UTSKICK II.
MORDORS SVARTA SPRĂ K
UTUMNO UTSKICK II - MORDORS SVARTA SPRĂ K
Nam Nazg push Kùlishi Gothûr Golugûb Udu hùdbulish gûrûb Gazatgothûr
Krith fundùkal mautasht Gothûr Tarkûb Ash Burz Sûlbulishi Burz Gothûr
Ghid Hßthi lizhut Dûgishi Burzumûb
Ash Nazg Durbatulûk, Ash Nazg Gimbatul, Ash Nazg Thrakatulûk agh Burzumishi Krimpatul
Ghid Hßthi lizhut Dûgishi Burzumûb
bestÄr av: Jonatan Gedda, huvudarrangör, 0733-66 92 92 Björn Axén, sprÄkansvarig Johan Flodin Johan Peck www.utumno.se [email protected] Text av Utumno Illustrationer av J.R.R. Tolkien och Utumno
UTUMNO UTSKICK II - MORDORS SVARTA SPRĂ K
!INNEHĂ LLSFĂRTECKNING
1. INTRODUKTION TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K 1 2. DEN KLASSISKA LAJVSVARTISKAN 3 2.1 Om lajvsvartiska 3 2.2 Hur Utumnos svarta sprĂ„k skiljer sig frĂ„n lajvsvartiskan 3 3. FĂRKLARING TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K 7 3.1 Ett syntaktiskt agluttinerat sprĂ„k 8 3.2 Fonologiska begrĂ€nsningar 9 3.3 Ordstammar 9 3.4 Affix 9 3.5 Sammansatta ord 10 3.6 Att bygga ut sprĂ„ket 10 3.7 Numerus & bestĂ€md form 11 3.8 Ăndelsen âashi 12 3.9 Att markera ental, fĂ„tal eller flertal 12 3.10 Ăndelserna âhai & -khai 12 3.11 Transivitet samt skillnaden mellan subjekt & objekt 13 3.12 Kasus & prepositioner 14 3.13 Pronomen 15 3.14 Deskriptiva verb & âatt varaâ 15 3.15 Verbformen status 16 4. GRAMMATIK TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K 17 4.1 AngĂ„ende specialtecken 17 4.2 Kort om sprĂ„kets grammatik i allmĂ€nhet 18 §1. Fonologi 19 §1.1 Vokaler 19 §1.2 Konsonanter 19 §1.3 Betoning 21 §2. Substantiv 21 §2.1 BestĂ€mdhet 21 §2.2 Numerus 21
§2.3 Kasus 22 §3. Pronomen 24 §3.1 Obundna personliga pronomen 25 §3.2 Bundna objektspronomen 26 §3.3 Possessiva pronomen 26 §3.4 Demonstrativa pronomen 28 §3.5 Interrogativa pronomen 28 §3.6 Indefinita pronomen 28 §3.7 Relativa pronomen 28 §3.8 Reflexivt pronomen 29 §4. Verb 29 §4.1 Transitivitet 29 §4.2 Infinitiv 30 §4.3 Tempus 30 §4.5 Imperativ 31 §4.6 Status 30 §5. Deskriptiva verb 32 §5.1 Olika ordstammar samt deskriptiva suffix 32 §5.2 Komparation 33 §5.3 Deskriptiv status 33 §5.4 Beskrivande verb med tempus 35 §6. Olika satser 37 §7. RĂ€kneord 38 §8. Ordbildning 39 §8.1 Olika ordstammar 39 §8.2 Derivativa affix 39 §9. Meningsbyggnad 40 §9.1 Ordföljd 40 §9.2 Affixordning 41 5. MAUSHUR 43 6. PARLĂR 46 7. ORDLISTOR 50 7.1 Svartisk â svensk 50 7.2 Svensk â Svartisk 63 8. FĂRENKLAD GRAMMATIK 75
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
1
Alla som lĂ€st nĂ„got Tolkiens verk bör vid nĂ„gon punkt ha insett att sprĂ„k utgör en viktig del av fiktionen. Tittar man bara lite nĂ€rmre sĂ„ inser man att hela mytologin Ă€r uppbyggd kring sprĂ„ket, att MidgĂ„rd finns till för att hysa de olika kulturer som ger sprĂ„ken en historia, en grogrund för etymologi och praktisk funktion. Utumno uppstod ur en studie av Tolkiens verk och Svartiskan. Vi insĂ„g att den svartiska som finns sedan tidigare var bĂ€st lĂ€mpad för en nomadorkisk kultur till skilnad frĂ„n Mordors centraliserade terrorregim. DĂ€rför fann vi oss oundvikligen tvungna att inkludera Mordors svarta sprĂ„k och uppleva orkisk kultur genom ett lingvistiskt arbete! Denna svartiska Ă€r vĂ„r egen âsub-creationâ1. Det Ă€r en organisk form som tĂ„ls att ifrĂ„gasĂ€ttas och utvecklas. Tveka inte att pĂ„peka felaktigheter eller problem.
Det Ă€r inte obligatoriskt att lĂ€ra sig sprĂ„ket. LajvsprĂ„k tenderar ofta att fungera som ett bromsande filter för dramatisk timing och spontanitet. Det blir lĂ€tt sĂ„ att spelaren oroar sig för att anvĂ€nda fel ord, istĂ€llet för att fokusera pĂ„ att driva spelet framĂ„t. Vi ser sprĂ„ket som ett medel att nĂ€rma sig kĂ€rnan i Tolkiens verk â ett verktyg för den som önskar gĂ„ hela vĂ€gen.
Inom orkisk kultur hör missförstÄnd till vardagen. DÀrför Àr det möjligt för den ena spelare att lÀra sig sprÄket utförligt och anvÀnda det i spel jÀmte en annan som valt att lÀgga sig pÄ den grundnivÄ som beskrivs i Utskick I. MÀrk vÀl att svartiskan skapades av Sauron som ett maktens verktyg. DÀrför finns det ocksÄ ett mÄtt av översitteri och hÀrskarteknik i att tala ett sprÄk som vÀldigt fÄ begriper för att sedan bestraffa de som inte förstÄr.
Utumno, December 2011
1 âSub-creationâ Ă€r Tolkiens begrepp som syftar pĂ„ att nĂ„got Ă€r skapat inom Skapelsen. Se Utskick I, Maskinen â Ondskan enligt Tolkien.
2
1. INTRODUKTION TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K Mordors sprĂ„k Ă€r endast ett administrativt sprĂ„k. Det Ă€r Tornets sprĂ„k och det Ă€r Maskinens sprĂ„k, utan levande element. Det Ă€r ett maktens instrument för att binda tjĂ€narna till Saurons underskapelse2. I det rena svarta sprĂ„ket finns inga interjektioner eller svordomar, men dessa skapas bland orkerna â tornets tjĂ€nare och proletariat. Det visar att bland orkerna finns det fortfarande en del av Erus skapelse kvar, att det finns liv i deras sprĂ„k. Skillnaden mellan svarta sprĂ„ket och orkiskan blir pĂ„ sĂ„ sĂ€tt en illustration över Saurons ambition att kontrollera sina tjĂ€nare och tjĂ€narnas motstĂ„nd. Det lilla som finns kvar av de ordĂ€lskande alverna som förvridits till uruker Ă€r viljan att skapa glĂ„pord om sin omgivning.
I varje kultur Ă€r sprĂ„ket en viktig del, och det Ă€r svĂ„rt att beskriva en kultur utan att beskriva dess sprĂ„k. För Tolkien var sprĂ„ken det centrala och enligt honom sjĂ€lv skrev han sina myter och sagor för att det skulle finnas en plats för hans uppfunna sprĂ„k. Tolkien utvecklade framförallt tvĂ„ av sina sprĂ„k vĂ€ldigt utförligt: De tvĂ„ alviska, eller eldariska, sprĂ„ken Quenya och Sindarin. Men han skissade ocksĂ„ pĂ„ andra sprĂ„k för sin vĂ€rld. Dels flera olika alviska sprĂ„k, men Ă€ven andra, sĂ„som NĂșmenoranernas sprĂ„k AdĂ»naic, dvĂ€rgarnas sprĂ„k Khuzdul, samt det för oss relevanta: Mordors Svarta SprĂ„k (The Black Speech of Mordor)3, hĂ€danefter Ă€ven kallat svartiska.
Svartiskan konstruerades av Sauron för att anvÀndas av hans underlydande. Det Àr ett maktens och byrÄkratins sprÄk som saknar de levande sprÄkens sjÀl. Efter Saurons fall i slutet av andra Äldern degenererade svartiskan och anvÀndes endast i ren form av nazgûlerna. SprÄket levde dock kvar och utvecklades till olika orkiska dialekter som blandades upp med en mÀngd mÀnskliga tungomÄl. Det finns sÄledes en sprÄklig skillnad mellan ledare och manskap i Mordors arméer.
VĂ€ldigt lite Ă€r kĂ€nt av det svarta sprĂ„ket men en central vers Ă€r ringinskriptionen (âAsh Nazg DurbatulĂ»k, Ash Nazg Gimbatul, Ash Nazg ThrakatulĂ»k agh Burzum-ishi Krimpatulâ) samt ett fĂ„tal utspridda ord. 2 För mer om underskapelse (sub-creation), se Utskick I. 3 Se Helge Fauskangers sida för Tolkiens sprĂ„k: http://folk.uib.no/hnohf/
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
3
Man mĂ„ste dock skilja den riktiga svartiskan frĂ„n de degenererade orkiska dialekter som ocksĂ„ förekommer i kĂ€llmaterialet. Det material som trots allt finns har analyserats pĂ„ olika sĂ€tt och det har gjorts flera olika försök till att konstruera en fungerande svartiska. Bland annat utarbetades en orkisk ordlista som publicerades i tillĂ€gget âAngmarâ till rollspelet Middle-earth Role Playing4. I Sverige utarbetades under 1990-talet lajvsvartiskan, som byggde vidare pĂ„ sagda Angmarlista, och anvĂ€ndes av lajvare vid gestaltandet av svartblod och andra ondskans kreatur. Lajvsvartiskan hade en ambition att likna Tolkiens svartiska men blev i praktiken mer en form av orkiska. Till detta arrangemang har vi dĂ€rför utvecklat en ny svartiska som ligger i linje med Tolkiens vision av Saurons svarta sprĂ„k. Vi har utgĂ„tt frĂ„n historikern Alexandre Nemirovskys analys av svartiskan inspirerad av hurritiskan5, ett bronsĂ„lderssprĂ„k som talades i Mellanöstern mellan 2300-1200 Ă„r före vĂ„r tiderĂ€kning.6 Detta eftersom Nemirovskys analys visar pĂ„ en slĂ„ende likhet mellan ringinskriptionens svartiska och hurritiskan, samt det faktum att Tolkien lĂ€t sig inspireras av verkliga sprĂ„k (exempelvis walesiska i frĂ„ga om Sindarin och finska i frĂ„ga om Quenya). Vi har dock Ă€ven anvĂ€nt oss av lajvsvartiskan och dess grammatik dĂ€r sĂ„ varit passande. Den som kĂ€nner till lajvsvartiskan kommer sĂ„ledes kĂ€nna igen en hel del.
Vi har haft flera mĂ„l i utarbetandet av denna nya svartiska. Först och frĂ€mst att grammatiken och fonologin ska överensstĂ€mma med ringinskriptionens. DĂ€refter att sprĂ„ket ska behĂ„lla samma kĂ€nsla av storslagen makt och grymhet som vi anser att ringinskriptionen besitter. Detta till skillnad frĂ„n den stökiga och fula kĂ€nsla som Ă„terfinns i meningen âUglĂșk u bagronk sha pushdug Saruman-glob bĂșbhosh skaiâ. Denna mening anses i stĂ€llet vara orkiska. Vi har dock valt att anvĂ€nda ljudvĂ€rden Ă€ven frĂ„n orkiska kĂ€llor eftersom materialet Ă€r sĂ„ sparsamt. Den tredje mĂ„lsĂ€ttningen har varit att sprĂ„ket trots allt ska kunna anvĂ€ndas pĂ„ ett lajv utan att rucka pĂ„ de tvĂ„ andra mĂ„lsĂ€ttningarna. Detta har inneburit att vid de grammatiska och fonologiska luckor som vi har varit tvungna att överbrygga med egna konstruktioner har lösningarna legat sĂ„ nĂ€ra svenska eller engelska som möjligt. Det ska dock pĂ„pekas att det sprĂ„k som beskrivs inte har en indoeuropeisk struktur vilket innebĂ€r att svartiskan kommer att framstĂ„ som ordentligt frĂ€mmande. Vi hoppas att detta inte ska stĂ€lla till allt för mycket problem. Eftersom sprĂ„k Ă€r en sĂ„ pass central del av Tolkiens vĂ€rld anser vi att ett arrangemang i Tolkiens anda mĂ„ste lĂ€gga stor vikt vid sprĂ„ket. Svartiskan har sĂ„ledes tre funktioner pĂ„ arrangemanget. Först lĂ„ter det oss komma nĂ€rmare Mordors kultur, för det andra bidrar det till arrangemangets stĂ€mning genom att vi fjĂ€rmar oss frĂ„n vĂ„r egen kultur, och slutligen Ă€r det en tribut till Tolkien sjĂ€lv.
4 ICE (1995) Angmar, stock 2018, andra utgĂ„van, s. 122-136. 5 Ardalambion âOrkish and the Black Speechâ, Appendix, http://folk.uib.no/hnohf/orkish.htm 6 http://sv.wikipedia.org/wiki/Hurritiska
4
2. DEN KLASSISKA LAJVSVARTISKAN Detta stycke riktar sig frÀmst till dem som tidigare spelat svartblod, men det kan ocksÄ vara upplysande för den som Àr ny som svartblodslajvare. Texten tar upp skillnader mellan den klassiska lajvsvartiskan, Utumnos svarta sprÄk samt det vi kallar orkiska. Dessutom kommer Àven vissa kulturella aspekter diskuteras.
2.1 Om lajvsvartiskan Ăven om vi inte var med i nĂ€r lajvsvartiskan konstruerades gĂ„r det att utifrĂ„n det material som finns skapa sig en bild av vad som var mĂ„let med sprĂ„ket: Att ge svartblodslajvare ett enkelt sprĂ„k med vilket man kunde kommunicera under lajv. Som nĂ€mnts ovan hĂ€mtades grunden till lajvsvartiskan frĂ„n Tolkiens the Black Speech och Middle-earth Role Playings Angmarlista. Genom sin stegvisa utveckling, med svarta sprĂ„ket som grund, blev lajvsvartiskan Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt precis den typ av sprĂ„k som Tolkien förestĂ€llde sig att orkerna skulle tala. Vissa lajvare gör Ă€ven skillnad mellan âsvartiskaâ och âsvartsprĂ„ketâ, dĂ€r det första syftar pĂ„ lajvsvartiska medan det senare Ă€r Tolkiens orginalsprĂ„k. I konstruktionen av lajvsvartiskan fanns det dock nĂ„gon slags ambition att hĂ„lla sig trogen Tolkien, vilket bland annat mĂ€rks just genom sĂ€rskiljandet av Tolkiens sprĂ„k och lajvsvartiskan. Till en början var lajvsvartiskans grundlĂ€ggande grammatik mycket enkel men i och med den grammatik som sammanstĂ€lldes av Mikael "Adragoor" Bynke blev grammatiken mer komplicerad och började avvika allt mer frĂ„n svenskan, i alla fall i teorin.7
PÄ Utumno har vi valt att börja om frÄn början med det svarta sprÄket medan lajvsvartiskan fÄr leva vidare som orkiska. Detta Àr passande eftersom lajvsvartiskan pÄ mÄnga sÀtt Àr just en typ av orkiska. Genom börja om med svartiskan kan vi skapa en version av det svarta sprÄket som ligger nÀrmare Tolkiens vision samtidigt som vi löser en del grammatiska luckor som finns i lajvsvartiskan. Ytterligare ett skÀl till att omarbeta lajvsvartiskan Àr att den kultur man förestÀllt sig i skapandet av sprÄket snarare handlar nomadiserade andedyrkande orker Àn de av Melkor förvridna alver som utgör Mordors arméer. (Vilket ocksÄ kan ha bidragit till att i takt med att svartblodslajvandet allt mer gÄtt mot att gestalta de senare sÄ har lajvsvartiskan passat allt sÀmre.)
2.2 Hur Utumnos svarta sprÄk skiljer sig frÄn lajvsvartiskan Nedan jÀmförs det nya svarta sprÄket med lajvsvartiskan sÄsom den sammanstÀlldes av Adragoor. Kommentarer om orkiskan kommer vÀvas in i resonemangen. Redan hÀr kan det nÀmnas att orkiskan i detta arrangemang i stort sÀtt saknar en egen grammatik och att orkiska ord blandas med ord det svarta sprÄket och olika andra tungomÄl. För den som redan Àr insatt i lajvsvartiska Àr det inte fel att anvÀnda sig av den som orkiska. Dock bör man tÀnka pÄ detta bör Äterspegla ens karaktÀrs bakgrund.
7 http://hem.passagen.se/adragoor/Orchsida/grmmtk.html
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
5
Utumnos svartiska skiljer sig frĂ„n lajvsvartiskan pĂ„ följande sĂ€tt. I frĂ„ga om fonologin eller ljudlĂ€ran vill vi först poĂ€ngtera att vi aldrig har trĂ€ffat en svartblodslajvare som följt den ljudlĂ€ra som Adragoor presenterar. Snarare har alla uttalat orden i svartiskan som de tyckte verkade lĂ€mpligt (tyskt uttal var vanligt pĂ„ 90-talet). I konstruerandet av Svarta sprĂ„ket har vi försökt strukturera upp vilka ljud som finns i sprĂ„ket medan vi lĂ„ter det vara relativt fritt hur orkiskan uttalas. Vi har Ă€ven rensat i hur olika ord stavas. HĂ€r kan det vara lĂ€mpligt att poĂ€ngtera att de flest svartblodslajvare uttalar det belagda ordet âghĂąshâ fel och istĂ€llet uttalar det âgĂąshâ eller Ă€n oftare âgashâ (kort istĂ€llet för lĂ„ng vokal) nĂ„got som Ă€ven gĂ€ller för digrafen kh som förekommer orknamnet GrishnĂąkh. AlltsĂ„ att man uttalas gh som ett vanligt g (tonande velar klusil) istĂ€llet för utdraget (tonande velar frikativ). Skillnaden kan illustreras genom att jĂ€mföra med v (utdragen/frikativa) och b (stopp/klusil); respektive kh (tonlös velar frikativa) och k (tonlös velar frikativa) kan jĂ€mföras med f (utdragen/frikativa) och p (stopp/klusil). Vi har Ă€ven konstruerat ett betoningssystem som bör vara enkelt för modersmĂ„lstalare i svenska, vilket varken Tolkien eller Adragoor försett oss med. HĂ€r har vi valt att ta bort ljudvĂ€rdet e eftersom det inte finns belagt i nĂ„got svartiskt eller orkiskt ord.
Lajvsvartiskan markerar numerus, alltsĂ„ har olika former pĂ„ substantivet beroende pĂ„ om det syftar pĂ„ en eller flera av substantivet (singular och plural). Detta till skillnad frĂ„n det vi vet om Tolkiens svarta sprĂ„k dĂ€r det inte verkar finnas nĂ„gon numerus. Utumnus svartiska skiljer sĂ„ledes inte mellan singular och plural. Lajvsvartiskans har tvĂ„ olika pluralĂ€ndelser -i som anvĂ€nds efter konsonant och -z som anvĂ€nds efter vokal. Dessutom anvĂ€nds Ă€ndelsen -Ă»k frĂ„n ringversen, exempelvis durbatulĂ»k, som ett sĂ„ kallat kollektiv plural. I ringinskriptionen, varifrĂ„n detta suffix Ă€r hĂ€mtat, Ă€r det en verbĂ€ndelse och inte lagt till substantiv som i Adragoors grammatik. I Utumnos svartiska Ă€r lĂ€ggs denna Ă€ndelse endast till verb och aldrig till substantiv som i lajvsvartiskan. (Om man ska vara Ă€rlig Ă€r det fĂ„ svartblodslajvare som anvĂ€nt sig av âĂ»kâ som pluralĂ€ndelse. Man har helt enkelt anvĂ€nt det som en motsvarighet till âalla/alltâ.)
Lajvsvartiskan begagnar en artikel för bestĂ€md form (za) som motsvarar engelskans âtheâ. Detta Ă€r helt fritt frĂ„n Tolkien. För obestĂ€md form anvĂ€nds inom lajvsvartiskan rĂ€kneordet âashâ hĂ€mtat frĂ„n ringinskriptionen (ash nazg) pĂ„ samma sĂ€tt som âen/ettâ anvĂ€nds i svenska. I Utumnos version det svarta sprĂ„ket anvĂ€nds âashâ endast som rĂ€kneord, alltsĂ„ som âoneâ i engelska. BestĂ€md form markeras i stĂ€llet med Ă€ndelsen -i. Denna Ă€ndelse Ă€r hĂ€mtat frĂ„n ringinskriptionens Ă€ndelse i âburzum-ishiâ (i mörkret) dĂ€r den finala vokalen enligt vĂ„r tolkning markerar bestĂ€md form. ObestĂ€md form markeras inte.
I den tidiga lajvsvartiskan fanns endast tvÄ kasus, grundformen nominativ och genitiv. AlltsÄ som i svenska och engelska. I Adragoors grammatik hade detta utökats till sju kasus. Förutom nominativ och genitiv har denna svartiska Àven dativ, lokativ, inessiv (Àndelsen -ishi hÀmtad frÄn ringinskriptionen), instrumentalis, och similativ.
I det svarta sprÄket som vi utvecklar behÄller vi nÄgra av Adragoors kasus men hÀmtar Àven inspiration frÄn hurritiskan. Det mest frÀmmande Àr antagligen att Utumnos svartiska saknar nominativ och istÀllet anvÀnder sig av absolutiv och ergativ (istÀllet för det indoeuropeiska klassiska paret nominativ och ackusativ). Vi har valt att behÄlla svartiskans genitiv men Àndrat uttalet en aning frÄn -ob till -ûb eftersom Tolkien menade att ljudvÀrdet o Àr ovanligt i sprÄket vilket i Utumnos svartiska praktiskt betyder att det inte finns nÄgra o:n i sprÄkets olika affix. Vi har Àven valt att
6
behĂ„lla Adragoors dativĂ€ndelse -Ă»r. Man kan sĂ€ga att Adragoors lokativ och inessiv slagits samman till ett lokativ som bygger ringinskriptionens -ishi. Adragoors lokativĂ€ndelse Ă€r -Ă»sh och inessivĂ€ndelsen Ă€r som sagt -ishi. Det svarta sprĂ„kets lokativĂ€ndelse Ă€r i vĂ„r version -ish. Vi har behĂ„llit instrumentalis eftersom detta kasus Ă„terfinns i hurritiskan men vi har förkortat Adragoors tvĂ„ synonyma Ă€ndelser -Ă»gl och -ugla till -Ă»g. Vi har Ă€ven valt att ta bort similativet. Dessutom Ă€r varje preposition bunden till ett kasus. Om man ska sĂ€ga âtill tornetâ anvĂ€nder man prepositionen âuâ tillsammans med dativ: u lugĂ»ri, vilket pĂ„ lajvsvartiska skulle bli u za lug.
AngÄende verb sÄ har vi behÄllit att Àndelsen -at markerar sÄvÀl infinitiv som presens. Dock har vi Àndrat pÄ Àndelserna för preteritum och futurum. Verbsystemet har ocksÄ utvecklats sÄ att verbet har en beskrivande funktion och tar över denna frÄn adjektiv, adverb och particip. Vi har dock valt att behÄlla Àndelserna för komparation Àven om vi Àndrat stavningen för superlativÀndelsen -aj till -ai. Detta eftersom j inte Àr belagt i Tolkiens svartiska. I de flesta fall har lajvsvartiskans j Àndrats till zh (som uttalas som ett franskt j i exempelvis journal).
Lajvsvartiskan pronomen Àr delvis kvar men Àr anpassade till sprÄkets principiella helhet dÀr objektspronomen kan lÀggas direkt till verbet som i ringinskriptionen. AngÄende rÀkneord sÄ Àr de i grunden de samma Àven om vi Àndrat pÄ hur man rÀknar högre Àn tolv.
GĂ€llandes ord och ordbildning sĂ„ har vi förutom att strukturera upp stavning och ljudlĂ€ra Ă€ven satt upp principer för vilka ljudvĂ€rden som finns och var de kan förekomma. Vi har Ă€ven utvecklat fler avledande affix (ofta frĂ„n olika lajvsvartiska ord) samt en del principer om hur dessa ska anvĂ€ndas. TvĂ„ för svartiskans centrala ord âurukâ och âsnagaâ samt Ă€ndelsen -hai, alla belagda frĂ„n Tolkiens verk, Ă€r vĂ€rda en kort diskussion. Det Ă€r tydligt att ordet âurukâ syftar pĂ„ vĂ€ttar eller orker. Ordet Ă€r hĂ€mtat frĂ„n primitiv alviska dĂ€r det betyder âfasaâ (horror) och man skulle kunna tĂ€nka sig att de alver som omdanades till orker fick veta att de skulle bli âfasorâ (horrors)8. I lajvsvartiska betyder âurukâ helt enkelt âorkâ eller âsvartblodâ medan âuruk-haiâ syftar pĂ„ vad man skulle kunna kalla elitorker eller stororker. Det finns en uppfattning om att âuruk-haiâ syftar pĂ„ en sĂ€rskild ras sĂ€rskilt stora och dugliga orker som framavlas i slutet av tredje Ă„ldern i Tolkiens MidgĂ„rd. Ăndelsen -hai har dĂ€rför anvĂ€nts i lajvsvartiska för att beteckna att en varelse Ă€r bĂ€ttre. PĂ„ samma sĂ€tt har man skilt mellan âologâ (troll) och âolog-haiâ (elittroll, svarttroll). Detta verkar dock inte ha varit den betydelse Tolkiens tĂ€nkte sig. Ăndelsen Ă€r mest kĂ€nd frĂ„n âuruk-haiâ dĂ€r UglĂșk talar om att de, isengĂ„rdarna, Ă€r âde stridbara uruk-haiâ (engelska: âthe fighting uruk-haiâ). En annan tolkning Ă€r att UglĂșk med uruk-hai helt enkelt syftar pĂ„ orker generellt och att meningen ska tolkas âVi isengĂ„rdare Ă€r de stridbara orkerna (till skillnad frĂ„n er andra, som Ă€r usla orker)â. Han skulle dĂ„ lika gĂ€rna kunna sagt âni Ă€r de vĂ€rdelösa uruk-haiâ (medan vi isengĂ„rdare Ă€r de stridbara uruk-hai). I en sĂ„dan tolkning skulle Ă€ndelsen â-haiâ snarare betyda nĂ„got i stil med âfolkâ vilket ocksĂ„ styrks av att drĂședain, skogsfolket, pĂ„ svartiska (eller orkiska) kallas âoghor-haiâ. 9 I Utumnos svartiska 8 Denna analys Ă€r Helge K. Fauskangers och presenteras pĂ„ hans sida om Tolkiens sprĂ„k âArdalambionâ, se: http://folk.uib.no/hnohf/orkish.htm 9 En annan möjlig tolkning Ă€r att Ă€ndelsen â-haiâ syftar pĂ„ mĂ€nniskor, âuruk-haiâ skulle dĂ„ betyda ungefĂ€r âorkmĂ€nniskorâ. En annan möjlighet Ă€r att Ă€ndelsen syftar pĂ„ varelsen Ă€r en blandning av olika raser. I
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
7
markerar Ă€ndelsen â-haiâ att ett animat substantiv Ă€r abstrakt, generellt och tidlöst. Motsvarande Ă€ndelse för inanimata substantiv Ă€r â-khaiâ.
