Blickpunkt Bank nr 2 2014

I detta nummer:

◆ Hög tid att planera för nya regler för krishantering.

◆ Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde?

◆ Enklare myndighetsrapportering med programvaran K-Helix.

Blickpunkt:

BankEn tidskrift för dig som arbetar inom banksektorn.

# 2 | 2014

KPMG_Magazine_bank 2014_skarpt.indd 1 2014-12-10 14:55

Innehåll:

Hög tid att planera för nya regler för krishantering 04

Företagsskattekommitténs slutbetänkande 08

Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU 12

Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? 15

Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030 17

Bankers hantering av värdepapper som säkerhet – ett skatteperspektiv 20

Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företag 24

Enklare myndighetsrapportering med programvaran K-Helix 25

Sverige inför europeisk FATCA redan 2016 28


Blickpunkt Bank / 3

Ledare:

Välkommen till det andra numret av Blickpunkt Bank KPMG:s tanke är att Blickpunkt Bank ska tränga djupare ned i frågeställningarna än vad medierna gör. Våra artiklar skrivs av våra specialister som arbetar med utveckling och problemlösning i bankerna. Vi hoppas att denna tidskrift kan bidra till ännu lite bättre förståelse för lösningar på banksektorns utmaningar.

Vi kan konstatera ett den svenska banksektorn lever i en annorlunda värld än bankerna i övriga Europa. De svenska bankerna kommer att få bland de högsta kapitalkraven i Europa. Men där de europeiska banker-na har svårt att klara de lägre kapitalkraven så kommer samtliga större svenska banker och merparten av de mindre bankerna att klara kraven. Anledningen är att de har förberett sig väl under ett antal år.

Och när resten av Europa diskuterar bankernas brist på eget kapital diskuterar vi i Sverige i stället en ökning av skatterna på bankerna. Dessutom diskuterar Europa hur man ska få igång en ökad kreditgivning, samtidigt som vi i Sverige diskuterar hur vi kan begränsa densamma, bland annat med hjälp av ökade riskvik-ter och amorteringskrav. I skenet av detta kommer det att bli mycket intressant att följa hur Sverige väljer att staka ut vägen för de svenska bankerna det kommande året.

Gemensamt för både de svenska och de europeiska bankerna är att regelverksagendan är fortsatt hän-delserik. Nu i höst arbetar finansiella institut bland annat med de nya kapitaltäckningsreglerna, COREP, Åter-hämtningsplaner och FATCA.

I detta nummer skriver vi om våra erfarenheter av Återhämtnings- och Resolutionsplaner (RRP). Vi berät-tar om hur regelverket kan tolkas samt hur vi ser på implementeringen av en återhämtnings- och resolutions-plan så att den integreras bra med IKU (Intern Kapitalutvärdering) och Riskhanteringen. Rätt implementerad blir planen ett bra verktyg som förbättrar risk och kontroll utan att generera mer arbete när den väl är på plats.

Vi skriver även om »europeiska« FATCA som kommer att införas 2016 med påverkan på företag som är verksamma inom den finansiella sektorn, däribland banker, försäkringsbolag, fonder och kapitalförvaltare. Det amerikanska regelverket FATCA var bara startskottet för ett ytterligare fördjupat utbyte av information mellan stater inom ramen för Automatic Exchange of Information (AEoI).

Vad gäller de nya kraven på myndighetsrapportering enligt CRD IV-paketet (till exempel COREP och FIN-REP) så brottas många företag med komplexiteten i själva inrapporteringen. Företagen är i dag hänvisade till att mata in alla uppgifter via FI:s hemsida, vilket är tidskrävande. Alternativet är att investera i infrastruktur och ta fram en rapporteringsfil enligt standard. Detta är dock dyrt. Vi berättar om ett alternativ som heter K-Helix som har tagits fram av KPMG i England och som kan underlätta rapporteringen för alla banker i Europa.

Vi ser fram emot nästa nummer som kommer 2015!

Joachim GrebeHead of Banking

Joachim GrebeHead of BankingJoachim har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn.


