Svensk språkhistoria
Indo-europeiska språkträdet
Odds PojkeSkola
Byrå KioskKloster SagaTjej GerillaRobot
TeaterKalabalik Gevär
Garderob Turist BiskopPaprika Lattjo
Ketchup Slalom MailaMadrass Trottoar Snickare
Till svenskan från…
Indoeuropeiska → Urgermanska → UrnordiskaRunsvenskaÄldre fornsvenska Yngre fornsvenskaÄldre nysvenskaYngre nysvenskaNusvenska
Svenska språket i perioder
Varför inleds perioden med detta årtal?Hur skrev man?Vilka sorts texter skrev man?Namnge någon viktig text. Varför viktig?Hände något speciellt som påverkade
språket?Språkliga förändringar.Historiska faktorer av betydelse för
språkets utveckling.Lånord – från vilka språk, varför? Ge
exempel.Övrigt (t ex namn, dialekter)
Frågor till varje period
Varför inleds perioden år 800?De urnordiska dialekterna utvecklas till olika
språk. Processen är klar omkring år 800.
Hur skrev man?RunorFutharken (16 runor)Sten, trä
Runsvenska
Vilken sorts texter skrev man?Runstenar, ofta till minne av en avliden.Ca 2500 runstenar
Namnge en viktig text.Rökstenen, ÖstergötlandVärldens längsta runinskrift, 760 teckenDet äldsta bevarade litterära verket.Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk
mytologi.
Runsvenska
RunsvenskaSpråkliga förändringarDiftonger försvinner (men bevaras i
gotländskan)
ei → eai → eau → ööy → ö
Öystein → Östenraisa → resaauga → öga
Gripsholmsstenen
GripsholmsstenenRunor Translitterering:
tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin :
haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari :
at : kuli : auk : a:ustarlar
ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti
GripsholmsstenenNormalisering:Tola let ræisa stæin
þennsaat sun sinn Harald,
broður Ingvars.ÞæiR foru drængilafiarri at gulliok austarlaærni gafu,dou sunnarlaa Særklandi.
Översättning:Tola lät resa stenen efter
sin son Harald, Ingvars
broder.De foro manligenfjärran efter guldoch österutgåvo örnen föda.De dogo söderuti Särkland.
1225 →Äldre Västgötalagen (Den första texten på
svenska, skriven med latinska bokstäver.)Exempel på böter
Latinska bokstäver (först latin)Pergament (kalvskinn och bläck)Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamentenRiddarromaner, helgonberättelser översattes
Äldre fornsvenska
Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte
þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun ·
ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi
þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut ·
ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn
ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ
af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur
huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij
M ·
Ur Äldre Västgötalagen
Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.
Översättning
Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna
Krånglig grammatik Så här böjdes substantiven
Äldre fornsvenska
Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt.
Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är fulkomplica giort oc nidharlagt.
Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at hiärnin röris oc värkir hardhelica.
Swa är oc andelica.
Ur den heliga Birgittas uppenbarelser
Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker snart igen.
Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit.
Men de som sticker näsan alltför nära hettan från ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår huvudvärk.
Så är det också andligen.
Ca 1375 →Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan)PapperBoktryckarkonstBöjningssystemet blir mycket enklareTyska lånord: handel och hantverkstad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru
Yngre fornsvenska
Medh lagh skal man land byggia.Nöd brythir lagh.Mange baekkia ok sma göra stora aa.Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth
som bristir.Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon.Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i
munne.Man skall ey giffnom haeste i mun see.Ey kombir skadhi een til by.Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth.Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i
skoghe.J thysto vatne aeru orma vaerste.
Fornsvenska ordspråk – översätt!
1526 → (Nya testamentet översätts till svenska)
Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk
Tysk översättning + MälardalsdialektenVille bryta kyrkans makt – reformationen
Tidigare bara latinÅ, Ä, Ö finns för första gången → Politiskt:
INTE dansk påverkanBoktryckarkonsten Starka dialekter → påverkar skriftspråket
(Skrev som man talade
Äldre nysvenska
Brev från Gustav Vasa till 16-årig sonWij lathe tig och förstå, ath wår käre husffru
Katerina haffwer skicketh till tig medh förbe:te Claes Hanszonn fem skiorter etc. Szå ähr wår faderlige wilije, ath, thw them wille lathe achta, szå ath the icke förffares eller förkomme etc.
Käre szon, ähr och vår faderlige wilije, ath thw granneligen wilth lathe haffwe godh acth och skötzmåll vm tijtt huffwedh, szå ath thw thätt altijd lather twätte och holle reenth etc. och elijest vdi alle motte tage tig till ware för alle farligheter, effter szom störste mecht opå ligger, szom ähr medh mykith rännende och löpende opå Ölandh och annerstedz, thär igenom thw bräcker benenn sonder opå tig etc.
1732 →
Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift)Enklare språkKritik mot andra språks inflytande
Franska lånord 1700-tal (mode, mat, kultur)
Kungen Gustav IIIparfym, salong, kostym, konsert, byrå,
paraply
Yngre nysvenska
Yngre nysvenskaEngelska lånord 1800-talstrejk, räls, tunnel, jobb, intervju, sport,
klubb, tennis
1801 – stavningsnormer införsStavningen närmar sig uttalet
Ordböcker:Svensk språklära (1836)Svenska Akademiens ordbok (1874)
Ur Then Swänska ArgusWårt Söta Modersmål blir dageligen {ibland} [bland]
oss så misswårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan, at de rättnu intet stapla så mycket när de tala andra Språk, som när de tala sitt Eget. […] Om hwar och en Swensk förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Foster-måhl få sin tilbörliga wördnad.
Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obändigt som Pålskan, intet wildt som Ryskan, intet bräkande som Danskan etc. Det är Lent och likwäl Starkt, Rent och likwäl Rikt, Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.
1900 → Talspråk och skriftspråk mer likaTeknik, utveckling – många nya ordLånord från engelska, amerikanska (spec.
efter 1945)rekord, match, jeans, chipsEnklare, rakare, kortare meningarFärre dialekter”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter,
massmedia1906 – stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)
Nusvenska