

2004 innebar en bättre position för alla tre grupperna av företag i värdekedjan. Elektronikföretagen samt de som använder elektronik i sina produkter har en mycket förbättrad position.

2008 var ett år med god konkurrenskraft för alla tre grupperna av företag i värdekedjan.


2009 (finanskrisen) innebar en försvagad konkurrenskraft för alla grupperna. Endast företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning ligger innanför linjen.

2010 var ett år med mycket god konkurrenskraft för företag som använder elektronik i sina produkter eller i tillverkning. Den elektronikframställande industrin (grupp 1) hade också bra konkurrenskraft men inte lika bra.

2011 har alla tre grupperna av företag gynnsamma konkurrenskraftslägen.


5.4 Andel som grupp 1-3 representerar Den andel som grupp 1-3 representerar av det totala förädlingsvärdet/BNP samt antal anställda som andel av Näringslivet samt Sverige. FV/BNP Sysselsatta

Av Näringslivets Förädlingsvärde resp. Sysselsatta

Av Sveriges Förädlingsvärde (BNP) resp. Sysselsatta

Näringslivets FV 2012: 2 431 MDKR. Sveriges BNP 2012: 3 500 MDKR. BNP är högre då detta inkluderar bl.a. förädlingsvärdet (FV) i Stat och Kommun.

5.5 Andel som grupp 1-2 representerar Den andel som grupp 1-2 representerar av det totala förädlingsvärdet/BNP samt antal anställda som andel av Näringslivet samt Sverige. FV/BNP Sysselsatta

Av Näringslivets Förädlingsvärde resp. Sysselsatta

Av Sveriges Förädlingsvärde (BNP) resp. Sysselsatta


6 JÄMFÖRELSE MED ANDRA BRANSCHER

6.1 Verkstadsindustrin

Den samlade verkstadsindustrin i Sverige hade svaga år 2002 och 2009. Annars är positionen god. Verkstadsindustrin i Sverige växte 115% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011.

Antalet anställda växte med 17% under samma period.

6.2 Skog, Trä, Papper och Massa

Skog, trä och papper i Sverige har haft en position kring konkurrenskraftslinjen, 2011 ligger näringen strax utanför linjen. Skog, papper och trä i Sverige växte 25% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011. Antalet anställda växte med 15% under samma period.

Verkstad / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 117 081 297 194 282 951 227 995 098 269 313 818 199 115 981 244 149 568 252 304 887Omsättning 660 111 567 784 855 742 927 363 419 1 140 391 620 855 767 537 977 739 580 1 102 897 264Inköp Varor/Tjänster 543 030 270 590 572 791 699 368 321 871 077 802 656 651 556 733 590 012 850 592 377Förädlingsgrad 17,7% 24,8% 24,6% 23,6% 23,3% 25,0% 22,9%Personalkostnad (PK) 120 181 633 135 870 043 150 541 021 191 607 816 168 362 781 172 919 727 187 221 365Kapitalkostnad (KK) 41 870 997 44 034 304 45 490 170 56 278 627 51 922 276 55 073 185 52 709 503Förädlingskostnad (FK) 162 052 630 179 904 347 196 031 191 247 886 443 220 285 057 227 992 912 239 930 868Personaleffektivitet 1,03 0,70 0,66 0,71 0,85 0,71 0,74Kapitaleffektivitet 0,36 0,23 0,20 0,21 0,26 0,23 0,21GRm-index 1,38 0,93 0,86 0,92 1,11 0,93 0,95Värdeavstånd -44 971 333 14 378 604 31 963 907 21 427 375 -21 169 076 16 156 656 12 374 019Antal anställda 283 953 299 440 320 242 350 847 318 846 316 490 331 797Antal Företag 8 204 9 172 9 651 9 928 9 991 10 121 10 343

