Svensk Idrot tsforskning nr 2 * 1998 3

God barnidrott - en följd av vad?

Har vi en lekful l och allsidig barnidrot t idag? Organiseras verksamheten på barns vil lkor? Den goda barnidrot ten - finns den? Det går varken at t svara et t entydigt ja eller nej på dessa frågor, men den debatt om barnidrotten som startade på allvar i början av 1980-talet pågår fort farande, och de frå­gor som var aktuella då finns al l t jämt med på dagordningen når vi nu år på väg in i et t nytt sekel.(1) Varför har det då inte hänt mer och vilka faktorer år det egentl igen som påverkar barnidrottens ut formning?

• • • Den organiserade idrottsverk-samheten för bam och ungdomar kan uöurmas på många olika säö. Den kan t ex bedrivas så aö leken och rörelseglädjen är i centrum men den kan också uöormas så aö allva­ret, konkurrensen och tävlingsinsla-get får dominera. Vad är det då som gör aö den ena inriktningen priorite­ras framför den andra? Ar det ledar­nas förrxållningssäö det kommer an på? Aö ledarna har stora möjligheter aö påverka de bam och ungdomar de kommer i kontakt med är det ing­en tvekan om. I en pågående studie om "Barns och ungdomars profes­sionella fostrare" är just idroösledar-na i fokus, då de har direktkontakt med de unga och också är viköga förebilder och normbildare i många barns liv. Det går alltså inte aö bort­se ifrån aö eö stort ansvar vilar på

Karin Redelius

Doktorand i pedagogik. Idrottshögskolan

ledarna eftersom de organiserar den vardagliga verksamheten, lägger upp träningen och planerar in det eventuella tävlingsinslaget. Aö ledarna inom idroösrörelsen kan påverka de aköva barnen, behöver dock inte innebära aö de också kan påverka bamidrottsverksamhetens uöonnning i stort. För aö öka förståelsen om varför bamidroöen

ser ut som den gör, tror jag det är nödvändigt aö sätta in ledarna i eö större sammanhang och försöka reflektera över vilken riandlingsfri-het ledare har.

Idrottsledamas agerande ger oss alltså bara delvis förklaringen ti l l varför bamidroöen organiseras på eö visst säö. Det finns också eö antal ytöe faktorer som måste beaktas när man diskuterar barns och ungdo­mars idrottande, eftersom de sanno­likt begränsar ledarnas handlingsfri­het och säöer ramar för verksamhe­ten. Vilka ramfaktorer är det då som åsyftas? I denna arökel kommer jag att diskutera dels, vad man skulle kunna kalla, symboliska ramar, t ex föreningskulöiren, idroöstradiöo-nen, genussystemet, och dels rent faktiska ramar, t ex akövitetsstödet,

Massmedia

Elitidrotten

Lok-stöd

Tävlingsprogram/ Seriesystem

I Vad styr

barnidrotten?

Föreningskulturen

Historia/Traditioner

Anläggningar

RFs Måldokument

i Idrottsledarna Genussystemet

Svensk Idrot ts forskning nr 2 • 1998 • t e '

anläggningar och tävlingssystemet, vilka jag vill hävda har betydelse för hur idroö för bam och ungdomar (och i vissa fall även för vuxna) uöormas. (2) Ledarna påverkas av dessa faktorer, även om de i sin öu naöirligtvis är möjliga att påverka, om än i olika hög grad.

Föreningskulturen

I alla föreningar finns en viss kulöir som genomsyrar verksamheten. Denna kulöir har formats över öd av historiska villkor och av de personer som funnits i föreningen och som kunnat påverka dess verksamhet. (3) En kulöir går inte aö "ta på" och låter sig knappast heller beskrivas eftersom den utgörs av både omed­vetna och medvetna föreställningar om vad som är möjligt/icke möjligt respeköve lämpligt/icke lämpligt aö göra. En kulöir kan således verka öllåtande eller restriköv i olika bemärkelser. I en del föreningar är det legiömt aö hårdsatsa, i andra är den sociala gemenskapen viktigare än den idroösliga framgången I en förening låter man alla spela, i en annan toppar man laget. I en före­ning öänar pojkar och flickor öll­sammans, i en annan organiserar man verksamhet bara för pojkar, etc. Denna kulöir kan också beskrivas som en "anda" som råder i förening­en. Per Nilsson har i sin avhandling beskrivit fyra olika fotbollskulöirer och kunnat visa hur synen på rege-lefterlevnad kan skifta mellan olika föreningar och följaktligen ge upp­hov öll skilda förriållningssäö vad gäller t ex vikten av aö följa regler hos de spelare som öllhör förening-