I vĂ„r version av det svarta sprĂ„ket Ă€r termerna âurukâ och âsnagaâ relativa begrepp snarare Ă€n absoluta. Uruk syftar visserligen pĂ„ alla sorters orker men de som stĂ„r under kallas âsnagaâ och men med âurukâ syftar man pĂ„ den för tillfĂ€llet Ă€r bĂ€ttre eller stĂ„r över snagorna. âUrukâ och âsnagaâ Ă€r alltsĂ„ begrepp som Ă€r relaterade till individens status inom kulturen eller gruppen.
bĂ„da dessa fall skulle halvalven Elrond vara en âgolug-haiâ. Detta Ă€r dock inte den tolkning Utumno valt. En anledning till det Ă€r att Ă€ven om âhalvblodâ Ă€r möjliga Ă€r det lĂ„ngt ifrĂ„n vanliga i Tolkiens MidgĂ„rd.
8
Porten som vaktar ingÄngen till Moria
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
9
3. FĂRKLARING TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K Det svarta sprĂ„ket Ă€r, till skillnad frĂ„n till exempel Quenya och Sindarin, ett skapat sprĂ„k bĂ„de extranarrativt och intranarrativt â alltsĂ„ inte bara i vĂ„r verkliga vĂ€rld Ă€r det svarta sprĂ„ket konstgjort utan Ă€ven i Tolkiens mytos Ă€r det ett av Sauron skapat sprĂ„k. Detta underlĂ€ttar en hel del nĂ€r det gĂ€ller att skapa nya ord och bygga ut sprĂ„ket eftersom vi inte behöver förestĂ€lla oss sprĂ„kets intranarrativa utveckling. För att de alviska sprĂ„ken skulle bli levande skapade Tolkien en tĂ€nkt etymologi (sprĂ„khistorisk utveckling) dĂ€r de olika alviska sprĂ„ken har ett gemensamt förflutet i en primitiv protoalviska (frĂ„n vilken för övrigt ordet âurukâ Ă€r hĂ€mtat dĂ€r det betyder âfasaâ (horror)). Tolkien har dĂ€r listat en mĂ€ngd grundord frĂ„n vilka man utifrĂ„n olika regler kan utveckla nya ord. Ett sĂ„dant system skulle vara felaktigt för det svarta sprĂ„k som Sauron skapat. Intrannarrativt Ă€r det svarta sprĂ„ket Ă€r en fĂ€rdig produkt och en del av det sociala maskineri Sauron skapat. Extranarrativt dĂ€remot kommer det aldrig bli fullstĂ€ndigt klart sĂ„ det behövs ett system för att skapa ord nya ord och regler för sprĂ„ket. I detta kapitel beskrivs de grundlĂ€ggande principerna för hur ord kan bildas i sprĂ„ket. Dessa bygger egentligen pĂ„ tre principer: först det belagda materialet av det svarta sprĂ„ket och orkiska, detta har fyllts ut utifrĂ„n hurritiskan, och till detta har vi anvĂ€nt oss av den lajvsvartiska som anvĂ€nts under cirka femton Ă„r pĂ„ svenska lajv. Dessa tre kĂ€llor har sammanfogats utifrĂ„n vĂ„ra lingo-estetiska principer dĂ€r vi försökt fĂ„nga kĂ€nslan i ringversen vilket ibland har fĂ„tt ge vika för att behĂ„lla vissa lajvsvartiska delar som Ă€r allt för etablerade.
I denna del beskrivs tankarna och principerna bakom Utumnos version av Det svarta sprÄket. Texten Àr ett komplement till grammatikgenomgÄngen i del 4 Grammatik till Mordors svarta sprÄk. Genom texten refereras det till olika avsnitt i grammatiken dÀr fler exempel Àr listade. Detta görs genom att inom parantes skriva ut vilken paragraf som Äsyftas i grammatikdokumentet, exempel (§2.3) syftar pÄ kasus vilket Àr andra paragrafens tredje del.
Texten tar upp följande punkter: (1) Hur de svartiska orden Ă€r konstruerade genom stammar och suffix, samt hur nya ord bildas; (2) numerus och bestĂ€mdhet; (3) transivitet, subjekt och objekt och hur detta fungerar i ett ergativt sprĂ„k som svartiskan; (4) svartiskans pronomen; (5) kasus och prepositioner; (6) deskriptiva verb; (7) samt verbformen âstatusâ.
3.1. Ett syntaktiskt agglutinerat sprÄk Svartiskan Àr ett syntetiskt och agglutinerat sprÄk. Att det Àr syntetiskt syftar pÄ att orden böjs beroende pÄ deras funktion i satsen och inte genom framförallt ordföljd som i svenska och engelska (sÄ kallat analytiska sprÄk). Att det Àr ett agglutinerat sprÄk syftar pÄ att dessa böjningar fÄs genom att en mÀngd olika affix, vanligen suffix (Àndelser), vilka lÀggs till ordstammen.
10
3.2 Fonologiska begrĂ€nsningar GrundlĂ€ggande för svartiskan Ă€r dess ordstammar vilka kan ha formerna KV, KVK, KKVK, KVKK, VK, VKK, VKVK, VKKVK, VKVKK, dĂ€r K stĂ„r för konsonant och V vokal (§8). MĂ€rk att vokalerna kan vara dubbla dĂ„ de uttalas lĂ„ng vilket markeras med cirkumflex (^). Dessa vokaler och konsonanter Ă€r sĂ„ klart begrĂ€nsade till de ljudvĂ€rden som presenteras under svartiskans fonologi (§1). En stam kan sĂ„ledes vara âbaâ eller bĂą (KV eller KVV), digrafer rĂ€knas som en enskild konsonant sĂ„ Ă€ven âzhaâ har formen KV, diftonger rĂ€knas som dubbelvokal sĂ„ âzhauâ har formen KVV. LjudvĂ€rden som inte finns i svartiskan kan givetvis inte ingĂ„ i ett svartiskt ord, till exempel âjaâ Ă€r med andra ord inte tillĂ„tet eftersom ljudvĂ€rdet âjâ inte finns i sprĂ„ket. Vidare tillĂ„ter inte svartiskan lĂ„nga konsonanter som âggâ, de dras istĂ€llet samman som i sammansĂ€ttningen av ânazgâ och âgĂ»lâ till nazgĂ»l (inte *nazggĂ»l). Vidare Ă€r det endast vissa konsonantkluster (§1.2.1) som Ă€r tillĂ„tna, exempelvis Ă€r stammen âtrakâ (KKVK) tillĂ„ten men inte â*strakâ (KKKVK) eller â*rtakâ (KKVK).
3.3 Ordstammar Svartiskan har fyra olika stammar som fungerar pĂ„ lite olika sĂ€tt i sprĂ„ket (§8.1). Stammarna Ă€r grundstammar, nominalstammar, verbstammar och deskriptiva stammar. Grundstammar Ă€r de stammar som inte kan anvĂ€ndas som ord i sig sjĂ€lva utan behöver ett affix eller mĂ„ste fĂ€stas vid ett ord för att fĂ„ sin betydelse. Exempel pĂ„ en grundstam Ă€r âkritâ som tillsammans med Ă€ndelserna â^-arâ och â-aukâ ger krĂźtar, respektive kritauk som Ă€r olika befĂ€lsgrader. Ett annat Ă€r âdushâ som med substanivsuffixet â^-urâ ger dĂ»shur âmagi/teknik/vetenskapâ, med deskriptivt suffix fĂ„s dushal âmagisk/teknisk/vetenskapligâ. Nominala stammar Ă€r de stammar som kan anvĂ€ndas som substantiv i sig sjĂ€lva. Till nominalstammar kan Ă€ven verbaffix lĂ€ggas för att bilda verb. Ett exempel Ă€r âushâ som betyder strid. Till stammen âushâ kan ytterligare Ă€ndelser lĂ€ggas som verbĂ€ndelsen â-atâ > ushat âatt strida mot nĂ„gotâ. Verbstammar Ă€r stammar till vilka verbĂ€ndelser kan lĂ€ggas men de kan inte anvĂ€ndas som substantiv i sig sjĂ€lva. Exempelvis verbstammen âvra-â plus Ă€ndelserna â-a/tâ > vrĂąt âatt fĂ„ nĂ„gon att gĂ„â (mĂ€rk att vokalen Ă€r dubbel vilket markeras med ett cirkumflex (^) vra+at > vra/at > vrĂąt). Den fjĂ€rde typen av ordstammar Ă€r de deskriptiva stammarna som i sig sjĂ€lva kan anvĂ€ndas för att beskriva andra ord (motsvarande adjektiv och adverb). Till deskriptiva stammar kan kompareras (§5.2) med Ă€ndelser som lĂ€ggs direkt till stammen. Exempelvis âshumâ (stor) plus komparativ Ă€ndelse â-amâ > shumam âstörreâ.
3.4 Affix Affix Àr samlingsordet för olika typer av extraled som lÀggs till ord för att markera ytterligare betydelser och funktioner. Den vanligaste typen av affix i svartiskan Àr suffixen vilka lÀggs efter ord eller varandra. Andra typer av affix i svartiskan Àr prefix vilka lÀggs till innan ordet, och postfix som lÀggs sist.10 Affixen i svartiskan har tvÄ funktioner: dels en derivativ dÀr affixen anvÀnds för att avleda nya ord ur stammar och 10 Andra typer av affix som inte finns i svartiskan Àr cirkumfix som Àr en kombination av pre- och suffix och infix dÀr ett led lÀggs till inne i ordet.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
11
ordsammansĂ€ttningar, och dels en grammatisk funktion dĂ€r affixen anvĂ€nds för att markera grammatisk betydelse. BĂ„da dessa funktioner kom till uttryck i exemplen ovan. Ett tydligt belagt exempel pĂ„ att svartiskan anvĂ€nder sig av suffix Ă€r ringversen med exempel som â⊠burzum-ishi krimpatulâ tillsammans med den analys som att svartiskan grundas pĂ„ hurritiskan som ett sprĂ„k som begagnar rad olika affix pĂ„ detta sĂ€tt.
3.4.1 Derivativa affix Derivativa affix (§8.2) Ă€r alltsĂ„ de affix som anvĂ€nds för att skapa nya ord, framförallt ur stammar men Ă€ven ur sammansatta ord. De derivativa affixen kan delas in dels utifrĂ„n vad för slags funktion de ger det nya ordet, och dels utifrĂ„n vilka stammar de kan lĂ€ggas till. De derivativa affixens första funktion Ă€r att utifrĂ„n grundstammar skapa faktiska ord, som krĂźtar âkaptenâ ur stammen âkritâ tillsammans med det derivativa suffixet â^-arâ. En andra funktion Ă€r att Ă€ndra en stams ordklass, exempelvis âgalâ plus suffixet â-tâ ger galt âleraâ och suffixet â-tĂąmâ som ger galtĂąm âtrĂ€skâ.
3.4.2 Grammatiska affix Grammatiska affix har en annan funktion Ă€n de derivativa suffixen. De lĂ€ggs till orden, inte för att Ă€ndra deras lexikala betydelse, utan för att markera deras syfte i satsen. Ăven om svenskan inte i lika hög utstrĂ€ckning, som exempelvis tyska, ryska eller latin anvĂ€nder sig i att böja ord, sĂ„ kĂ€nner vi igen detta Ă€ven i svenska och engelska, dĂ€r vi i bĂ„da sprĂ„ken lĂ€gger till exempelvis ett â-sâ för att markera tillhörighet. Svartiskan har en relativt stor mĂ€ngd sĂ„dana affix. Dels, precis som i skandinaviska sprĂ„k markera, bestĂ€md form (§2.1), som ork > orken vilket pĂ„ svartiskan Ă€r uruk > uruki, men Ă€ven kasus (§2.3) av vilka svartiskan har sex stycken. Svartiskan anvĂ€nder alltsĂ„ olika affix för att markera en mĂ€ngd olika grammatiska funktioner dĂ€r svenskan i stĂ€llet anvĂ€nder sig av ord eller ordföljd.
3.5 Sammansatta ord Förutom att svartiskan har en mĂ€ngd olika affix att ta till för att skapa nya ord kan svartiskan precis som svenskan enkelt föra samman olika stammar och ord för att bilda nya ord. Vi har tydliga belagda exempel pĂ„ detta i ord som ânazgĂ»lâ (ringvĂ„lnad) och âLugbĂ»rzâ (Barad-dĂ»r). Dessa sammansatta ord rĂ€knas dĂ„ som stammar förutom att de kan vara lĂ€ngre Ă€n vad de fonologiska begrĂ€sningarna sĂ€ger. Exempel pĂ„ detta Ă€r sammansĂ€ttningen âdurzhabâ, av stammarna âdurâ (hĂ€rska) och âzhabâ (tunga/sprĂ„k) som ger orden durzhab âorder/kommandoâ, durzhabat âatt beordraâ samt durzhĂĄbum som betyder âkvaliteten att kunna beordraâ (som i durubas-hai durzhĂĄbum zabat âledare har generellt förmĂ„gan att ge orderâ).
3.6 Att bygga ut sprÄket Svartiskan kommer som sagt aldrig bli ett fullstÀndigt sprÄk men sÄ lÀnge det anvÀnds kommer det behöva byggas ut. Vi har haft som mÄl att skapa en sÄ bra grund som möjligt för detta. Det finns tvÄ olika delar av sprÄket som mÄste byggas ut och hÀr
12
beskrivs vad vi anser vara de rÀtta sÀtten att göra det: DÄ med den dubbla förhoppningen att andra kommer att utveckla detta precis som lajvsvartiskan har utvecklas och att detta sker utifrÄn de principer som hÀr stÀlls upp.
De tvÄ delar av sprÄket som kommer behöva utvecklas Àr dels den lexikala, alltsÄ nya ord, och dels den grammatiska. För bÄda dessa Àr det nödvÀndigt att man utgÄr frÄn den kultur som sprÄket ingÄr i samt vad sprÄket har för syfte. Utumnos kulturella utgÄngspunkt för svartiskan Àr Mordor som en Maskin som bÄde beskrivs i Utumnos Utskick I och vilket det finns gediget implicit stöd för i Tolkiens texter. Man kan tÀnka sig att anvÀnda detta sprÄk för andra kulturer Àn Mordors men dÄ bör man ocksÄ anpassa sprÄket. Till exempel om man tÀnker sig orker Àr sina egna herrar, som lajviens vanligt förekommande nomadorker. Faktum Àr att den lajvsvartiska (som Utumno kallar orkiska) antagligen Àr bÀttre lÀmpat för en sÄdan kultur. Men man skulle Àven kunna tÀnka sig exempelvis en mÀnniskokultur som liknar Mordors anvÀnde svartiskan vilket inte skulle krÀva en sÄ stor anpassning.
Vid bildandet av nya ord mĂ„ste man förutom denna kulturella princip, dĂ€r man slĂ„r fast vad ordet i frĂ„ga betyder och varför just detta ord anvĂ€nds pĂ„ ett visst sĂ€tt, Ă€ven den fonologiska principen â alltsĂ„ att ordet inte bryter reglerna för sprĂ„kets tillĂ„tna ljud (se ovan 3.2 Fonologiska begrĂ€nsningar). Det finns tre sĂ€tt att skapa ett nytt ord: att modifiera ett existerande svartiskt ord, antingen med hjĂ€lp av ett affix, eller genom att sĂ€tta ihop tvĂ„ stammar; att hitta pĂ„ en helt ny ljudkombination som man tycker Ă€r bra och bestĂ€mma att det betyder X; eller helt enkelt ta ett ord frĂ„n ett annat sprĂ„k och antingen behĂ„lla eller Ă€ndra dess betydelse. Det viktiga hĂ€r Ă€r alltsĂ„ att utgĂ„ frĂ„n de kulturella begrĂ€nsningarna. Ordet âdushâ kan illustrera hur Utumno har gĂ„tt tillvĂ€ga. Ordet Ă€r vedertaget frĂ„n lajvsvartiskan dĂ€r det betyder âmagiâ eller schamanism och bryter inte de fonetiska reglerna. DĂ€remot mĂ„ste betydelsen Ă€ndras en aning för att passa Mordors kultur och snarare betydelsen teknik eller vetenskap vilket enligt Tolkien Ă€r vad Mordors magi Ă€r. SĂ„ledes en kanon Ă€r âdushâ.
Utvecklandet av sprÄkets grammatik torde inte vara av lika stor vikt som den lexikala utvecklingen Àven om det sÄ klart finns stora luckor i sprÄket trots försöket att fylla ut dem. Principen bör vara att utgÄ frÄn den grammatik presenteras i detta Utskick eller inspireras av hurritiskan11. Ett exempel pÄ vad som kan utvecklas grammatiskt Àr ordföljden dÀr man skulle kunna tÀnka sig olika subtila betydelser beroende pÄ var i satsen olika ord sÀtts.
3.7. Numerus & bestĂ€md form En egenhet med det svarta sprĂ„ket Ă€r att det inte gör skillnad pĂ„ singular och plural. Inspirationen för detta kommer först och frĂ€mst frĂ„n det faktum att denna skillnad inte verkar finnas i det belagda materialet. Till exempel böjs aldrig ordet NazgĂ»l medan Tolkien Ă€r mycket noga med sĂ„dant i frĂ„ga om andra sprĂ„k (som skillnaden mellan dĂșnadan och dĂșnedain, singular respektive plural). Möjligen Ă€r Ă€ndelsen -hai en sĂ„dan pluralĂ€ndelse (se kapitel 2.2). Detta har vid utvecklingen av svartiskan tagits tillvara pĂ„ och vi har kopplat detta till Mordors kultur och sprĂ„kets syfte. Det finns inga individer i 11 Hurritiskan beskrivs rĂ€tt bra pĂ„ svenska wikipedia. Annars kan man helt enkelt söka pĂ„ âhurrian grammarâ sĂ„ fĂ„r man upp flera olika sidor och dokument som beskriver sprĂ„ket.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
13
Mordor, det finns egentligen inget som Ă€r speciellt â allt utbytbara enheter som tillhör olika klasser eller kategorier vilket dĂ„ alltsĂ„ Ă„terspeglas i sprĂ„ket. Det betyder inte att man inte kan göra skillnad pĂ„ ental och flertal i svartiskan, bara att det inte finns sĂ€rskilda former för det.
3.8 Ăndelsen -ashi Det finns dock ett sĂ€rskilt postfix -ashi (§2.2.2) som anvĂ€nds för att markera att nĂ„got Ă€r unikt. Denna Ă€ndelse kan lĂ€ggas till alla substantiv men ska anvĂ€ndas sparsamt eftersom det endast ska finnas en enda i sitt slag. Till exempel genom att lĂ€gga den individualiserande Ă€ndelsen till dĂșrauk som betyder general fĂ„r vi dĂșraukashi som betyder överbefĂ€lhavare eller âden ledarare av armĂ©n det endast finns en av sitt slag avâ. Ăndelsen kan Ă€ven anvĂ€ndas vid pronomen för att markera att det handlar om en individ (§3). Tillexempel gĂ»rashi betyder âjag som unik individâ. Det Ă€r sĂ€llan en ork med hĂ€vd kan sĂ€gas vara unik sĂ„ det kan jĂ€mföras med hybris eller kanske nĂ„got vĂ€ldigt störande dĂ„ det skulle innebĂ€ra att orken sĂ„g sig som ensam utan sammanhang. Men en högt stĂ„ende person i Mordor kan göra detta dĂ„ denne vet att den har mĂ„nga underlydande. Exakt var den grĂ€nsen gĂ„r Ă€r svĂ„rt att avgöra men en tumregel Ă€r att om det inte finns nĂ„gon annan i Mordor som har ens position dĂ„ kan man lĂ€gga till Ă€ndelsen -ashi och markera att man Ă€r unik.
3.9 Att markera ental, fĂ„tal eller flertal Om man ska markera ental men inte att det Ă€r unikt anvĂ€nds ordet ash âen/ettâ, vid ett okĂ€nt flertal anvĂ€nds ordet mĂągh som kan översĂ€ttas med âmĂ„ngaâ eller pak ânĂ„graâ. Om man kĂ€nner till det exakta antalet anvĂ€nds helt enkelt rĂ€kneordet. Exempelvis krith NazgĂ»l âDe nio ringvĂ„lnadernaâ; mĂągh uruk âmĂ„nga orkerâ, pak uruk âett fĂ„tal orkerâ. Svartiskan anvĂ€nder sig Ă€ven av olika ord för att göra skillnad pĂ„ en grupp och enskilda. Exempelvis betyder ushĂątur en grupp med krigare medan ushatĂąr betyder antingen en enskild krigare eller flera krigare (mĂ€rk att i detta fall gör inte heller svenskan skillnad mellan singular och plural). Ord som âushĂąturâ syftar dock alltid pĂ„ en generisk grupp och om man vill sĂ€ga att flera olika krigare, exempelvis orker och mĂ€nniskor, slogs mot varandra sĂ„ kan man inte anvĂ€nda ordet âushĂąturâ utan man ska anvĂ€nda ordet âushatĂąrâ, exempelvis âmĂągh ushatĂąr ushunâ uruk am tarkĂ»gâ (en mĂ€ngd krigare slogs â orker mot mĂ€nniskor). Det gĂ„r dĂ€remot att anvĂ€nda ett sĂ„dant mĂ€ngdord om man klart delar upp dem: âushĂąturas urukĂ»b ushĂątur tarkĂ»b ushanâ (en grupp orker slogs mot en grupp mĂ€nniskor); eller att gruppen krigare slogs inbördes med hjĂ€lp av reflektivs pronomen (§3.8) âushĂątur ushatusâ (en grupp krigare slogs mot varandra).
3.10 Ăndelserna -hai & -khai Dessutom finns suffixet -hai som Ă€r svĂ„rt att översĂ€tta men syftar pĂ„ abstrakt pĂ„ en hel grupp. Exempelvis uruk-hai syftar pĂ„ hela gruppen uruker oavsett tid och plats till skillnad mot mĂągh uruk som syftar pĂ„ en bestĂ€md grupp specifik i tid och rum. SĂ„ledes betyder golug-hai âalver i allmĂ€nhetâ, âalvernaâ eller âalvfolketâ, gazat-hai âdvĂ€rgar i allmĂ€nhetâ, âdvĂ€rgarnaâ eller âdvĂ€rgafolket, uruk-hai âurukernaâ eller âalla (starka) orkerâ, olog-hai âsvarttrollenâ eller âde stridstrollenâ, snagahai âalla slavarâ eller âalla
14
svaga (som mĂ„ste lyda urukerna)â. För inanimata substantiv finns det motsvarande suffixet â-khaiâ, till exempel âgurĂ»gkhai khĂŽr gorat kalaâ (sten Ă€r i allmĂ€nhet bra att bygga en borg med).
3.11 Transivitet samt skillnaden mellan subjekt och objekt Förutom att svartiskan Àr ett agglutinerat syntetiskt sprÄk Àr det ocksÄ ett sÄ kallat ergativt sprÄk vilket innebÀr en del tankebry för den gÀngse indo-européen. Ergativa sprÄk hanterar nÀmligen subjekt och objekt pÄ ett sÀtt som vi inte Àr vana vid. Men innan vi kan gÄ in pÄ detta mÄste först bÄde skillnaden mellan subjekt och objekt och mellan transitiva och intransitiva verb förklaras.
3.11.1 Subjekt & objekt Enkelt kan man sĂ€ga att subjektet Ă€r den aktiva eller handlande parten i en mening och objektet Ă€r den passiva part som handlingen pĂ„verkar. I svenska markeras skillnaden mellan subjekt och objekt i grunden med hjĂ€lp av ordföljden. Ett grundlĂ€ggande exempel Ă€r âalven ser en orkâ. I detta exempel Ă€r âalvenâ som Ă€r subjektet och âen orkâ som Ă€r objektet. Det Ă€r âalvenâ som Ă€r aktiv och utför handlingen âatt seâ och âorkenâ passiv och blir sedd. Om vi byter plats pĂ„ varelserna kommer orden som betecknar dem byta grammatisk funktion: âen ork ser alvenâ. Subjektet kommer alltsĂ„ före objektet och det Ă€r det som gör att vi vet vem som ser vem. I frĂ„ga om hur pronomen fungerar har svenskan ytterligare markörer för att markera subjekt och objekt. Om vi konstruerar om meningen till âhon ser honomâ sĂ„ förstĂ„r vi att det Ă€r en kvinna som ser en man. Om vi vĂ€nder pĂ„ meningen sĂ„ att mannen ser kvinnan fĂ„r vi âhan ser henneâ. HĂ€r Ă€ndras inte bara ordföljden utan Ă€ven sjĂ€lva orden: âhonâ och âhanâ markerar subjekt, och âhenneâ och âhonomâ markerar objekt. Som vi ska se senare (3.11.3 nedan) markeras i svartiskan alla substantiv och inte bara pronomen pĂ„ ett likartat men inte samma sĂ€tt.