Skog / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 39 592 060 42 022 258 54 155 445 49 538 151 43 655 725 50 963 902 49 370 340Omsättning 149 807 074 175 475 984 218 326 349 231 170 685 218 156 347 239 400 623 245 304 014Inköp Varor/Tjänster 110 215 014 133 453 726 164 170 904 181 632 534 174 500 622 188 436 721 195 933 674Förädlingsgrad 26,4% 23,9% 24,8% 21,4% 20,0% 21,3% 20,1%Personalkostnad (PK) 22 698 950 26 385 358 29 282 404 31 700 898 30 477 006 31 709 709 33 294 654Kapitalkostnad (KK) 16 584 777 17 975 969 18 615 277 18 600 491 16 930 425 16 706 431 16 124 952Förädlingskostnad (FK) 39 283 727 44 361 327 47 897 681 50 301 389 47 407 431 48 416 140 49 419 606Personaleffektivitet 0,57 0,63 0,54 0,64 0,70 0,62 0,67Kapitaleffektivitet 0,42 0,43 0,34 0,38 0,39 0,33 0,33GRm-index 0,99 1,06 0,88 1,02 1,09 0,95 1,00Värdeavstånd 308 333 -2 339 069 6 257 764 -763 238 -3 751 706 2 547 762 -49 266Antal anställda 56 071 63 497 65 414 66 808 62 928 63 945 64 615Antal Företag 2 233 2 533 2 749 2 867 2 927 2 994 3 144


6.3 Gruvnäringen

Gruvnäringen har en mycket god position 2011. Gruvnäringen växte 409% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011. Antalet anställda har ökat med 26% under samma period.

6.4 Turism

Turism har en icke konkurrenskraftig position alla år.

Gruvnäring / i TSEK 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011Förädlingsvärde (FV) 5 097 386 7 128 044 19 087 947 17 684 071 10 008 556 23 780 823 25 955 215Omsättning 15 622 049 21 921 110 27 057 618 35 196 764 24 235 655 45 217 734 49 868 811Inköp Varor/Tjänster 10 524 663 14 793 066 7 969 671 17 512 693 14 227 099 21 436 911 23 913 596Förädlingsgrad 32,6% 32,5% 70,5% 50,2% 41,3% 52,6% 52,0%Personalkostnad (PK) 3 051 528 3 322 429 4 122 769 4 607 142 4 618 698 5 163 297 5 722 810Kapitalkostnad (KK) 2 317 680 3 106 522 4 814 798 6 012 598 5 359 536 6 510 926 7 102 944Förädlingskostnad (FK) 5 369 208 6 428 951 8 937 567 10 619 740 9 978 234 11 674 223 12 825 754Personaleffektivitet 0,60 0,47 0,22 0,26 0,46 0,22 0,22Kapitaleffektivitet 0,45 0,44 0,25 0,34 0,54 0,27 0,27GRm-index 1,05 0,90 0,47 0,60 1,00 0,49 0,49Värdeavstånd -271 822 699 093 10 150 380 7 064 331 30 322 12 106 600 13 129 461Antal anställda 6 727 6 975 7 745 8 131 7 784 8 071 8 455Antal Företag 184 187 199 214 206 208 208

Turism / i TSEK 2004 2006 2008 2009 2010Förädlingsvärde (FV) 48 521 303 56 437 558 68 269 912 69 578 989 71 508 078Omsättning 163 295 581 183 633 816 215 767 781 211 414 585 219 789 634Inköp Varor/Tjänster 114 774 278 127 196 258 147 497 869 141 835 596 148 281 556Förädlingsgrad 29,7% 30,7% 31,6% 32,9% 32,5%Personalkostnad (PK) 44 451 791 47 772 625 57 222 378 59 831 162 60 508 640Kapitalkostnad (KK) 9 164 175 11 348 062 14 423 295 13 498 064 12 674 662Förädlingskostnad (FK) 53 615 967 59 120 687 71 645 673 73 329 226 73 183 302Personaleffektivitet 0,92 0,85 0,84 0,86 0,85Kapitaleffektivitet 0,19 0,20 0,21 0,19 0,18GRm-index 1,10 1,05 1,05 1,05 1,02Värdeavstånd -5 094 663 -2 683 129 -3 375 761 -3 750 237 -1 675 224Antal anställda 125 645 137 176 152 540 155 784 155 364


