Download pdf - Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan

2013

InnehållVerksamhetsplan 2013 _________________________________________ 4

Inledning 4

Övergripandemål 4

Prioriteringar 5

Uppgifter 5Inommedlemsuppdraget 5Inommyndighetsuppdraget 5

Styr-ochpolicydokumentfrånFolkbildningsrådetochdessmedlemmar 6

Styrdokumentfrånstaten 6

Beslutandeochberedandeorgan 7Representantskapet 7Styrelsen 7Samrådmedmedlemsorganisationerna 7Beredningsgrupp,styrgruppochreferensgrupp 7

Folkbildningspolitikochomvärldsbevakning 8

Kommunikation 9

Bidragsfördelning 10

Verksamhetsuppföljningochkvalitetsarbete 11Verksamhetsuppföljning 11Kvalitetsarbete 12

Nationellautvärderingar 12

Medlemsuppdrag 13Folkbildningsnätet 13Folkhögskolornasinformationstjänst 14Folkhögskolornasstuderanderättsligaråd 14

Administration 15

Kansli 15Kvalitetsarbete 16Kompetensutveckling 16Arbetsfördelning 16Kanslietsorganisation 16

Finansiering 17

Budget2013(tkr) 17

4 Folkbildningsrådetsverksamhetsplan2013

Verksamhetsplan2013

Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrel-sens och kansliets arbete under 2013.

Inledning

Under året gör Folkbildningsrådets medlemsorga-nisationer en översyn av folkbildningens finansie-ring, styrning och organisation. Den utgör under-lag för representantskapsmötets ställnings tagande avseende Folkbildningsrådets myndighetsroll och organisation. Beslutet kommer, tillsammans med riksdagens beslut med anledning av folkbildnings-utredningens betänkande samt regeringens riktlin-jer till Folkbildningsrådet, att styra Folkbildnings-rådets framtida uppdrag.

Folkbildningsrådet har, som sektorsmyndighet för folkbildningen, ansvar för att säkerställa att nuvarande modell för delat samhällsstöd till folk-bildningen stärks och utvecklas. Folkbildnings-rådets uppgift att förvalta och värna systemet för samhällsstöd till folkbildningen är prioriterad un-der 2013. För att alla medborgare ska ha fortsatt tillgång till ett brett utbud av folkbildning krävs nya ställningstaganden av både bidragsgivare och folkbildningsföreträdare.

Under 2013 görs en uppföljning av studieför-bundens verksamhet 2012 inför omfördelningen av grundbidraget kommande tvåårsperiod 2014–2015. Vidare görs en uppföljning av grundvillko-ren för statsbidrag till folkhögskolor.

Övergripandemål

De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av medlemmarna – Folk-bildningsförbundet (FBF), Rörelsefolkhögskolor-nas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL).

Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering av verksamheten sträva efter att uppfylla statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen. Dessa är:– stödja verksamhet som bidrar till att stärka och

utveckla demokratin,– bidra till att göra det möjligt för människor att

påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

– bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och

– bidra till att bredda intresset för och öka delak-tigheten i kulturlivet.

Staten har gett folkbildningen i uppdrag att själv identifiera målgrupper som är relevanta, men folk-bildningen ska sträva efter att nå dem med kort och ofullständig utbildning eller som på andra sätt är utsatta. Vidare har riksdagen fastställt sju verk-samhetsområden för folkbildningen, vilka i sär-skilt hög grad utgör motiv för statens stöd. De sju områdena är:– den gemensamma värdegrunden; alla männis-

kors lika värde och jämställdhet mellan könen,– det mångkulturella samhällets utmaningar,

5Folkbildningsrådetsverksamhetsplan2013

– den demografiska utmaningen,– det livslånga lärandet,– kulturen,– tillgängligheten och möjligheterna för personer

med funktionsnedsättning, och– folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.

Prioriteringar

Folkbildningsrådets prioriterade uppgifter 2013 är följande:– besluta om och implementera finansiering, styr-

ning och organisation av folkbildningen,– säkerställa att nuvarande modeller för samhälls-

stöd till folkbildningen stärks och utvecklas och– fördela och följa upp statsbidrag till folkhögsko-

lor och studieförbund.

Uppgifter

Inommedlemsuppdraget

Folkbildningsrådet har till uppgift att för med-lemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor.

Under 2013 kommer Folkbildningsrådets sty-relse att beakta och vidta åtgärder med anledning av medlemmarnas beslut om folkbildningens styr-ning, finansiering och organisation. Frågor som behandlas inom ramen för det folkbildningspoli-tiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja.

På uppdrag av medlemmarna har Folkbild-ningsrådet i uppdrag att svara för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. En översyn av uppdraget och behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande kommer att göras under året. Utvärderingen av projektmedlen till flexibelt lärande inom folkbildningen kan utgöra ett av un-derlagen i översynen.

Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbild-ningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kurs-utbud via Folkhögskolornas informationstjänst och att stärka deltagarnas rättsliga ställning inom folkhögskolan genom Folkhögskolornas studeran-derättsliga råd.

Inommyndighetsuppdraget

Folkbildningsrådet har av riksdag och regering an-förtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar:– att företräda staten i förhållande till folkbild-

ningen,– att besluta om vilka studieförbund, folkhögsko-

lor samt studerandeorganisationer inom folk-högskolan som ska få statsbidrag,

– att fördela statsbidraget mellan dessa,– att ansvara för systemet för samhällsstöd till

folkbildningen,– att lämna årsredovisning och budgetunderlag

till regeringen enligt gällande föreskrifter,– att kontinuerligt följa upp och utvärdera verk-

samheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget,

– att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts,

– att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbild-ningens verksamhet till regeringen,

– att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syf-ten med statsbidraget, samt

– att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedöm-ningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.