4 / Blickpunkt Bank

Det saknades också lämpliga riktlinjer för samarbeten över nationsgränser och planering för de systemviktiga

funktioner som stora banker upprätthåller. En annan viktig iakttagelse var avsaknaden av finansiering, vilket innebar att skattebetalarna var utlämnade åt de stora kostnader som följde de desperata räddningsaktionerna.

Dessa insikter gav snart upphov till de första utkasten till regler för krishantering, som framför allt gick ut på att planera för att förebygga kapital- och likviditetskriser samt förbättra samordningen mellan finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter. En anledning till att kraven på de så kallade Återhämtnings- och Resolutionsplanerna togs fram av globala organisationer är för övrigt att skattebetalare och fordringsägare inte ska betala för dessa kriser.

Planerna regleras globaltDe första att omfattas av de nya reglerna var de systemviktiga bankerna. Nu i andra vågen omfattas alla finansiella institut under tillsyn. I tredje vågen så kommer även för-säkringsbolagen att omfattas.

Återhämtnings- och Resolutionsplaner regleras globalt av Financial Stability Boards (FSB) och EU:s Bank Recovery and Reso-lution Directive (BRRD). Alla tolkningar är ännu inte klara, vilket innebär att arbetet med planerna kommer att behöva justeras allt eftersom nya tolkningar blir tillgängliga. I Sverige har kraven trots detta formaliserats i en föreskrift, och vi väntar på att BRRD införs som svensk lag.

Även mindre institut omfattas av BRRD, och det finns därmed krav på att även dessa tar fram och implementerar en Återhämt-ningsplan och att en utvald myndighet han-terar Resolutionsplanerna. Mindre institut har dock möjligheten att hänvisa till propor-tionalitetsregeln för att minska sitt arbete.

I lagrådets betänkande skissas det på en viss förenkling, men huvuddragen i planen ska ändå genomföras. Många finan-siella aktörer vill också ta sitt samhällsansvar och säkerställa att det finns en beredskap för att hantera kapital- och likviditetskriser på motsvarande sätt som förväntas av storbankerna. Dessutom vill många mindre finansiella institut både värna om och säkra sin självständighet. Återhämtningsplaner är en väg. ➔

Hög tid att planera för nya regler för krishanteringFinanskrisen 2008 visade att det inte fanns några bra exempel på hur stater kunde hantera systemviktiga banker och försäkringsbolag som hamnade i svåra situationer. En viktig iakttagelse var att det saknades lämpliga verktyg, det vill säga åtgärder som myndigheter kunde sätta in i ett tidigt skede för att mildra konsekvenserna.

Hög tid att börja planeraI väntan på de detaljerade reglerna som väntas komma med införandet av BRRD i svensk lag så förväntar sig Finansin-spektionen att samtliga berörda institut redan under hösten har en plan eller ett projekt som visar att de har påbörjat arbetet. Det innebär att alla institut mås-te sätta sig in i reglerna och analysera hur de ska hantera situationen. För den som inte har påbörjat detta arbete är det hög tid att sätta sig in i området och börja planera.


Beslut av övergripande regeler för ÅRP i Sverige.

Uppskattad deadline för redan beslutat regelverk.

BRRD-lagen på plats troligen efter årsskiftet men före halvårsskiftet.

02augusti

31decem-

ber?

Fas 1: »Enklare« återhämtningsplan för att uppfylla nuvarande regelverk.

Fas 2: »Enklare« återhämtningsplan för att uppfylla kommande regelverk.

Blickpunkt Bank / 5


6 / Blickpunkt Bank

➔I IKU beskriver banken ett normalläge samt rimligt stressade situationer. I både IKU och den nya lntern Likviditetsutvärdering (ILU) uppskattas och beskrivs kapitalbehov och likviditet de kommande tre åren. I dessa ingår även ett stresstest som simulerar hur banken påverkas vid en viss stresspåverkan.