6.5 Elektronikindustrins utveckling mot jämförelsebranscherna

Tillväxten i förädlingsvärde är i särklass störst inom gruvnäringen. Elektronik (grupp 1) och Turism växer ungefär lika fort. 2011 hade Elektronik ett förädlingsvärde på 36 610 MSEK, Gruv 25 955 MSEK, Verkstad 215 695 MSEK, Skog 49 370 MSEK och Turism 71 508 MSEK (år 2010)

Sysselsättningen har ökat mest inom Gruv och Turism. 2011 hade Turism ca 155 000 sysselsatta, Elektronik 49 000, Verkstad 283 000, Skog 65 000 och Gruv 8 500 sysselsatta.


7 OBSERVATIONER

Elektronikindustrin grupp 1 (framställning av elektroniksystem) är en växande bransch både i förädlingsvärde och i antal anställda, även om antalet anställda endast har en svag tillväxt.

Elektronikindustrin grupp 1 har påverkats kraftigt av IT-krisen 2002 samt finanskrisen 2009, dock har industrin återhämtat sig snabbt och 2011 är det bästa året mätt i storlek på förädlingsvärde och det näst bästa året avseende konkurrenskraft.

Av undergrupperna är det endast konsulter som växer i antalet anställda, dock växer alla tre undergrupper i förädlingsvärde. Detta kan tyda på en långsam strukturomvandling där gruppen konsulter blir allt viktigare. Man kan dock fråga sig hur denna tillväxtgrupp skulle utvecklas om det inte fanns några tillverkare lokalt i Sverige.

Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sina produkter är god 2002-2011 (+148%) och sysselsättningen har vuxit med 26% under samma period. Bland delbranscherna som använder elektronik i sina produkter, 2011, är det Telekom som har en betydligt svagare position.

Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sin tillverkning är ganska god 2002-2011 (+86%). Sysselsättningen har vuxit med 28% under samma period. Bland delbranscherna som är beroende av elektronik i sin tillverkning, 2011, ser vi något svagare positioner för Transport och Installation.

Sammantaget står grupp 1-2 för 10% av det samlade förädlingsvärdet i Sveriges näringsliv och 10% av sysselsättningen. När vi jämför med andra branscher är tillväxten i förädlingsvärde i särklass störst inom gruvnäringen. Elektronik och Turism växer ungefär lika fort.


Bilaga 1 SNI-kodsurval för Grupp 1, 2 och 3

Grupp 1, Elektronikindustrin som framställer elektroniksystem: SNI

2007 Benämning 23430 Tillverkning av keramiska isolatorer o.d. 26110 Tillverkning av elektroniska komponenter 26120 Tillverkning av kretskort 26200 Tillverkning av datorer och kringutrustning 26300 Tillverkning av kommunikationsutrustning 26400 Tillverkning av hemelektronik 26510 Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 26700 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning 26800 Tillverkning av magnetiska och optiska medier 27110 Tillverkning av elmotorer, generatorer och tranformatorer 27200 Batteri- och ackumulatortillverkning 27310 Tillverkning av optiska fiberkablar 27320 Tillverkning av andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar 27330 Tillverkning av kabeltillbehör 29310 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 46434 Partihandel med elartiklar 46521 Partihandel med elektronikkomponenter 46522 Partihandel med teleprodukter 46691 Partihandel med mät- och precisionsinstrument 71122 Teknisk konsultverksamhet inom industriteknik 71123 Teknisk konsultverksamhet inom elteknik