Regeringen har aviserat att en översyn av riktlin-jerna till Folkbildningsrådet kommer att göras in-


för 2014. Detta arbete påbörjades hösten 2012 på-verkar Folkbildningsrådets verksamhet 2013.

Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbild-ningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning och omvärldsbevakning ur ett nationellt, euro-peiskt och globalt perspektiv. Vidare har Folk-bildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildning-ens anordnare samt allmänheten om folkbildning-ens verksamhet och utveckling. Därutöver ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kon-takter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen.

Samlad bedömningFolkbildningsrådets uppföljningar och verksam-hetsstatistik samt nationella utvärderingar ut-gör tillsammans med externa forskningsresultat under lag för en samlad bedömning av hur stats-bidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Folkbildningsrådet lämnar varje år en samlad bedömning till regeringen.

Styr-ochpolicydokumentfrånFolkbildningsrådetochdessmedlemmar

– Folkbildningsrådets stadgar.– Representantskapets beslut om organisation,

arbetsformer och medlemsuppdrag.– Arbetsordning för Folkbildningsrådet.– Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och stu-

dieförbund.– Plan för redovisning av folkbildningens kvali-

tetsarbete 2011–2014.– Strategi för nationella utvärderingar 2010–2014.– Statsbidrag till folkhögskola 2013 – kriterier

och fördelningsprinciper.– Statsbidrag till studieförbund 2013 – villkor,

kriterier och fördelning.– Riktlinjer för prövning av statsbidrag till folk-

högskola.

– Riktlinjer för prövning av statsbidrag till studie-förbund.

– Riktlinjer för beredning av och beslut om åter-krav av medel.

– Riktlinjer för studieomdömen inom folkhögsko-lan.

– Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhög-skolornas informationstjänst och Folkhögsko-lornas studeranderättsliga råd.

Styrdokumentfrånstaten

Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller:– Regeringens riktlinjer år 2013 med bilagt regle-

ringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbild-ningen.

– Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut 2011-12-21.

– Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut 2006-05-31.

– Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192.

– Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451, 2006:1499 och 2011:311).

– Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605).

– Lag (1996:1 059) om statsbudget.– Förvaltningslag (SFS 1986:233, § 4).

Därutöver kan regeringen via riktlinjer, förord-ningar och skrivelser ge Folkbildningsrådet andra uppdrag.


Beslutandeochberedandeorgan

Folkbildningsrådets beslutande och beredande or-gan utgörs av:

Representantskapet

Representantskapet sammanträder två gånger per år för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfri-het för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för Folkbildningsrådets egen budget. Representant-skapet väljer också styrelseordförande och reviso-rer samt tar emot anmälan om utsedda styrelsele-damöter av medlemmarna.

Styrelsen

Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor.

Styrelsen ska se till att de uppgifter som anför-trotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att Folk-bildningsrådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen.

Styrelsen kan delegera till presidiet, ordföran-den eller generalsekreteraren att, utifrån av styrel-sen fastställda riktlinjer, fatta beslut.

Samrådmedmedlemsorganisationerna

Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrel-sen och genom representation i styrelsens bered-ningsgrupper. Vidare ska, enligt Folkbildningsrå-dets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs till ex-empel verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetun-derlag till regeringen.

Varje år genomförs en styrelsekonferens. Folk-bildningsrådets och medlemsorganisationernas

styrelser deltar. Styrelsekonferensen är ett reflek-terande möte för att bland annat göra en gemen-sam omvärldsanalys.

Beredningsgrupp,styrgruppochreferensgrupp

För att bereda frågor kan styrelsen tillsätta en be-redningsgrupp. Denna grupp leds av en styrelse-ledamot och medlemmarna inbjuds att utse repre-sentant enligt stadgarna. Styrelsen fastställer upp-gifter och tidsplan och generalsekreteraren svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. En styrgrupp kan tillsättas för att närmare följa och styra ett medlemsuppdrag. Re-ferensgrupper kan inrättas av generalsekreteraren för att tillföra sakkunskap kring kansliets arbete med myndighets- och medlemsuppdragen.

Aktuella beredningsgrupper– Uppföljning av Folkbildningens Framsyn.– Nya statsbidragsmottagare.– Översyn av folkhögskolans studieomdömen.

Rådgivande grupp för gränsdragningsfrågorFolkbildningsrådet inrättar under 2013 till stöd för kansliets beredning av gränsdragningsfrågor en rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet med representanter från bi-dragsmottagarna. Ledamöterna byts vartannat år.

Motsvarande grupp avseende studieförbunds-området inrättas 2014.

Expertgrupp för nationell utvärdering av folk-bildningenFolkbildningsrådets styrelse har en rådgivande ex-pertgrupp för de nationella utvärderingar som ge-nomförs. Gruppen är knuten till enheten för natio-nell utvärdering. Expertgruppens ledamöter utses av Folkbildningsrådets styrelse och består av en ordförande, tre ledamöter från forskarsamfundet och tre ledamöter föreslagna av Folkbildningsrå-dets medlemmar. Mandattiden är två år med möj-lighet till omval ytterligare två år.


Aktuella styrgrupper inom medlemsuppdrag– Folkbildningsnätet.– Folkhögskolornas informationstjänst.– Folkhögskolornas studeranderättsliga råd.