Uppfosöingsmiljön, vad bam lär sig och vilka normer och värderingar som införlivas, kan således variera mellan olika föreningar, även om föreningarna bedriver samma idroö för bam i samma åldrar och med lag i samma serie eller tävling. Som ledare socialiseras man in i denna kulöir och har man från början en annan uppfattning än den allmänt rådande, är det oroligt aö man anpassar sig altemaövt byter före­ning. Lars Lundman och Gerhard Arfwedsson har i sin söidie av vad som uönärker skillnader mellan oli­ka skolor beskrivit deöa fenomen, som de benämner skolkod (5), men vare sig man kallar deöa kulöir, anda eller kod, är det sannolikt något som genomsyrar varje före­

ning och som påverkar de män­niskor som öäder in på arenan.

Idrottstraditionen

Aö det uppstår en viss kulöu eller anda i föreningar kan man delvis påstå är eö resultat av aö olika idrot­ter har sin alldeles specifika öadi-öon Den öadiöon som råder inom en viss idroö och som sannolikt styr uöormningen av bamverksamheten i nämnda idroö, kan t ex vara vad som erkännes som värdefullt inom en viss idroö, hur man ska öäna för att bli bra, när man bör börja tävla, hur en bra ledare är, hur man bedö­mer talanger, etc

Sveriges idrottsöadiöon vilar dels på arvet efter Per Henrik Ling och dels på arvet efter den moderna tävling-sidroöen som uppstod i England under 1800-taleL Samtliga idroöers nuvarande utformning kan alltså sägas vara eö resultat av en historisk process. Det finns få, om några, svenska idrottsgrenar eftersom de flesta idroöer som utövas i Sverige idag är globala. Detta innebär bl a aö en och samma idroö har i det när­maste idenöska regler i alla länder, vilket gör aö de kan förstås och är välkända för de flesta idroösinbesse-rade i öst såväl som i väst. Globaliseringen och den stora media­bevakningen innebär också aö andra länders idroöstradiöoner överförs och upptas i olika former. Basketboll är eö exempel på en global idroö, som introducerades i Sverige relaövt sent, och som numera är en del av den svenska idroöskulöiren. (6) Idroöen är dock starkt präglad av den amerikanska solen, inte minst beroende på aö många amerikanska spelare och coacher återfinns i svens­ka lag. Basketbollen var t ex en av de första idroöer som införde "cheerlea-ders" på läktaren Ishockeyn, som funnits i Sverige betydligt längre än basketbolb har på senare år också infört cheerleaders och de har dessu­tom anammat den amerikanska öa-diöonen att spela naöonalsången innan matcherna mellan inhemska lag i elitserien. På så viss formas odi omformas olika idrotter sin kulöir i en ständigt pågående process.

Den "svenska modellen"

En viss idroö bär dock inte bara på eö arv från sin egen begynnelse och utveckling utan även från den idrottsliga öadiöon som råder i storL Den "svenska modellen" bru-

kar framhållas som en förklaring öll aö eö förhållandevis litet land som Sverige lyckats få fram så många idrottsmän och kvinnor av världsk­lass. Det som brukar sägas utmärka den svenska modellen är framför allt aö idroöen är öppen för alla bam och ungdomar oavsett bak­grundsförhållanden och ekonomis­ka möjligheter. Idroöen har kunnat utövas av alla. Hur det förhåller sig med den saken idag kan diskuteras och frågan år om inte den svenska modellen är på väg att raseras. Den gamla folkrörelsebadiöonen har varit stark i Sverige och där har idrotten framhållits som den största rörelsen av dem alla.

