Download pptx - Svensk språkhistoria

Transcript
Page 1: Svensk språkhistoria

Svensk språkhistoria

Page 2: Svensk språkhistoria

Indo-europeiska språkträdet

Page 3: Svensk språkhistoria

Odds PojkeSkola

Byrå KioskKloster SagaTjej GerillaRobot

TeaterKalabalik Gevär

Garderob Turist BiskopPaprika Lattjo

Ketchup Slalom MailaMadrass Trottoar Snickare

Till svenskan från…

Page 4: Svensk språkhistoria

Indoeuropeiska → Urgermanska → UrnordiskaRunsvenskaÄldre fornsvenska Yngre fornsvenskaÄldre nysvenskaYngre nysvenskaNusvenska

Svenska språket i perioder

Page 5: Svensk språkhistoria

Varför inleds perioden med detta årtal?Hur skrev man?Vilka sorts texter skrev man?Namnge någon viktig text. Varför viktig?Hände något speciellt som påverkade

språket?Språkliga förändringar.Historiska faktorer av betydelse för

språkets utveckling.Lånord – från vilka språk, varför? Ge

exempel.Övrigt (t ex namn, dialekter)

Frågor till varje period

Page 6: Svensk språkhistoria

Varför inleds perioden år 800?De urnordiska dialekterna utvecklas till olika

språk. Processen är klar omkring år 800.

Hur skrev man?RunorFutharken (16 runor)Sten, trä

Runsvenska

Page 7: Svensk språkhistoria

Vilken sorts texter skrev man?Runstenar, ofta till minne av en avliden.Ca 2500 runstenar

Namnge en viktig text.Rökstenen, ÖstergötlandVärldens längsta runinskrift, 760 teckenDet äldsta bevarade litterära verket.Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk

mytologi.

Runsvenska

Page 8: Svensk språkhistoria

RunsvenskaSpråkliga förändringarDiftonger försvinner (men bevaras i

gotländskan)

ei → eai → eau → ööy → ö

Öystein → Östenraisa → resaauga → öga

Page 9: Svensk språkhistoria

Gripsholmsstenen

Page 10: Svensk språkhistoria

GripsholmsstenenRunor Translitterering:

tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin :

haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari :

at : kuli : auk : a:ustarlar

ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti

Page 11: Svensk språkhistoria

GripsholmsstenenNormalisering:Tola let ræisa stæin

þennsaat sun sinn Harald,

broður Ingvars.ÞæiR foru drængilafiarri at gulliok austarlaærni gafu,dou sunnarlaa Særklandi.

Översättning:Tola lät resa stenen efter

sin son Harald, Ingvars

broder.De foro manligenfjärran efter guldoch österutgåvo örnen föda.De dogo söderuti Särkland.

Page 12: Svensk språkhistoria

1225 →Äldre Västgötalagen (Den första texten på

svenska, skriven med latinska bokstäver.)Exempel på böter

Latinska bokstäver (först latin)Pergament (kalvskinn och bläck)Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamentenRiddarromaner, helgonberättelser översattes

Äldre fornsvenska

Page 13: Svensk språkhistoria

Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte

þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun ·

ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi

þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut ·

ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn

ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ

af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur

huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij

M ·

Ur Äldre Västgötalagen

Page 14: Svensk språkhistoria

Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.

Översättning

Page 15: Svensk språkhistoria

Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna

Krånglig grammatik Så här böjdes substantiven

Äldre fornsvenska

Page 16: Svensk språkhistoria

Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt.

Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är fulkomplica giort oc nidharlagt.

Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at hiärnin röris oc värkir hardhelica.

Swa är oc andelica.

Ur den heliga Birgittas uppenbarelser

Page 17: Svensk språkhistoria

Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker snart igen.

Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit.

Men de som sticker näsan alltför nära hettan från ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår huvudvärk.

Så är det också andligen.

Page 18: Svensk språkhistoria

Ca 1375 →Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan)PapperBoktryckarkonstBöjningssystemet blir mycket enklareTyska lånord: handel och hantverkstad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru

Yngre fornsvenska

Page 19: Svensk språkhistoria

Medh lagh skal man land byggia.Nöd brythir lagh.Mange baekkia ok sma göra stora aa.Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth

som bristir.Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon.Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i

munne.Man skall ey giffnom haeste i mun see.Ey kombir skadhi een til by.Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth.Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i

skoghe.J thysto vatne aeru orma vaerste.

Fornsvenska ordspråk – översätt!

Page 20: Svensk språkhistoria

1526 → (Nya testamentet översätts till svenska)

Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk

Tysk översättning + MälardalsdialektenVille bryta kyrkans makt – reformationen

Tidigare bara latinÅ, Ä, Ö finns för första gången → Politiskt:

INTE dansk påverkanBoktryckarkonsten Starka dialekter → påverkar skriftspråket

(Skrev som man talade

Äldre nysvenska

Page 21: Svensk språkhistoria

Brev från Gustav Vasa till 16-årig sonWij lathe tig och förstå, ath wår käre husffru

Katerina haffwer skicketh till tig medh förbe:te Claes Hanszonn fem skiorter etc. Szå ähr wår faderlige wilije, ath, thw them wille lathe achta, szå ath the icke förffares eller förkomme etc.

Käre szon, ähr och vår faderlige wilije, ath thw granneligen wilth lathe haffwe godh acth och skötzmåll vm tijtt huffwedh, szå ath thw thätt altijd lather twätte och holle reenth etc. och elijest vdi alle motte tage tig till ware för alle farligheter, effter szom störste mecht opå ligger, szom ähr medh mykith rännende och löpende opå Ölandh och annerstedz, thär igenom thw bräcker benenn sonder opå tig etc.

Page 22: Svensk språkhistoria

1732 →

Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift)Enklare språkKritik mot andra språks inflytande

Franska lånord 1700-tal (mode, mat, kultur)

Kungen Gustav IIIparfym, salong, kostym, konsert, byrå,

paraply

Yngre nysvenska

Page 23: Svensk språkhistoria

Yngre nysvenskaEngelska lånord 1800-talstrejk, räls, tunnel, jobb, intervju, sport,

klubb, tennis

1801 – stavningsnormer införsStavningen närmar sig uttalet

Ordböcker:Svensk språklära (1836)Svenska Akademiens ordbok (1874)

Page 24: Svensk språkhistoria

Ur Then Swänska ArgusWårt Söta Modersmål blir dageligen {ibland} [bland]

oss så misswårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan, at de rättnu intet stapla så mycket när de tala andra Språk, som när de tala sitt Eget. […] Om hwar och en Swensk förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Foster-måhl få sin tilbörliga wördnad.

Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obändigt som Pålskan, intet wildt som Ryskan, intet bräkande som Danskan etc. Det är Lent och likwäl Starkt, Rent och likwäl Rikt, Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.

Page 25: Svensk språkhistoria

1900 → Talspråk och skriftspråk mer likaTeknik, utveckling – många nya ordLånord från engelska, amerikanska (spec.

efter 1945)rekord, match, jeans, chipsEnklare, rakare, kortare meningarFärre dialekter”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter,

massmedia1906 – stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)

Nusvenska