Återhämtnings- och även Resolutions-planen är en förlängning av IKU/ILU och hanterar de situationer som uppkommer då bankens kapital- och likviditetssituation försämras allvarligt på grund av icke önskade varaktiga händelser. Beskrivning av vilka lägen som IKU/ILU respektive Återhämt-nings- och Resolutionsplanen täcker visas i figuren nedan.

Analys avgör stressnivå och åtgärderStress kan uppstå av (1) idiosynkratiska händelser (som enbart berör, eller inträffar på, banken), av (2) systemiska händelser (som berör hela finansiella sektorn, regionen etc.) eller av (3) en kombination av dessa. Anled-

ningen till uppdelningen är att vid system-händelser så riskerar den önskade effekten av åtgärderna att minska signifikant.

Det är i det närmaste omöjligt att förut-spå vilka händelser och vilken kombination av dessa som kan komma att vara särskilt farliga för banken. Men med hjälp av till exempel känslighetsanalyser är det möjligt att beräkna hur mycket stress banken klarar av innan man övergår från Normalläge till Stressläge.

Tidiga Varningssignaler (TVS): Syftet med Tidiga Varningssignaler (TVS) är att tidigt få en indikation om att banken riskerar att ut-sättas för händelser som negativt påverkar bankens intjäning samt kapital- och likvidi-tetssituationen. Ett exempel är belånings-grad och spread mellan in- och utlåning.

Åtgärdssignaler (ÅS): Till skillnad från de Tidiga Varningssignalerna är bankens Åtgärdssignaler (ÅS) direkt kopplade till kärnan av bankens fortlevnad, det vill säga kapital och likviditet. Exempel är kapital- och likviditetsindikatorer.

Om kapitaltäckningsgraden för Pelare 1 försämras ytterligare, och exempelvis under-skrider kapitaltäckningskravet, ska så kallade Åtgärder enligt Återhämtningsplanen vidtas. Finansinspektionen ska fortlöpande under-rättas om återhämtningsarbetet, och analys och uppföljning av åtgärdssignaler ska ske omgående.

De åtgärder som vidtas under denna fas ska ha effekt inom loppet av ungefär sex månader. Det kan till exempel handla om att öka det egna kapitalet eller minska risken genom att införa restriktioner på ut-låning. Samtidigt ska banken förbereda och uppdatera informationsmaterial till berörd myndighet inför en möjlig avveckling.

Banken ska sannolikt också uppdatera en så kallad Resolutionsplan (avveck-lingsplan) som även ska inkludera en värdering av säljbara tillgångar. Målet är att kunder, finansinstitut, skattebetalare och fordringsägare inte ska drabbas av kostnader. I samband med avveckling kan banken komma att överlämnas till berörd myndighet för avveckling enligt förutbestämda rutiner. ■

Nyckeltal

Avv

eck-

lings

- lä

geNor

mal

- lä

ge

Str

ess-

lä

ge

Åte

rhäm

t-ni

ngsl

äge

Stress

Planen bygger på stresstesterÅterhämtningsplanen grundas på följande principer:

◆ Den ska vara riskbaserad.◆ Den ska vara en integrerad del av styr- och beslutsprocesserna.◆ Den ska bygga vidare på stresstester, scenarier och åtgärder beskrivna i Intern Kapital- utvärdeering (IKU). ◆ Den ska utvärderas årligen.


Blickpunkt Bank / 7

Joachim GrebeHead of BankingJoachim har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn.

Johan GiertzDirector, Financial Risk ManagementJohan är ansvarig för regelverk för den finansiella sektorn på KPMG. Han har 20 års erfarenhet från finansbranschen både från myndighet och industrin. Han har arbetat på Finansinspektionen som analytiker med huvudsaklig inriktning på bank och kapitaltäckning och på Nordea med implementering av ekonomiskt kapital och Basel II. De senaste åren har Johan som koncernansvarig för regeltolkning jobbat med kapitaltäckning men också försäkringsfrågor inklusive bevakning och till del koordinering inom Solvens II.