Folkbildningspolitikochomvärldsbevakning

Folkbildningsrådet svarar, i sin myndighetsroll, för bevakning och analys av områden som påver-kar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete, på lokal/regional, nationell, europeisk och global nivå. I denna roll ingår rapportering och bedömning av folkbild-ningens samlade insatser och effekter samt att före träda folkbildningssektorn i förhållande till regeringskansli och myndigheter.

Folkbildningsrådet har, som sektorsmyndighet på folkbildningsområdet, ansvar för att säkerställa att nuvarande modell för delat samhällsstöd till folkbildningen stärks och utvecklas. I uppdraget ingår att samråda med andra myndigheter. Folk-bildningsrådet ska följa och påverka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Detta gäller såväl för folkbild-ningsverksamheten som i relation till utveckling-en inom andra jämförbara områden.

Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen med motivering för framtida anslag till folkbildningen. En väsentlig grund för detta är arbetet med det folkbildnings-politiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja, fördjupade analyser av den folkbildningspo-litiska utvecklingen och relevanta omvärldsfakto-rer. Omvärldsbevakningen genomförs enligt stra-tegin.

Folkbildningsrådet ska fortsatt medverka i arbe-tet med det nationella ramverket för kvalifikatio-ner, NQF, med särskilt fokus på förutsättningarna för anslutning av utbildningar inom folkbildning-en till NQF. Folkbildningsrådet ska i samband med detta uppmärksamma nationella validerings-frågor, särskilt synliggörande och validering av

generella kompetenser. Folkbildningsrådet ska föl-ja och delta i motsvarande arbete kring EQF/NQF och validering inom EU och i Norden, bland annat inom ramen för medlemskapet i EAEA. En kart-läggning av hur folkbildningens organisationer agerar gentemot EU:s institutioner genomförs.

Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrela-terade internationella folkbildningsfrågor och har bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Folkbildningsrådet fram-för sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom remiss-yttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet har genom sitt medlemskap i EAEA och ICAE en arena för europeiskt och glo-bal omvärldsbevakning.

Folkbildningsrådet ska följa och uppmärksam-ma det europeiska medborgaråret 2013.

Folkbildningsrådet ska bidra till att synliggöra folkbildningens roll i de regionala kompetensplatt-formarna och kulturplanerna, bland annat inom Reglab, som är ett forum för lärande om regional utveckling.1

Folkbildningsrådet ska medverka i en arbets-grupp för myndighetsrepresentanter kring utform-ningen av Europeiska Socialfonden i Sverige för nästa programperiod 2014–2020.

Folkbildningsrådet har undertecknat Digital Agenda för Sverige och kommer att initiera en diskussion om folkbildningens roll för digital del-aktighet och som en konsekvens av detta utarbeta en strategi för Folkbildningsrådets insatser för di-gital delaktighet. Översynen av Folkbildningsnätet och projektmedlen till flexibelt lärande inom folk-bildningen utgör ett stöd i arbetet.

Folkbildningsrådet anordnar vartannat år en na-tionell folkbildningskonferens för medlemsorgani-sationer, studieförbund, folkhögskolor och beslut-fattare. Syftet med konferensen är att ge inspira-tion och kunskap om hur folkbildningsarbetet kan

1 21 regioner/län, Vinnova, SKL och Tillväxtverket är med-lemmar i Reglab. Svenska EFS-rådet och Folkbildningsrå-det är partners.


utvecklas och stärkas. Tema för konferensen är demokrati och mänskliga rättigheter.

Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontak-ter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Samverkan med andra myndig-heter utvecklas, främst inom ramen för myndig-hetsnätverket. Resultaten tas tillvara och analyse-ras vid hantering av folkbildningspolitiska frågor, bidragsfrågor, uppföljnings- och kvalitetsfrågor samt nationell utvärdering. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisa-tioner ska Folkbildningsrådet verka för att folk-bildningsforskningen får större utrymme och upp-märksamhet.

Särskilda insatser– Synliggöra Folkbildningens Vägval & Vilja i det

folkbildningspolitiska arbetet.– Delta i arbetet med regionala kulturplaner och

kompetensplattformar.– Kartlägga hur folkbildningens organisationer

agerar gentemot EU:s institutioner.– Medverka i det fortsatta arbetet med NQF och

validering.– Utarbeta strategi för Folkbildningsrådets arbete

för digital delaktighet.– Medverka i utformningen av den Europeiska

Socialfonden för nästa programperiod.– Genomföra möten med berörda riksdagsleda-

möter vid behov.– Genomföra en nationell folkbildningskonferens.– Arrangera seminarier om folkbildning i Alme-

dalen.– Fastställa nya riktlinjer för folkhögskolans stu-

dieomdömen från och med läsåret 2013/14.– Träffa överenskommelse med Myndigheten för

yrkeshögskolan om nya behörighetsintyg för folkhögskolans Allmänna kurs.

– Utforma intyg från folkhögskola för behörighet till gymnasieutbildning.

Kommunikation

Folkbildningsrådet har i uppgift att informera re-geringen, myndigheter, andra organisationer, folk-bildningens anordnare samt allmänheten om folk-bildningens verksamhet och utveckling.

Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi är utgångspunkt för hur Folkbildningsrådet kommu-nicerar internt och externt.

Syftet med Folkbildningsrådets kommunika-tionsarbete är:– Att stärka folkbildningen som sektor och sam-

hällsaktör.– Att interna och externa målgrupper har god

kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet och betydelse för samhällsutvecklingen.