3.11.2 Transitiva & intransitiva verb Skillnaden mellan transitiva och intransitiva verb Ă€r relativt enkel: ett transitivt verb syftar pĂ„ att handlingen överförs pĂ„ frĂ„n subjekt (den handlande) till ett objekt, och intransitiva verb gör inte detta utan syftar tillbaka pĂ„ subjektet (§4.1). Svenska verb skiljer ibland vĂ€ldigt tydligt mellan transitiva och intransitiva verb och ibland skiljs de inte alls Ă„t. Ett tydligt exempel Ă€r de transitiva âhĂ€llaâ och det intransitiva ârinnaâ, âman hĂ€ller ut vattenâ, men âvattnet rinner utâ. I den första meningen Ă€r vattnet objekt och Ă€r passiv i handlingen medan i den andra Ă€r vattnet sjĂ€lv subjekt och aktivt. Ett exempel pĂ„ nĂ€r svenskan inte visar pĂ„ denna skillnad Ă€r verbet âatt lutaâ: i âjag lutarâ Ă€r verbet intransitiv och syftar pĂ„ att subjektet lutar, men i âjag lutar digâ Ă€r verbet transitivt och syftar pĂ„ att subjektet lutar ett objekt. Svartiskan markerar skillnaden mellan transitiva och intransitiva verb pĂ„ dels med olika suffix samt att det endast Ă€r transitiva verb till vilka bundna pronomen (§3.2) kan lĂ€ggas vilka markerar objekt. Svartiskan transitiva suffix Ă€r -a och det intransitiva Ă€r -u.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
15
3.11.3 Absolutiv & Ergativ Skillnaden mellan subjekt och objekt markeras i indo-europeiska sprĂ„k med vad som kallas nominativ för subjekt och ackusativ för det direkta objekt (det indirekta objektet kallas dativ §2.3.4). Svartiskan Ă€r som sagt ett ergativt sprĂ„k vilket innebĂ€r att subjekt och objekt markeras pĂ„ ett annat sĂ€tt. I grunden stĂ„r svartiska substantiv (§2) i absolutiv (§2.1) som alltsĂ„ Ă€r substantivets grundform. Absolutivet kan bĂ„de markera subjekt och objekt beroende pĂ„ hur meningen ser ut. I en enkel mening utan objekt som âuruk mautâ eller (en ork dör) âuruk gonutâ (en ork ser) stĂ„r subjektet âurukâ (en ork) i absolutiv. Verbet Ă€r intransitivt eftersom det inte finns nĂ„got objekt. Ăven i en mening med ett transitivt verb kan absolutivet markera subjekt om ett bundet objektspronomen (§3.2) lĂ€ggs till verbet âuruk mĂątulâ (en ork dödar dem) respektive âuruk gonatulâ (en ork ser dem). MĂ€rk att i den svenska översĂ€ttningen byter vi verb i den första frasen frĂ„n âatt döâ som Ă€r intransitvt till âatt dödaâ som Ă€r transitivt. Om ett transitivt verb saknar ett sĂ„dant bundet pronomen markerar absolutivet istĂ€llet objekt: âuruk mĂątâ (en ork dödas) âuruk gonatâ (en ork ses). HĂ€r ser vi tydligt skillnaden mellan transitiva och intransitiva verb. I meningar som har bĂ„de uttalade subjekt och objekt böjs subjektet i ergativ som markeras med Ă€ndelsen -as och objektet i absolutiv (utan Ă€ndelse). Exempelvis âuruk mĂąt golugasâ och âuruk gonat golugasâ betyder âen alv dödar en orkâ respektive âen alv ser en orkâ, eller âurukas golug mĂątâ och âurukas golug gonatâ som betyder âen ork dödar en alvâ respektive âen ork ser en alvâ. MĂ€rk den fria ordföljden. HĂ€r kan det vara belysande att Ă„ter igen anvĂ€nda sig av svenska pronomen för att visa pĂ„ skillnaden. I satsen âhan serâ och âhan ser henneâ har subjektet samma form i bĂ„da meningarna, men i svartiskan böjs subjektet i ett annat kasus: âurukâ blir âurukasâ nĂ€r det finns ett uttalat objekt i meningen. AlltsĂ„ till skillnad frĂ„n svenska dĂ€r subjekt och objekt vanligen markeras med ordföljd markeras detta i svartiskan med hjĂ€lp av tvĂ„ kasus absolutiv och ergativ, dĂ€r absolutivet kan markera bĂ„de subjekt eller objekt beroende pĂ„ satsen, medan ergativet endast markerar subjekt och dĂ„ finns det alltid ett objekt böjt i absolutiv med i meningen.
3.12 Kasus & prepositioner Svartiskan Ă€r som sagt ett syntetiskt sprĂ„k. Det betyder att viktiga grammatiska funktioner markeras genom att orden böjs. Detta Ă€r tydligt gĂ€llande substantivet som i svartiskan böjs i sex olika kasus (§2.3), förutom de ovan nĂ€mnda ergativ och absolutiv Ă€ven: genitiv, dativ, lokativ och instrumentalis. Detta kan jĂ€mföras med svenskan och engelskan som har tvĂ„ kasus â nominativ och genitiv. Kasus anvĂ€nds i allmĂ€nhet dĂ€r svenskan anvĂ€nder sig av prepositioner. Som illustration kan man hĂ€r göra en jĂ€mförelse mellan svenska och engelska. I svenska anvĂ€nds oftare genitivet dĂ€r engelskan begagnar prepositionen of. Exempelvis i meningen âhusets dörrâ mĂ„ste man pĂ„ svenska anvĂ€nda genitivet (Ă€ndelse -s) medan man i engelskan kan anvĂ€nda sig antingen av genitiv eller prepositionen of: âthe houseâs doorâ men hellre âthe door of the houseâ. PĂ„ svenska blir det direkt konstigt att sĂ€ga âdörren av husetâ Ă€ven om det Ă€r samma konstruktion med samma ord som pĂ„ engelska. PĂ„ samma sĂ€tt som svenskan oftare anvĂ€nder genitiv Ă€n engelska sĂ„ anvĂ€nder svartiskan kasus oftare Ă€n svenskan.
16
I svenska behöver man inte böja substantiven i ett speciellt kasus till prepositionerna (utom i vissa stelnade former som vittnar om det kasussystem som förlorats som âtill skogsâ â genitiv, âman ur huseâ â dativ. I svartiskan styr varje preposition ett kasus. Exempelvis âuâ (till) styr dativ sĂ„ om man vill sĂ€ga till byn böjs âgĂ»zhâ (by) i dativ: u gĂ»zhĂ»ri, inte bara *u gĂ»zhi.
3.13 Pronomen Pronomen (§3) Ă€r ord som anvĂ€nds istĂ€llet för substantiv â det Ă€r ord som âjagâ, âdenâ, âvilkenâ. Svartiskan har tvĂ„ olika typer av pronomen, obundna pronomen som Ă€r egna ord, och bundna pronomen som lĂ€ggs till som Ă€ndelser till ord. Bundna pronomen syftar antingen pĂ„ objekt (§3.2 & §3.8) vilka lĂ€ggs till transitiva verb, eller Ă€r possessiva (§3.3 & §3.8) vilka lĂ€ggs till substantiv. Bundna objektspronomen Ă€r belagda frĂ„n ringversen som krimpatul. Obundna pronomen Ă€r som sagt egna ord och fungerar som substantiv i övrigt och böjs i alla kasus.
3.13.1 Exkluderande & inkluderande första person I frĂ„ga om personliga pronomen gör svartiskan den speciella skillnaden i första person (jag/vi) mellan exkluderande och inkluderande. Denna grammatiska skillnad Ă€r tagen frĂ„n Quenyan dĂ€r den Ă„terfinns i första person plural. I svartiskan markerar den en skillnad som annars görs gĂ€llande med plural, alltsĂ„ jag kontra vi. Det exkluderande första person kan bĂ„da översĂ€ttas med bĂ„de jag och vi pĂ„ svenska men syftar alltid pĂ„ att nĂ„gon annan exkluderas. Det inkluderande första person syftar pĂ„ att ingen exkluderas. För att illustrera denna skillnad kan man förestĂ€lla sig en representant för en ledande grupp som sĂ€ger till sina följeslagare âvi har bestĂ€mt att vi ska gĂ„ ut i krigâ. Det första vi:t i denna mening Ă€r exkluderande â âvi i rĂ„det har bestĂ€mtâ och det andra vi:t Ă€r inkluderande âatt vi tillsammans (alltsĂ„ inkluderandes Ă„hörarna) ska gĂ„ ut i krigâ. Det exkluderande första persons pronomenet visar alltsĂ„ pĂ„ att nĂ„gon annan inte Ă€r inrĂ€knad och drar en liknande grĂ€ns mellan som skillnaden mellan jag och vi mellan personer. Om man vill markera att ett föremĂ„l Ă€r ens eget sĂ„ anvĂ€nds den exkluderande former âthaukburiâ som kan översĂ€ttas bĂ„de till âdolken Ă€r minâ men ocksĂ„ till âdolken Ă€r vĂ„r men inte din eller erâ, men med den inkluderande formen i meningen âthaukbagiâ syftar pĂ„ att âdolken vĂ„r tillsammansâ. Det Ă€r sĂ„ledes endast den exklusiva formen som kan markerar med det individualiserande postfixet â-ashiâ (se ovan 3.8 samt §2.2.2) eftersom den inkluderande formen krĂ€ver att fler Ă€n ett subjekt eller objekt.
3.14 Deskriptiva verb & âatt varaâ IstĂ€llet för sĂ€rskilda ordklasser för att beskriva andra ord (alltsĂ„ som svenskans adjektiv som beskriver substantiv och adverb som beskriver verb, adjektiv och andra adverb, samt de verben adjektivform particip) sĂ„ har istĂ€llet verben denna roll i svartiskan sĂ„ kallade deskriptiva verb (§5). HĂ€r fungerar olika ordstammar lite olika. Deskriptiva stammar Ă€r beskrivande i sig sjĂ€lva, medan nominal- och verbstammar krĂ€ver en Ă€ndelse. Nominalstammar har tvĂ„ deskriptiva Ă€ndelser â-urzâ och â-alâ vilka inte har nĂ„gon betydelseskillnad men ger möjligheten att skapa fler ord ur samma stammar, exempelvis
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
17
âushurzâ (stridbar) och âushalâ (stridslysten), âbolgurzâ (blodig) och âbolgalâ (blodtörstig). Till verbstammar kan tvĂ„ olika Ă€ndelser lĂ€ggas vilka har lite olika funktion: suffixet â-(Ăą)shâ syftar pĂ„ att nĂ„got Ă€r aktivt, exempelvis âushĂąshâ som kan översĂ€ttas till âsom striderâ eller âĂ€r stridandeâ, eller bolgĂąsh âĂ€r blödandeâ eller âsom blöderâ; suffixet â-(Ăą)kalâ syftar istĂ€llet pĂ„ en passiv beskrivning: âushĂąkalâ (blir striden/attackerad) âbolgĂąkalâ (blir nedblodad).
Att de beskrivande orden Ă€r verb betyder att de kan böjas i tid vilket markeras med tempussuffixen â-(a)nâ för preteritum (förfluten tid) och â-(a)zâ futurum (framtiden) (§5.3). Presensmarkören kan anvĂ€ndas för att markera att det endast Ă€r en tillfĂ€lligt rĂ„dande kvalitet som beskrivs.
Eftersom de beskrivande orden i svartiskan Ă€r verb behövs inte heller hjĂ€lpverbet âatt varaâ. Om man vill sĂ€ga att orken Ă€r stor sĂ€ger man helt enkelt âash uruki shumâ. Vill man sĂ€ga att nĂ„gon eller nĂ„got var pĂ„ ett visst sĂ€tt som anvĂ€nds helt enkelt tempusmarkörerna: âash uruki shumanâ (orken var större) eller âash uruki shumazâ (orken kommer att bli större). Vill man utrycka att nĂ„got Ă€r pĂ„ ett visst sĂ€tt i allmĂ€nhet anvĂ€nds de generiska postfixen (§2.2.1) âuruk-hai ushurzâ (orker Ă€r i allmĂ€nhet stridbara) eller âmolgkhai muzgâ (trĂ€d Ă€r i allmĂ€nhet höga). PĂ„ detta sĂ€tt beskrivs substantivs kvalitet med ett deskriptivt verb. Om man dĂ€remot vill pĂ„visa existens eller varande som i indo-europeiska sprĂ„k uttrycks med âatt varaâ eller âĂ€râ i presens som âjag Ă€râ anvĂ€nds ordet âgimbĂąshâ som ordagrant betyder âfunnenâ och kan böjas i preteritum, gimbnĂąsh âvar funnenâ eller med final status gimbnĂąshisht âvar funnen/fannsâ, eller gimbzĂąsh âkommer att vara funnetâ. Decartes devis cogito sum (jag tĂ€nker, alltsĂ„ finns jag) blir sĂ„ledes pĂ„ det svarta sprĂ„ket âkĂą zhargĂąsh, kĂą gimbĂąshâ (om om tĂ€nkande, sĂ„ existerande/funnen).
3.15 Verbformen Status Formen status (§4.6) för verbet Ă€r skapad för svartiskan och finns inte beskriven i nĂ„gon allmĂ€n grammatik. Verbets status beskriver verbets tillstĂ„nd och Ă€r inspirerad av ringinskriptionens Ă€ndelse â-Ă»kâ i âdurbatulĂ»kâ och âthrakatulĂ»kâ vilka översĂ€tts âto rule them allâ respektive âto bring them allâ. Det intressanta hĂ€r Ă€r att Ă€ndelsen lagts till ett verb medan ordet âallaâ syftar pĂ„ substantiv och kan alltsĂ„ inte vara ett kollektivt plural eller dylikt. SĂ„ frĂ„gan Ă€r vad Ă€ndelsen -Ă»k betyder nĂ€r den lĂ€ggs till ett verb pĂ„ detta sĂ€tt. Vi har valt att utgĂ„ frĂ„n Alexandr Nemirovskys förslag om att den betecknar fullstĂ€ndighet och att durbatulĂ»k och thrakatulĂ»k mer ordagrant betyder âatt behĂ€rska dem fullstĂ€ndigtâ (to completely rule them) respektive âatt hĂ€mta dem full utâ (to complely bring them) â alltsĂ„ att ingen eller inget undkommer handlingen. Vi har Ă€ven lagt till tre ytterligare Ă€ndelser som har en liknande funktion. En som Ă€r motsatsen till denna fullkomliga status (som markeras med -Ă»k) nĂ€mligen negativ status som markerar med Ă€ndelsen -ikh. De tvĂ„ andra markerar att en handling pĂ„börjas, Ă€ndelse â-ilâ respektive avslutas, Ă€ndelse -Vsht (dĂ€r V stĂ„r för stamvokalen eller ordets första vokal, dock inte prefix). Liknande Ă€ndelser finns i hurritiskan och de tvĂ„ senare Ă€r tagna direkt dĂ€rifrĂ„n. Dessa verbformen tĂ€cker bland annat upp för de verbformer som svartiskan saknar i preteritum.
18
4. GRAMMATIK TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K12 HĂ€r beskrivs en version av det svarta sprĂ„k som Sauron konstruerade för sitt rike Mordor. För enkelhetens skull benĂ€mns sprĂ„ket som âsvartiskaâ. Svartiskan hĂ€r bygger dels pĂ„ den svartiska som anvĂ€nds pĂ„ svenska lajv samt bronsĂ„lderssprĂ„ket hurritiska. Ăven om sprĂ„ket som hĂ€r presenteras Ă€r konsistent med ringversens rader i ord och form sĂ„ ska detta inte ses mer Ă€n som ett försök att konstruera en svartiska vĂ€rdig Tolkiens vision av sprĂ„ket. Det ska ocksĂ„ sĂ€gas att det som presenteras hĂ€r endast Ă€r en början men som förhoppningsvis Ă€r tillrĂ€ckligt utförlig för att andra ska kunna fortsĂ€tta utveckla sprĂ„ket i samma anda. Som komplement till denna presentation av grammatiken finns en text dĂ€r tankarna bakom reglerna och de mer exotiska detaljerna diskuteras.
4.1 AngĂ„ende specialtecken Asterisk (*) anvĂ€nds för att markera att ett ord eller sats Ă€r felaktig, exempelvis *urukhai. Understreck anvĂ€nds för att markera den aktuella Ă€ndelsen eller ordet. Exempel pĂ„ svartiska förekommer antingen inom dubbla citationstecken (â), dĂ„ vanligen med den svenska översĂ€ttningen inom parantes, eller kursivt med den svenska översĂ€ttningen inom dubbla citationstecken. Enkla citationstecken (â) anvĂ€nds för att markera affix samt termer. Ibland markeras ett svartiskt ord med bindestreck pĂ„ slutet vilket betyder att en Ă€ndelse inte Ă€r utskriven. Detta handlar frĂ€mst om verbstammar. Snedstreck (/) anvĂ€nds i vissa fall för att markera skillnaden mellan stam och affix, till exempel dur/b/a/t/ul/Ă»k > durbatulĂ»k, eller för att markera att ett ord har flera betydelser, exempelvis luzh âhan/hon/den/det/deâ. Vid vissa Ă€ndelser Ă€r en vokal satt inom parantes, till exempel â-(a)zâ, den vokalen betyder att om Ă€ndelsen ska lĂ€ggas till en stam
12 Utumno tackar Tomas BrÀnnmark för vÀrdefulla kommentarer.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
19
eller ord som slutar pĂ„ vokal sĂ„ ingĂ„r inte bokstaven inom parantes i Ă€ndelsen. Vokalen försvinner ocksĂ„ ofta dĂ„ ytterligare en vokal tillkommer efter Ă€ndelsen. Till exempel skillnaderna mellan fölkjande fall: shum + -(a)z > shumaz + -ai > shumzai; respektive sta + -(a)z > staz > stazai. Vissa Ă€ndelser markeras med ett fristĂ„ende cirkumflex, som i â^-urâ, detta betyder att nĂ€r Ă€ndelsen lĂ€ggs till en stam eller ord förlĂ€ngs ordet eller stammen första vokal, exempelvis zhab + ^-ur > zhĂąbur.
4.2 Kort om sprĂ„kets grammatik i allmĂ€nhet. För kunna tillĂ€gna sig detta behövs en grundlĂ€ggande förstĂ„else av allmĂ€n grammatik. Grammatik Ă€r ett sĂ€tt att dela in sprĂ„ket i olika kategorier. I varje kategori samsas de delar av sprĂ„ket som följer ungefĂ€r samma regler. Grammatiken hjĂ€lper oss att förstĂ„ logiken i sprĂ„ket och gör det enklare att prata om det. Svartiskan som den presenteras hĂ€r Ă€r uppdelad i nio delar: (1) fonologi, (2) substantiv, (3) pronomen, (4) verb, (5) deskriptiva verb, (6) olika satser, (7) rĂ€kneord, (8) ordbildning, och (9) meningsbyggnad. Det Ă€r viktigt att hĂ„lla isĂ€r dessa begrepp eftersom de alla följer olika regler och har olika funktion i sprĂ„ket. SĂ€rskilt viktigt Ă€r det att hĂ„lla isĂ€r de olika ordklasserna substantiv och verb. Substantiven kan sĂ€gas syfta pĂ„ saker medan verb syftar pĂ„ handlingar och de tvĂ„ typerna av ord har en uppsĂ€ttning skilda affix som Ă€ndrar deras mening. Det betyder att Ă€ndelser för substantiv aldrig lĂ€ggs pĂ„ verb och vice versa. I de fall detta sker byter ordet ordklass. Exempelvis till substantivet âvraâ (fot) kan olika substantivaffix lĂ€ggas till exempel genitivĂ€ndelsen -^b ger âvrĂąbâ (fots/av en fot) till vilken ytterligare substantivaffix kan lĂ€ggas som besetĂ€md form âvrĂąbiâ (av foten/fotens). Om en verbĂ€ndelse lĂ€ggs till substantivet sĂ„ har vi istĂ€llet ett verb som följer andra regler. Ăndelsen â-utâ (transitiv infinitiv/presens) ger ur substantivet âvraâ > âvrautâ (att gĂ„). Till detta ord kan vi till exempel lĂ€gga verbaffix som exempelvis â-ilâ > âvrautilâ (att börja gĂ„), men vi kan inte lĂ€gga till en substantivĂ€ndelse som *vrautĂ»b (verb med genitivĂ€ndles) eller *vrĂąbut (substantiv med gentivĂ€ndelse och verbĂ€ndlse). 1. Fonologi HĂ€r beskrivs det svarta sprĂ„kets ljudlĂ€ra, vilka ljudvĂ€rden som finns â vokaler, konsonanter och vilka kombinationer av dessa som sprĂ„ket tillĂ„ter, samt betoningsregler. 2. Substantiv HĂ€r beskrivs hur det svarta sprĂ„ket hanterar substantiv vilket skiljer sig en hel del frĂ„n svenska. Det mest frĂ€mmande Ă€r att sprĂ„ket inte markerar numerus genom att böja ord, samt att sprĂ„ket markerar subjekt och objekt utifrĂ„n ergativa principer.
3. Pronomen Det svarta sprĂ„kets pronomen skiljer sig frĂ„n pĂ„ flera sĂ€tt. Förutom att i grunden fungerar pĂ„ samma sĂ€tt som substantiv delas de dessutom in i obundna och bundna dĂ€r de senare alltid fĂ€sts vid ett annat ord. 4. Verb Ăven det svartiska verbsystemet skiljer sig frĂ„n svenskan. Svartiskan har ett enklare tempussystem men verben markeras utifrĂ„n andra principer. 5. Deskriptiva verb IstĂ€llet för adjektiv, adverb och particip anvĂ€nder svartiskan verbet för att
20
beskriva saker vilket gÄr under beteck-ningen deskriptiva verb. 6. Olika satser HÀr presenteras hur olika satser konstrueras pÄ det svarta sprÄket. Detta Àr en del som Àr mycket under-utvecklad. 7. RÀkneord Svartiskans rÀknesystem Àr rÀtt enekelt och bygger samma logik som i svenska.
8. Ordbildning HĂ€r beskrivs hur svartiskan Ă€r uppdelad i olika stammar som har lite olika funktion samt hur nya ord bildas med olika affix. 9. Svartiskans meningsbyggnad HĂ€r beskriv kortfattat reglerna för hur olika affix lĂ€ggs till stammar och ord samt svartiskans ordföljd. Ăven denna del behöver utvecklas mer.