8 / Blickpunkt Bank

Bakgrunden till betänkandet är att kom-mittén i den tredje och sista etappen har haft följande uppdrag:

◆ Att uppnå en beskattning som utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas.◆ Att öka skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital.◆ Försvåra att via ränteavdrag föra ut vinster ur Sverige.◆ Att se över regler om underprisöverlåt- elser och koncernbidrag.

I sitt slutbetänkande föreslår kommittén att de presenterade förslagen ska tillämpas från och med den 1 januari 2016. Värt att notera är att det var den förra alliansregeringen som beställde utredningen, och att det ännu är oklart hur efterföljande regering kommer att ställa sig till betänkandet i sin helhet. Nu-varande regering har dock i den nedröstade budgetpropositionen för 2015 uttalat ambi-tionen att införa en skatt på den finansiella sektorn från och med 1 januari 2016 med särskild hänvisning till intäktsberäk ningar som återfinns i betänkandet.

Allmänt om huvudförslagetFinansnetton I sitt slutbetänkande föreslår kommittén att avdrag för negativa finansnetton slopas. Som en följd av detta vill kommittén också avskaffa nuvarande begränsningsregler för ränteavdrag och den så kallade aktiefållan.

Positivt/negativt finansnetto utgörs av finansiella intäkter minskat med finansiella kostnader. Enligt förslaget är ett negativt finansnetto inte avdragsgillt och ett positivt finansnetto är skattepliktigt. Finansnettot

beräknas per år, och ett eventuellt negativt finansnetto får inte sparas till kommande år. Finansnettot beräknas dock i princip per koncern (koncernbidragsrätt).

Termerna finansiell intäkt och finansiell kostnad utgör särskilda skatterättsliga de-finitioner i förslaget och bör därmed inte sammanblandas med de redovisningsmäs-siga motsvarigheterna. Termen finansiell kostnad inkluderar bland annat ränta, direkta och indirekta kostnader för kredit och för-lust vid avyttring respektive nedskrivning av finansiella instrument. Finansiell intäkt är i princip intäkter av sådant slag som motsvarar finansiella kostnader. Dessvärre riskerar utformningen av definitionerna att leda till betydande tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem, och det kan kom-ma att krävas betydande arbetsinsatser och systemstöd för att avgöra vilka poster som omfattas av reglerna och därmed även för att beräkna finansnettot.

För en bank som lider betydande kredit-förluster under ett år skulle förslaget kunna leda till att avdrag nekas till den del kreditför-lusterna inte matchas av finansiella intäkter. Ett senare beskattningsår när del av samma kreditförluster återvinns skulle motsvaran-de uppskrivning utgöra skattepliktig intäkt. På grund av denna asymmetri skulle en bank med andra ord komma att beskattas omotiverat hårt i samband med exempelvis en kris på bostadsmarknaden, vilket skulle riskera att ytterligare destabilisera finans-marknaden.

FinansieringsavdragSom motvikt till nekat avdrag för negativt finansnetto föreslår kommittén ett finan-sieringsavdrag motsvarande 25 procent av

positivt skattemässigt resultat före finansie-ringsavdrag (inklusive koncernbidrag, perio-diseringsfonder och underskottsavdrag). Till den del ett ej avdragsgillt negativt finansnet-to medför (eller ökar) ett positivt skattemäs-sigt resultat ingår detta således i underlaget för finansieringsavdraget.

Finansieringsavdraget innebär ekono-miskt en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent för företag med positivt finansnetto. Om företaget i stället har stora finansiella kostnader som inte matchas av finansiella intäkter kan dock förslaget som helhet leda till en högre effektiv beskattning än vad som är fallet enligt dagens regler.

Specifika frågor för banker och kreditinstitutFörslag om »bankskatt« – en schablonintäktI sitt slutbetänkande konstaterar kommittén att banker och kreditinstitut på en normal marknad inte kommer att påverkas av de föreslagna reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto. Däremot kommer bola-gen att till fullo kunna utnyttja det föreslagna finansieringsavdraget. Detta innebär enligt kommittén att sektorn kommer att gynnas om inte särskilda regler införs.