För att uppnå dessa syften tas kommunikations-planer fram avseende verksamheter och projekt. Efter avslutad verksamhet eller projekt följs kom-munikationsarbetet upp och utvärderas.

Webbplatsen www.folkbildning.se är det primä-ra redskapet för kommunikation både mot interna och externa målgrupper. En översyn av innehåll och struktur på hemsidan ska genomföras med fokus på att göra den mer lättillgänglig. Sociala medier och nyhetsbrev används för att sprida in-formation kring nyheter och publicerat material på hemsidan.

Ett viktigt arbete under året är att öka intresset för Folkbildningsrådets rapporter och skrifter. En översyn genomförs av antal rapporter och skrifter som Folkbildningsrådet tar fram. För att förstärka kommunikationen ska fler seminarier i samband med publiceringen av nya rapporter och utvärde-ringar arrangeras. Mer arbete ska också läggas på att marknadsföra rapporter via nyhetsmedia.

Folkbildningsrådet ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla nya digitala mötesformer. Det ska vara möjligt att både följa och aktivt delta på Folkbildningsrådets egna seminarier via internet.

Folkbildningsrådet medverkar vid för folkbild-ningen betydelsefulla seminarier och konferenser och arrangerar vid behov egna konferenser.


I övrigt används digitala, skriftliga och fysiska kanaler som exempelvis e-post, tryckt informa-tionsmaterial och möten. Dessa kanaler analyseras och värderas kontinuerligt utifrån Folkbildnings-rådets kommunikationsbehov.

Särskilda insatser– Göra en översyn av Folkbildningsrådets rappor-

ter.– Se över och utveckla Folkbildningsrådets webb.

Bidragsfördelning

Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier samt fördelar folkbildnings-anslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Fördelningen genomförs på sådant sätt att sta-tens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Grundbidraget till studieförbunden omfördelas in-för ny tvåårsperiod, 2014–2015.

Folkbildningsrådet arbetar för att kvalitetssäkra bidragsfördelningen och förebygga felaktig an-vändning av statsbidragen. Till stöd för kansliets beredning av etik och gränsdragningsfrågor inrät-tas under 2013 en rådgivande grupp för folkhög-skolor. Motsvarande grupp för studieförbund in-rättas 2014.

Folkbildningsrådet uppmärksammar och agerar om verksamhet i studieförbund och folkhögsko-lor inte uppfyller bidragsvillkor samt korrigerar i förekommande fall beräkningsunderlag för stats-bidrag. I sådana fall kan Folkbildningsrådet återta statsbidrag samt omfördela dessa medel.

Folkbildningsrådet bereder ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser att star-ta nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar ställning till eventuell utfasning av statsbidrag. Vidare behandlas ansökningar från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvud-mannaskap för en befintlig folkhögskola. Folk-bildningsrådet bedömer om organisatoriska för-ändringar hos nuvarande bidragsmottagare är wav

betydelse för erhållande av statsbidrag. Utifrån uppföljning av verksamheten och förändringar i omvärlden dras slutsatser för bidragsfördelning till folkhögskola och studieförbund.

Folkbildningsrådet ska inom ramen för Folk-bildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Den digitala delaktigheten inom folkbildningen ska stärkas genom att pedagogiska verktyg och mötes-platser på nätet utvecklas. Formerna för stöd till flexibelt lärande och digital utveckling ses över inför 2014.

Folkbildningsrådet ska fördela medel till den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasie-skolan (SMF).

Folkbildningsrådet har kontakt med andra bi-dragsgivande myndigheter samt med kommuner och landsting/regioner. Det sker genom informa-tionsaktiviteter, deltagande i nätverk och kontak-ter i konkreta bidragsärenden. Förstärkningsbi-drag till folkhögskolor fördelas i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

I förekommande fall fördelas medel för utveck-lingsarbete och kompetensutveckling, bland annat till folkhögskolorna i form av bidrag till rektors- och personalfortbildning. Vidare fördelar Folk-bildningsrådet eventuella övriga anslag som tillde-las Folkbildningsrådet under året.

Folkbildningsrådet genomför introduktionsse-minarier för nya rektorer i studieförbund och vid folkhögskolor.

Särskilda insatser– Förtydliga villkor för bidragsfördelning till stu-

dieförbund respektive folkhögskolor.– Överlägga med SKL och myndigheter om mo-

deller för samhällsstöd till folkbildningen.– Etablera en modell för prövning av etik och

gränsdragningsfrågor avseende folkhögskole-verksamhet.

– Fördela medel till den särskilda folkhögskole-satsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan.


Verksamhetsuppföljningochkvalitetsarbete

Folkbildningsrådet följer upp verksamheten i förhållande

till statens syften med stödet till folk-

bildningen och de villkor som Folkbildningsrå-

det har föreskrivet för att statsbidrag ska lämnas.

I enlighet med regeringens riktlinjer lämnas rap-porter

och resultatredovisning av folkbildningens

insatser till regeringen. Uppföljningsarbetet följer kriterierna för och

anvisningarna i statsbidrags-

systemet och uppgiften att ansvara för samhälls-

stödsmodellen i relation till andra bidragsgivare/

myndigheter.