§1. FONOLOGI HĂ€r beskrivs de ljud som Ă„terfinns i svartiskan. Inte alla ljud som finns i svenskan Ă„terfinns i svartiskan och vice versa, till exempel har svenskan betydligt fler vokalljud Ă€n svartiskan. HĂ€r beskrivs Ă€ven vilka latinska bokstĂ€ver som anvĂ€nds för att beskriva de olika ljuden. §1.1 Vokaler Svartiskan har följande vokaler: i, a, u, o. LĂ„nga vokaler markeras med cirkumflex Ăź, Ăą, Ă», ĂŽ. De uttalas ungefĂ€r pĂ„ följande sĂ€tt: i som i inte, a som i allt, u som i oxe, o som i ocker. De lĂ„nga vokalerna uttalas lika dant som de korta fast utdraget. Detta kan stĂ€lla till problem för den som Ă€r van vid svenska. Svartiskans Ăą uttalas inte som a i aga utan som ett utdraget a i allt. I tabellen nedan ser vi att svartiskan har en frĂ€mre sluten vokal â i; en öppen central vokal â a; och tvĂ„ bakre vokaler, en sluten â u och en mellansluten â o. Tabell 1 Svartiskans vokaler FrĂ€mre Centralt Bakre Sluten i u Mellansluten o Ăppen a Svartiskan har Ă€ven tvĂ„ diftonger ai som uttalas som svenska aj och au som uttalas som svenska automat. §1.2 Konsonanter Svartiskan har en mĂ€ngd konsonanter. Vissa uttalas som i svenska andra finns inte i svenska. UtmĂ€rkande för svartiskan Ă€r dess relativt stora antal frikativor â alltsĂ„ vĂ€sande och frĂ€sande ljud.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
21
Tabell 2 Svartiskans konsonanter. De markerade skiljer sig frÄn rikssvenska.
p â uttalas som i svenska âpĂ„â (aspirerat) b â uttalas som i svenska âbĂ„tâ (oaspirerat) m â uttalas som i svenska âmorâ f â uttalas som i svenska âfarâ v â uttalas som i svenska âvikâ th â uttalas som i engelskans âthingâ dh â uttalas som i engelskans âtheyâ t â uttalas som i svenska âtĂ„â (aspirerat) d â uttalas som i svenska âdĂ„â (oaspirerat) s â uttalas som i svenska âsĂ„â z â tonande s, uttalas som i engelskans âzealâ n â uttalas som i svenska ânĂ„â, n innan k och g uttalas som svenska ng i âingenâ men g uttalas alltid tydligt. sh â uttalas som i engelskan âshopâ zh â tonande sh, uttalas som ryskans ж (zj i svensk transkribering, zh i engelsk), franskans j l â uttalas lĂ„ngt bak i munnen, precis framför svaljet k â uttalas som i svenska âkoâ (aspirerat) g â uttalas som i svenska âgĂ„â (oaspirerat) kh â uttalas som ett utdraget k, som i tyskans auch eller ryskans Ń (ch) gh â tonande kh, uttalas som ett utdraget g r â uttalas rullande som i ryska och skotska eller lĂ„ngt bak i munnen som i sydsvenska dialekter, i tyska och i franska h â uttalas som i svenska âhĂ„lâ (ej tillĂ„ten finalt) För att skilja mellan ord dĂ€r h Ă€r en digraf och nĂ€r ska uttalas som h anvĂ€nds ett bindestrĂ€ck i det senare fallet. SĂ„ledes skriver man âuruk-haiâ och inte â*urukhaiâ (men dĂ€remot âsnagahaiâ). §1.2.1 Konsonantkluster Svartiskan Ă€r begrĂ€nsad till följande konsonantklustrar. Initiala konsonantkluster: pl-, pr-; bl-, br-; fl-, fr-; vl, vr-; thl-, thr-; tr-; dr-; sp-, sm-, sn-, sl-, sk-; zb-, zd-, zm-, zn-, zl-, zg-; kl-, kr-; gl-, gr-. Final konsonantkluster: -mp, -mb, -ms, -mz, -msh, -mzh; -nk; -sp, -sm, -st, -sk; -zb, -zm, -zd, -zg; -nsh, -nzh, -nk, -ng, -nkh, -ngh; -shp, -shm, -sht, -shn, -shk; -zhb, -zhd, -zhm, -zhg; -lp, -lb, -lm, -lf, -lv, -lth, -ldh, -lt, -ld, -ls, -lz, -ln, -lsh, -lzh, -lk, -lg, -lkh, -lgh; -ks, -
Labial Koronal Dorsal Glottal Bilabial Labiodental Dental Alveolar Postalv. velar uvular glottal Klusiler p b t d k g Frikativor f v th dh s z sh zh kh g
h h
Nasaler m n n+
Tremulant r r Lateral approx.
l
22
ksh; -gz, -gzh; -khp, -kht, -khk; -ghb, -ghd, -ghd; -rp, -rb, -rm, -rf, -rv, -rth, -rdh, -rt, -rd, -rs, -rz, -rn, -rsh, -rzh, -rk, -rg, -rkh, -rgh. De flesta mediala konsonantklustrar Ă€r tillĂ„tna men det finns nĂ„gra undantag: otonande och tonande klusiler och frikativor kan inte stĂ„ tillsammans, samt att frikativor aldrig stĂ„r tillsammans. Vid sammansĂ€ttningar dĂ€r detta sker skiljs orden Ă„t med hjĂ€lp av ett bindestreck, exempelvis: âgrazâ + âzhabâ > âgraz-zharâ (kalltunga). BindestrĂ€cket anvĂ€nds ocksĂ„ vid sammansĂ€ttningar dĂ„ fler Ă€n tvĂ„ konsonantljud förs samman, exempelvis: zharg+khai > âzharg-khaiâ (alla tankar). Vidare har svartiskan inga lĂ„nga konsonanter och dubbla konsonanter dras ihop vid ordbildning och böjning, exempelvis: ânazgâ + âgĂ»lâ > *nazggĂ»l > ânazgĂ»lâ (ringvĂ„lnad). §1.3 Betoning Svartiskans betoning Ă€r i huvudsak regelbunden. Huvudregeln Ă€r att betoningen ligger pĂ„ första stavelsen i varje ord. LĂ„nga vokaler, markerade med cirkumflex, samt diftonger tar över betoningen. Vid annat fall markeras betoningen med accent. Exempel pĂ„ betoning (markerad med understreck): âdurbatâ (att hĂ€rska); âdurbatulĂ»kâ (behĂ€rska dem fullstĂ€ndigt); âuruk-haiâ; dĂșraukashi (överbefĂ€lhavaren). §2. SUBSTANTIV Ordet substantiv syftar pĂ„ âsubstansâ men ordklassen innefattar bĂ„de saker som Ă€r konkreta, som âurukâ (ork), och saker som Ă€r abstrakta, som âzhargâ (tanke). Till substantiv rĂ€knas mĂ€nniskor, varelser, djur, vĂ€xter, hĂ€ndelser och begrepp samt namn. Nedan beskrivs hur substantiven anvĂ€nds i svartiskan. §2.1 BestĂ€mdhet BestĂ€md och obestĂ€md form Ă€r en viktig komponent i de flesta sprĂ„k vi Ă€r vana vid. Den obestĂ€mda formen markerar ett substantiv som inte Ă€nnu Ă€r introducerat och alltsĂ„ okĂ€nt, den bestĂ€mda formen markerar att substantivet Ă€r kĂ€nt. I svenskan anvĂ€nds i singular rĂ€kneordet en/ett för obestĂ€md form och Ă€ndelserna -en/-et. I plural har vi ingen sĂ€rskild obestĂ€md form medan den betsĂ€mda formen markeras med flera olika Ă€ndelser. Svartiskan markerar inte obestĂ€md form medan den bestĂ€mda formen fĂ„s genom postfixet â-iâ som alltid lĂ€ggs sist i ordet, efter alla andra Ă€ndelser. Exempel: (a) uruk âorkâ uruki âorkenâ; (b) med kasusböjning, urukasi kalush gonat âorken ser en hĂ€stâ. Denna bestĂ€mda form anvĂ€nds inte alltid dĂ€r svenska begagnar bestĂ€md form. NĂ„gra exempel pĂ„ detta: vid utpekande ord som âtak thaukâ (den hĂ€r kniven), vid demonstrativa rĂ€kneord âmashurz urukâ (den andra orken), vid genitiv attribud (obs. som pĂ„ svenska) âmĂągath urukĂ»bâ (en orks dolk),
Ett annat sĂ€tt att markera bestĂ€mdhet Ă€r att lĂ€gga till transitiva verb (§4.1.1) lĂ€gga till ett bundet objektspronomen (§3.2) som markerar att det rör sig om nĂ„got speciellt. Exempel: gothasi durbatul dĂ»g âFursten hĂ€rskar över det landetâ. §2.2 Numerus En egenhet med svartiskan Ă€r att den saknar numerus. Svartiskan skiljer inte mellan singular (ental) och plural (flertal). IstĂ€llet anvĂ€nds beskrivande ord för att markera denna skillnad. De vanligaste Ă€r ash (en/ett) eller annat rĂ€kneord om ett exakt antal ska
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
23
specifieras. Ska man preciesera att det rör sig om en mĂ€ngd som Ă€r okĂ€nd anvĂ€nds orden âpakâ (nĂ„gra/fĂ„) eller âmĂąghâ (mĂ„nga). AlltsĂ„ uruk (ork) kan anvĂ€ndas bĂ„de om man talar en eller flera orker. SĂ„ledes: âjag ser en orkâ och âjag ser orkerâ blir bĂ„da pĂ„ svartiska gurs uruk gonat. Om man ska precisera att det Ă€r en ork eller flera orker man ser sĂ€ger man helt enkelt gurs ash uruk gonat âjag ser en en orkâ respektive gurs mĂągh uruk âjag ser (flera) orkerâ. Samma sak gĂ€ller i bestĂ€md form: gurs uruki gonatâjag ser orken/orkernaâ rĂ€cker, men om man poĂ€ngtera att det Ă€r enskild sĂ€ger man: gurs gonat ash uruki eller i plural gurs gonat pak uruki. Man gör ocksĂ„ skillnad genom att anvĂ€nda mĂ€ngdsubstantiv, exempelvis: gurs ushatĂąr durbatâjag leder krigareâ och gurs durbat ushĂątur âjag leder en grupp krigareâ. §2.2.1 Generiska postfix Ăndelserna: -hai /-khai Svartiskan har tvĂ„ postfix som markerar att substantivet syftar alla inom en klass och kan översĂ€ttas med âi allmĂ€nhetâ eller âallaâ. postfixet â-haiâ lĂ€ggs till levande animata substantiv â alltsĂ„ varelser, exempelvis âuruk-haiâ (ung. orker i allmĂ€nhet). Ăndelsen â-haiâ kan Ă€ven översĂ€ttas med âfolkâ. Ordet uruk-hai kan sĂ„ledes översĂ€ttas med âorker i allmĂ€nhetâ, âalla orker [generellt]â, eller âorkfolketâ. Postfixet â-khaiâ betyder i stort sĂ€tt det samma men anvĂ€nds om inanimata substantiv. Exempelvis gĂ»rkhai âalla stenarâ, âstenar i allmĂ€nhetâ. Ăndelserna lĂ€ggs till sist pĂ„ substantivet. Exempel: âurukĂ»bhaiâ (alla orkers) och inte *urukĂ»b-hai. §2.2.2 Individualiserare Ăndelse: -ashi Genom att lĂ€gga postfixet â-ashiâ till ett substantiv markeras att substantivet Ă€r det enda i sitt slag. Exempelvis Nazgashi âDen enda Ringenâ; dĂșraukashi âöverbefĂ€lhavarenâ; Gothashi âDen högsta furstenâ. Ăndelsen lĂ€ggs liksom suffixiet för bestĂ€mdhet alltid sist, exempel: Lus dĂ»gkhai durbat nazgĂ»gashi âmed [hjĂ€lp av] den enda ringen hĂ€rskar han över alla lĂ€nderâ; DĂșraukasashi MordorĂ»b ushĂąturbus gonun âMordors överbefĂ€lhavare sĂ„g sina trupperâ; Sauron snaga GothĂ»bashi âSauron Ă€r den högste furstens slavâ §2.3 Kasus Svartiskan Ă€r ett sprĂ„k som till skillnad frĂ„n svenskan böjer sina substantiv i en rad olika kasus. Svenskan har tvĂ„ kasus (tre i frĂ„ga om pronomen) medan svartiskan har sex: absolutiv, ergativ, genitiv, dativ, lokativ och instrumentalis. De tvĂ„ första av dessa kasus vilka markerar subjekt och direkta objekt Ă€r sĂ€rskilt knepiga dĂ„ de följer en annan logik Ă€n den gĂ€ngse i indoeuropeiska sprĂ„k (se kap. X). De övriga, sĂ€rskilt genitiv som finns i svenska, torde inte vĂ„lla sĂ€rskilt stora problem. Det bör Ă€ven noteras att olika prepositioner i svartiskan styr olika kasus. §2.3.1 Absolutiv Ăndelse: -Ă Absolutiv Ă€r svartiskans grundform för substantiv och saknar sĂ€rskild Ă€ndelse. Absolutivet markerar subjekt i satser som saknar objekt och till intransitiva verb. I satser
24
med transitivt verb som innehÄller bÄde subjekt och direkt objekt markerar absolutivet direkt objekt.
Exempel: (a) uruki ghĂąshatul âorkerna eldar den/demâ, i denna sats markerar absolutivet âurukiâ subjekt till det transitva verbet âghĂąshatâ till vilket det bundna objektspronomenet (§3.2) â-ulâ lagts. Utan detta pronomen hade betydelsen varit, som i exempel c, att âorkernaâ stĂ„r som objekt; (b) uruk maut âen ork dörâ, i denna sats markerar absoultivet subjekt âurukâ till det intransitiva verbet âmautâ; (c) ghĂąshas uruk mĂątâeld dödar orkerâ, i denna sats marker absolutivet âurukâ det direkta objektet till det transitva verbet âmĂątâ â subjektet Ă€r i stĂ€llet böjt i ergativ (se nĂ€stföljande § 2.3.2).
Absolutivet anvĂ€nds ocksĂ„ för att markera det direkta objektet vid imperativ (§4.5) och subjektet Ă€r underförstĂ„tt, exempelvis: zorb tarki! âplundra mĂ€nniskorna!â.
Ytterligare en anvĂ€ndning av absolutiv Ă€r vid likstĂ€llanden dĂ€r bĂ„da orden stĂ„r i absolutiv. Exempel: gĂą uruk âvi [Ă€r] orkerâ, mĂ€rk att svartiskan inte har nĂ„got ord motsvarande âatt varaâ (âĂ€râ i presens). §2.3.2 Ergativ Ăndelse: -as; vid ord som slutar pĂ„ vokal Ă€r Ă€ndelsen -s. Ergativet markerar satsens subjekt om det finns ett uttalat objekt i satsen. Exempelvis urukas ushat tarki âorkerna strider mot mĂ€nniskornaâ. Ergativet förstĂ„s bĂ€st tillsammans med absolutivet (§2.3.1). Om det inte finns nĂ„got uttalat objekt i satsen sĂ„ stĂ„r subjektet i absolutitiv (§2.3.1), uruk ushatul âorkerna strider [mot] demâ. Ergativet anvĂ€nds ocksĂ„ för att markera jĂ€mförelse vid komparation (§5.2), exempelvis urukas khĂŽram snaga âen uruk Ă€r bĂ€ttre Ă€n en snagaâ. §2.3.3 Genitiv Ăndelse: -Ă»b; vid ord som slutar pĂ„ vokal förlĂ€ngs den finala vokalen och Ă€ndelsen Ă€r -b. Genitivet har tvĂ„ huvudsakliga funktioner. Dels har det en possessiv funktion och betecknar det Ă€gande, att det direkta objektet (som markeras med absolutiv, se §2.3.1) tillhör substantivet. Dels har genitivet en associativ funktion vilket syftar pĂ„ att det direkta objektet pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r förknippat med substantivet men inte direkt tillhör det. Genitivets associeradne funktion motsvaras ofta av svenskans av-konstruktioner (engelskans âofâ). Genitivet stĂ„r vanligen efter det direkta objektet som det Ă€r kopplat till. Exempel: (a) thauk urukĂ»b âorkens dolkâ, i dessa satser har genitivet en possessiv funktion, eller thauk snagĂąb âtrĂ€lens dolkâ; (b) uruki LugbĂ»rzĂ»b âorkerna av Barad-DĂ»râ, uruki kalĂąb âorkerna av borgen/borgens orkerâ i dessa satser har genitivet en associativ funktion.
Genitivet styrs Ă€ven av prepostitioner nĂ€r betydelsen syftar pĂ„ att nĂ„got rör sig bort frĂ„n objektet. Exempelvis: Urukasi potut raz shulgĂ»b âorkerna kommer ut ur skogenâ; samt prepositioner som syftar pĂ„ att att nĂ„got har sitt ursprung i objektet: snagas zhabat urukĂ»r rag artĂ»b âsnagan berĂ€ttar för uruken om guldetâ. §2.3.4 Dativ Ăndelse: -Ă»r; vid ord som slutar pĂ„ vokal förlĂ€ngs den finala vokalen och Ă€ndelsen Ă€r -r. Dativets funktion Ă€r att markera satsens indirekta objekt. I svenska motsvarar detta ofta satser som till, Ă„t, för. Exempelvis: (a) UshatĂąrasi dhĂąt golm durubĂ»ri âKrigaren ger
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
25
ledaren budetâ; (b) snagasi zhabat urukĂ»ri rag artĂ»b âsnagan berĂ€ttar för uruken om guldetâ.
Dativet styrs av prepositioner vars betydelse syftar pĂ„ att nĂ„got Ă€r pĂ„ vĂ€g mot objektet. Exempel: Snaga vraut u fĂ»shaumĂ»ri âTrĂ€larna gĂ„r mot lĂ€gretâ. §2.3.5 Lokativ Ăndelse: -ish; vid ord som slutar pĂ„ vokal Ă€r Ă€ndelsen -sh. Lokativet markerar att nĂ„got finns lokerat i nĂ€rheten av objektet. I svenskan motsvaras detta av prepositioner som i, inuti, pĂ„, under, vid, intill, lĂ€ngs med, etc. Exempel: (a) burzumishi krimpatul âatt i mörkret binda demâ (utan preposition); (b) push galishi lizhut ash nazgi âunder leran ligger ringenâ, Ă»shtamas vrapogut mukh voshishi âEn armĂ© marsherar lĂ€ngs vĂ€genâ.
MĂ€rk att lokativet endast anvĂ€nds sĂ„ lĂ€nge nĂ„got rör sig inom objektet. Exempelvis Snaga barut molgishi betyder att âsnagan sitter i trĂ€detâ, men snaga barut u molgĂ»ri betyder att âsnagan sĂ€tter sig i trĂ€detâ. I det första fallet beskrivs att subjektet (snagan) statiskt befinner sig i objektet som böjs i lokativ (trĂ€det), i det andra exemplet rör sig subjektet (snagan) till objektet (trĂ€det) frĂ„n en annan plats och objekt böjs i dativ. §2.3.6 Instrumentalis Ăndelse: -Ă»g; vid ord som slutar pĂ„ vokal förlĂ€ngs den finala vokalen och Ă€ndelsen Ă€r -g. Instrumentalis syftar pĂ„ att objektet anvĂ€nds som ett verktyg eller instrument vid en handling och motsvaras av svenskans preopositioner med, med hjĂ€lp av, medelst. Exempel: zhargumĂ»g vrastat snagas uruk âmed (hjĂ€lp av) list lönnmördar snagan urukenâ.
Instrumentalis styrs Ă€ven av prepositioner som syftar pĂ„ att ett objekt hör ihop med substantivet eller att ett objekt Ă€r orsaken nĂ„got. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt liknar instrumentalis genitiv. Exempelvis: (a) urukas golb snagĂąg ushat golugi âuruker och snagor stridet med varandra mot alvernaâ; (b) tĂ»r gazatĂ»g matĂąsh durubi âpĂ„ grund av dvĂ€rgarna Ă€r ledaren döendeâ. Kasus Ăndelse Beskrivning Absolutiv -Ă Markerar objektet till transitiva verb, eller subjektet till intransitiva verb,
samt för subjekt i satser som saknar objekt och som direkt objekt i satser med objekt.
Ergativ -as/-s Markerar subjekt i satser med direkta objekt. Genitiv -Ă»b/-^b Markerar Ă€gande och tillhörande. Sv. âs, prepositioner: âsomâ, âavâ, âfrĂ„nâ. Dativ -Ă»r/-^r Markerar indirekt objekt. Sv. Prepositioner som: âĂ„tâ, âtill,â förâ. Lokativ -ish/-sh Anger belĂ€genhet, att nĂ„got befinner sig pĂ„ en plats. Sv. prepositioner som:
âvidâ, âiâ, âpĂ„â, âlĂ€ngs (med)â. Instrumentalis -Ă»g/-^g Markerar att nĂ„got anvĂ€nds som instrument eller verktyg för att
Ă„stadkomma nĂ„got. Sv. prepositioner som: âmedâ, âmed hjĂ€lp avâ, âmedelstâ. §3. PRONOMEN Pronomen Ă€r ord som anvĂ€nds i stĂ€llet för substantiv (eller nomen). Det Ă€r ord som âjagâ, âdenâ, âvĂ„râ. Endast ett pronomen Ă€r belagt nĂ€mligen Ă€ndelsen âul som markerar direkt objekt tredje person plural, exempelvis krimpatul i ringversen.
Svartiskan markerar inte numerus men skiljer 1:a person mellan inkluderande och exkluderande personliga och possessiva pronomen. Inkluderande syftar pÄ att alla Àr
26
inkluderade och att man inte skiljer ut andra vilket alltid överensstĂ€mmer med plural (vi/oss/vĂ„r). Det exkluderande första person drar istĂ€llet en grĂ€ns mellan personer och motsvarar ofta singular. Exkluderande 1:a person markerar jag/vi, mig/oss, min/vĂ„r â men inte du/ni, dig/er, din/er.
Svartiskans pronomen upptrĂ€der i tvĂ„ former â obundna och bundna. De obundna stĂ„r som fria ord med de bundna lĂ€ggs som Ă€ndelser till verb eller substantiv. Till obundna pronomen kan individualiseringssuffixet â-ashiâ lĂ€ggas för att markera ental. Till exmpel: (a) exkluderande, gurashi u shulgĂ»r vrauz âjag ska ensam, utan er/dig, gĂ„ till skogenâ; (b) inkluderande första person kan inte ta denna Ă€ndelse, *ga/ashi; (c) latashi snaga gonat âdu ser snaganâ; (d) lusashi mauskatbus ghĂąshanâden (hon/han) brĂ€nde sitt köttâ. §3.1 Obundna personliga pronomen Svartiskans obundna pronomen kan böjas i alla kasus. HĂ€r nedan följer en tabell över de olika formerna. person abs. erg. gen. dat. lok. inst. 1:a exkl. (jag/vi) gĂ»r gĂ»ras gĂ»rub gĂ»rur gĂ»rish gĂ»rug 1:a inkl. (vi) gĂą gas gĂąb gĂąr gash gĂąg 2:a (du/ni) lat latas latub latur latish latug 3:e (den/de)* luzh luzhas luzhub luzhur luzhish luzhug *tredje person syftar Ă€ven pĂ„ âhanâ och âhonâ Dessa ord dras ofta ihop pĂ„ lite olika sĂ€tt, till exempel: gĂ»r, gurs, gurb, grĂ»r, gursh, gurg; gĂą, gĂąs, gab, gar, gash, gag; lat, las, lĂątub, lĂątur, lĂątish, lĂątug; luzh, lus, luzhb, luzhur, lush, luzhg Exempel §3.1.1 Absolutiv 1:a person exkl. gur durbat âjag/vi (inte ni) hĂ€rskarâ 1:a person inkl. gĂą durbat vi (tillsammans) hĂ€rskar 2:a person lat durbat du/ni hĂ€rskar 3:e person luzh durbat han/hon/den/det/de hĂ€rskar §3.1.2 Ergativ 1:a person exkl. gurs durbat uruki âjag/vi (inte ni) hĂ€rskar över orkernaâ 1:a person inkl. gĂą durbat uruki vi (tillsammans) hĂ€rskar över orkerna 2:a person las durbat uruki du/ni hĂ€rskar över orkerna 3:e person lus durbat uruki han/hon/den/det/de hĂ€rskar över orkerna 3.1.3 Genitiv 1:a person exkl. ghĂąsh raz gurb âeld frĂ„n mig/oss (inte frĂ„n er)â 1:a person inkl. ghĂąsh raz gab âeld frĂ„n (alla) ossâ 2:a person ghĂąsh raz lab âeld frĂ„n dig/erâ
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
27
3:e person ghĂąsh raz lub âeld frĂ„n âhonom/henne/den/demâ §3.1.4 Dativ 1:a person exkl. urukas dhĂąt gĂ»r ghĂąsh âorker ger mig/oss (inte er) eldâ 1:a person inkl. urukas dhĂąt gar ghĂąsh âorker ger oss (alla) eldâ 2:a person urukas dhĂąt lar ghĂąsh âorker ger dig/er eldâ 3:e person urukas dhĂąt lĂ»r ghĂąsh âorkerna ger âhonom/henne/den/dem eldâ §3.1.5 Lokativ 1:a person exkl. gursh ghĂąsh âvid mig/oss (inte er) Ă€r en eld 1:a person inkl. gash ghĂąsh â vid oss (alla) Ă€r en eldâ 2:a person lash ghĂąsh â vid dig/er Ă€r en eldâ 3:e person lush ghĂąsh âvid honom/henne/den demâ §3.1.5 Instrumentalis 1:a person exkl. gurg snagas gimbat vosh âmed hjĂ€lp av mig/oss (inte er) finner
snagan vĂ€genâ 1:a person inkl. gag snagas gimbat vosh âmed hjĂ€lp av oss (alla) finner snagan
vĂ€genâ 2:a person lag snagas gimbat vosh âmed hjĂ€lp av dig/er finner snagan vĂ€genâ 3:e person lĂ»g snagas gimbat vosh âmed hjĂ€lp av den/dem finner snagan
vĂ€genâ §3.2 Bundna objektspronomen Svartiskan begagnar sig Ă€ven av bundna objektspronomen vilka lĂ€gger sig verbet. Exempelvis gimbatul âatt finna demâ. Suffix 1:a person exkluderande -ur (mig/oss, inte dig/er) 1:a person inkluderande -ag (oss alla) 2:a person -alt (dig/er) 3:e person -ul (honom/henne/den/dem) Exempel 1:a person exkluderande krimpatur âatt kontollera mig/oss (inte dig/er)â 1:a person inkluderande krimpatag âatt kontrollera oss (alla)â 2:a person krimpatalt âatt kontrollera dig/erâ 3:e person krimpatul âatt kontrollera honom/henne/den/demâ §3.3 Possessiva pronomen Svartiskans possessiva pronomen Ă€r alltid bundna och lĂ€ggs till det substantiv över vilka de markerar Ă€garskap. Det Ă€r inte nödvĂ€ndigt att anvĂ€nda bestĂ€md form om ett possessivt pronomen lĂ€ggs till ett substantiv men det kan göras för att lĂ€gga till emfas. Ăndelsen för bestĂ€md form lĂ€ggs dĂ„ till efter det possessiva pronominet. Det fria pronomenet böjt i genitiv kan anvĂ€ndas som fritt possetivt pronomen.