Ytterligare en konsekvens av "den svenska modellen" är aö idroöen ska bedrivas i hägnet av en ideell förening. Ån ägs inte elitlagen i de stora bollspelen av förmögna affärs-idkare eller av aktiebolag (även om det sannolikt är en ödsfråga innan så sker) vilket fallet är i USA och många europeiska länder. I den bemärkelsen har idroöen i Sverige ännu inte professionaliserats även om en del idroösmän kan leva på sin idroö och även om de flesta elitklub-bar är helt beroende av intäkter från sponsorer. Den gamla folkrörelseöa-diöonen har dock fåö konkxirrens från kommersiella organisaöoner som driver gym och öäningscenöa av skilda slag, så aö man idag inte behöver vara medlem i en förening för aö bedriva organiserad idrott.

En idroösledare som ska uöorma en verksamhet för bam och ungdomar, är sannolikt påverkad såväl av den anda som råder i den förening han eller hon öllhör, som av den idrotts-liga öadiöon som karakteriserar en specifik idroö liksom av den svens­ka idrottskulturen i stort.

Massmedias spegling

Yöerligare en faktor som påverkar uöormningen av barns idroö är eli­ödroöen och framförallt det säö var­på eliödroöen avbildas i massme­dia. Bam och även ledarna påverkas av massmediernas säö att porträöe-ra idroöen och där framgår det tyd­ligt vad som premieras och vär­desätts och vad som framhålls som förtjänsöullt Eliödroöen är i sin öir ett resultat av en historisk process och har sina egna ramfaktorer och styrmedel av vilka några delas med bamidrotten. Idrottsmän och kvin-

Svensk Idrot tsforskning nr 2 * 1998

"Om x7% DOMM? Vet inte. Men def mzryöffeW d spek". Idrottens ofrofiga irmeboende Ära/t oc/i gW/e spe^ks av Hammar6ys 9-jrmg«r. fofo Lotfa Ögren/Pressens BiW.

nor är idoler och förebilder, men på vilket sätt de utmålas bestäms i hög grad av massmedia. Bam ser på tv och läser ödningar och bildar sig en uppfaöning om hur "riktig" fotboll ska spelas. Många idrottslärare kan vittna om hur svårt det är aö bedri­va något altemaöv öll föreningsid-roöen, och t ex förändra regler, eftersom många bam idrottar utan­för skolan och därigenom vet hur "rikög" idrott ska utövas. Barns upp­faöning om eliödroö och om hur idroö ska bedrivas införlivas i hög grad genom massmedia.

RF:s måldokument

Riksidrottsförbundet kan sägas stå för den ideologiska överbyggnaden av bamidroöen. I det senaste idépro­grammet, kallat "Idroöen vill", slås riköinjema förbamidroöens uÖorm-ning fast. Där står det t ex aö idroö för bam ska bedrivas under lekfulla former och aö alla ska få prova på. (7) I samma dokument framhålls också aö det är i föreningar som verksamheten sker och aö dessa ock-

så måste ha räö aö uöorma sin verk­samhet. Frågan är om dessa måldo­kument har någon reell inverkan på praköken. De får kanske ses som visioner även om de utgör referens­ramar för hur det borde vara.

Genussystemet

Varför är flickor fliöga besökare i stallet i unga år när det är vuxna män som senare sitter på häsöyg-gama på Täby Galopp eller i sulkyn på Solvalla? Varför är det pojkar som åker runt på isen jagandes en puck och flickor som senare gör piruetter på samma is? Varför kan flickor spela seriefotboll idag men inte för en generaöon sedan? Historikern Yvonne Hirdman skulle svara aö det beror på vilka förvänt­ningar och vilken syn vi har på vad män och kvinnor ska ägna sig åt i vår kulöir. Deöa behöver inte ha med biologiska faktorer aö göra utan kan vara ett resultat av en kul-öirell och social konsöruköon av könen. Hirdmans teori bygger på två bärande principer. Dessa är dels

dikotomin, dvs det som igenkännes som kvinnligt och manligt bör inte blandas, och dels hierarkin, dvs mannen är norm och utgör mallen för vad som anses normalt och rik-ögt (8) Genussystemet i samhället fungerar som en dold men effekövt styrfaktor för hur den idrottsliga verksamheten uöormas för flickor och pojkar.