Verksamhetsuppföljning

Folkbildningsrådet följer upp att folkhögskolor och studieförbund följer fastställda kriterier och riktlinjer och att verksamheten lever upp till sta-tens mål och syften enligt förordning om statsbi-drag till folkbildningen. Vidare följs upp att det årligen upprättas och sänds in de dokument och redovisningar som anges i statsbidragsvillkoren och att dessa uppfyller de krav som ställs. Genom fortsatt digitalisering utvecklas och kvalitetssäk-ras rutiner för att hantera dessa handlingar.

Folkbildningsrådet följer med utgångspunkt i risk- och väsentlighetsanalys att folkhögskolor och studieförbund arbetar med kontroll och uppfölj-ning av rapporterad verksamhet och att möjliga risker definieras, bedöms och förebyggs. Hur den interna kontrollen av bidragshanteringen utförs, resultatet av denna kontroll och vilka delar som behöver vidareutvecklas redovisas till regeringen.

Folkbildningsrådet tar fram statistiska och eko-nomiska underlag för bidragsfördelning och till årsredovisning, samlad bedömning, årsskrift och budgetunderlag samt för övrig återrapportering till regeringen. Folkbildningsrådet tillhandahåller också officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi.

Till regeringen redovisas resultat av utvärde-

rings- och uppföljningsinsatser som bedrivs inom folkbildningen. Vidare ska resultaten av den sär-skilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- och gymnasieskolan samt insatser avseende flexibelt lärande vid folk-högskolor och studieförbund redovisas till reger-ingen.

Inom ramen för uppdraget att ansvara för mo-dellen för delat samhällsstöd till folkbildningen ingår insamling av uppgifter kring kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieför-bund och folkhögskolor. Vidare tas uppgifter fram om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor er-håller studieomdömen och behörighetsintyg.

Folkbildningsrådet besöker alla studieförbunds förbundskanslier, en lokal enhet per studieförbund och tio folkhögskolor för att ta del av anordnarnas kvalitets- och uppföljningsarbete samt för samtal med ledningsansvariga om roll/ansvarsfördelning, riskbedömning och frågor av uppföljningskarak-tär.

Folkbildningsrådet följer och genomför analyser av ekonomin i folkhögskolor och studieförbund, samt gör en årlig sammanställning av ekonomin i studieförbundens lokalavdelningar. Folkbildnings-rådet följer också upp och analyserar uppgifter om pedagogiska utbildningsnivåer hos folkhögskolans personal. Folkbildningsrådet genomför även andra uppföljningar vid behov.

Systemet för inrapportering av verksamhet ut-vecklas för att höja kvaliteten i de insamlade upp-gifterna och i efterföljande analys. Statistiken pre-senterad via SCB:s och Folkbildningsrådets webb-platser ses över, justeras och kompletteras.

Folkbildningsrådet samverkar med andra myn-digheter och organisationer i frågor som rör upp-följning och verksamhetsredovisning.

Folkbildningsrådet genomför seminarier för folkhögskolornas administrativa personal samt för rapporterings- respektive ekonomiansvariga i stu-dieförbunden.

Särskilda insatser– Följa upp grundbidraget till studieförbunden in-

för omfördelning 2014–2015.


– Följa upp grundvillkoren för statsbidrag till folkhögskolor.

– Följa villkoren för tolkutbildningar vid folkhög-skolor och i studieförbund.

Kvalitetsarbete

Folkbildningsrådet tar fram och förankrar gemen-samma ramar för ett förstärkt kvalitetsarbete och utarbetar nationell kvalitetsredovisning för folk-bildningen.

Folkbildningsrådet lämnar årligen nationell kva-litetsredovisning för folkbildningen utifrån folk-högskolornas och studieförbundens redovisningar till regeringen. Folkbildningsrådets styrelse fast-ställde i oktober 2010 en plan för redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014. Den nationella kvalitetsredovisningen ska ge en bild av hur systematiken i studieförbunds och folkhög-skolors kvalitetsarbete utvecklas och hur kvalitets-arbete bedrivs i relation till statens syften. I den nationella kvalitetsredovisningen lämnar bidrags-mottagarna en beskrivning av sitt kvalitetsarbete och dess resultat och effekter på verksamheten.

Folkbildningsrådet samverkar med andra myn-digheter och organisationer för att utbyta erfaren-heter om kvalitetsarbete.

Nationellautvärderingar

Under hösten 2009 utarbetade Folkbildningsrådet en femårig strategi för de nationella utvärdering-arna 2010–2014. Under 2014 fattar Folkbildnings-rådets styrelse beslut om en ny utvärderingsstra-tegi.

Som stöd i arbetet med de nationella utvärde-ringarna har Folkbildningsrådet inrättat en råd-givande expertgrupp som består av personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna. Ordförande är riksdagsledamot.

Under 2013 fortgår arbetet med att utveckla

Folkbildningsrådets nationella och internationella nätverk inom utvärderingsområdet.

Reviderade statsbidragssystem till folkhög-skolor och studieförbundUnder 2012 infördes nya statsbidragssystem för folkhögskolan respektive studieförbunden. En ut-värdering har tillsatts som omfattar planeringen, implementering och resultaten av de nya bidrags-systemen. I april 2012 presenterades den första av tre delrapporter inom denna utvärdering, avseende planeringen och framtagandet av de nya bidrags-modellerna. Vid halvårsskiftet 2013 kommer del-rapport två, som handlar om implementeringen.

Detta är en allmän utvärdering, i vilken vissa förutsättningar för folkbildningen undersöks.

Studieförbundens kulturprogramEn utvärdering i tre delar startade 2012 som under söker vilken betydelse som studieförbun-dens kulturprogram har. Som underlag för utvär-deringen genomfördes under våren 2011 en kart-läggning av kulturprogrammens ekonomiska be-tydelse för Sveriges kommuner i samarbete med Högskolan i Jönköping.