28
Suffix för possessiva pronomen 1:a peron exkluderande -bur (min/vĂ„r, inte din eller eran) 1:a person inkluderande -bag (allas vĂ„r) 2:a person -balt (din/er) 3:e person -bul (hans, hennes, dennes/deras) Exempel pĂ„ possessiva pronomen §3.3.1 Absolutiv 1:a person exkl. nazgbur âmin/vĂ„r (inte din/er) ringâ 1:a person inkl. nazgbag â(allas) vĂ„r ringâ 2:a person nazgbalt âdin/deras ringâ 3:e person nazgbul âhans/hennes/deras ringâ §3.3.2 Ergativ 1:a person exkl. nazgburas durbat ghĂąsh âmin/vĂ„r (Ă€r er) ring styr eldenâ 1:a person inkl. nazgbagas durbat ghĂąsh â(allas) vĂ„r ring styr elden 2:a person nazgbaltas durbat
ghĂąsh âdin/er ring styr eldenâ
3:e person nazgbulas durbat ghĂąsh âhans/hennes/dennes/ ring styr eldenâ §3.3.3 Genitiv 1:a person exkl. nazgburĂ»b âav min/vĂ„r (inte er) ringâ 1:a person inkl. nazgagĂ»b âav (allas) vĂ„r ring 2:a person nazgbaltĂ»b âav din/er ringâ 3:e person nazgbulĂ»b âav dennes/deras ringâ §3.3.4 Dativ 1:a person exkl. fukumburĂ»r för min/vĂ„r (inte er) makt 1:a person inkl. fukumbagĂ»r för (allas) vĂ„r makt 2:a person fukumbaltĂ»r för din/er makt 3:e person fukumbulĂ»r för dennes/deras makt §3.3.5 Lokativ 1:a person exkl. nazgburish fukumbus i min/vĂ„r (inte er) ring Ă€r min makt 1:a person inkl. nazgbagish fukumbus i (allas) vĂ„r ring Ă€r vĂ„r makt 2:a person nazgbaltish fukumbus i din/er ring Ă€r din/er makt 3:e person nazgbulish fukumbus i dennes/deras ring Ă€r dennes/deras makt §3.3.6 Instrumentalis 1:a person exkl. nazgburĂ»g durbatalt med min/vĂ„r (inte er) ring styrs du/ni 1:a person inkl. nazgbagĂ»g durbatul med (allas) vĂ„r ring styrs den/de 2:a person nazgbaltĂ»g durbatus med din/er ring styrs du/ni 3:e person nazgbulĂ»g durbat att hĂ€rska med dennes/deras ring
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
29
§3.4 Demonstrativa pronomen Svartiskans demonstrativa pronomen Àr alltid obundna och fungerar pÄ samma sÀtt som obundna personliga pronomen (§3.1). För att markera att det rör sig om en nÄgon enskild kan individualisere lÀggas till pronomenet (§2.2.2). Nedan följer en tabell med alla former. Demonstrativa pronomen
§3.5 Interrogativa pronomen Interrogativa pronomen nĂ€r man frĂ„gar om ett okĂ€nt substantiv. Svenskan har flera oliak interrogativa pronomen, till exempel: vem, vad, vilka. Svartiskan har ett interrogativt pronomen som böjs i alla kasus. abs. erg. gen. dat. lok. inst. interrogativt pronomen Ă»r Ă»rs Ă»rb Ă»rur ursh urg Absolutiv: (a) Ă»r vraut u potĂ»r? âvem kommer hitĂ„t?â; (b) Ă»r zorbatul? âvilka plundrarâ Ergativ: (a) Ă»rs gĂ»zhi zorbat? âvilka plundrar byn?â; (b) Ă»rs khĂŽram gur? âvem Ă€r bĂ€ttre Ă€n mig?â Genitiv: Ă»rb sharpat? vems Ă€r vapnet? Dativ: Ă»rur gurs thrĂŽkur dhaut? âĂ„t vem ska jag ge maten?â Lokativ: ursh gur votuz? âvar ska jag sova?â Instrumentalis: urg gur ushaz? âhur/med hjĂ€lp av vem/med vad ska jag strida?â §3.6 Indefinita pronomen Pronomen abs. erg. gen. dat. lok. inst. nĂ„gon/t kon konas konub konur konish konug alla shĂ» shĂ»s shĂ»b shĂ»r shush shĂ»g fĂ„/nĂ„gra pak pakas pakub pakur pakish pakug mĂ„nga mĂągh mĂąghas mĂąghub mĂąghur mĂąghish mĂąghug ingen/t azgon azgas azgub azgur azgish azgug §3.7 Relativa pronomen Det relativa pronomonet âzaurâ. Exempel: thrĂŽkur zaur gurs throkun âmaten som jag Ă„tâ; (b) uruk snagĂąr dhĂątul thauk, zaur urukas zhaban âorken ger slaven dolken, vilket orken sagt [att han skulle göra]. relativa pronomen abs. erg. gen. dat. lok. inst. som, vilken, vilka zaur zauras zaurĂ»b zaurĂ»r zaurish zaurĂ»g
abs. erg. gen. dat. lok. inst. De(n) hÀr tak takas takub takur takish takug De(n) dÀr ghak ghaks ghab ghar ghaksh ghag De(n) förre tab bas bub bur bush bug De(n) senare tag gas gub gur gish gug
30
Absolutiv: gur, zaur gonat, lakat âjag, som ser, skjuterâ Ergativ: gur, zauras uruki gonat, lakatul âjag som ser orkerna, skjuter demâ Genitiv: DĂ»gi, zaurĂ»b ga, gorĂąkal ghĂąshĂ»g agh bolgĂ»g âlandet som vi Ă€r av Ă€r byggt eld och blodâ (av vilken/vilkens) Dativ: Snaga, zaurĂ»g gurs zhĂąbun thrakat ghĂąsh, thrakanulikh âSnagan, som jag sa Ă„t att hĂ€mta eld, hĂ€mtade den inteâ (för/Ă„t vilken) Lokativ: SĂ»li, zaurish gothas barut, shum âtronen, i vilken fursten sitter, Ă€r storâ Instrumentalis: Maushug, zaurĂ»g gonatĂ»kas maushaz, thrakan snagas âPenseln som inskrivsningsförĂ€ttren ska skriva med har stulits av en snagaâ (med vilken) § 3.8 Reflexivt pronomen Ăndelse: â-usâ (vid verb), â-busâ (possessivt vid substantiv) Svartiskans har ett reflexivt pronomen som Ă€r ett bundet pronomen och lĂ€ggs till det transitiva verbet eller ett substantiv och syftar dĂ„ tillbaka till subjektet. Det reflexiva suffixet Ă€r â-usâ nĂ€r det lĂ€ggs till ett verb, eller â-busâ om det lĂ€ggs till ett substantiv dĂ„ det har en possessiv funktion. Exempel: (a) uruk gonatus âorken ser sig sjĂ€lvâ; (b) uruk thrakat thaukbus âorken tar sin dolkâ §4. VERB Verbet i svartiskan skiljer sig en del frĂ„n svenskan. Dels gör sprĂ„ket en klar skillnad mellan transitiva och intransitiva verb. Dels markeras de olika och dels Ă€r det endast transitiva verb som markeras med Ă€ndelser för direkta objekt. Det svartiska verbet böjs i tre olika tempi, preteritum presens och samt futurum som betecknar att en. Dessutom har svartiskan en sĂ€rskild form för imperativ. Den största skillnaden Ă€r att verbet Ă€ven har en beskrivande funktion och pĂ„ sĂ„ tĂ€cker in funktionerna som i svenska och mĂ„nga andra sprĂ„k innehavs av adjektiv och adverb. Denna beskrivande funktion presenteras under §5. §4.1 Transivitet Svartiskan markerar tydligt skillnaden mellan transitiva och intransitva verb med olika suffix som lĂ€ggs verstammen. Detta Ă€r nödvĂ€ndigt att hĂ„lla reda pĂ„ för att veta huruvida subjektet ska böjas i absolutiv (§2.3.1) eller ergativ (§2.3.2). §4.1.1 Transitiva verb Ăndelse: -a Transitiva verb betecknar handlingar dĂ€r ett subjekts handling pĂ„verkar ett objekt. Det Ă€r endast till de transitiva verben som de bundna objeketspronomina lĂ€ggs. Den transitiva Ă€ndelsen Ă€r â-aâ och lĂ€ggs till verbstammen. Exempelvis: UshatĂąrasi gonan snaga âkrigaren sĂ„g trĂ€lenâ. VerbĂ€ndelsen â-aâ visar pĂ„ att verbet âgonanâ (sĂ„g) Ă€r transitivt, alltsĂ„ att subjektet âushatĂąrasiâ (böjt i ergativ och i bestĂ€md form) utför handlingen âgonanâ (sĂ„g) pĂ„ objektet âsnagaâ (böjt i absolutiv med nollĂ€ndelse).
Till transitiva verb kan ocksĂ„ de bundna objektspronomenen lĂ€ggas. Exempelvis ushatĂąri gonatul âkrigaren sĂ„g demâ. Detta kĂ€nns igen frĂ„n ringinskriptionen med exempelvis âash nazg gimbatulâ (en ring [för] att finna dem).
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
31
§4.1.2 Intransitiva verb Ăndelse: -u Intransitiva verb betecknar handlingar som syftar tillbaka pĂ„ subjektet eller saknar ett objekt. Ăndelsen Ă€r â-uâ och lĂ€ggs till verbstammen. Exempel: ushatĂąri gonut âkrigaren serâ; ushatĂąri vraut âkrigaren gĂ„râ. Detta ska skiljas frĂ„n exempelvis ushatĂąri vrĂąt som betyder att âkrigaren drivs att gĂ„ av nĂ„gonâ dĂ€r verbet (vra-) Ă€r transitivt och inte intransitivt. §4.2 Infinitiv Ăndelse: -t Infinitivet Ă€r svartiskan grundform för verb. I svenska markeras infinitivet med ordet âattâ samt vanligen Ă€ndelsen â-aâ som i âatt sovaâ, âatt Ă€taâ, Den svartiska infinitivmarkören Ă€r suffixen â-tâ för bĂ„de transitiva och intransitiva verb. Infinitivet sammanfaller sĂ„ledes med presens. Exempelvis: (a) ushat âatt stridaâ frĂ„n stammen âush-â; (b) vraut âatt gĂ„â frĂ„n stammen âvra-â. §4.3 Tempus Svartiskans verb böjs i tre olika tempi som markerar olika tid. Svartiskans tempus Ă€r enklare Ă€n i svenska och skiljer endast mellan tre olika tidsformer vilka markeras med olika suffix vilka lĂ€ggs till efter verbets transivitetssuffix. §4.3.1 Presens Ăndelse: -t Presens Ă€r den tidsform som markerar att en handling sker i nutiden. I svenska markeras detta vanligen med Ă€ndelsen â-râ som i âjag slĂ„râ, oftast ingĂ„r Ă€ven vokalen e i Ă€ndelsen som i âjag springerâ. I svartiskan markeras presens med suffixet â-tâ som lĂ€ggs till efter verbets transivitetssuffix. Exempelvis (a) gurs molg gonat âjag ser ett/flera trĂ€dâ (med transitivt suffix â-aâ); (b) gur gonut âjag serâ (med intransitivt suffix â-uâ). §4.3.2 Preteritum Ăndelse: -n Preteritum Ă€r den tidsform som i svartiskan markerar att en handling skett tidigare. I svenskan motsvaras den av flera olika former, framförallt imperfekt, som exempelvis âjag sĂ„gâ, och perfekt exemeplvis âjag har settâ. Skillnaden mellan dessa tvĂ„ satser markeras inte i svartiskan med olika former pĂ„ verbet utan det finns endast en form för dĂ„tid som markeras med Ă€ndelsen â-nâ som lĂ€ggs till efter verbets transivitetssuffix. Exempel: (a) gur krimpanulĂ»k âjag kontrollerade den fullsĂ€ndigtâ; (b) luzh vraun u shulgĂ»r âde gick till skogsâ §4.3.3 Futurum Ăndelse: -z Till skillnad frĂ„n svenskan har svartiskan en speciell form för verbet som visar pĂ„ att en handling ska ske i framtiden. I svenskan bildas futurum med hjĂ€lporden âskaâ och âkommerâ. I svartiskan markeras att en handling sker i framtiden med hjĂ€lp av suffixet â-zâ som lĂ€ggs till verbets transivitetssuffix. Exempel (a) Mordoras durbazĂ»k dĂ»g-khai push
32
kĂąlish âMordor kommer att [i framtiden] fullstĂ€ndigt behĂ€rska allt land/alla lĂ€nder under himlenâ §4.4 Imperativ Ăndelse: -Ă/-u Imperativet den verbform som markerar befallningar. I svenskan Ă€r anvĂ€nds vanligen verbets grundform för imperativ. För transitiva verb markeras imperativet med nollĂ€ndelse och det Ă€r alltsĂ„ den nakna verbstammen som fungerar som imperativ. Till denna stam kan dock bundna objektpronomen och aspekter lĂ€ggas. Intransitiva verb behĂ„ller dock transivitetsmarkören (-u). Exempelvis: (a) VoshatĂąr , Gimb vosh! âSpejare, finn vĂ€genâ; (b) Durbul âhĂ€rska över demâ (som order); (c) ghĂąshĂ»k gĂ»zham! âbrĂ€nn hela stadenâ; (d) vrau! âgĂ„!â. §4.5 Status Svartiskan begagnar sig av Ă€ndelser för att markera verbens olika status med hjĂ€lp av suffix. Dessa statussuffix lĂ€ggs alltid sist efter andra verbĂ€ndelser. I ringinskroptionen Ă„terfinns tvĂ„ exempel pĂ„ detta, dels âdurbatulĂ»kâ och âthrakatulĂ»kâ. I bĂ„da dessa fall följer statussuffixet pĂ„ det bundna objektspronomen. Statusen visar pĂ„ speciella variationer av verbet och kan anvĂ€ndas med alla verbformer. §4.5.1 Perfektiv status Ăndelse: -Ă»k Den perfektiva statusen Ă€r hĂ€mtad frĂ„n ringinskriptionen och markerar att en handling Ă€r fullstĂ€ndigt utförd. Exempel: (a) infintiv: durbatulĂ»k âatt fullstĂ€ndigt behĂ€rska demâ. (b) preteritum: Durubas durbanĂ»k uzhak âLedaren hade fullstĂ€ndig kontroll över gruppenâ, eller âLedare kontrollerade tidigare gruppen fullstĂ€ndigtâ. (c) presens: Durubas durbatĂ»k uzhak âLedaren har fullstĂ€ndig kontroll över gruppenâ eller âLedaren kontrollerar gruppen fullt utâ. (Om det direkta objektet tas bort ur meningen fĂ„r vi durub durbatulĂ»k âledaren har fullstĂ€ndig kontroll över demâ som alltsĂ„ Ă€r den samma som infinitivet.) (d) futurum: Durubas durbazĂ»k uzhak âLedaren kommer [i framtiden] att ha fullstĂ€ndig kontroll över gruppenâ (e) imperativ: Durub, durbĂ»k uzhak! âLedare, se till att ha fullstĂ€ndig kontroll över gruppen!â §4.5.2 Negativ status Ăndelse: -ikh Negativ status markerar att en handling inte utförs och kan ses som en motsats till den perfektiv status. Exempel: (a) infintiv: durbatikh uzhak âatt ej leda/behĂ€rska stridsgruppenâ (b) preteritum: Durubas durbanikh uzhak âLedaren leder inte stridsgruppenâ (c) presens: Durubas durbatikh uzhak âLedaren leder inte stridsgruppenâ (d) futurum: Durubas durbazikh uzhak âLedaren kommer inte [i framtiden att] leda gruppen.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
33
(e) imperativ: Durub, durbikh uzhak âLedare, led inte gruppenâ § 4.5.3 Initierad status [nashil gogum] Ăndelse: -il Initierad status markerar att en handling pĂ„börjas. Exempel: (a) infintiv: durbatil uzhak âatt börja leda/behĂ€rska stridsgruppenâ (b) preteritum: Durubas durbanil uzhak âLedaren började leda stridsgruppenâ (c) presens: Durubas durbatil uzhak âLedaren börjar leda stridsgruppenâ (d) futurum: Durubas durbazil uzhak âLedaren kommer att [i framtiden att] börja leda gruppen. (e) imperativ: Durub, durbil uzhak âLedare, börja led gruppenâ § 4.5.4 Finaliserad status Ăndelse: -Vsht, dĂ€r vokalen (V) Ă€r den samma som stammens första vokal. Finaliserad status markerar att handlingen avslutas. Exempel: (a) infintiv: durbatusht uzhak âatt sluta leda/behĂ€rska stridsgruppenâ (b) preteritum: Durubas durbanusht uzhak âLedaren slutar att leda stridsgruppenâ (c) presens: Durubas durbatusht uzhak âLedaren slutar att leda stridsgruppenâ (d) futurum: Durubas durbazusht uzhak âLedaren kommer att sluta [i framtiden att] leda gruppen. (e) imperativ: Durub, durbusht uzhak âLedare, sluta led stridsgruppenâ §5. DESKRIPTIVA VERB (istĂ€llet för adjektiv, adverb och particip) I svenskan och andra för europĂ©er vanliga sprĂ„k finns sĂ€rskilda ordklasser vars funktion Ă€r att beskriva saker. Dessa Ă€r adjektiv, som beskriver andra substantiv, particip, vilka bildas av verb för att fĂ„ samma funktion som adjektiv, samt adverb, som beskriver adjektiv, verb, andra adverb och particip. I svartiskan innehas denna beskrivande funktion av verbet vilket betyder att verbets olika suffix kan anvĂ€ndas för att markera olika betydelser för det beskrivande ordet. Det beskrivande ordet stĂ„r alltid före det som beskrivs. §5.1 Olika ordstammar samt deskriptiva suffix Svartiskan har fyra olika sorters ordstammar (§8), nominala stammar som Ă€r substantiv i grunden, verbstammar som i grunden Ă€r verb, och deskriptiva stammar som Ă€r beskrivande ord i sig sjĂ€lva samt grundstammar som inte kan anvĂ€ndas som ord i sig sjĂ€lva. För att nominala stammar och verbstammar ska fĂ„ en beskrivande funktion mĂ„ste de markeras med ett beskrivande suffix. Detta suffix lĂ€ggs inte till deskriptiva stammar eftersom de Ă€r beskrivande i grunden. Deskriptiva stammar motsvarar indoeuropeiska sprĂ„ks ordklass adjektiv. De deskriptiva verb som bildas av nominal- eller grundstammar motsvaras av substantiv som görs om till adjektiv (i svenskan med suffix som â-igâ, sten > stenig), och verbstammar med deskriptiva suffix motsvarar particip (i svenskan exempelvis âslĂ„endeâ, och âslagenâ frĂ„n verbet att âslĂ„â).
34
§5.1.1 Nominal- & grundstammar Ăndelser: -urz; -al Nominala stammar och substantiv har flera deskriptiva suffix. De tvĂ„ vanligaste Ă€r â-urzâ och â-alâ. BĂ„da dessa suffix kan lĂ€ggas till bĂ„de nominal- grundstammar. Exempel: (a) till substantivet âurukâ (ork) lĂ€ggs deskriptivsuffixet â-urzâ > urukurz âorkiskâ; (b) till grundstamman âdushâ (magi/vetenskap/teknik) â substantivet Ă€r âdĂ»shurâ â lĂ€ggs deskriptivsuffixet â-alâ > dushal âmagisk/vetenskaplig/tekniskâ. §5.1.2 Verbstammar Ăndelser: -(Ăą)sh (aktiv); -(Ăą)kal (passiv) Verbstammar har tvĂ„ olika deskriptiva suffix som markerar olika attribut. Dels Ă€ndelsen â-(Ăą)shâ som markerar en aktiv beskrivning, och dels Ă€ndelsen â-(Ăą)kalâ som markerar passiv beskrivning. För att dessa suffix ska kunna lĂ€ggas till en deskriptiv, nominal- eller grundstam mĂ„ste denna först markeras som ett verb. Skillnaden mellan aktiv och passiv deskriptiv Ă€r att den aktiva syftar pĂ„ subjektet, den som Ă€r aktiv, satsen; medan den passiva syftar pĂ„ objektet, alltsĂ„ den som Ă€r passiv i satsen. Exempel: (a) âvra-â, verbstam âatt gĂ„â > uruki vrash âorken Ă€r gĂ„endeâ; (b) snaga dakal urukasi âsnagan Ă€r slagen av orkenâ; (c) grundstammen âdurâ som har med âatt hĂ€rskaâ att göra krĂ€ver ett verbsuffix, â-bâ > uruk durbĂąsh âorken Ă€r hĂ€rskandeâ; (d) uruk durbĂąkal gothasi âorken Ă€r behĂ€rskad av furstenâ. §5.2 Komparation Komparation handlar om jĂ€mförelse. I svenskan kan adjektiv (men inte particip eller adverb) kompareras vilket innebĂ€r att det markerar att det Ă€r mer Ă€n nĂ„got visst annat. Svenskan markerar vanligen detta med tvĂ„ Ă€ndelser, komparativĂ€ndelsen â-areâ och superlativĂ€ndelsen â-astâ. Grundformen kallas positiv, tillexempel adjektivet âvarmâ (positiv) kompareras âvarmareâ (komparativ) och âvarmastâ (superlativ). Ett ord i svartiskan som har en deskriptiv funktion, antingen som deskriptiv stam eller avlett med hjĂ€lp av ett deskripitivt suffix, kan komparers pĂ„ samma sĂ€tt. §5.2.1 Positiv Ăndelse: -Ă Positiv Ă€r helt enkelt grundformen. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlâ (mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukurzâ (orkisk); (c) grundstam âdushalâ (magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam âvrashâ (gĂ„ende); (e) âdankalâ (slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąsh (hĂ€rskande); durbĂąkal (behĂ€rskad). §5.2.2 Komparativ Ăndelse: -am Komparativet motsvaras pĂ„ svenska av Ă€ndelsen â-areâ. Svartiskans Ă€ndelse Ă€r â-amâ vilken lĂ€ggs till ordet direkt efter den deskriptiva Ă€ndelsen. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlamâ (mĂ€ktigare); (b) nominalstam âurukurzamâ (mer orkisk); (c) grundstam âdushalamâ (mer magisk, vetenskapligare, mer teknisk); (d) verbstam âvrashamâ (mer gĂ„ende; gĂ„r mer intensivt, hĂ„rdare eller lĂ€ngre); (e) âdakalamâ (mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąsham (mer hĂ€rskande); durbĂąkalam (mer hĂ€rskad; mer kuvad).
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
35
§5.2.3 Superlativ Ăndelse: -ai Superlativet motsvaras pĂ„ svenska av Ă€ndelsen â-astâ. Svartiskans Ă€ndelse Ă€r â-aiâ vilken lĂ€ggs till ordet direkt efter den deskriptiva Ă€ndelsen. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlaiâ (mĂ€ktigast); (b) nominalstam âurukurzaiâ (mest orkisk); (c) grundstam âdushalaiâ (mest magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrashaiâ (mest gĂ„ende); (e) âdakalaiâ (mest slagen); (f) grundstam med verbsuffix âdurbĂąshaiâ (mest hĂ€rskande); âdurbĂąkalaiâ (mest behĂ€rskad). §5.3 Deskriptiv status Till de beskrivande verben kan Ă€ven status lĂ€ggas. De liknar komparationen men Ă€r inte jĂ€mförande i natur utan visar pĂ„ absoluta beskrivningar. §5.3.1 Deskriptiv perfektiv Ăndelse: -Ă»k Den perfektiva Ă€ndelsen â-Ă»kâ markerar pĂ„ att nĂ„got Ă€r fullstĂ€ndigt och att det inte gĂ„r att ha mer av den beskrivna kvaliteten. Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlĂ»kâ (fullstĂ€ndigt mĂ€ktig, sĂ„ mĂ€ktig man kan vara); (b) nominalstam âurukurzĂ»kâ (fullstĂ€ndigt orkisk); (c) grundstam âdushalĂ»kâ (fullstĂ€ndigt magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam âvrashĂ»kâ (fullstĂ€ndigt gĂ„ende, gĂ„r till sin yttersta förmĂ„ga); (e) âdakalĂ»kâ (fullstĂ€ndig slagen, sĂ„ det inte lĂ€ngre gĂ„r att fortsĂ€tta); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąshĂ»k (fullstĂ€ndigt hĂ€rskande); durbĂąkal (fullstĂ€ndigt behĂ€rskad). §5.3.2 Deskriptiv negativ Ăndelse: -ikh Den negativa Ă€ndelsen â-ikhâ markerar att nĂ„got inte innehar den beskrivande kvaliteten. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlikhâ (ej mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukurzikhâ (ickeorkisk); (c) grundstam âdushalikhâ (omagisk, ovetenskaplig, oteknisk); (d) verbstam âvrashikhâ (ogĂ„ende); (e) âdakalikhâ (oslagen); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąshikh (ohĂ€rskande); durbĂąkalikh (ej behĂ€rskad). §5.3.2 Deskriptiv initierad Ăndelse: -il Ăndelsen â-ilâ markerar att den beskrivande kvaliteten precis precis satt igĂ„ng. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlilâ (har just blivit mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukurzilâ (har just blivit orkisk); (c) grundstam âdushalilâ (har just blivit magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam âvrashilâ (har just blivit gĂ„ende); (e) âdakalilâ (har just börjat bli slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąshil (har just börjat bli hĂ€rskande); durbĂąkalil (har just just börjat bli behĂ€rskad). §5.3.3 Deskriptiv finaliserad Ăndelse: -Vsht Ăndelsen â-Vshtâ markerar att den beskrivande kvaliteten har avslutats. âVâ Ă€r lika med stammens första vokal. Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlashtâ (Ă€r inte lĂ€ngre mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukurzushtâ (Ă€r itne lĂ€ngre orkisk); (c) grundstam âdushalashtâ (Ă€r inte lĂ€ngre magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam âvrashashtâ (Ă€r inte lĂ€ngre gĂ„ende); (e) âdakalashtâ
36
(Ă€r inte lĂ€ngre slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbĂąshusht (Ă€r inte lĂ€ngre hĂ€rskande); durbĂąkalusht (Ă€r inte lĂ€ngre behĂ€rskad). §5.4 Beskrivande verb med tempus Till de beskrivande verben kan Ă€ven tidsmarkörerna för dĂ„tid och framtid lĂ€ggas. Dessa lĂ€ggs dĂ„ direkt efter verbstamman eller verbsuffixet men före det beskrivande suffixet. Vid verbstammar som slutar pĂ„ vokal lĂ€ggs ett âaâ till mellan den finala stamkonsonanten och tempusmarkören. Dessa kan kompareras och Ă€ven aspekterna kan lĂ€ggas till dem. §5.4.1 Beskrivande verb i preteritum Ăndelse: â-(a)nâ Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanâ (var mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzâ (var orkisk); (c) grundstam âdushnalâ (var magisk, var vetenskaplig, var teknisk); (d) verbstam âvranĂąshâ (var gĂ„ende); (e) âdanĂąkalâ (var slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąsh (var hĂ€rskande); durbnĂąkal (var behĂ€rskad). §5.4.1.1 Deskriptiv preteritum komparativ Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanamâ (var mĂ€ktigare); (b) nominalstam âuruknurzamâ (var mer orkisk); (c) grundstam âdushnalamâ (var mer magisk, var mer vetenskaplig, var mer teknisk); (d) verbstam âvranĂąshamâ (var mer gĂ„ende); (e) âdanĂąkalamâ (var mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąsham (var mer hĂ€rskande); durbnĂąkalam (var mer behĂ€rskad). §5.4.1.2 Deskriptiv preteritum superlativ Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanaiâ (var mest mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzaiâ (var mest orkisk); (c) grundstam âdushnalaiâ (var mest magisk, var mest vetenskaplig, var mest teknisk); (d) verbstam âvranĂąshaiâ (var mest gĂ„ende); (e) âdanĂąkalaiâ (var mest slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąshai (var mest hĂ€rskande); durbnĂąkalai (var behĂ€rskad). §5.4.1.3 Deskriptiv preteritum perfektiv Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanĂ»kâ (var fullstĂ€ndigt mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzĂ»kâ (var fullstĂ€ndigt orkisk); (c) grundstam âdushnalĂ»kâ (var fullstĂ€ndigt magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvranĂąshĂ»kâ (var fullstĂ€ndigt gĂ„ende); (e) âdanĂąkalĂ»kâ (var fullstĂ€ndigt slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąshĂ»k (var fullstĂ€ndigt hĂ€rskande); durbnĂąkalĂ»k (var fullstĂ€ndigt behĂ€rskad). §5.4.1.4 Deskriptiv preteritum negativ Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanikhâ (var inte mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzikhâ (var inte orkisk); (c) grundstam âdushnalikhâ (var inte magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvranĂąshikhâ (var inte gĂ„ende); (e) âdanĂąkalikhâ (var inte slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąshikh (var inte hĂ€rskande); durbnĂąkalikh (var inte behĂ€rskad).