Anläggningar

Många idroöer är beroende av spe­cifika anläggningar. Finns det inte en konsöruscn bandybana kan man inte bedriva bandy om vädret är milt - varken för bam eller vuxna. Kommuners olika säö aö satsa på anläggningar får därför konsekven­ser för vilken idroö som önns Öll-gänglig för bam Finns det inte plats för alla, vilket det sällan gör, "tving­as" föreningarna prioritera, vilket ofta får konsekvensen att de "sämre" slås ut. Tradiöonellt seö har byggan­det av ishallar varit en kommunal angelägenhet medan byggandet av ridhus inte varit det I den statliga

Svensk Idrot ts forskning nr 2 * 1998

Ledarens roff ock agenmde dr gr stor betydeke/Ör bernens whTectfiMg. /4ft hmria reÄcryfera " rd t f fedare dr en ö'des/rdga /b'r idrottsrörefsen. Fofo Peffe EriÄsson/Pressens Bifd.

fnödsuöedningens slutbetänkande slogs det fast aö pojkar gynnas på fritidsområdet medan flickor miss­gynnas, bl a beroende på aö de dyra anläggningarna som kommuner fortfarande ger resurser öll används av pojkar i större utsöäckning än flickor. (9)

Tävlings- och regelsystemet

Det säö varpå olika förbund uöor-mar siö tävlingsprogram eller serie­system är en annan faktor som har betydelse för hur bamidroöen bedrivs. Om serien i t ex fotboll för flickor och pojkar organiseras så aö man kan spela i olika divisioner eller i skilda grupper beroende på färdig­het, efter modell från seniorspel med ned- och uppöyöningar, kommer det automaöskt in eö större allvar och en tydligare rangordning upp­står, än om seriepyramiden får en plattare uöormning. Det för vidare med sig aö vissa föreningar får ryk­te om sig aö vara framgångsrika och bam, föräldrar och ledare kommer aö söka sig öl l olika föreningar bero­ende på intresse. Inom många idrot­ter har man dock tagit konsekvenser av deöa och, åöninstone i de allra minsta åldersklasserna, förändrat seriesystemet. I flera idroöer ölläm-pas inget naöonellt slutspel före en viss ålder och i ishockeyns så kalla­de Bjömliga spelas det matcher utan att resultaten redovisas i form av en serietabell

Huruvida reglerna anpassas öll bam och ungdomsidrotten har sannolikt också betydelse för akövitetens uöormning. I basket, t ex, är det inte öllåtet aö spela zonförsvar innan junioråldem utan det är endast man­man försvar som är öllåtet.

Bredd skapar en vass topp sägs det. Därmed är ehödroösföreningama beroende av en god rekrytering av unga talanger öl l föreningen. Framgångsrika föreningar "tvingas" därför satsa på en bamidroösverk-samhet där målet otvivelakögt är aö de unga så småningom ska se öll aö föreningen behåller sin framgångsri­ka posiöon.

Aktivitetsstödet

Staten och kommunerna stöder bam- och ungdomsverksamhet inom friödssektom genom eö akö-vitetsstöd vilket innebär att före­ningen erhåller en viss summa per

Svensk Idrot tsforskning n r 2 D 1 9 9 8

^ ^

gexxomförd aktivitet. Detta stöd infördes 1^3 och kallades d å d e t statliga fritidsgruppsstödet.Det var främst ett medel för att hålla ungdo mar borta från gatan och infördes strax efter det att xnotboken avskaf­fats som ett l ed ia t t korttrollera xmg-domens fritid. Då gavs dex^ till bam från 1^ år och uppåt. Dess nuvarax^ deutforxnnxngfickLOf^-stödet,som det xnxmera kallas, 1^1 och det utgår till föreningar som har verk­samhet för barn och ungdomar mel­lan B̂ och ^0 år. 1 den pågående idrottsutredningen har effekternaav LO^ stödet granskats. Det visade sig vara svårt att belägga vare sig om stödet ökar omfattnixxgen av aktiviteterna eller dess inriktnings m e n d e t f r a m k o m attföreningarna ansåg att stödet hade stor, eller rela­tivt stor betydelse, åtminstone för ungdomsverksamheten. 1̂0̂ Inom idrottskretsar ärdet dock välkänt att stödet till ux^gdomsidrotten många gåx^ger hjälper till att finansiera A-lagsverksamheten och seniorerna, ^änks åldern för aktivitetsstodet vtterligare är det därför sannolikt att föreningar komxneratt bedriva verk­samhet för ännu yngre barn än sjuåringar.