Kommittén föreslår därför att effekterna av huvudförslaget motverkas genom att en särskild schablonintäkt införs för banker och kreditinstitut och motsvarande utländska bolag som bedriver bank- och finansierings-rörelse i Sverige.

Kommittén föreslår att bolagen ifråga ska ta upp en schablonintäkt på 0,24 pro-cent av ett underlag som utgörs av summan av skulder och avsättningar efter avdrag för obeskattade reserver, skulder till andra ➔

I somras presenterade Företagsskattekommittén sitt slutbetänkande »Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet«. Men om vi ser till den finansiella sektorn finns det anledning att ifrågasätta om de lämnade förslagen verkligen återspeglar titeln på slutbetänkandet.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande


0,24% Kommittén föreslår att bolagen ifråga ska ta upp en schablonintäkt på

av ett underlag som utgörs av summan av skulder och avsättningar efter avdrag för obeskattade reserver, skulder till andra

koncernföretag som är skyldiga att ta upp schablonintäkt i Sverige samt efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen. Underlaget motsvarar i stort sett det underlag som till-lämpas för stabilitetsavgiften.

Blickpunkt Bank / 9


»Under de nuvarande reglerna för ränteavdrags-begränsning finns special-regler när ränta betalas till närstående livförsäkrings-företag«

10 / Blickpunkt Bank

för företag med positivt finansnetto.16,5%

Finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bo-lagsskattesatsen till


Blickpunkt Bank / 11

koncernföretag som är skyldiga att ta upp schablonintäkt i Sverige samt efter-ställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen. Underlaget motsvarar i stort sett det underlag som tillämpas för stabili-tetsavgiften.

Det kan noteras att schablonintäkten inte är riskdifferentierad och att den endast träffar reglerade bolag under Finansinspek-tionens tillsyn. Detta innebär således att bolag med hög risk i verksamheten (och därmed ofta högre rörelseresultat och motsvarande större finansieringsavdrag) premieras. Dessutom gynnas de bolag som lämnar krediter till allmänheten utan att stå under tillsyn (så kallad skuggbanksverksam-het), eftersom dessa inte omfattas av de föreslagna reglerna.

Kommittén föreslår också införandet av proportioneringsregler om räkenskapsåret har varit kortare eller längre än 12 månader. Däremot framgår det inte vad som sker om ett företag under året blir eller upphör att vara exempelvis kreditmarknadsbolag – ska då schablonintäkt tas upp för hela året, för en del av året eller inte alls?

Ytterligare en reflektion är att schablon-intäkten, till skillnad från schablonintäkterna på periodiseringsfond och investerings-fondsandelar, utgår från skuldsidan i balans-räkningen. Det är alltså inte tillgångar som ligger till grund för beskattningen för att upp-väga en skattemässig förmån. I stället är det fråga om en skatt på skuldsättning. Även om det finns en koppling mellan skulderna och intjäningen hade en schablonintäkt i stället kunnat baseras på ett mått som även fångar riskdifferentieringen mellan skatte-subjekten.

Eftersom beräkningen av schablonintäk-ten är baserad på fastställd balansräkning vid räkenskapsårets utgång kan reglerna även vålla svårigheter vid beräkning av skat-tekostnaden i samband med årsbokslutet. Inte förrän bolagsstämman har godkänt årsredovisningen kan således en korrekt skattekostnad fastställas och en korrekt inkomstdeklaration avlämnas.

Schablonintäkten ska enligt förslaget anses utgöra en finansiell intäkt vid beräk-ningen av finansnettot. Det innebär att scha-blonintäkten kan kvittas mot exempelvis kreditförluster på lånefordringar och förlus-ter på finansiella instrument.

En invändning mot kommitténs förslag är att det riskerar att leda till konkurrens-snedvridning genom att gynna oreglerade respektive mer riskbenägna aktörer. Dess-utom berör de föreslagna reglerna, enligt slutbetänkandet, en grupp med endast 133 aktörer, vilket innebär att dessa särskilda regler riktar sig mot en ytterst begränsad grupp skattskyldiga. En berättigad fråga är om det hade varit en lämpligare lösning att undanta bolagen från de föreslagna reglerna i övrigt.

