PM/Arbetsmaterial
2016-09-26 Dnr 2009/2016 1(4)
Beredning ärende Polisen fråga ang exponering från pyrotekniska rökgeneratorer CMeG Krisberedskap
SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52
[email protected] www.socialstyrelsen.se
Underlag för yttrandet till Polisen i
arbetsmiljöärende
Bakgrund
Ett antal poliser utsattes under 2015 av rök från pyrotekniska rökgeneratorer i
samband med polisiära insatser mot olika supportergrupper i Stockholm. Detta
ledde till ett antal tillbudsanmälningar från polisens sida och i maj 2016 genom-
förde FOI, på uppdrag av polisen, undersökningar för att fastställa om dessa
pyrotekniska rökgeneratorer innehåller hälsovådliga partiklar för exponerade
personer. Den 1 juni 2016 inkom en förfrågan till Socialstyrelsen där myndig-
heten ombads göra en medicinsk bedömning av potentiell kausalitet mellan, av
FOI, identifierade partikelemissioner/förbränningsrester och medicinska symtom
och risker. Den av myndigheten anlitade medicinska experten genomförde den
22 och 23 juni 2016 intervjuer med sex poliser som exponerats för omfattande
rökutveckling i samband med två olika händelser i Stockholm.
FOIs tester
FOI genomförde i maj 2016 bestämning av partikelemissioner och förbrännings-
rester från pyrotekniska rökgeneratorer (bilaga 1). I de genomförda försöken
mättes utsläppta mängder av bland annat respirabla partiklar, flyktiga organiska
föreningar och oorganiska gaser. FOI:s resultat visar på en stor mängd respirabla
partiklar som till stor del bestod av organiska färgämnen och majoriteten av
dessa partiklar var mindre än 1µm, varav c:a hälften i sin tur var ultrafina (<
100nm). Denna partikelstorlek kan drabba lungvävnad och ytterst de känsligaste
delarna av lungan som kallas lungblåsorna eller alveolerna..
Partikelstorlek
Vid inandning via munnen kan partiklar med en aerodynamisk diameter på upp till 20
µm leta sig ner i lungorna. Partiklar större än 10 µm fastnar i ansenlig grad i näsans
flimmerhår men en del kommer ner i lungorna. Partiklar mellan 10 och 2,5 µm fastnar
mestadels i de övre luftvägarna men de mindre än 4 µm kan tränga ner i lungblåsorna
SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 2(4)
(alveolerna). Partiklar mellan 1 och 0,1 µm brukar kallas ultrafina partiklar och partiklar
under 0,1 µm misstänks kunna tränga in i kärlen.
Beroende på partiklarnas storlek och kemiska sammansättning kan de på kort eller
lång sikt beroende på exponeringstid, antal tillfällen och medicinsk bakgrund orsaka
eller t.ex. förvärra astma, lunginflammation och kronisk luftrörsinflammation.
Dammdefinitioner
Den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa
och mun kallas för inhalerbar fraktion. Denna utgörs av thorakal fraktion – den del av
partiklarna som passerar struphuvudet, och respirabel fraktion – de partiklar som når
längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Standarden Arbetsplatsluft – Partikel-
storleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar (SS-EN 481) definierar hälsorelate-
rade storleksfraktioner för luftburna partiklar. Enligt denna standard består rökpartiklar,
som i regel är mindre än 1 µm, till största delen av respirabla partiklar. Det innebär att
alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla och särskilda provtagare med föravskiljare
behöver ej användas vid provtagning då enbart rök finns.
Intervjuer
Sex poliser intervjuades i Stockholm 22 och 23 juni 2016. Poliserna rapporterade
från två olika händelser på Södra station i Stockholm där de blev angripna av rök
från pyrotekniska generatorer i samband med ingripande mot supportrar.
Poliserna har ingen medicinsk bakgrund av astma, KOL eller annan organsjuk-
dom och uppger sig i övrigt vara fullt friska. Nedan redovisas en summering av
de genomförda intervjuerna
Händelse 1:
Polisen medföljer pendeltågsvagn (2 poliser per dörrpar) med ordinära resan-
den samt supportrar, där supporterskaran är på väg till en fotbollsmatch. Pendel-
tåget sätts i rullning och samtidigt antänds en pyroteknisk generator som fyller
pendeltågsvagnen med kraftig och tät rök. Rökutvecklingen varade c:a 30
sekunder och avbröts då någon person hällde en vätska (troligen öl) över det
brinnande föremålet som då slocknade. Härefter fanns kvarvarande rök i pendel-
vagnen under resterande del av färden, c:a 10 minuter.
Två poliser intervjuades kring denna händelse och deras symtom bestod av
hosta, muntorrhet och stickningar i halsen. Efter att poliserna kom ut ur pendel-
tågsvagnen avklingade symtomen snabbt under några minuters tid. Ingen av
poliserna använde skyddsmask vid tidpunkten för händelsen. Poliserna sökte ej
heller sjukvård då symtomen gått i regress. Ingen av poliserna uppger sena
restsymtom efter händelsen. Händelsen tillbudsanmäldes av de båda poliserna.