Grupp 2, Använder elektronik i sina produkter: SNI

2007 Benämning 25400 Tillverkning av vapen och ammunition 26520 Urtillverkning 26600 Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning 27120 Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 27400 Tillverkning av belysningsarmatur 27510 Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner 27900 Tillverkning av annan elapparatur 28110 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 28120 Tillverkning av fluidteknisk utrustning 28130 Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 28140 Tillverkning av andra kranar och ventiler 28210 Tillverkning av ugnar och brännare 28220 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 28230 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning) 28240 Tillverkning av motordrivna handverktyg 28250 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 28290 Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 28300 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner 28410 Tillverkning av verktygsmaskiner för metallbearbetning 28490 Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 28910 Tillverkning av maskiner för metallurgi 28920 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 28930 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror 28940 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror 28950 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp 28960 Tillverkning av maskiner för gummi och plast 28990 Tillverkning av övriga specialmaskiner 29101 Tillverkning av personbilar och andra lätta motorfordon 29102 Tillverkning av lastbilar och andra tunga motorfordon 29200 Tillverkning av karosserier för motorfordon tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 30110 Byggande av fartyg och flytande materiel 30200 Tillverkning av rälsfordon (även signalutrustning för trafik eller säkerhet) 30300 Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d. 30400 Tillverkning av militära stridsfordon 30910 Tillverkning av motorcyklar 32501 Tillverkning av medicinska och dentala instrument och tillbehör 33120 Reparation av maskiner (ej egentillverkade) 33130 Reparation av elektronisk och optisk utrustning 33140 Reparation av elapparatur 33160 Reparation och underhåll av luftfartyg och rymdfarkoster 33170 Reparation och underhåll av andra transportmedel 33200 Installation av industrimaskiner och utrustning 43210 Elinstallationer 43222 Ventilationsarbeten 43223 Kyl- och frysinstallationsarbeten 45203 Installationer och reparationer av elsystem till motorfordon utom motorcyklar 71200 Teknisk provning och analys 80200 Säkerhetssystemtjänster


Grupp 3, Beroende av elektronik i sin tillverkning SNI

2007 Benämning 7100 Järnmalmsutvinning 7210 Utvinning av uran- och toriummalm 7290 Utvinning av annan malm

10320 Juice- och safttillverkning 10410 Framställning av oljor och fetter 10420 Matfettstillverkning 10511 Osttillverkning 10519 Annan mejerivarutillverkning 10520 Glasstillverkning 10611 Mjöltillverkning 10612 Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter 10620 Stärkelsetillverkning 10710 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk 10721 Knäckebrödstillverkning 10722 Tillverkning av kex och konserverade bakverk 10730 Tillverkning av pastaprodukter 10810 Sockertillverkning 10821 Tillverkning av sockerkonfektyrer 10822 Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer 10830 Framställning av te och kaffe 10840 Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel 10850 Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 10860 Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat 10890 Framställning av andra livsmedel 10910 Framställning av beredda fodermedel 10920 Framställning av mat till sällskapsdjur 11010 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 11020 Framställning av vin från druvor 11030 Framställning av cider och andra fruktviner 11040 Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker 11050 Framställning av öl 11060 Framställning av malt 11070 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 12000 Tobaksvarutillverkning 13100 Garntillverkning 13200 Vävnadstillverkning 13300 Blekning, färgning och annan textilberedning 13910 Tillverkning av trikåväv 13921 Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror 13922 Tillverkning av presenningar, tält, segel o.d. 13930 Tillverkning av mattor 13940 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 13950 Tillverkning av bondad duk 13960 Tillverkning av andra tekniska textilier och industritextilier 13990 Övrig textilietillverkning 16101 Sågning av trä 16102 Hyvling av trä 16103 Träimpregnering 16210 Tillverkning av faner och träbaserade skivor 16220 Tillverkning av sammansatta parkettgolv 16231 Tillverkning av monteringsfärdiga trähus 16232 Tillverkning av dörrar av trä 16233 Tillverkning av fönster av trä 16239 Tillverkning av övriga byggnads- och inredningssnickerier 16240 Träförpackningstillverkning