Utvärderingen utförs i tre delar:– Utvärdering 1: Kulturprogrammens betydelse

för deltagarna.– Utvärdering 2: Kulturprogrammens betydelse

för de medverkande.– Utvärdering 3: Kulturprogrammens betydelse

för det omgivande samhället.

Under 2013 presenteras samtliga tre utvärderingar.Dessa är syftesinriktade utvärderingar, inriktade

mot syftena med statens stöd till folkbildningen.

Utvärdering bland studieförbundens cirkel ledareEn utvärdering bland studieförbundens cirkel-ledare startade under hösten 2012 och avrapporte-ras våren 2013.

Syftet är att skapa en bild av cirkelledarnas kompetenser och av de kompetensbehov som stu-dieförbunden definierar. Med det senare avses


både formella krav som ställs på en cirkelledare i termer av utbildning och erfarenheter, liksom mer eller mindre outtalade förväntningar som bygger på värderingar kring cirkelledarskapet och vad som definierar en bra cirkelledare.

I utvärderingen ingår också att ge en demogra-fisk beskrivning av cirkelledarna.

Detta är en syftesinriktad utvärdering, inriktad mot syftena med statens stöd till folkbildningen.

Utvärdering bland folkhögskolornas lärareEn utvärdering bland folkhögskolans lärare starta-de under hösten 2012 och avrapporteras vid halv-årsskiftet 2013. Denna samplaneras med en atti-tydundersökning bland lärare och deltagare inom komvux och sfi som Skolverket, på regeringens uppdrag, genomför under samma period.

Syftet med Folkbildningsrådets utvärdering är att skapa en bild av det kunnande och de kom-petenser som folkhögskolornas lärare har och av de kompetensbehov som folkhögskolorna defi-nierar. Med det senare avses både formella krav som ställs på en lärare i termer av utbildning och erfarenheter, liksom mer eller mindre outtalade förväntningar som bygger på värderingar kring lärande och vad som definierar en bra folkhögsko-lelärare.

I utvärderingen ingår också att ge en demogra-fisk beskrivning av folkhögskolans lärare.


CirkeldeltagarundersökningFolkbildningsrådet genomför vart fjärde år cirkel-deltagarundersökningar. Planeringen av den femte påbörjades hösten 2012 och avrapporteras 2014. I denna undersöks vilka deltagarna är i demogra-fiskt avseende, samt deras erfarenheter av och at-tityder till cirkelstudier.


Ytterligare utvärderingarArbetet med att identifiera utvärderingsbehov och initiera nationella utvärderingar i enlighet med

dessa behov pågår kontinuerligt. Därför kan ytter-ligare ett antal utvärderingar komma att starta un-der 2013.

Medlemsuppdrag

En eller flera medlemmar tillsammans kan ge Folkbildningsrådet i uppdrag att för medlemmens/medlemmarnas räkning genomföra uppdrag. Upp-drag leds av en styrgrupp bestående av perso-ner nominerade av medlemmen/medlemmarna. Styrgruppen ansvarar för att förankra sitt förslag till verksamhetsplan och budget inom respektive medlemsorganisation innan Folkbildningsrådets styrelse tar beslut om att ta sig an uppdraget. Styr-gruppen ansvarar för riktlinjer för uppdraget, måldokument, verksamhetsplan och budget. Med-lemsuppdrag kan vara tidsbestämt. Utvärdering av medlemsuppdrag ska genomföras enligt beslut i styrgruppen. Folkbildningsrådet bär ansvar för att tillhandahålla kansli och personal i enlighet med uppdragsbeskrivningar och budget.

Folkbildningsnätet

Folkbildningsnätet är öppet för alla inom folkbild-ningen. Det drivs centralt av Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Folkbildningsnä-tets inriktning beslutas av en särskild styrgrupp med företrädare från de tre medlemsorganisa-tionerna. Under 2013 kommer medlemmarna att göra en översyn av uppdraget samt utreda behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande inom folkbildningen. Folkbildningsnätet består av:– FC Folkbildning– SM Folkbildning– Pedagogiska resurser– Videomaten– Webbvideo Folkbildning– Videokonferens Folkbildning samt– Nättidningen re: flex


Folkbildningsnätets målFolkbildningsnätet ska:– erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för

folkbildningens lärande,– stödja den pedagogiska utvecklingen av flexi-

belt lärande inom folkbildningen,– erbjuda mötesplatser för folkbildningen, och– erbjuda organisationerna inom folkbildningen

möjlighet att skapa interna konferensmiljöer.

Flexibelt lärandeMed de ökade krav som studieförbundsavdelning-ar och folkhögskolor ställs inför vad gäller digital kommunikation och på digitala resurser och tjäns-ter i den pedagogiska verksamheten spelar Folk-bildningsnätet en viktig roll i utvecklandet av det nätbaserade lärandet inom folkbildningens organi-sationer.

Särskilda insatser– Digital tillgänglighet: Göra Folkbildningsnätets

tjänster så tillgängliga som möjligt för alla, pro-duktion av pedagogiska material samt inspirera folkbildningens organisationer till eget tillgäng-lighetsarbete.

– Fortbildning: Kurser kring Folkbildningsnätets resurser.

– FirstClass version 12: Informations- och anpass-ningsinsatser för Folkbildningsnätet med nya FirstClass.