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
37
§5.4.1.5 Deskriptiv preteritum initerad Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanilâ (började vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzilâ (började vara orkisk); (c) grundstam âdushnalilâ (började vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvranĂąshilâ (började vara gĂ„ende); (e) âdanĂąkalilâ (började vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąshil (började vara hĂ€rskande); durbnĂąkalil (började vara behĂ€rskad). §5.4.1.6 Deskriptiv preteritum finaliserad Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlanashtâ (slutade vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âuruknurzushtâ (slutade vara orkisk); (c) grundstam âdushnalushtâ (slutade vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvranĂąshashtâ (slutade vara gĂ„ende); (e) âdanĂąkalashtâ (slutade vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnĂąshusht (slutade vara hĂ€rskande); durbnĂąkalusht (slutade vara behĂ€rskad). §5.4.2 Beskrivande verb i futurum Ăndelse: -(a)z Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlazâ (kommer att vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukzurzâ (kommer att vara orkisk); (c) grundstam âdushzalâ (kommer att vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshâ (kommer att vara gĂ„ende); (e) âdazĂąkalâ (kommer att vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąsh (kommer att vara hĂ€rskande); durbzĂąkal (kommer att vara behĂ€rskad). §5.4.2.1 Deskriptiv futurum komparativ Exempel: (a) deskriptiv stam âbĂąlazamâ (kommer att vara mĂ€ktigare); (b) nominalstam âurukzurzamâ (kommer att vara mer orkisk); (c) grundstam âdushzalamâ (kommer att vara mer magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshamâ (kommer att vara mer gĂ„ende); (e) âdazĂąkalamâ (kommer att vara mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąsham (kommer att vara mer hĂ€rskande); durbzĂąkalam (kommer att vara mer behĂ€rskad). §5.4.2.2 Deskriptiv futurum superalativ Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlazaiâ (kommer att vara mĂ€ktigast); (b) nominalstam âurukzurzaiâ (kommer att vara mest orkisk); (c) grundstam âdushzalaiâ (kommer att vara mest magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshaiâ (kommer att vara mest gĂ„ende); (e) âdazĂąkalaiâ (kommer att vara mest slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąshai (kommer att vara mest hĂ€rskande); durbzĂąkalai (kommer att vara mest behĂ€rskad). §5.4.2.3 Deskriptiv futurum perfektiv Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlazĂ»kâ (kommer att vara fullstĂ€ndigt mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukzurzĂ»kâ (kommer att vara fullstĂ€ndigt orkisk); (c) grundstam âdushzalĂ»kâ (kommer att vara fullstĂ€ndigt magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshĂ»kâ (kommer att vara fullstĂ€ndigt gĂ„ende); (e) âdazĂąkalĂ»kâ (kommer att vara fullstĂ€ndigt slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąshĂ»k (kommer att vara fullstĂ€ndigt hĂ€rskande); durbzĂąkalĂ»k (kommer att vara fullstĂ€ndigt behĂ€rskad).
38
§5.4.2.4 Deskriptiv futurum negativ Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlazikhâ (kommer inte att vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukzurzikhâ (kommer inte att vara orkisk); (c) grundstam âdushzalikhâ (kommer inte att vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshikhâ (kommer inte att vara gĂ„ende); (e) âdazĂąkalikhâ (kommer inte att vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąshikh (kommer inte att vara hĂ€rskande); durbzĂąkalikh (kommer inte att vara behĂ€rskad). §5.4.2.5 Deskriptiv futurum initierad Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlazilâ (kommar att börja vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukzurzilâ (kommar att börja vara orkisk); (c) grundstam âdushzalilâ (kommar att börja vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshilâ (kommar att börja vara gĂ„ende); (e) âdazĂąkalilâ (kommar att börja vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąshil (kommar att börja vara hĂ€rskande); durbzĂąkalil (kommar att börja vara behĂ€rskad). §5.4.2.6 Deskriptiv futurum finaliserad Exempel (a) deskriptiv stam âbĂąlazashtâ (kommer att sluta vara mĂ€ktig); (b) nominalstam âurukzurzushtâ (kommer att sluta vara orkisk); (c) grundstam âdushzalushtâ (kommer att sluta vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam âvrazĂąshashtâ (kommer att sluta vara gĂ„ende); (e) âdazĂąkalashtâ (kommer att sluta vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzĂąshasht (kommer att sluta vara hĂ€rskande); durbzĂąkalusht (kommer att sluta vara behĂ€rskad). §6. OLIKA SATSER HĂ€r beskrivs hur olika satser bildas i svartiskan. §6.1 FrĂ„gesatser FrĂ„gor konstrueras i svenska antingen med ordföljd som i skillnaden mellan âjag ser digâ och âser jag dig?â eller med hjĂ€lp av ett frĂ„geord som till exempel: âVad ser jag?â. Svartiskan konstruerarmed hjĂ€lp av frĂ„gepartikeln âurâ. Exempel: (a) ur gurs gonat uruk? âser jag en orkâ (transitivt verb, subjekt i ergativ och objekt i absolutiv); (b) ur gonat uruk? âsyns en ork?â (transitivt verb, objekt i absolutiv, subjektet outalat); (c) ur gonatul uruk? âser orken den/dem? (transitivt verb, objekt i bundet pronomen, subjekt i absolutiv)â; (d) ur gonut uruki? âser orken?â (intransitivt verb, subjektet i absolutiv, inget objekt). §6.2 Negativa satser Svartiskan har tvĂ„ sĂ€tt att konstruera negativa satser. Dels med ordet ânĂąrâ som kan översĂ€ttas med ânejâ eller âinteâ som lĂ€ggs innan verbet, och dels Ă€ndelsen verbĂ€ndelsen â-ikhâ. Exempel: (a) gurs nĂąr gonat molgi âjag ser inte trĂ€detâ; (b) gurs gonatikh molgi âjag ser inte trĂ€detâ; (c) nar, zhas gonatulikh ânej, jag ser den inteâ. §6.3 Konditionala satser (villkor) Svartiskan har en konditional konjunktion med vilken konditanala satser kan bildas. Ordet Ă€r âakâ och kan översĂ€ttas med âomâ, âsĂ„vidaâ, âifallâ etc.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
39
Exempel: gur gonazul, ak luzh skalunusikh âvi kommer att se dem, om de inte gömt sigâ §6.4 Komparativa statser (jĂ€mförelse) Svartiskan har en kompartiv konjunktion med vilket komparativ (jĂ€mförande) satser bildas. Oret Ă€r âarzâ och kan översĂ€ttas med âsomâ, âliksomâ, âsĂ„somâ. Exempel: (a) durub bĂąl arz golug âledaren Ă€r mĂ€ktig som en alvâ; arz lus zorban snaga, zorb tarki âplundra mĂ€nniskan pĂ„ samma sĂ€tt som du plundrade snaganâ. §7. RĂKNEORD Svartiskans rĂ€kneord Ă€r rĂ€tt enkla. Det finns tolv stycken grundtal. Tiotalen skapas med hjĂ€lp av ordet för 10 ânukâ till vilket ett grundtal lĂ€ggs, exempelvis nuk+krak (nukruk) â10-fyraâ 14. För 20-tal till 90-tal lĂ€gger man 10 ânukâ som Ă€ndelse till grundtalet, exempelvis mashnuk âtvĂ„-tioâ 20. För att fĂ„ exempelvis 22 lĂ€ggs ett âaghâ (och). Detta âaghâ kan reduceras till ett âaâ nĂ€r de uttalas. Observera att âuduâ (7) tappar slutvokalen i sammansĂ€ttningar. Med Ă€ndelsen â-urzâ markeras utpekande, exempelvis: ashurz âden förstaâ, krakurz âden femteâ, nukhmakhal-makh-ulburz âden elvahundraelfteâ. 0. azg 1. ash 2. mash 3. nam 4. ruk 5. krak 6. ulm 7. udu 8. nog 9. krith 10. nuk 12. Num/nukash 11. Ulb/nukmash 13 nuknam 14 nukruk 15 nukrak 16 nukulm 17 nukud 18 nuknog 19 nukrith 20 mashnuk 21 mashnuk-agh-ash 22 mashnuk-agh-mash 23 mashnuk-agh-nam 24 mashnuk-agh-kruk 25 mashnuk-agh-krak
26 mashnuk-agh-ulm 27 mashnuk-agh-udâ 28 mashnuk-agh-nog 29 mashnuk-agh-krith 30 namnuk 40 ruknuk 50 kruknuk 60 ulmnuk 70 udnuk 80 nognuk 90 krithnuk 100 makh 200 mashmakh 300 namakh 400 rukmakh 500 krakmakh 600 ulmakh 700 udmakh 800 nogmakh 900 krithmakh 1000 nukmakhal 1100 nukhmakhal-makh 1111 nukhmakhal-makh-ulb 7529 udnukhmakhal-krakmakh-mashnuk-agh-krith
40
§8. ORDBILDNING Svartiskans ord bygger pĂ„ fyra olika ordstammar till vilka olika affix, framförallt suffix (Ă€ndelser) kan lĂ€ggas för att skapa nya ord ur stammarna. Stammarna Ă€r fonologiskt begrĂ€nsade till följande form (K=konsonant; V=vokal): KVK, KKVK, KVKK, VK, VKK, KV till vilka olika affix lĂ€ggs. MĂ€rk att vokalerna kan vara lĂ„nga eller korta vilket ger det dubbla antalet teoretiska stammar. Diftonger rĂ€knas som lĂ„nga (dubbla) vokaler. Vissa stammar men inte alla kan anvĂ€ndas som ord utan affix. Stammarna delas in i grundstammar, nominalstammar, verbstammar och deskripitva stammar. Affixen som lĂ€ggs till dessa har olika funktion. En vanlig funktion Ă€r att Ă€ndra stammens funktion sĂ„ till exempel nominalstam istĂ€llet fungerar som ett verb. Vissa affix kan endast lĂ€ggas till en typ av stam, andra till alla. Precis som i svenskan kan tvĂ„ ord lĂ€ggas samman för att bilda ett nytt ord, exempelvis nazgĂ»l ur ânazgâ och âgĂ»lâ och LugbĂ»rz ur âlugâ och âbĂ»rzâ. §8.1 Olika ordstammar Grundstammar Ă€r de ordstammar som i sig sjĂ€lva inte har en funktion. Till grundstammarna mĂ„ste en funktionsĂ€ndelse lĂ€ggas för att stammen ska kunna fungera som ord. Till exemepelvis stammen âdurâ (som har med âatt hĂ€rskaâ att göra) kan verbĂ€ndelsen -b lĂ€ggas för att bilda verbet âdurb-â till vilka ytterligare verbĂ€ndelser kan lĂ€ggas. Nominalstammar fungerar som substantiv i sig sjĂ€lva. Till nominalstammar kan affix lĂ€ggas för att bilda ord i andra klasser. Exempelvis âzhabâ (tunga) lĂ€ggs verbaffixet -at > zhab/at > âzhabatâ (att tala/prata); eller för att bilda nya substantiv âzhabâ + Ă€ndelsen -^ur > âzhĂąburâ (sprĂ„k). Verbstammar fungerar i sig sjĂ€lva som verb som till exempel âvraâ (har med att gĂ„ att göra) + Ă€ndelsen för transitiva verb -a > vra/a > âvrĂąâ (att gĂ„). Deskriptiva stammar Ă€r beskrivande i sig sjĂ€lva och fungerar alltsĂ„ som adjektiv eller adverb i svenskan. Exempelvis âbĂąlâ (mĂ€ktig/stark) + substantiverande suffix -tĂąm > âbĂąltĂąmâ (nĂ„got stort och mĂ€ktigt). §8.2 Derivativa affix HĂ€r listas en rad olika derivativa affix (framförallt suffix) vilka kan Ă€ndra pĂ„ olika stammars funktion eller betydelse. §8.2.1 Affix som bildar substantiv Affix Förklaring Exempel ^-am augmentativ, ur grundstammar
och substantiv vosh (stig) > vÎsham (vÀg)
^-ug ger substantiv-instrument ur grundstam
kul > kĂ»lug âspjutâ; dur > dĂ»rug ârepresentant för maktenâ; maush > maushug âpenselâ, âskrivdonâ
^-ur ur alla stammar dĂ»shur âmagi/teknik/vetenskapâ -a ur grundstammar bukr/a âkloâ (talon), snag/a âslavâ, âtrĂ€lâ -gh ger alternativt substantiv, ur krĂą (arm) krĂągh (famn)
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
41
substantiv och grundstammer -kaum ur alla stammar -t ur deskriptiva stammar,
verbstammar och beskrivande verb gal (lerig) > galt (lera)
-tĂąm augmentativ, ut alla stammar och orklasser
gal (lerig) > galtùm (trÀsk)
-um ger abstrakta substantiv, ur alla stammar och ordklasser
burz (mörk) > burzum (mörker)
gß- Àndrar meningen hos substantiv zhab (tal) > gßzhab (samtal) ka- ger alternativt substantiv, ur
substantiv och grundstammer dùr (hus/boning) > kadùr (tÀlt)
mi- ger alternativt substantiv, ur substantiv och grundstammer
gûl (vÄlnad) > migûl (dimma, hÀgring)
§8.2.1.1 Agentsuffix Affix Förklaring Exempel -^ar ur grund- och nominalstammar krßt/ar (kapten) -atùr ur verb ush (för krig) > ushùtar (krigare) -ath ur alla stammar ang/ath (spöke) -ùtur syftar pÄ en grupp, ur verb dush (magi/teknik) dushùtur (grupp av
magiker/tekniker) -auk ur alla stammar arm/auk (fiende) -ub ur grundstam dur (hÀrska, styra) > durub (ledare) §8.2.2 Affix som bildar verb Affix Förklaring Exempel -b ur alla stammar och ur substantiv,
markerar ofta aktiv handling dur (hÀrska, styra) > durb- (att hÀrska/styra)
-a ur substantiv lak (pil) > laka- (att skjuta en pil) g(a)- Àndrar meningen hos en verbstam
eller ett verb lak (pil) > galaka- (att sÀtta ihop en pil)
ul- bildar verb ur prepositioner push (under) > ulpush- (att krypa) §8.2.2 Affix som bildar deskriptiva verb Affix Förklaring Exempel -urz ur grundstammar,
nominalstammar och substantiv dush (magi/teknik) > dushurz (magisk/teknisk)
-al ur grundstammar, nominalstammar och substantiv
gazh (liv) > gazhal (levande)
§9 MENINGSBYGGNAD HÀr presenteras hur meningar konstrueras i svartiskan, alltsÄ var i en sats olika ord placeras för en viss betydelse samt i vilken ordning olika affix lÀggs till varandra. §9.1 Ordföljd Svartiskan har en friare ordföljd Àn svenskan. Det Àr dÄ substantiv, pronomen och verb som kan placeras relativt fritt med deskriptiva verb inte kan det.
42
§9.1.1 Normal ordföljd Subjekt & objekt: Den normala ordföljden Ă€r subjekt, objekt predikat â alltsĂ„ urukas snaga gonat âen uruk ser en snagaâ, men varken urukas gonat snaga, snaga urukas gonat, snaga gonat urukas, gonat urukas snaga, eller gonat snaga urukas Ă€r fel (alla meningarna har ocksĂ„ samma betydelse). De olika objektsattributen stĂ„r i normal ordföljd efter objektet men före predikatet. Genitiv: GĂ»ras thauk urukĂ»b gonat (jag ser orkens kniv) Dativ: GĂ»ras thauk urukĂ»b latĂ»r dhĂąt (jag ger orkens kniv Ă„t dig ) Lokativ: UshatĂąrasi kadĂąrishi shĂątul (krigarna stĂ€ller den i tĂ€ltet) jmf. âburzumishi krimpatulâ (ringversen). Instrumentalis: Snagasi dĂąr bĂązgurĂ»g gorat (Slavarna bygger ett hus med [hjĂ€lp av] verktyg) §9.1.2 Deskriptiva verb Deskriptiva verb placeras vanligen före det ord som det syftar pĂ„. Som i âshum urukasi sta snaga gonatâ (Den stora uruken ser den lilla snagan). Deskriptiva verb kan ta samma funktioner som absolutivet och sĂ„ledes i vissa fall fungera pĂ„ som subjekt respektive objekt, exempel: âShum gonutâ (Den stora ser), eller âurukasi sta gonatâ (uruken ser nĂ„got/n litet/n). Precis som absolutivet kan visa pĂ„ likhet kan deskriprivet det som i âshum khĂŽrâ (stor [Ă€r] bra) eller uruk-hai ushurz (orker [Ă€r] stridbara), ushurz uruk-hai skulle dock snarare betyda âdet stridbara orkfolketâ. §9.2 Affixordning Svartiskans stora mĂ€ngd affix. Ordbildande affix lĂ€ggs alltid till stammen eller det avledda ordet till vilket de grammatiska affixen lĂ€ggs. §9.2.1 Affixordning för substantiv Substantiv har följande ordning: substantiv-bundna possessiva pronomen-kasus-artikel Med artikel menas: bestĂ€md form, Ă€ndelse â-iâ; generiska suffix, Ă€ndelser â-haiâ och â-khaiâ; samt individualisere, Ă€ndelse â-ashiâ. Exempel: I meningen âmed min dolkâ mĂ„ste suffixen lĂ€ggas i följande ordning âthauk/bur/Ă»g/i >thaukburĂ»gi och inte i exempelvis, Ă»g/bur/thauk/i > *Ă»gburthauki (alltsĂ„ svensk ordföljd). §9.2.2 Affixordning för verb Verb har följande ordning: verb-transivitet-modus-objektspronomen-status I modus ingĂ„r: infinitiv, tempus och imperativ. Exempel: krimp/a/t/ul/Ă»k > krimpatulĂ»k. Att lĂ€gga suffixen i en annan ordning Ă€r fel, exempelvis krimp/a/t/Ă»k/ul > *krimpatĂ»kul. §9.2.3 Affixordning för deskriptiva verb
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
43
Deskriptiva verb har följande ordning: deskriptivt ord-tempus-[deskriptivt suffix]-komparation/status Deskriptiva stammar behöver inget deskriptivt suffix. Ett deskriptivt verb kan inte vara komparerat och samtidigt markera status. Exempel: ghĂąsh/az/urz/Ă»k > ghĂąshazurzĂ»k kommer att vara fullstĂ€ndigt brinnande, men inte till exempel ghĂąsh/az/urz/Ă»k/ai > *ghĂąshazurzĂ»kai âkommer vara mest fullstĂ€ndigt brinnandeâ (vilket skulle skrivas âshumai ghĂąshazurzĂ»kâ), âkommer vara mest brinnandeâ ghĂąshazurzai.
Trors karta över ensamma berget, med dvÀrgrunor.
44
§5. MAUSHUR â MORDORS SKRIFT I Tolkiens MidgĂ„rd finns det tvĂ„ huvudsakliga skriftsystem, noldors skriftsystem tengwar med vilken bland annat ringinskriptionen Ă€r skriven, och sindars runor cirth.13 Tengwar anvĂ€nds av mĂ€nniskor och hobbitar i Gondor och det forna Arnor. DvĂ€rgarna, och mĂ€nniskor som lever nĂ€ra dem, anvĂ€nder framförallt Cirth. Alverna anvĂ€nder bĂ„da systemen. Det finns inget som talar för att Mordor skulle ha ett eget skriftsystem. Och som sagt Ă€r ringinskriptionen skriven med tengwar. Samtidigt kĂ€nns denna skrift problematisk att anvĂ€nda för Mordors sprĂ„k. Inte bara att den Ă€r vacker, utan Ă€ven det att tengwar Ă€r sĂ„ pass intimt förknippad med alverna och med tanke pĂ„ hur sprĂ„ken i Tolkiens vĂ€rld Ă€r sĂ„ pass intimt sammanvĂ€vda med sĂ„vĂ€l verkligheten som moralen (se tidigare i detta utskick samt Utskick I, kap 1. Maskinen). Lösningen Ă€r enkel. Liksom orkerna Ă€r förvridna varianter av alver Ă€r skriften som anvĂ€nds i Mordor en förvriden variant av Tengwar.
Maushur Ă€r sĂ„ledes en variant av tengwar och bygger pĂ„ samma principer. Skillnaden mellan de olika varianterna Ă€r hur tecknens delas skrivs vilket grundas i vilka skrivverktyg som anvĂ€nds för de olika skrifterna. Tengwar skrivs med penna, vanligen med en bred spets i 45Âș vinkel eller pensel som exemplet i ringversen. Maushur Ă„ sin sida skrivs med pensel, med fingrar eller ristas in olika material vilket innebĂ€r att tengwars eleganta bĂ„gar Ă€r svĂ„ra att fĂ„ till. Det Ă€r inte heller nĂ„got som orker eller andra av Saurons tjĂ€nare bryr sig om. Snarare Ă€r det sĂ„ att man njuter av att förvrida alvernas skrift till nĂ„got annat. Praktiskt innebĂ€r detta att tengwars stavar (telcor) Ă€r bevarade medan bĂ„garna (lĂșvar) i maushur omvandlats till horisontella streck, vilka sluts med ett vertikalt streck istĂ€llet för ett horisontellt. Ăven tengwars vokaltecken (Ăłmatehtar) Ă€r förenklade i maushur, sĂ€rskilt a, och övriga tehtar har försvunnit helt och hĂ„llet. Maushur saknar Ă€ven vokaltecknet för e eftersom detta ljud inte Ă„terfinns i sprĂ„ket.
5.1 beskrivning av principen för hur tengwar förvridits till Maushur Staven som pĂ„ quenya kallas âtelcoâ (ben) kallas pĂ„ i mausur för âharnaâ vilket Ă€r det
svarta sprĂ„ket för âkroppâ. BĂ„gen som pĂ„ quenya kallas âlĂșvaâ (bĂ„ge) kallas i maushur âkrĂąâ (arm).
Vid dubbla lĂșvar lĂ€ggs en lĂșva till en annan. Principen i maushur Ă€r i stĂ€llet att en ny krĂą dras utifrĂ„n harnan.
13 För mer information om Tengwar och Cirth se Lord of the Rings, Appendix E, II. MĂ„ns Björkmans sida âAmanye Tenciliâ Ă€r en bra hemsida för information om Tengwar.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
45
Tengwars slutna lĂșvar markeras i maushur genom att ytterligare en krĂą dras frĂ„n den enda eller mellan de tvĂ„ krĂąr som utgĂ„r frĂ„n harnan.
Precis som in tengwar skrivs tecknen i maushur inom tre rader. Stavarnas lĂ€ngd varierar mellan dessa omrĂ„den. Korta stavar tecknas alltid i mellanraden, nedsĂ€nkta stavar tecknas i mellanraden och den nedre raden, medan höjda stavar tecknas i mellan- och den övre raden. FörlĂ€ngda stavar dras genom alla rader. Liksom i tengwar skrivs vokaler i maushur med sjĂ€lvstĂ€ndiga tecken som skrivs ovanför konsonanttecknen i den övre raden. Det Ă€r inom den mellersta raden som bĂ„de tengwars lĂșvar och maushurs krĂą tecknas. I maushur skrivs vokalerna ut som sĂ€rskilda tecken ovanför konsonantecknen. Att ett vokaltecken ligger ovanför en konsonant betyder att vokalen uttalas före konsonantet. I ord som avslutas med vokal och det inte finns nĂ„got konsonanttecken att placera vokaltecknet över anvĂ€nds ett vertikalt streck, en sk. vokalbĂ€rare, som en stum konsonant.
Exempel pÄ stavarnas (harnas) olika lÀngd och streckens (krùs) placering i de olika omrÄdena. De utlÀses: af id ur agh. Se nedan för en presantation över alla tecken och ljud.
Exempel pÄ maushur, ringversens första strof: Ash Nazg Durbatulûk
Liksom tengwar anvÀnds i maushur prickar eller streck för att markera pauser i texten motsvarande latinska punkt, komma, semikolon, och kolon. Dessa tecken skrivs i mellanraden efter regeln, ju fler punkter desto mer markerat stopp. En enskild punkt ⹠motsvarar komma (,); tvÄ punkter : motsvarar ungefÀr punkt inom ett stycke, tre punkter :. motsvarar punkt som avslutar ett stycke, och fyra punkter :: markerar en större avslutning. Nedan presenteras skrifttecknen i samma ordning som tengwar brukar stÀllas upp samt de tecken som anvÀnds som siffror.
46
Mordors siffersystem skiljer sig frÄn tengwar. Siffersystemet bygger pÄ principen att ett tecken för en siffra Àr ett tecken som ingÄr i ordet. Exempelvis mash (2) skrivs med tecknet för m, vid siffror vars ord börjar pÄ vokal anvÀnds en förlÀngd harna, som i ash (1), om första konsonanten Àr upptagen för en annan siffra anvÀnds helt enkelt tecken för ett annat ljudvÀrde i ordet, som i krith (9) som skrivs med tecknet för th. Siffrorna Àr 1-9 plus 0 och fungerar som vanliga arabiska siffror.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
47
6. PARLĂR â EXEMPEL PĂ FRASER I denna del listas en rad olika typer av fraser: först pĂ„ svenska, sedan pĂ„ svartiska (zhĂąburi) följt av hur meningen Ă€r konstruerad. Det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n en uttömmande lista med exempel men vi hoppas de hjĂ€lper den hugade att sĂ€tta sig in i sprĂ„ket.