Nekat avdrag för ränta på supplementärkapitalEtt annat förslag från kommittén är avdrags-förbud för räntekostnader hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som får räknas som supplementärkapital enligt Rådets förordning om tillsynskrav för kredit-institut och värdepappersföretag (artikel 62 i förordning 575/2013/EU).

Förslaget innebär ett bruttoavdragsför-bud, det vill säga att dessa räntekostnader inte får »kvittas« ens mot finansiella intäk-ter. Enligt kommittén är syftet »att bredda skattebasen och samtidigt ge incitament att höja soliditeten i banksektorn« (s. 317). Här är det noterbart att det från den regulatoris-ka sidan verkar finnas en vilja att öka antalet emissioner av den här typen av instrument, medan kommitténs förslag, genom skatte-mässiga regler, gör det dyrare för bankerna att finansiera sig på detta sätt. I det här fallet är det lätt att få uppfattningen att regelkom-plexen drar åt olika håll.

Den 14 februari 2014 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om så kallade tvingande konvertibler. Frågan var om räntan på de tvingande konvertiblerna var avdragsgill eller inte och i förlängningen om konvertiblerna skattemässigt var att betrakta

som en skuld. Högsta Förvaltningsdomsto-len konstaterade att en helhetsbedömning måste göras i det enskilda fallet. Det var således tydligt att det inte fanns någon direkt koppling till varken den redovisningsmässiga eller den legala klassificeringen.

Genom kommitténs förslag skulle en koppling finnas mellan kapitaltäckningsreg-lerna och beskattningen. Därmed skulle, enligt förslaget, övriga omständigheter och exakt struktur inte beaktas vid avgörandet om avdragsrätten. Genom kopplingen till en EU-förordning lämnas avdragsrättsfrågan till EU att avgöra. Om EU-förordningen ändras så ändras även den svenska skattemässiga avdragsrätten.

Osäker framtid för förslagetDet bör noteras att beskrivningen ovan endast är en översikt av vissa frågeställning-ar med anledning av kommitténs slutbetän-kande.

Förslaget riskerar i flera delar att påverka bankers och kreditmarknadsbolags beteen-demönster – eller i varje fall tillföra ytterliga-re parametrar som behöver beaktas inför ett affärsbeslut. Liksom redan har påpekats riskerar det också att påverka konkurrensen mellan bolag som verkar på delvis samma marknad.

Dessutom riskerar förslaget, utöver de administrativa svårigheter som det medför, att leda till oönskade inlåsningseffekter och/eller försämrad ekonomisk stabilitet vid en mer omfattande finansiell kris.

Vad som kommer att hända med Fö-retagsskattekommitténs förslag givet den politiska situationen är ännu oklart. Klart är dock att flertalet remissinstanser, däribland aktörer på bankmarknaden, har lämnat mycket ne gativa remissyttranden.

Förhopp ningsvis kommer remissinstan-sernas yttrande leda till att ett eventuellt fram-tida förslag skulle få en annan utformning än de förslag som återfinns i betänkandet. ■

Niklas BryntseSenior Associate, Financial Services Tax Niklas Bryntse är jurist med särskild inriktning på skattefrågor för den finansiella sektorn. Niklas arbetar främst med svensk och internationell bolagsbeskattning samt sektorspecifika skatter såsom FTT.

Kristofer BrodinSenior Tax Manager, Financial Services TaxKristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings/finansieringslösningar och revisioner.



Den 17 september 2014 meddelade EU-domstolen dom i målet om Skan-dia America Corporation (C-7/13) och

frågan om transaktioner mellan huvudkontor och filial ska momsbeskattas i de fall där filialen ingår i en momsgrupp.

EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en moms-grupp.

Förutsättningarna i målet var att Skandia America Corporation var koncernens globala inköpsbolag för IT-tjänster och distribuerade de externt inköpta IT-tjänsterna bland annat till sin filial som ingick i den svenska moms-gruppen. Filialen vidareförädlade de externt inköpta IT-tjänsterna till slutprodukten, IT-produktion, och tillhandahöll tjänsten till bolag inom koncernen, både inom och utom momsgruppen.