– Pedagogiska resurser: Utveckling av Mina re-surser som gör det möjligt för inloggade använ-dare att personifiera webbsajten.

– Se över uppdraget och behovet av gemensamt framtida stöd för flexibelt lärande.

Folkhögskolornasinformationstjänst

Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, arbe-tar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlems-organisationer RIO och SKL och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag. FIN:s arbete har för-ordningen om statsbidrag till folkbildningen som grund.

FIN:s uppdragAtt genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skol-form och bidra till rekrytering av kursdeltagare.

FIN:s visionAtt alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den sam-lade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud.

Detta nås genom att FIN:– Marknadsför folkhögskolan och kommunicerar

folkhögskolans identitet och kännetecken så att folkhögskolan blir mer synlig.

– Vägleder och informerar presumtiva kursdelta-gare och vidareinformatörer om folkhögskolan som skolform och om folkhögskolekurser.

– Nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och aktörer inom medieområdet samt anpassar sin kommunikation till medieut-vecklingen.

– Stödjer folkhögskolorna i arbetet med kommu-nikation, marknadsföring och studie- och yrkes-vägledning.

Särskilda insatser– FIN fortsätter att utveckla och marknadsföra

www.folkhögskola.nu, både webb- och mobil-versionen.

– FIN samordnar Folkhögskolans dag lördagen den 20 april 2013 och breddar samverkan kring dagen för att få större genomslag.

– FIN genomför en informationskampanj om folkhögskolans nya behörighetsgivning och stu-dieomdöme.

Folkhögskolornasstuderanderättsligaråd

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR, är ett medlemsuppdrag från RIO och SKL. FSR har till uppgift att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. Detta görs genom en styrgrupp, ett kansli, samt ett studeranderättsligt råd. Rådet


består av företrädare för medlemsorganisationer-na, för de studerande och har en oberoende jurist som ordförande.

FSR ska:– skapa medvetenhet hos folkhögskolor om beho-

ven av ökad tydlighet i studeranderättsliga frå-gor.

– skapa medvetenhet bland studerande om deras rättigheter.

– bidra till fördjupad kunskap och kunskapssprid-ning hos företrädare för folkhögskolor.

– se till att de studeranderättsliga frågorna ges hög status inom folkhögskolan.

– se till att det sker en utveckling inom de stude-randerättsliga frågorna på folkhögskola.

Förebyggande verksamhet– Genomföra kartläggningar och ta fram läges-

beskrivningar inom studeranderättsligt viktiga områden.

– Samla och utveckla kunskap om studerande-rättsliga frågor.

– Genomföra informations- och utbildningsinsat-ser om studeranderättsfrågor i allmänhet och arbetsmiljöfrågor samt diskrimineringsfrågor i synnerhet.

– Vidareutveckla en hjälpreda som stöd för det studeranderättsliga arbetet.

– Vidareutveckla webbaserad information om stu-deranderättsliga frågor.

Det studeranderättsliga rådet– Fortsätta att vidareutveckla rutiner och metoder

för det studeranderättsliga rådets arbete.– Ta emot och behandla anmälningar från stude-

rande.

Särskilda insatser– Genomföra insatser riktade till de skolor som

ännu inte har anslutit sig till FSR.

Administration

Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom Folkbildnings-rådets kansli och arbetar med frågor som rör eko-nomi, personal, produktion, webb, konferens, IT och service.

Arbetsuppgifterna inom ekonomi är bland an-nat bokföring och bokslutsarbete samt att följa upp förändringar i gällande lagstiftning inom dessa områden. Inom personal sker stödet genom rekryteringar, löneutbetalningar, avtal om köp av tjänster, kompetensutveckling, arbetsmiljöarbete, framtagande av olika personalpolicys med mera.

Enheten svarar för samordning och upphand-ling av Folkbildningsrådets produktion och följer upp att den grafiska profilen används/anpassas på ett konsekvent sätt i olika produktioner. Enheten svarar också för samordning, utveckling, plane-ring och administration av konferenser, semina-rier, studiebesök och digitala möten.

IT-stödet sker genom programuppdatering och drift av Folkbildningsrådets datatrafik både in-ternt och externt. Servicestödet innefattar bland annat växel och reception, mötes- och konferens-service, lokalfrågor och arkiv.

Särskilda insatser– Implementering av nytt ekonomisystem samt

nya rutiner för ekonomiadministration.

Kansli

Medlemmarna ser under 2013 över folkbildning-ens finansiering, styrning och organisation. I den-na översyn ingår att tydliggöra Folkbildningsrå-dets myndighetsroll och organisation.

Under de kommande fem åren kommer en tred-jedel av kansliets nuvarande personal för myndig-hetsuppgifterna att pensioneras. Det kommer att medföra extraordinära kostnader för kansliet både avseende rekryteringarna och övergångarna/intro-duktionerna. 2013 kommer därför kompetensbe-


hoven och kansliorganisationen att ses över för att kansliet på ett optimalt sätt ska kunna möta dessa förändringar och beakta nya kompetensbehov vid rekryteringar.

Kansliets organisation, kompetensområden och personal anpassas till fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konse-kvenser för kansliet.

Arbetsuppgifter som utförs av kansliets perso-nal genomförs i enlighet med de anvisningar och villkor som Folkbildningsrådets medlemsorgani-sationer och styrelse samt regeringen anger. Upp-gifterna redovisas inom respektive område i verk-samhetsplanen. Till detta kommer kansligemen-samma arbetsuppgifter.