Avslutande kommentar

Dessa beskrivmng av några olika faktorer som kan anses påverka organisationen av barns idrottande, är ett försök att sätta in ledarna och ledarrolleniett större sammanhang. Ledarna ingår i e t th i s to r i sk t såvä l s o m i ett samhälleligt kontext och deras handlingsutrymme bestäms till stor del av de villkor som råder, följaktligen ska inte deras betydelse för dentotalabamidrottens utseen­de överskattas, lag anser därmed dock inte att ledarnas betydelse för d e b a r n d e k o m m e r i k o n t a k t m e d ska förringas. Det ärdärför viktigt att x^ärmare studera vilka det är som bin ledare ochhur ledarna värderar den verksamhet de är en del av. Att kunna rekrytera ledare är en ödesfråga för idrottsrörelsen, och det är därför av avgörande betydel se att utöka kunskapen om vad ledarna värdesätteriuppgiften samt ^ad de inte värdesätter utan upple­der som problematiskt. Det ärvidare viktigt att belysa ledamas inställ-ning till barns idrott, vilket förhåll­ningssätt de har till barn, idrott och fostran samt vilken mening de läg geripåståendet att idrott ska bedri­vas på barns villkor.

Om man ska försöka få till stånd ^den goda baxnidrotten^, tror jag dock att man måste lyfta blicken från ledarna och låta fler faktorer inrymmasisyx^fältet.

blöter och litteratur

It^et debatten bandlat o^b fortfarande band^ lar om, ärte^ den tidiga föreningsdebuten tillika specialiseringen, tävlingsbetsen, utslagningen, överorganiseringen, föräldrar betsen,et^.

^t^egreppet ramfaktor brukar annars använd dasiskolsammanbang för att beskriva faktor rer som begränsar undervisningsprocessen. 2ete^ Lundgren, Ll.P.(19^1)^tt organisera omvärlden, l̂ n introduktion till läroplansteoD ri. Liber förlag, 5tookl̂ olm.

^^vt^dbegreppefkulturska bär förstås ^alla de företeelser som människoriettsambälle (ellerien förening, min amn) skapat eller skapare materiella ting, beteendemönster o^b den kunskapsmassa o^b det tänkande som förs vidare från generation till generations 5^ Pedagogisk uppslagsbok^Prånatillö

utan pekpinnar. (1996) Lärarförbundets Förlag, InfbrmationfOrlaget, sid 323.

4 Se Nilsson, P (1993) Fotbollen och moralen. En studie av fyra allsvenska fotbollsförening­ar. HLS Förlag, Stockholm.

5 Se Arfwedssson, G & Lundman, L (1984) Skolpersonal och skolkoder. Om arbetsplat­ser i förändring. Liber Utbildningsförlaget, Stockholm, sid 18-19.

6 Svenska Basketbollförbundet bildades

7 Se Idrotten vilL Verksamhetsidé och rikt­linjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet. Riksidrottsförbundet

8 Se Hirdman, Y (1990) Genussystemet. I SOU: 44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. Graphic systems AB; Göteborg

9 Se Fritid i förändring. Om kön och fördel­ning av fritidsresurser. Slutbetänkande av FnÖdsutredningen. Sou 19963, sid 159

10 Sandahl, f (1998) LOK-stödets effekter, I Historia, ekonomi & forskning. Rapporter till Idrotsutredningen. SOU 199833.

IDROTT OCH FORSKNING 1988-1998

Centrum för idrottsforskning arrangerar

FORSKNINGSKONFERENS El i t idrot t - på go t t och ont

Presentation av forskningsresultat Hur fostrar vi våra talanger ?

Elitidrotten i framtiden Debatt och diskussion

Bosön, Lidingö 10-11 februar i 1999

Inbjudan till konferensen utsändes i september. För ytterligare information om konferensen

se CIF:s hemsida iVvvvv.svensÄr/droff.se/c/f eller kontakta CIF:s kansli

tel. 08-402 22 00 eller fax 08-21 44 94.