I sin dom anger EU-domstolen inled-ningsvis att den svenska filialen inte själv kan anses utgöra en beskattningsbar person i momshänseende eftersom den inte själv-ständigt bedriver ekonomisk verksamhet utan är beroende av huvudkontoret. Med anledning av att filialen ingår i en momsgrupp så utgör den dock tillsammans med övriga medlemmar i gruppen en enda beskattnings-bar person, det vill säga momsgruppen.

De tjänster som en utomstående till-handahåller en medlem i momsgruppen ska enligt EU-domstolen anses vara tillhandahål-

len momsgruppen och inte dess medlem. EU-domstolen gjorde bedömningen att de tjänster som Skandia America Corporation tillhandahöll sin filial som ingick i en moms-grupp utgjorde beskattningsbara transaktio-ner i momshänseende. I en sådan situation är det momsgruppen i egenskap av köpare som är skyldig att redovisa moms på tjäns-terna.

Vad innebär EU-domstolens dom i Skandia-målet och vilken räckvidd har domen? Enligt en allmänt accepterad princip inom momsområdet så ska någon momsbeskatt-ning inte ske av tjänster som tillhandahålls

mellan huvudkontor och filial, eftersom de utgör olika etableringar inom samma bolag. Av EU-domstolens dom i Skandia-målet följer att denna princip inte är tillämplig vid tillhandahållande av tjänster från ett huvud-kontor till en filial som ingår i en moms-grupp. Huvudkontoret anses i dessa fall tillhandahålla tjänsten till momsgruppen och inte till sin filial, vilket innebär att moms ska redovisas genom så kallad omvänd beskatt-ning av momsgruppen i egenskap av köpare av tjänsten.

Den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet innebär således att momsbe-skattning kan aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial i de fall någon

Filial

Momsgrupp

Inköp

Tredje land Sverige

Huvudkontor

Ovanstående bild illustrerar omständigheterna i Skandia-målet. EU-domstolen gjorde bedöm-ningen att huvudkontoret och filialen utgjorde separata beskattningsbara personer i moms-hänseende när filialen ingick i en momsgrupp. Huvudkontorets tillhandahållande av tjänster

till momsgruppen bedömdes därmed som en beskattningsbar transaktion i momshänseende. Momsgruppen ansågs därmed i egenskap av köpare skyldig att betala moms på inköpet genom omvänd beskattning.

Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU



Av Stefan WahrenbergManager, Financial Services Tax Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den finansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket.

av dessa alternativt bägge ingår i en moms-grupp. Detta eftersom de momsmässigt anses utgöra separata beskattningsbara personer.

För finansiella företag som inte har rätt till fullt avdrag för ingående moms innebär detta att den moms som ska redovisas av köparen helt eller delvis kommer att bli en kostnad i verksamheten. Den kostnadsök-ning som uppkommer kan dock delvis lind-ras till följd av att avdragsrätt kan föreligga för ingående moms hos den som tillhanda-håller tjänsten.

EU-domstolens avgörande avsåg tillhan-dahållande av externt inköpta tjänster som huvudkontoret utanför EU tillhandahöll till sin svenska filial som ingick i den svenska momsgruppen. Det förekommer också ofta att ett huvudkontor tillhandahåller interna tjänster till sina filialer i andra länder och allokerar kostnaderna för dessa tjänster till respektive filial. Det kan till exempel vara fråga om HR-tjänster, juridiska tjänster och managementtjänster.

Huruvida den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet också är tillämplig på interna tjänster var inte föremål för EU-dom-stolens prövning. Det kan emellertid inte uteslutas att ovanstående princip även kommer att vara tillämplig på tjänster som utförs internt av huvudkontoret alternativt filialen. Denna fråga är föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning, och vi kommer förhoppningsvis att få klarhet inom den närmaste tiden.