16291 Tillverkning av förädlade trädbränslen 16292 Övrig trävarutillverkning 16293 Tillverkning av varor av kork, halm, rotting 17111 Tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa 17112 Sulfatmassatillverkning 17113 Sulfitmassatillverkning 17121 Tillverkning av tidnings- och journalpapper 17122 Tryckpapperstillverkning, ej tidnings- och journalpapper 17123 Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp 17129 Övrig tillverkning av papper och papp 17211 Tillverkning av wellpapp och wellpappförpackningar 17219 Övrig tillverkning av pappers- och pappförpackningar 17220 Tillverkning av hushålls- och hygienartiklar av papper 17240 Tapettillverkning 17290 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 18110 Tryckning av dagstidningar 18121 Tryckning av tidskrifter 18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker 19200 Petroleumraffinering 20110 Industrigasframställning 20120 Tillverkning av färgämnen 20130 Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 20140 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 20150 Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter 20160 Basplastframställning 20170 Tillverkning av syntetiskt basgummi 20200 Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter 20300 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 20410 Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 20420 Tillverkning av parfymer och toalettartiklar 20510 Sprängämnestillverkning 20520 Tillverkning av lim 20530 Tillverkning av eteriska oljor 20590 Tillverkning av övriga kemiska produkter 20600 Konstfibertillverkning 21100 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 21200 Tillverkning av läkemedel 22110 Tillverkning av däck och slangar; 22190 Annan gummivarutilllverkning 22210 Tillverkning av plasthalvfabrikat 22220 Plastförpackningstillverkning 22230 Byggplastvarutillverkning 22290 Annan plastvarutillverkning 23110 Framställning av planglas 23120 Bearbetning av planglas 23130 Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas 24100 Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 24200 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler 24310 Tillverkning av kalldragen stålstång 24320 Tillverkning av kallvalsade stålband 24330 Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 24340 Tillverkning av kalldragen ståltråd 24410 Framställning av ädla metaller 24420 Framställning av aluminium 24430 Framställning av bly, zink och tenn 24440 Framställning av koppar 24450 Framställning av andra metaller 24460 Tillverkning av kärnbränsle


24510 Gjutning av järn 24520 Gjutning av stål 24530 Gjutning av lättmetall 24540 Gjutning av andra metaller 25210 Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 25300 Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 25610 Beläggning och överdragning metall 35110 Generering av elektricitet 35120 Överföring av elektricitet 35130 Distribution av elektricitet 35300 Försörjning av värme och kyla 36001 Grundvattenförsörjning 36002 Ytvattenförsörjning 37000 Avloppsrening 42220 Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 49100 Järnvägstransport, passagerartrafik 49200 Järnvägstransport, godstrafik 50101 Reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare 50102 Icke reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare 50201 Reguljär sjötrafik över hav och kust av gods 50202 Icke reguljär sjötrafik över hav och kust av gods 50301 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare 50302 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare 50401 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods 50402 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods 51101 Reguljär lufttransport av passagerare 51102 Icke reguljär lufttransport av passagerare 51211 Reguljär lufttransport av gods 51212 Icke reguljär lufttransport av gods 51220 Rymdfart 58210 Utgivning av dataspel (programvara) 58290 Utgivning av annan programvara 59110 Produktion av film, video och TV-program 59120 Efterproduktion av film, video och TV-program 59130 Film-, video- och TV-programdistribution 59140 Filmvisning (kino-, video- och dvd-film, även filmklubbverksamhet) 59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning 60100 Sändning av radioprogram 60200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet 61100 Trådbunden telekommunikation 61200 Trådlös telekommunikation 61300 Telekommunikation via satellit 61900 Annan telekommunikation 62010 Dataprogrammering 62020 Datakonsultverksamhet 62030 Datordrifttjänster 62090 Andra IT- och datatjänster 63110 Databehandling, hosting o.d. 63120 Webbportaler 63910 Nyhetsservice 63990 Övriga informationstjänster 74101 Industri- och produktdesignverksamhet 74102 Grafisk designverksamhet 86901 Medicinsk laboratorieverksamhet m.m.

GRUFMAN REJE, 2012WWW.SMARTAREELEKTRONIKSYSTEM.SE

Sid1_2.indd 13 2013-12-03 09:47