6.1 Artigheter/hÀlsningsfraser I frÄga om hÀlsningar Àr det extra tydligt att det svarta sprÄket inte Àr svenska. Den överordnade hÀlsar de underordnade med nÄgot nedlÄtande, medan de underlydande inte hÀlsar pÄ de överordnade förrÀn de blivit tilltalade. Mellan jÀmlikar grymtar man mest nÄgot. Svenska Svartiska Konstruktion Vem Àr du? ûr lat? Vad (interrogativt pronomen)
[Àr] du? Flytta pÄ dig vrau gÄ (imperativ, intransitiv) Uppge ditt nummer zhab gùr gûnodbalt tala (imperativ) för oss (dativ,
inkluderande) nummer-ditt (absolutiv, bundet possessivt pronomen)
Se inte sÄ rÀdd ut gogbikh lomùkal
se ut-ej (imperativ, negativ status) skrÀmd (passivt deskriptivt verb)
Jag ser dig gûr gonatalt jag/vi (absolutiv, exkluderande) ser-dig (transitiv-bundet objekt 2:a person)
6.2 Administrativa fraser Svenska Svartiska Konstruktion Grupp nummer ett till nio marscherar ikvÀll
uzhak ash mukh krithûg vrapoguz bûtishi
stridsgrupp ett till nio-instrumentalis marscherar-intranstivt-futurum. kvÀll-lokativ-bestÀmd
Förhöret leds av förste spÄrhund
Ashurz gimbatĂąras gĂźzhĂąburi ulmukhat
första spĂ„rhund-ergativ (subjekt) â förhör-absolutiv-bestĂ€md (objekt) â leder (verb presens)
Vi saknar en tunna salt Gûr ash bukolûbi kraupûb gimbùkalikh
Vi-exkluderande en av tunnorna av salt funnen-negativ
Samla in alla redskap thrakûk bùzgur hÀmta-imperativ-perfektiv verktyg
6.3 Förhör Svenska Svartiska Konstruktion Var kommer du ifrÄn? ûrpot lat potunosht? frÄn var-genitiv du kom-final? Hur lÀnge var du dÀr? ûrg ilmuzg ghid potnash lat? hur lÀnge dÀr varande du? Jag vet ingenting. gûr ratutikh jag/vi Àr vetande-ej om nÄgot-gen Svara pÄ frÄgan. gaur urti svara-imperativ [pÄ] frÄgan Jag talar sanning. Gur stanut jag/vi sanning-verb-presens Det syns att du ljuger. Gonashûk, lat prakhut synande-perfektiv, du ljuger-
48
intransitiv
6.4 Konstruktion Svenska Svartiska Konstruktion Golvet Àr snett. truli kriv golvet [Àr] snett Hjulen ska sÄgas jÀmna. shar rukuli drßt sÄga-imperativ hjulen raka JÀrngodset Àr orent. Înguri glob jÀrngodset [Àr] smutsigt Spika plankorna vÄgrÀtt/ lodrÀtt.
mosh drasi sûrtagh/bßtagh spika plankorna/plankan vÄgrÀtt/lodrÀtt
MÀt ut en famn och tvÄ fot. muzg ash kragh agh mash vra
mÀt en (1) famn och tvÄ fot
6.5 Rekrytering Svenska Svartiska Konstruktion Du Àr inte betrodd med ett lÀngre vapen.
Lat gizhilurzikh gib muzgam brulkûg
Du pÄlitlig-negativ med lÀngre vapen-instumentalis
HjÀlmarna Àr till de som har en hjÀrna.
Parki luzhûr gib zhùrgurûg hjÀlmarna dem-dativ med hjÀrna-instrumentalis
Kan du stÄ sÄ kan du arbeta.
KĂą sanut shut, kĂą sanut gorut
om kunna stÄ, sÄ kunna arbeta
âFrĂ„n Nurn vi gĂ„ mot Gorgoroth, FrĂ„n Gorgoroth till UdĂ»n. I UdĂ»n vĂ€ntar snagans lott, att ströva böjd i regnet.â
Raz Nurnûb gù vrùt u Gorgorothûr, raz Gorgorothûb u Udûnûr. Udûnish lizhut potum snagùbi, gavraut krivùkal shainishi.
FrÄn Nurn-genitiv viinkliderande gÄr mot Gorgoroth-dativ, frÄn Gorgoroth-genitiv till Udûn-dativ. Udûn-lokativ vÀntar ödet snagans, att ströva böjd regnet-lokativ.
6.6 Utspisning & mat Svenska Svartiska Konstruktion Fram med skÄlarna. thrak logon hÀmta skÄlar Ingen skÄl? Kupa hÀnderna dÄ.
ûr nùr logon? log bazgi frÄgepartikel ingen skÄl?, kupa hÀnderna.
Brödet Àr mögligt. mûkurz buki mögligt [Àr] brödet Det blir mer orkkött nÀr vi kommer ut pÄ vÀgarna.
mĂąghzam kuru ilish potĂąsh gĂą voshishi
Mer-futurum orkkött nÀr kommande vi vÀg-lokativ
Spriten finns dÀr borta. ambor atigat (alt. gashpau atigat)
sprit dÀr borta
6.7 MilitÀra uttryck Svenska Svartiska Konstruktion UppstÀllning Shalkshur UppstÀllning-transitivt-
imperativ Höger/vÀnster om boshûr/mùzhûr höger-dativ/vÀnster-dativ
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
49
Till retrÀtt rezhdu imperativ-intransitiv Anfall den andra stridsgruppen
Sadauk mashurz uzhak anfall-imperativ andra stridsgrupp
Rusa in i deras flank vrapog ursh rambûr luzhûb rusa in i flank-dativ deras
6.8 Spaning Svenska Svartiska Konstruktion HÄll ögon och öron öppna. Gonu agh kasnu se-imperativ-intransitiv och hör-
imperativ-intranstiv Jag ser nÄgot. Guras kon gonat jag/vi-ergativ nÄgon/t-absolutiv
ser Det var en hÀgring. Migûlnurz hÀgring-preteritum-beskrivande HÀr hÀnder ju ingenting. Pot marutikh hÀr pÄgÄr-negativ NÀsta gÄng du knystar sÀtter jag kniven i dig.
kĂą lat zhumaz, kĂą gur thaukazalt
om du/ni ljuder-futurum, sÄ jag/vi knivar-futurum-dig/er
6.9 Order Svenska Svartiska Konstruktion Döda den som försöker fly. Ma luzh, zaur kurthut
rezhdut döda-imperativ den/de, som-absolutiv försöker-presens fly-infinitiv
Leta reda pÄ apans hjÀrta.
Gimb hosha zhopùbi finn-imperativ hjÀrta-absolutiv apans-genitiv-bestÀmd
Bind hÀnder och fötter. Krimp bazg agh vra bind-imperativ hÀnderna-absulutiv och fötter-absolutiv
BrÀnn in Minas Morguls sigill.
shÎn gib Dushgûzhûg MÀrk-imperativ med Dushgûzh-instrumentalis
Patrullera utmed vÀgen till brunnen.
rothvra mukh voshishi u sûronkûri
patrullera-imperativ utmed vÀg-lokativ-bestÀmd till brunn-dativ-bestÀmd
6.10 Tross Svenska Svartiska Konstruktion LÄdorna var halvtomma nÀr de kom.
stĂązuri gizm-khuman pĂŽturishi
lÄdorna-absolutiv-bestÀmd halv-tom-preteritum ankomst-lokativ-bestÀmd
Se upp för lÄnga fingrar Huz ûrg krûrbatùrûg
se upp för kleptoman-instrumentalis
Det borde grÀvas en brunn nÀrmre.
Gur nulgut luzhas ronkaz sûronk mûbam
jag/vi-absolutiv vill-presens intranstiv att de-ergativ grÀver-transitiv-futurum en brunn-absolutiv nÀrmre-kompartiv
Innan administrationen var det kött varje dag.
ugßl Amûm, gùs mauskat throkan shû bût
Innan administrationen, vi kött Ät varje kvÀll(dag)
HÀll ut grytan för brÄkstakarna.
surb throka shatùbi hÀll ut-imperativ gryta-absolutiv brÄkmakarnas-genitiv-bestÀmd
50
6.11 Inhysning Svenska Svartiska Konstruktion snagas sover i tÀlten snaga kadùrish votut snagas-absolutiv tÀlt-lokativ
sover-presens/infinitiv befÀlen sover i huset durubi dùrish votut ledarna- absolutiv-bestÀmd hus-
lokativ sover-presens/infinitiv brÄkstakarna sover inte alls shata votutikh brÄkstake absolutiv sova-
presens/infinitiv-negativ 6.12 Strid/krig Svenska Svartiska Konstruktion MÀnniskorna tog stora förluster.
tarki mùgh bûvun mÀnniskorna-absolutiv-bestÀmd mÄnga förlust-preteritum
Snagas gÄr först, dÀrefter befÀlen med piskan i hand.
Snaga vraut frÎai, ugpot uruk-hai gib fashkaumûg
Snagas-absoultiv gÄr-intransitiv-preteritum framför-superlativ, efter befÀlsfolket piska-instrumentalis
Bygg en murbrÀcka och en kastmaskin av trÀ.
Bartok grond agh hudgaum mÎlgurûb
Bygg-transitivt-imperativ murbrÀcka och kastmaskin trÀd-genitiv
HÀstfolket Àr starka men vi Àr fler.
Ărgoli bĂąl nug gĂą mĂągham. HĂ€stfolket-absolutiv-bestĂ€md stark men vi fler-komparativ
SÀtt in spÄrhundarna att sprida lite skrÀck bland fotfolket.
Na gimbatĂąras snagahai timbat
Att göra-imperativ-transitiv spÄrhund-ergativ slavfolket-absolutiv sÀtta skrÀck-transitivt-infinitiv
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
51
7. ORDLISTOR DS = deskriptiv stam NS = nominal stam VS = verbstam GS = grundstam AngÄende transitiva och intransitiva verb sÄ stÄr de bÄda i infinitiv, Àndelserna -at respektive -ut. Alla verb kan i princip ta bÄda Àndelserna men det Àr ofta endast en av formerna som Àr listade.
7.1 Svartisk â Svensk ordlista Svartiska Svenska Beskrivning
-mashal sekond/kadett -shnik jÀvel orkiska, suffix ù vid preposition, styr lokativ -ish agh och konjunktion akûl is GS akûlam glaciÀr am emot ambal söt smak/lukt ambor sprit amûm administration angath skugga/spöke apra gryta/husgerÄd NS armauk fiende ashdrau gryning ashkrÎ kranium asht benknota ùshur skelett atigat dÀr borta azgkon inget azgpotal ingenstans bag dynga NS bagronk latrin bùl mÀktig, stark DS balograt grön bùlum makt, styrka bùr lÄs NS barat sÀtta, att baraushat grönsak bartok konstruktion,
52
byggnad bartokat bygga, att barut sitta, att bazg hand NS bazgĂ»r verktyg bazgut hĂ€nda/ ske, att bĂźtagh lodrĂ€t bolg blod NS bolgurz röd/blodig bolgal blodtörstig bolgalt blodtörst bosh höger DS bosnauk vĂ€n, allierad brĂągur attack Substantiv brulk vapen, mĂ€ngdord jmf. engelskans âarmsâ buk bröd NS bukol tunna NS burz mörk; svart burzum mörker bĂ»t idag den del av dygnet man Ă€r aktiv, för orker
sĂ„ledes den mörka tiden pĂ„ dygnet. bĂ»vur förlust bĂ»vut förlora buzhĂątur kavalleri bĂșzhtauk kavallerist dak lĂ„da NS dath höger DS dhat ge, att VS dhĂŽl ö NS dĂźl sol NS dorĂ»t svin drartul femte gradens befĂ€l leder en hĂ»rk dras planka/brĂ€da/lĂ„ngt
material NS
drau dag NS drau ljus; vit NS draudĂźl solljus drauhĂąn mĂ„nljus drĂźt jĂ€mn DS drĂŽt styrka, fysisk NS drĂŽturz stark, fysiskt dĂ» nu, för nĂ€rvarande DS dun gles dĂșrauk högsta befĂ€lhavare leder en ushtĂąm durbĂątar andra gradens befĂ€l leder en Ă»rhoth durkaum hierarki
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
53
durnûdÎkar befÀl över nûdrokùtur
stÄr vanligen under det högsta befÀlet
durs ansikte NS dushal vetenskaplig/magisk dushum vetenskap/magi dĂ»shur teknik dushurz teknisk fĂąhĂ»rk bataljon ca. 5 fĂŽsuk (2500 uruk) â leds av en kritauk fĂąlur lĂ€der fashbat piska, prygla fashkaum piska substantiv fĂąshur prygel (straff) ferk jĂ€vel orkiska foshan disciplin fraukanak förolĂ€mpning orkiska froharnash bröst frĂŽ framför DS, preposition, styr lokativ -ish fukaush mĂ€ktig orkiska fĂ»shaum lĂ€ger fĂ»t hals NS gaiĂ»tur tross orkiska gajĂ» hunger orkiska gajĂ»gazhar foderdjur orkiska gal lerig DS galt lera NS galtĂąm trĂ€sk gĂąr orm NS gaugor degradering gaum maskin gaurut svara, att gazat dvĂ€rg NS gazhal levande gazhan leva, att gĂązhar djur gazhat föda; ge mat; ta
hand om, att
gazhum liv gĂązhur djur, en flock ghĂąsh eld NS ghĂąshpau sprit orkiska ghid dĂ€r relativt pronomen, DS ghĂ»shat koka upp nĂ„got, att uruk ghĂ»shatul âorken kokar detâ ghĂ»shut att koka sĂ»r ghusut âvattnet kokarâ gib med preposition, styr instrumentalis -Ă»g. DS gim lem NS gimbĂąsht existens
54
gimbĂąshtut finnas, att; existera, att
gimbat finna, att gimbatĂąr gimbĂąkalikh
spÄrhund
gimtog lemlĂ€stning gimtogat lemlĂ€sta gĂźzhab samtal/förhör gizhel tillit NS gizhelurz pĂ„litligt gizhelurzikh opĂ„litligt gizm halv DS glob smutsig DS glum ordning NS glumshak logistik glumshatĂąr kvartersmĂ€ster gog öga NS gogbut se ut, att Ex. Kalushi drĂŽturz gogbut â hĂ€sten ser stark ut.
Verbet kan inte anvĂ€ndas för betydelsen âse ut ur hĂ„letâ. Se âgonbatâ
gohĂźn brun; brĂ€nt av solen gokh varje DS golb fara NS golm bud NS golug alv NS gonat se, att gonbat titta, att gor arbete NS gorgazhar arbetsdjur gorut arbeta graz kall/kallt DS grazt kyla, köld grond murbrĂ€cka NS grĂ» brun DS gĂ»l vĂ„lnad NS gulum klĂ€der gĂ»nod nummer NS guz hur relativt pronomen, DS gĂ»zh by NS gĂ»zham stad hĂąn mĂ„ne NS harna kropp NS harna âtelcoâ, stav Den lodrĂ€ta delen i ett tecken i skriftsystemet
maushur, motsvarar telcon i tengwar harna telco, stav Den lodrÀta delen i ett tecken i skriftsystemet
maushur, motsvarar telcon i tengwar hĂźsht aska
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
55
holm drog (underhÄllande)
NS
hos medvetande NS hosh inĂ€lvor NS hosha hjĂ€rta hudat slĂ€nga ngt/n hudgaum kastmaskin hudut kasta hĂ»g organ NS huka tjock hĂ»rk stridsenhet ca. 5 uzhĂąk (50 uruk) â leds av en drartul huz! se upp! hĂŽb ngt. som kommer av
kroppen NS, syftar pÄ allt som kommer ur kroppen som svett, tÄrar, urin, blod, etc.
hĂŽr nĂ€ring, foder, föda NS Ăźl tid NS Ăźlish nĂ€r relativt pronomen i tid, inte en frĂ„ga Ăźlmuzg lĂ€nge/lĂ„ng tid Ăźlum stund kĂą ⊠kĂą omâŠsĂ„ Om du lyssnar sĂ„ hör du âKĂą lat kasbut kĂą lat
kasnutâ kadĂąr tĂ€lt kĂąl skyn/ himmer
(klar/molnfri) NS
kala borg; fÀstning kalbat befÀsta kalkam rustning i tyg eller
lÀder
kĂąlt stjĂ€rna kĂąlu lĂ€der kĂąlurz blĂ„ som himlen kalush hĂ€st NS kasbat lyssna kasnat höra kasnog öra kaup kulle NS khĂąmĂłrdat rusa orkiska khĂ»m tom DS khĂ»mum tomrum khĂŽr bra DS kogat tala sanning, att GS kog kogum sanning GS kog kogurz sant GS kog kon nĂ„got/nĂ„gon Pronomen, NS krĂą arm NS krĂą âlĂșvaâ, horisontellt Den horisontella delen i ett tecken i
skriftsystemet maushur, motsvarar lĂșvan i
56
streck tengwar kragh famn krat kĂ€nna nĂ„got, att krĂąt âlĂșvaâ, horisontellt
streck Den horisontella delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar lĂșvan i tengwar
kraup salt NS krim rök NS, orkiska Àven tobak krimp rep NS krimpat kontrollera; binda,
att
krimpum kontroll krßmur tobak krßtar fjÀrde gradens befÀl leder en nukhûrk kritauk tredje gradens befÀl lerder en fùhurk kriv sned/snett DS krivùkal böjd/kuvad krivat böja /kuva, att krûn kÀnna sig, att krûr finger NS krûrbat fingra/ röra vid, att krûrbatùr kleptoman krÎ huvud NS kû gammal DS kûbat förÄldra kûbut Äldras kûlug spjut NS kûlugatùr infanterist med spjut kûlugùtur spjuttrupp kurthut försöka, att kuru orkkött NS kût gammalt, nÄgot/n NS kÎrak rustning i metall lagam tunnel NS lagum struktur, mönster abstrakt, som i en hierarki lùgur struktur, mönster konkret, som i ett material lak pil NS lakùtar bÄgskytt lakùtur bÄgskyttar lakum riktning lùkur pilbÄge likhkal enkel lizhut lurpassa/ruva/ligga,
att
logat kupa ngt., att logon skÄl lomùkal skrÀmd
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
57
lomut vara rÀdd, att lufût krig lug torn NS lurg gÀng/grupp orkiska luzh den, det personligt pronomen, 3:e person abs. §3.1 lÎmur fruktan GS lom ma död NS mùgath hammare/verktyg mùgh mÄnga/mycket mùl död deskriptivt verb maronk grav (dÀr döda
ligger)
marum skeende marut att pÄgÄ maush skrifttecken NS maushat lÀsa maushatùr skrivare maushbat skriva maushur skrift syftar framförallt pÄ den variant av tengwar
som begagnas av Mordor mauskat kött, att Àta mauskur kött mùzh vÀnster DS migûl dimma/hÀgring molg trÀd NS mor stor (great) DS morum storhet mosh spik NS moshat spika, att mot vÀder NS mûb nÀra DS mûk mögel NS mukh lÀngs med/utmed styr lokativ, -ish muzg lÄng DS muzgat mÀta, att mÎlgur trÀ, material mÎr öst NS na handling NS naflùg vÄp orkiska nakhum lag, regel nanulg eller konjunktion nar vÀst NS nùr nej, icke negation narkßl kanske narkû aldrig naut göra nÄgot, att
58
nazg ring NS neg strupe orkiska negolat skĂ€ra halsen av, att orkiska negolur halshuggning orkiska nĂ»drokĂątur ingenjörstrupp nĂ»drokauk ingenjör nĂ»drokum produktion nug men konjunktion nĂ»gakmog tortyr orkiska? nĂ»khur insekt, krypande nukhĂ»rk kompani ca. 10 hĂ»rk (500 uruk) â leds av en krĂźtar
(egentligen nuk-hurk) nulgan vilja, att nulgbùl viljestark nulgum vilja nût skyn, mulen NS nûtug moln nûturz grÄ oghor skog NS olog troll NS Îngur jÀrngods otûsham törst otûshurz törstig pagurz korkad/trögfattad pak fÄ/nÄgra DS pùlogh dÄlig DS parkulun böjelse pau dryck NS pauat dricka ngt, att paut dricka, att pog fort DS pog skynda imperativ pogat skynda pÄ nÄgon/t,
att
pogut skynda sig, att pot hĂ€r relativt adverb, DS potum slutmĂ„l/öde prakh lögn NS prakhat lura ngn. prakhut ljuga pran runt omkring preposition, styr lokativ âish prap bakom preposition, styr lokativ âish prapharna rygg push under preposition, styr lokativ âish pushdug stinkande orkiska pĂŽtur ankomst
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
59
rag om preposition, styr genitiv âĂ»b ragur förolĂ€mpning orkiska ramb flank/sida NS raz av, frĂ„n preposition, styr genitiv -Ă»b rezhdar retrĂ€tt/flykt rezhdat fly/retirera, att rig pĂ„ preposition, styr lokativ -ish ronk hĂ„l/grop NS ronkat grĂ€va ngt/göra ett
hÄl, att
roth cirkel NS rukul hjul NS ruzh vakt inte sysselsĂ€ttningen, NS ruzhbat vakta ruzhbĂątar vakt/vĂ€ktare sadaukat Attackera, att saha timme NS sanut kunna, att sapat yxa till nĂ„gon/t, att sapauk yxa GS âsapâ sha en förolĂ€mpning orkiska shain regn NS shak linje, grĂ€ns NS shĂąkalt gestalt nĂ„got som Ă€r uppstĂ€llt shakrop stanna imperativ, order shakropat stanna nĂ„gon, att shĂąkropur stopp substantiv shakroput stanna upp sjĂ€lv, att shakur snĂ„r NS shĂąl ben NS shalk grupp NS shalkshat uppstĂ€lla, att transitivt shĂąlkshur uppstĂ€llning shalkshut uppstĂ€lla sig, att intransitivt shap svĂ€rd NS shar sĂ„g NS shara person NS sharat sĂ„ga, att sharkĂ» gubbe shat stĂ€lla nĂ„gon/t upp,
att transitivt, VS sh-
shata brĂ„kstake shĂȘmaturz ful orkiska shulg skog orkiska shĂ»r urin shurat pissa, att
60
shut stÄ, att Intransitivt shÎn mÀrke NS skai förolÀmpande
interjektion orkiska
skrùfa förolÀmpning orkiska skût försvar, skydd NS skûtat försvara nÄgon
annan
skûtùtur tungt infanteri skûtauk tung infanterist skûtut Försvara sig skÎp nÀsa NS skÎpat lukta efter nÄgon/t,
att
skÎput lukta/stinka, att sta liten DS stabrakh svag, töntig orkiska stanum sanning stanurz sant stanut tala sanning, att stùt förminska/krympa
ngt, att
stùth krympling, dvÀrgvuxen, liten person
stau krympa, att staz utrymme/rymd stĂązam förrĂ„d stĂązur lĂ„da/kista sulmog attack/rĂ€d sĂ»r vatten NS sĂ»rbat hĂ€lla sĂ»rbut rinna sĂ»ronk brunn sĂ»rtagh vĂ„grĂ€t sĂ»rthos vattenskinn tagh rĂ€t/rak DS tala över preposition, styr lokativ âish tark mĂ€nniska NS thauk kniv, dolk NS thluk nog thos sĂ€ck NS thrakat hĂ€mta throkat Ă€ta, att thrug mord, direkt/öppet NS thrugat mörda, direkt/öppet
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
61
thrĂŽkgazhar foderdjur djur som ska bli mat thrĂŽkur mat timbat förskrĂ€cka, att tĂźmur fasa grundstamâtimâ tĂźmurz fasansfull tragh tĂ€t trĂȘnot galen orkiska trin galen DS trinan bli galen, trinat göra galen, att trosh plötsligt tutas en förolĂ€mpning orkiska ubgor befodran ubĂźl efter, senare (i tid) ubĂ»t imorgon ugbĂ»t igĂ„r ugĂźl innan, före (i tid) ugpot före (i rum) Ă»kil dolt DS Ă»kilbat dölja, att Ă»kilnat intrigera, att Ă»kilum hemlighet Ă»kilzhabat viska, att ulmukhat leda/valla, att ulmukhatĂąr gruppbefĂ€l, sjĂ€tte
gradens befÀl leder en uzhùk, temporÀr post
ungol spindel NS upot efter (i rum) ûr vem/vad/vilken interrogativt pronomen urat frÄga, att urdanat bestÀmma, att ûrg hur (med hjÀlp av
vem/vad) interrogativt pronomen i instrumentalis
ûrgol rohirrim urhÎth division bestÄr av ca. 5 afûkaush (10 000 uruk) leds av
durbĂątar urmĂągh hur mĂ„nga ursh in i preposition, styr dativ âĂ»r urt frĂ„ga substantiv ushal stridslysten ushat strida ushatĂąr infanterist, krigare obestĂ€mt vapenslag ushĂątur infanteri obestĂ€mt vapenslag ushbĂąkalt slagfĂ€lt ushbat utkĂ€mpa ett slag ushkaum slag Som eng. âbattleâ
62
ushtĂąm armĂ© bestĂ„r av ca. 10 Ă»rhoth (100 000) leds av en dĂșrauk
Ă»shur strid ushurz stridbar uzhĂąk stridsgrupp ca. 10 ushĂątar (10 uruk) â leds av en
ulmukhatùr uzhùkat patrullera, att vazhud stöld vazhudat stjÀla vßz insekt, flygande NS vor jakt NS vorbat jaga vosh stig NS voshùm vÀg voshatùr spejare voshùtur spejartrupp voshdurub befÀl över
arméns/truppens voshùtur
stÄr vanligen under det högsta befÀlet
votut sova, att vozagog* spionage vra fot NS vrakrûr tÄ vrapog marsch/löpning/sprÄ
ng snabbgÄ
vrapogat driva nÄgon/t framÄt, att
vrapogùtar fösare Syftar pÄ de orker som har som uppgift att driva de andra framÄt
vrapogut springa; marschera, att
vras gift (skadlig drog) NS vrast mord, lömskt vrastat mörda lömskt, att vrùt driva nÄgon framför
sig
vraut gÄ, att vûk hjÀlp NS vûkat hjÀlpa, att vur dike NS vÎr norr NS zabat ha/Àga, att zùdûkat förinta, utplÄna zùdûkur förstörelse, utplÄning zalut bita ihop, att zau svart DS zaukùl mörkblÄ
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
63
zaur som/vilket relativt pronomen §3.7 zĂȘmarpak förolĂ€mpning orkiska zhab tunga NS zhĂąbur sprĂ„k zhĂąburi Det svarta sprĂ„ket zhabut prata/ tala, att zharg tanke NS zharga list zhargal intelligent zhargat tĂ€nka pĂ„ ngt/n zhargum intelligens zhĂąrgur hjĂ€rna zhargurz listig zhin sekel, hundra Ă„r zhopa apa zhug syd NS zorbat plundra GS âzorâ
64