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag kräver hög kvalitet i beredningen av ärenden. En väsent-lig del av kansliets arbete går åt till denna bered-ning. Verksamheten ställer krav på att både ex-pertkompetens och generell kompetens finns på kansliet.

Kansliet förväntas att utifrån sitt ansvar för sek-torn folkbildning bistå utredningar med material och att medverka i regeringens och myndigheters arbetsgrupper och möten.

Fastställda planer för jämställdhet, miljö (håll-bar utveckling), arbetsmiljö, krispolicy, kompe-tensutveckling, friskvård samt lönekartläggning ska årligen följas upp. Revidering av dessa planer sker i arbetsgrupper med representanter från den lokala fackklubben och arbetsgivaren.

Arbetet att ta fram en kompetensplan, som gjor-des med stöd av Trygghetsrådet 2010–2011, fort-sätter under 2013.

Kvalitetsarbete

Kvalitetssäkring av Folkbildningsrådets arbete är en integrerad del av enheternas verksamhet och är kompetensutvecklande. Kvalitetssäkringen ut-förs av enheterna och stöds av en kansligemen-sam kvalitetssäkringsgrupp. Kvalitetssäkrings-områden identifieras med hjälp av en risk- och väsentlighetsanalys. I denna analys ska ett kansli-

gemensamt perspektiv ingå. Under 2012 har kva-litetsarbetet tagit sin utgångspunkt i regeringens riktlinjer och medlemmarnas uppdrag till Folk-bildningsrådet. Under 2013 kommer styrelsens och styrgruppernas riktlinjer till kansliet att vara i fokus för arbetet.

Kompetensutveckling

Kansliets organisation och samlade kompetens ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. En partssammansatt grupp svarar för samordning och planering av i första hand ge-mensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av seminarier, kurser, studiebesök med mera.

Personalen ska därutöver ges möjlighet till kom-petensutveckling i enlighet med individuellt upp-rättade utvecklingsplaner.

Arbetsfördelning

Kansliet är organiserat i tre enheter för myndig-hetsuppdragen och en enhet för administration under GS-ledning. Samtliga medlemsuppdrag ut-görs också av enheter och har styrgrupper med fö-reträdare för medlemmarna. Kansliorganisationen ses kontinuerligt över för att passa verksamhetens behov.

Majoriteten anställda vid Folkbildningsrådet är tillsvidareanställda och de flesta är heltidstjäns-ter. Antalet anställda för myndighetsuppdragen uppgår till 19 personer (18,6 tjänster), varav tre arbetar delvis med service till Folkbildningshuset (reception, växel och kontorsservice). Antalet an-ställda för medlemsuppdrag är sju personer.

Kanslietsorganisation

Ledning– Generalsekreterare– Folkbildningspolitik, omvärldsfrågor och kom-

munikation


Myndighetsuppdrag– Bidragsfördelning– Verksamhetsuppföljning– Nationell utvärdering

Medlemsuppdrag– Folkbildningsnätet– Folkhögskolornas informationstjänst– Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

Administration– Växel, reception, ekonomi, personal, produk-

tion, IT och service

Finansiering

Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höst-sammanträdet avsätter ur folkbildningsanslaget. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom anslag från andra myndigheter. Verksamheten ska präg-las av effektiv resurshantering och att möjligheter till besparingar beaktas.

Genom samverkan med RIO sker även sam-finansiering av vissa kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljnings- och ränteintäkter.

Finansiering av myndighetsuppdragen sker ge-nom uttag ur folkbildningsanslaget i relation till studieförbundens respektive folkhögskolornas an-del av anslaget.

Finansiering av etik och gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet finansieras via folk-högskolornas andel av folkbildningsanslaget.

I och med att Folkbildningsrådet har tilldelats ett entydigt utvärderingsuppdrag har villkoren för finansieringen av nationell utvärdering förändrats. Möjligheten att delfinansiera utvärderingar med hjälp av externa forskningsmedel har upphört.

Finansiering av medlemsuppdraget Folkbild-ningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna

inom medlemsuppdraget. Finansiering av med-lemsuppdragen Folkhögskolornas informations-tjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd sker via folkhögskolornas andel av folkbild-ningsanslaget.

Budget2013(tkr)

FINANSIERING

AnslagAllmännafolkbildningsanslaget 3385752AnslagviaArbetsförmedlingen 168000

Övrig finansieringUpplösningreserverademedel 3156Övrigaintäkterochränteintäkter 1120

3 558 028

DISPOSITION

Allmäntstatsbidragtillstudieförbund 1670294folkhögskolor 1606558folkhögskolor,extramedeltillallmännakurser 60000studerandeorganisationinomfolkhögskolan 200

Folkbildningsrådetsmyndighetsuppdrag(1) 28240Etikochgränsdragninginomfolkhögskolan 1200SärskildainsatserinomFlexibeltlärande 8920

Övriga uppdragFolkhögskolesatsningförarbetslösa 168000

MedlemsuppdragFolkbildningsnätet 5551Folkhögskolornasinformationstjänst 7705Folkhögskolornasstuderanderättsligaråd 1360

3 558 028

(1) Folkbildningsrådets myndighetsuppdragBeslutande och beredande organ 4 250Till styrelsens förfogande 500Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 2 620Kommunikation 2 850Bidragsfördelning 2 600Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 4 100Nationell utvärdering 7 320FBR kansli (ledning och administration) 4 000

28 240

Folkbildningsrådet

Box38074,10064StockholmTel:08-4124800,fax:[email protected]