Händelse 2:
Polisen är närvarande med två grupper (totalt 16 poliser) som försöker att stoppa
supportar att komma uppför en rulltrappa på Södra station, Stockholm för att
förhindra en sammandrabbning med det andra fotbollslagets supportrar. I
tumultet som uppstår kastas pyrotekniska generatorer upp från rulltrappan mot
SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 3(4)
poliserna som står ovanför. Utrymmet är slutet varför det lägger sig en kraftig
och tät rök kring poliserna vid rulltrappan. En av poliserna uppger att röken var
så tät att denne inte kunde se sin högra hand och batongen som hölls i denna. En
polis blir träffad av en kastad pyroteknisk generator i ljumsk- maghöjd vilket ger
brännskador på uniformen, dock ingen fysisk brännskada. Händelsen varade c:a
3-6 minuter varefter poliserna beger sig ut i frisk luft.
Fyra poliser intervjuas kring denna händelse. Två poliser uppger att det blev
”kännbart att andas, tungt att andas” kan dock inte erinra sig andra symtom.
Efter en tid i frisk luft (osäker duration) så släpper symtomen, dock sitter
röklukten kvar i kläder och hår. En polis upplevde det tungt att andas samt fick
”sugrörskänsla” i samband med andning, uppger inga andra symtom. Symto-
men gick i regress efter c:a 30-45 minuter. Dessa tre poliser sökte inte sjukvård
då symtomen gått i regress. Ingen av de tre poliserna uppgav heller sena rest-
symtom efter händelsen.
Den 4:e polisen fick en svidande, brännande känsla i halsen. Upplevde också
torr och dammfylld mun. Polisen gurglade sig efteråt med vatten som blev till ett
grå- och svartlila sputum. Senare på natten snyter polisen ut svartlila snor. Dagen
efter har han en lågfrekvent molande huvudvärk och blir påtagligt andfådd när
han ska gå uppför en trappa, vilket polisen aldrig tidigare upplevt. Söker till en
vårdcentral där patientens syresättning mättes med en så kallad pulsoximeter.
Syrgasmättnaden var vid detta tillfälle 93 % och polisen fick besked att denne
inandats något olämpligt men att detta kommer att ventileras ut av sig självt.
Efter ytterligare tid upplever polisen fortsatt hosta, kraftig påverkan från lung-
orna, dålig kondition och hade inte sovit på tre dygn, kunde inte gå och prata
samtidigt. Söker därför ånyo upp sjukvården. Resultaten från blodproven var
utan anmärkning, ingen feber eller andra undersökningsfynd gjordes. Polisen
erhåller kortisonspray, Cocillana-Etyfin samt antibiotika i profylaktiskt syfte och
sjukskrivs med diagnos kemisk pneumoni. Därefter upplever polisen ingen
förbättring och får därmed en remiss till företagshälsovården för röntgen av
lungorna; vilket genomförs utan anmärkning, även spirometriresultaten var utan
anmärkning. Från företagshälsovården utgår en remiss till en fysiologisk klinik.
Fem månader senare genomförs ytterligare en spirometri utan anmärkning och
en månad därpå utförs en skiktröntgen av lungorna som inte påvisar strukturella
skador. Polisen erhåller kortisontabletter och KOL-behandling (kan dock inte
uppge vilka läkemedel som ingick).
Vid ett återbesök till den fysiologiska kliniken ett halvår senare visar testresul-
taten på en minskad lungvolym jämfört med sex månader tidigare. Polisen får
besked om att denne har fått bestående men och ökad känslighet vid lungåkom-
mor och blir meddelad diagnosen kemisk pneumoni. Vid tidpunkten för inter-
vjun upplever polisen att denne fått snabbare hosta vid ansträngning. Känner sig
i övrigt helt återställd.
Ingen av dessa fyra poliser använde skyddsmask under pågående händelse.
Händelsen tillbudsanmäldes av de fyra poliserna.
SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 4(4)
Medicinsk bedömning
Samtliga sex intervjuade poliser som i samband med insats blivit utsatta för rök
från pyrotekniska generatorer bedöms ådragit sig mer eller mindre allvarliga
men akuta förgiftningssymtom i form av irritation av luftvägarna eller andra
luftvägssymtom. En polis blev aldrig helt återhämtad efter exponering utan sökte
sjukvård då symtom i form av hosta, huvudvärk, sömnbrist och onormalt nedsatt
ork som inte gav med sig. Efter extensiv utredning inom sjukvården erhåller han
diagnosen kemisk pneumoni cirka ett år efter att han exponerats för pyrotekniskt
genererad rök.
Försöken på FOI visar att den rök poliserna exponerats för innehåller stora
mängder respirabla partiklar. Individer närmast rökkällan exponeras för störst
mängd av dessa partiklar som sedan minskar med avståndet från rökkällan.
Redan små mängder av denna rök kan drabba individer med tidigare känd
lungsjukdom mycket hårt medan en helt lungfrisk person inte behöver drabbas i
någon nämnvärd omfattning. Individer som exponeras för stora mängder
koncentrerad rök kommer emellertid oavsett tidigare medicinskt tillstånd att
drabbas av akuta luftvägssymtom.
Slutsatsen i detta ärende är sammanfattningsvis att exponering för rök från
pyrotekniska rökgeneratorer bör ses som ett allvarligt hot mot individens hälsa,
oavsett tidigare medicinskt tillstånd såväl kortsiktigt som långsiktigt, om en
person exponeras för stora mängder koncentrerad rök.