7.2 Svensk â Svartisk ordlista Svenska Svartiska Beskrivning administration amĂ»m aldrig narkĂ» alv golug NS andra gradens befĂ€l durbĂątar leder en Ă»rhoth ankomst pĂŽtur ansikte durs NS apa zhopa arbeta gorut arbete gor NS arbetsdjur gorgazhar arm krĂą NS armĂ© ushtĂąm bestĂ„r av ca. 10 Ă»rhoth (100 000) leds av en
dĂșrauk aska hĂźsht att koka ghĂ»shut sĂ»r ghusut âvattnet kokarâ att pĂ„gĂ„ marut attack brĂągur Substantiv attack/rĂ€d sulmog attackera, att sadaukat av, frĂ„n raz preposition, styr genitiv -Ă»b bakom prap preposition, styr lokativ âish bataljon fĂąhĂ»rk ca. 5 fĂŽsuk (2500 uruk) â leds av en kritauk befodran ubgor befĂ€l över armĂ©ns/truppens voshĂątur
voshdurub stÄr vanligen under det högsta befÀlet
befÀl över nûdrokùtur
durnûdÎkar stÄr vanligen under det högsta befÀlet
befÀsta kalbat ben shùl NS benknota asht bestÀmma, att urdanut bita ihop, att zalut bli galen, trinan blod bolg NS blodtörst bolgalt blodtörstig bolgal blÄ som himlen kùlurz borg; fÀstning kala bra khÎr DS bringa harna NS brun grû DS
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
65
brun; brÀnt av solen gohßn brunn sûronk brÄkstake shata bröd buk NS bröst froharnash bud golm NS by gûzh NS bygga, att bartokat bÄgskytt lakùtar bÄgskyttar lakùtur böja /kuva, att krivat böjd/kuvad krivùkal böjelse parkulun cirkel roth NS dag drau NS degradering gaugor den, det luzh personligt pronomen, 3:e person abs. §3.1 Det svarta sprÄket zhùburi dike vur NS dimma/hÀgring migûl disciplin foshan division urhÎth bestÄr av ca. 5 afûkaush (10 000 uruk) leds av
durbùtar djur gùzhar djur, en flock gùzhur dolt ûkil DS dricka ngt, att pauat dricka, att paut driva nÄgon framför sig
vrĂąt
driva nÄgon/t framÄt, att
vrapogat
drog (underhÄllande) holm NS dryck pau NS dvÀrg gazat NS dynga bag NS dÄlig pùlogh DS dÀr ghid relativt pronomen, DS dÀr borta atigat död ma NS död mùl deskriptivt verb dölja, att ûkilbat efter (i rum) upot efter, senare (i tid) ubßl eld ghùsh NS eller nanulg konjunktion
66
emot am en förolĂ€mpning sha orkiska en förolĂ€mpning tutas orkiska enkel likhkal existens gimbĂąsht famn kragh fara golb NS fasa tĂźmur grundstamâtimâ fasansfull tĂźmurz femte gradens befĂ€l drartul leder en hĂ»rk fiende armauk finger krĂ»r NS fingra/ röra vid, att krĂ»rbat finna, att gimbat finnas, att; existera, att
gimbĂąshtut
fjĂ€rde gradens befĂ€l krĂźtar leder en nukhĂ»rk flank/sida ramb NS fly/retirera, att rezhdat foderdjur gajĂ»gazhar orkiska foderdjur thrĂŽkgazhar djur som ska bli mat fort pog DS fot vra NS framför frĂŽ DS, preposition, styr lokativ -ish fruktan lĂŽmur GS lom frĂ„ga urt substantiv frĂ„ga, att urat ful shĂȘmaturz orkiska fĂ„/nĂ„gra pak DS föda; ge mat; ta hand om, att
gazhat
före (i rum) ugpot förinta, utplÄna zùdûkat förlora bûvut förlust bûvur förminska/krympa ngt, att
stĂąt
förolÀmpande interjektion
skai orkiska
förolĂ€mpning fraukanak orkiska förolĂ€mpning ragur orkiska förolĂ€mpning skrĂąfa orkiska förolĂ€mpning zĂȘmarpak orkiska förrĂ„d stĂązam förskrĂ€cka, att timbat förstörelse, utplĂ„ning zĂądĂ»kur
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
67
försvar, skydd skût NS försvara nÄgon annan skûtat försvara sig skûtut försöka, att kurthut förÄldra kûbat fösare vrapogùtar Syftar pÄ de orker som har som uppgift att driva
de andra framĂ„t galen trĂȘnot orkiska galen trin DS gammal kĂ» DS gammalt, nĂ„got/n kĂ»t NS ge, att dhat VS gestalt shĂąkalt nĂ„got som Ă€r uppstĂ€llt gift (skadlig drog) vras NS glaciĂ€r akĂ»lam gles dun grav (dĂ€r döda ligger) maronk grupp shalk NS gruppbefĂ€l, sjĂ€tte gradens befĂ€l
ulmukhatùr leder en uzhùk, temporÀr post
gryning ashdrau gryta/husgerÄd apra NS grÄ nûturz grÀva ngt/göra ett hÄl, att
ronkat
grön balograt grönsak baraushat gubbe sharkû gÄ, att vraut gÀng/grupp lurg orkiska göra galen, att trinat göra nÄgot, att naut ha/Àga, att zabat hals fût NS halshuggning negolur orkiska halv gizm DS hammare/verktyg mùgath hand bazg NS handling na NS hemlighet ûkilum hierarki durkaum hjul rukul NS hjÀlp vûk NS hjÀlpa, att vûkat hjÀrna zhùrgur hjÀrta hosha
68
hunger gajû orkiska hur guz relativt pronomen, DS hur (med hjÀlp av vem/vad)
ûrg interrogativt pronomen i instrumentalis
hur mĂ„nga urmĂągh huvud krĂŽ NS hĂ„l/grop ronk NS hĂ€lla sĂ»rbat hĂ€mta thrakat hĂ€nda/ ske, att bazgut hĂ€r pot relativt adverb, DS hĂ€st kalush NS höger bosh DS höger dath DS högsta befĂ€lhavare dĂșrauk leder en ushtĂąm höra kasnat idag bĂ»t Den del av dygnet man Ă€r aktiv, för orker sĂ„ledes
den mörka tiden pĂ„ dygnet. igĂ„r ugbĂ»t imorgon ubĂ»t in i ursh preposition, styr dativ âĂ»r infanteri ushĂątur obestĂ€mt vapenslag infanterist med spjut kĂ»lugatĂąr infanterist, krigare ushatĂąr obestĂ€mt vapenslag ingenjör nĂ»drokauk ingenjörstrupp nĂ»drokĂątur ingenstans azgpotal inget azgkon innan, före (i tid) ugĂźl insekt, flygande vĂźz NS insekt, krypande nĂ»khur intelligens zhargum intelligent zhargal intrigera, att Ă»kilnat inĂ€lvor hosh NS is akĂ»l GS jaga vorbat jakt vor NS jĂ€mn drĂźt DS jĂ€rngods ĂŽngur jĂ€vel -shnik orkiska, suffix jĂ€vel ferk orkiska kall/kallt graz DS kanske narkĂźl kasta hudut kastmaskin hudgaum
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
69
kavalleri buzhĂątur kavallerist bĂșzhtauk kleptoman krĂ»rbatĂąr klĂ€der gulum kniv, dolk thauk NS koka upp nĂ„got, att ghĂ»shat uruk ghĂ»shatul âorken kokar detâ kompani nukhĂ»rk ca. 10 hĂ»rk (500 uruk) â leds av en krĂźtar
(egentligen nuk-hurk) konstruktion, byggnad
bartok
kontroll krimpum kontrollera; binda, att
krimpat
korkad/trögfattad pagurz kranium ashkrÎ krig lufût krympa, att stau krympling, dvÀrgvuxen, liten person
stĂąth
kulle kaup NS kunna, att sanut kupa ngt., att logat kvartersmÀster glumshatùr kyla, köld grazt kÀnna nÄgot, att krat kÀnna sig, att krûn kött mauskur kött, att Àta mauskat lag, regel nakhum latrin bagronk leda/valla, att ulmukhat lem gim NS lemlÀsta gimtogat lemlÀstning gimtog lerig gal DS lera galt NS leva, att gazhan levande gazhal linje, grÀns shak NS list zharga listig zhargurz liten sta DS liv gazhum ljuga prakhut ljus; vit drau NS
70
lodrÀt bßtagh logistik glumshak lukta efter nÄgon/t, att
skĂŽpat
lukta/stinka, att skĂŽput lura ngn. prakhat lurpassa/ruva/ligga, att
lizhut
lĂșva, horisontellt streck
krĂą Den horisontella delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar lĂșvan i tengwar
lyssna kasbat lÄda dak NS lÄda/kista stùzur lÄng muzg DS lÄs bùr NS lÀder fùlur lÀder kùlu lÀger fûshaum lÀnge/lÄng tid ßlmuzg lÀngs med/utmed mukh styr lokativ, -ish lÀsa maushat lÀsa maushat lögn prakh NS makt, styrka bùlum marsch/löpning/sprÄng
vrapog snabbgÄ
maskin gaum mat thrÎkur med gib preposition, styr instrumentalis -ûg. DS medvetande hos NS men nug konjunktion moln nûtug mord, direkt/öppet thrug NS mord, lömskt vrast murbrÀcka grond NS mÄne hùn NS mÄnga/mycket mùgh mÄnljus drauhùn mÀktig fukaush orkiska mÀktig, stark bùl DS mÀnniska tark NS mÀrke shÎn NS mÀta, att muzgat mögel mûk NS mörda lömskt, att vrastat mörda, direkt/öppet thrugat
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
71
mörk; svart burz mörkblÄ zaukùl mörker burzum nej, icke nùr negation ngt. som kommer av kroppen
hÎb NS, syftar pÄ allt som kommer ur kroppen som svett, tÄrar, urin, blod, etc.
nog thluk norr vĂŽr NS nu, för nĂ€rvarande dĂ» DS nummer gĂ»nod NS nĂ„got/nĂ„gon kon Pronomen, NS nĂ€r Ăźlish relativt pronomen i tid, inte en frĂ„ga nĂ€ra mĂ»b DS nĂ€ring, foder, föda hĂŽr NS nĂ€sa skĂŽp NS och agh konjunktion om rag preposition, styr genitiv âĂ»b omâŠsĂ„ kĂą ⊠kĂą Om du lyssnar sĂ„ hör du âKĂą lat kasbut kĂą lat
kasnutâ opĂ„litligt gizhelurzikh ordning glum NS organ hĂ»g NS orkkött kuru NS orm gĂąr NS patrullera, att uzhĂąkat person shara NS pil lak NS pilbĂ„ge lĂąkur piska fashkaum substantiv piska, prygla fashbat pissa, att shurat planka/brĂ€da/lĂ„ngt material
dras NS
plundra zorbat GS âzorâ plötsligt trosh prata/ tala, att zhabut produktion nĂ»drokum prygel (straff) fĂąshur pĂ„ rig preposition, styr lokativ -ish pĂ„litligt gizhelurz regn shain NS rep krimp NS retrĂ€tt/flykt rezhdar riktning lakum ring nazg NS rinna sĂ»rbut
72
rohirrim Ă»rgol runt omkring pran preposition, styr lokativ âish rusa khĂąmĂłrdat orkiska rustning i metall kĂŽrak rustning i tyg eller lĂ€der
kalkam
rygg prapharna rĂ€t/rak tagh DS röd/blodig bolgurz rök krim NS, orkiska Ă€ven tobak salt kraup NS samtal/förhör gĂźzhab sanning kogum GS kog sanning stanum sant kogurz GS kog sant stanurz se upp! huz! se ut, att gogbut Ex. Kalushi drĂŽturz gogbut â hĂ€sten ser stark ut.
Verbet kan inte anvĂ€ndas för betydelsen âse ut ur hĂ„letâ. Se âgonbatâ
se, att gonat sekel, hundra Är zhin sekond/kadett -mashal sitta, att barut skeende marum skelett ùshur skog oghor NS skog shulg orkiska skrift maushur syftar framförallt pÄ den variant av tengwar som
begagnas av Mordor skrifttecken maush NS skriva maushbat skrivare maushatùr skrivare maushatùr skrÀmd lomùkal skugga/spöke angath skyn, mulen nût NS skyn/ himmer (klar/molnfri)
kĂąl NS
skynda pog imperativ skynda pÄ nÄgon/t, att
pogat
skynda sig, att pogut skĂ„l logon skĂ€ra halsen av, att negolat orkiska slag ushkaum Som eng. âbattleâ slagfĂ€lt ushbĂąkalt
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
73
slutmÄl/öde potum slÀnga ngt/n hudat smutsig glob DS sned/snett kriv DS snÄr shakur NS sol dßl NS solljus draudßl som/vilket zaur relativt pronomen §3.7 sova, att votut spejare voshatùr spejartrupp voshùtur spik mosh NS spika, att moshat spindel ungol NS spionage vozagog* spjut kûlug NS spjuttrupp kûlugùtur springa; marschera, att
vrapogut
sprit ambor sprit ghùshpau orkiska sprÄk zhùbur spÄrhund gimbatùr
gimbĂąkalikh
stad gĂ»zham stanna shakrop imperativ, order stanna nĂ„gon, att shakropat stanna upp sjĂ€lv, att shakroput stark, fysiskt drĂŽturz stig vosh NS stinkande pushdug orkiska stjĂ€la vazhudat stjĂ€rna kĂąlt stopp shĂąkropur substantiv stor (great) mor DS storhet morum strid Ă»shur strida ushat stridbar uzhurz stridsenhet hĂ»rk ca. 5 uzhĂąk (50 uruk) â leds av en drartul stridsgrupp uzhĂąk ca. 10 ushĂątar (10 uruk) â leds av en ulmukhatĂąr stridslysten ushal struktur, mönster lagum abstrakt, som i en hierarki struktur, mönster lĂągur konkret, som i ett material strupe neg orkiska stund Ăźlum
74
styrka, fysisk drÎt NS stÄ, att shut Intransitivt stÀlla nÄgon/t upp, att
shat transitivt, VS sh-
stöld vazhud svag, töntig stabrakh orkiska svara, att gaurut svart zau DS svin dorût svÀrd shap NS syd zhug NS sÄg shar NS sÄga, att sharat sÀck thos NS sÀtta, att barat söt smak/lukt ambal tala sanning, att kogat GS kog tala sanning, att stanut tanke zharg NS teknik dûshur teknisk dushurz telco, stav harna Den lodrÀta delen i ett tecken i skriftsystemet
maushur, motsvarar telcon i tengwar telco, stav harna Den lodrÀta delen i ett tecken i skriftsystemet
maushur, motsvarar telcon i tengwar tid ßl NS tillit gizhel NS timme saha NS titta, att gonbat tjock huka tobak krßmur tom khûm DS tomrum khûmum torn lug NS tortyr nûgakmog orkiska? tredje gradens befÀl kritauk lerder en fùhurk troll olog NS tross gaiûtur orkiska trÀ, material mÎlgur trÀd molg NS trÀsk galtùm tung infanterist skûtauk tunga zhab NS tungt infanteri skûtùtur tunna bukol NS tunnel lagam NS tÄ vrakrûr
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
75
tĂ€lt kadĂąr tĂ€nka pĂ„ ngt/n zhargat tĂ€t tragh törst otĂ»sham törstig otĂ»shurz under push preposition, styr lokativ âish uppstĂ€lla sig, att shalkshut intransitivt uppstĂ€lla, att shalkshat transitivt uppstĂ€llning shĂąlkshur urin shĂ»r utkĂ€mpa ett slag ushbat utrymme/rymd staz vakt ruzh inte sysselsĂ€ttningen, NS vakt/vĂ€ktare ruzhbĂątar vakta ruzhbat vapen, mĂ€ngdord brulk jmf. engelskans âarmsâ vara rĂ€dd, att lomut varje gokh DS vatten sĂ»r NS vattenskinn sĂ»rthos vem/vad/vilken Ă»r interrogativt pronomen verktyg bazgĂ»r vetenskap/magi dushum vetenskaplig/magisk dushal vid Ăą preposition, styr lokativ -ish vilja nulgum vilja, att nulgan viljestark nulgbĂąl viska, att Ă»kilzhabat vĂ„grĂ€t sĂ»rtagh vĂ„lnad gĂ»l NS vĂ„p naflĂąg orkiska vĂ€der mot NS vĂ€g voshĂąm VĂ€n, allierad bosnauk vĂ€nster mĂązh DS vĂ€st nar NS yxa sapauk GS âsapâ yxa till nĂ„gon/t, att sapat Ă„ldras kĂ»but Ă€ta, att throkat ö dhĂŽl NS öga gog NS öra kasnog öst mĂŽr NS över tala preposition, styr lokativ âish
76
8. FĂRENKLAD GRAMMATIK TILL MORDORS SVARTA SPRĂ K Denna grammatik Ă€r en förenkling av den som beskrivs ovan. Förenklingen gĂ„r sĂ„ djupt att det i grunden handlar om olika sprĂ„k om Ă€n med samma ord. Medan syftet i den fullstĂ€ndiga grammatiken Ă€r att beskriva ett sprĂ„k som ligger sĂ„ nĂ€ra Tolkiens vision som möjligt sĂ„ Ă€r syftet med denna grammatik helt enkelt att presentera en grammatik som Ă€r enkel för en svensktalande person att förstĂ„ men med ord och Ă€ndelser etc. frĂ„n svartiskan. I texten refereras det till bĂ„de den avancerade och den förenklade grammatiken. Den avancerade grammatiken refereras till med enkelt paragraftecken (§), medan den förenklade refereras till med dubbelt paragraftecken (§§) §§1 UTTALSREGLER Se den avancerade grammatiken §1. §§2. SUBSTANTIV (se §2. Substantiv) Substantiv Ă€r som versen sĂ€ger namn pĂ„ ting, till exempel boll och ring (nazg). Den fullstĂ€ndiga versionen av svartiskan har ett komplicerat kasussystem som dessutom markerar subjekt och objekt pĂ„ ett frĂ€mmande sĂ€tt. I den förenklade grammatiken fungerar substantiv mer som i svenska. §§2.1 ObestĂ€md och bestĂ€md form. Svartiskan markerar inte obestĂ€md form. Den bestĂ€mda formen fĂ„s genom suffixet â-iâ som alltid lĂ€ggs sist i ordet, efter alla andra Ă€ndelser. Exempel: uruk âorkâ uruki âorkenâ. Vill man markera att det rör sig om ett enskilt föremĂ„l, som i engelskans âone orcâ anvĂ€nds rĂ€kneordet âashâ â ash uruk âone orcâ. §§2.2 Numerus En egenhet med svartiskan Ă€r att den saknar numerus. Svartiskan skiljer inte mellan singular och plural. Detta skiljer sig i grunden int frĂ„n den avancerade grammtiken (se §2.2) IstĂ€llet anvĂ€nds beskrivande ord för att markera denna skillnad. De vanligaste Ă€r ash âen/ettâ eller annat rĂ€kneord (§7) om ett exakt antal ska specificeras. Ska man precisera att det rör sig om en mĂ€ngs som Ă€r okĂ€nd anvĂ€nds orden pak ânĂ„gra/fĂ„â eller mĂągh âmĂ„ngaâ. Exempelvis: (a) pak uruk ânĂ„gra orkerâ; mĂągh uruki âde mĂ„nga orkernaâ. §§2.3 Kasus I svenskan har vi tvĂ„ kasus â nominativ som Ă€r grundformen och genitivet som markerar Ă€gande. I denna förenklade svartiska behĂ„ller vi genitivet samt lĂ„ter absolutivet fungera som nominativ. Nominativet Ă€r som sagt substantivets grundform och har ingen Ă€ndelse. Den markerar olika funktion i satsen beroende pĂ„ dess position samt vilka prepositioner som stĂ„r framför det. Genitivet markerar framförallt Ă€gande. I svenska Ă€r Ă€ndelsen â-sâ och i svartiskan Ă€r den â-Ă»bâ. Exempelvis: Uruki gonat golug âorken ser en alvâ hĂ€r stĂ„r bĂ„da substantiven âurukiâ och â golugâ i nominativ. Genitivet markerar som sagt att nĂ„got hör till substantivet, exempelvis: thauk urukĂ»b âorkens dolkâ. MĂ€rk hur svartiskans genitiv stĂ„r bakom det substantiv som anses tillhöra det.
UTUMNO UTSKICK II â MORDORS SVARTA SPRĂ K
77
AlltsĂ„ tvĂ„ kasus, nominativ som saknar Ă€ndelse, och genitiv vars svartiska Ă€ndelse Ă€r â-Ă»bâ. §§3. PRONOMEN (se §3. Pronomen) Pronomen Ă€r ord som anvĂ€nds istĂ€llet för substantiv. Svartiskans pronomen skiljer sig en del frĂ„n svenskans. Det system som presenteras hĂ€r Ă€r enklare Ă€n bĂ„de det svartiska och det svenska. (enkel som i âinte lika mĂ„nga formerâ.) Svartiskans pronomen följer samma numerusregler (§§2.2) som substantiv. §§3.1 Personliga pronomen Pronomen Ă€r de ord som anvĂ€nds istĂ€llet för substantiv. I svenskan har vi flera pronomen dĂ€r vi bland annat skiljer pĂ„ kön, genus och numerus. Dessa skillnader finns inte i svartiskan. person. Svenskans pronomen skiljer dessutom pĂ„ subjekt och objekt, till exempel: jag-mig, hon-henne, han-honom, de-dem. Ăven svartiskan har sĂ„dana skillnader som följer sprĂ„kets kasus. Dock i denna förenklade version skiljer vi inte mellan subjekts- och objektsformer. BĂ„de svenskan och svartiskan skiljer dock pĂ„ olika person â nĂ€mligen första, andra och tredje person nĂ„got som Ă€ven finns i denna förenklade version av svartiskan. Svenskans första person singular och plural Ă€r âjagâ respektive âviâ vilka i denna svartiska motsvaras av âgĂ»râ; andra person, âduâ och âniâ motsvaras av âlatâ och tredje person âhan/hon/den/detâ och âdeâ motsvaras av ordet âluzhâ. Om man vill markera att det endast rör sig om enskild person eller annat substantiv anvĂ€nds ordet âashâ som lĂ€ggs till framför pronomenet. Man Ă€ven anvĂ€nda âpakâ (fĂ„) och âmĂąghâ mĂ„nga eller ett annat rĂ€kneord för att precisera detta (se §§2.2). Exempel: (a) gĂ»r ushat âjag/vi striderâ; (b) ash gĂ»r ushat âjag striderâ; (c) pak gĂ»r ushat âvi [som Ă€r fĂ„] striderâ; (d) lat gimbat âdu/ni finnerâ; ash lat gimbat âdu finnerâ; mash luzh thratak snaga âde tvĂ„ hĂ€mtade trĂ€lenâ. âjag/viâ gĂ»r âdu/niâ lat âhan/hon/den/detâ luzh Om man vill sĂ€ga âjag ser digâ anvĂ€nds helt enkelt ordföljden som pĂ„ svenska âgĂ»r gonat latâ; eller âjag ser migâ blir dĂ„ âgur gonat latâ. §§3.2 Possessiva pronomen Svenskans possessiva pronomen Ă€r i singular âminâ, âdinâ, âhans/hennes/dennes/dessâ och i plural âvĂ„râ, âerâ, âderasâ. I den förenklade svartiskan anvĂ€nder vi oss av genitivformen av svartiskans obundna personliga pronomen: âgĂ»rubâ (min/vĂ„r), âlatubâ (din/er), och âluzhubâ (hans, hennes, dennes, dess/deras). Precis som för personliga pronomen kan man markera singular med ordet âashâ: gĂ»rub ghĂąsh âmin/vĂ„r eldâ; ash gĂ»rub ghĂąsh âmin eldâ; nam latub ghĂąsh âera (tre personers) eldâ. âmin/vĂ„râ gĂ»rub âdin/erâ latub
78
âhans/hennes/ dennes/dess/derasâ luzhub §§4 VERB (se §4 Verb) Svartiskans verbsystem skiljer sig rejĂ€lt frĂ„n svenskans. Svenskan har exempelvis en rad olika tidsformer som inte Ă„terfinns i svartiskan. Svartiskan har ett infinitiv som markeras med Ă€ndelsen â-atâ som i svenskan motsvaras av ordet âattâ samt vanligen Ă€ndelsen â-aâ, âdurbatâ (att hĂ€rska). Svartiskan har Ă€ven tre tidsformer, tempus: preteritum som markerar dĂ„tid, att nĂ„got har skett; presens som markerar nutid, att nĂ„got sker nu; och futurum som markerar framtid, att nĂ„got kommer att ske. Ăndelserna Ă€r för preteritum â-anâ, för presens â-atâ, och för futurum â-azâ. Formerna för presens och infinitiv sammanfaller alltsĂ„. Exempelvis: (a) krimpat âatt kontrolleraâ eller âkontrollerarâ; (b) krimpan âkontrollerade/har kontrolleratâ; (c) krimpaz âkommer att kontrolleraâ. Dessutom har svartiskan en sĂ€rskild imperativform. Imperativet markerar order eller uppmaningar och Ă€ndelsen Ă€r en sĂ„ kallad nollĂ€ndelse (-Ă). Exempelvis: krimp! âKontrollera!â uttalat som en order. Infinitiv (grundform) -at âgoratâ (att arbeta) Preteritum (dĂ„tid) -an âgoranâ (arbetade) Presens (nutid) -at âgoratâ (arbetar) Futurum (framtid) -az âgorazâ (ska arbeta) Imperativ - Ă âgorâ (arbeta) §§5. ADJEKTIV (se §5 Deskriptiva ord) Adjektivets funktion Ă€r att beskriva substantiv. Egentligen har svartiskan ingen ordklass motsvarande adjektiv men för enkelhetens beskrivs detta som adjektiv hĂ€r. I bĂ„de svenska och svartiska kan adjektiven kompareras. Grundformen kallas positiv och den svartiska Ă€ndelsen som markerar detta Ă€r â-urzâ, exempelvis burz âmörkâ. Komparativets Ă€ndelse Ă€r â-amâ, burzam âmörkareâ, och superlativets Ă€r â-aiâ, burzai âmörkastâ. Dessa adjektiv kan Ă€ven anvĂ€ndas som adverb och kan alltsĂ„ beskriva inte bara substantiv utan Ă€ven verb och adjektiv. Positiv -urz Komparativ -am Superlativ -ai
Ringinskriptionen i sin orginalform, skriven med Tengwar