Som framgått ovan behandlar domen komplexa frågeställningar inom momsområ-det som inte enbart är aktuella i ett svenskt perspektiv. Detta eftersom effekterna av domen med avseende på tjänster som till-handahålls mellan etableringar i Sverige och andra EU-länder – varav någon eller bägge ingår i en momsgrupp – även är beroende av hur skattemyndigheterna i de olika län-derna kommer att tolka räckvidden av Skan-dia-målet samt hur momsgruppsreglerna är utformade i de olika länderna.

Avslutande kommentarVisserligen har vissa medlemsländer inom EU, däribland Sverige, redan tidigare varit av den uppfattningen som kommer till uttryck i EU-domstolens avgörande. Men i många andra EU-länder innebär Skandia-målet en förändring av den tidigare allmänt accep-terade principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, oavsett om någon eller bägge ingår i en momsgrupp.

De företag som har utnyttjat möjlig-heten till gruppregistrering i Sverige eller har etableringar i andra EU-länder som ingår i en momsgrupp bör således närma-re analysera de transaktioner som sker mellan de olika etableringarna och eventu-ella momskonsekvenser av dessa såväl i Sverige som i det land där huvudkontoret alternativt filialen finns. ■

Av Steven RobertsonSenior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCArelaterade frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn.

»EUdomstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp«

KPMG kan biståVi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. EU-domstolens avgörande i Skandia-målet innebär ett klargörande om att principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial inte gäller om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. Ur ett företags perspektiv är effekterna av domen inte nödvändigtvis begränsade till moms-beskattningen i Sverige. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogade kan vi biträda i kvalificerade lagtekniska frågor kring effekterna av domen samt i samband med föränd-ringsprocesser för att minska dess effekter.





Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde?

I rapporten »A New Vision of Value: Con-necting corporate and societal value creation« presenterar KPMG ett verktyg

som gör det möjligt att konkret mäta det samhällsvärde ett företag bidrar med till sin omvärld.

KPMG:s metod gör det möjligt för företag och organisationer att analysera sitt värdeskapande, att redovisa resultateffekter och att presentera det på ett visuellt och pedagogiskt sätt. Metoden möjliggör väl underbyggda investeringsbeslut men kan också leda till nya möjligheter att skapa ytterligare värde.

Företag har i alla tider skapat värde för samhället genom att bedriva sin verksam-het, men också via externa samhällsenga-gemang (såsom partnerskap, bidrag till olika former av utbildning, sociala program mm). Företag ser till att människor har tillgång till varor och tjänster, de bidrar genom att beta-

la skatt och de bidrar till samhällets välstånd genom att skapa arbetstillfällen. Detta posi-tiva samhällsvärde har emellertid också ett pris i form av externa effekter, då företag exempelvis förbrukar naturresurser eller på annat sätt åstadkommer negativ samhälls-påverkan som en följd av sin verksamhet.

Sammantaget betyder detta att ett företag har olika stor positiv eller negativ påverkan på sin omvärld. Genom modellen och analysverktyget True Value, som presen-teras i »A New Vision of Value«, kan KPMG bistå företagsledare, investerare och ägare med att kvantifiera företagens positiva och negativa effekter på omvärlden och på så vis utvärdera deras verkliga värdeskapande, så kallade True Earnings.

Avståndet minskar mellan olika värdenI takt med att företagen etablerar ett an-svarstagande angreppssätt blir också sam-

bandet mellan skapandet av aktieägarvärde och samhällsvärde allt starkare. Hållbarhet har flyttat allt högre upp på företagens agenda, och med detta följer även ett ökat tryck på företag att mäta och hantera både positiva och negativa externa effekter, så kallade externaliteter.

Fram till nu har dessa till stor del exklu-derats från mätningar av företags värde-skapande, eftersom de har haft lite eller inget inflytande på företagens kassaflöden eller riskprofiler. Men med intressenters nya värderingar och krav, en ökande regelbörda och nya marknadsmekanismer internali-seras externa effekter, och då kan företagen inte längre betrakta aktieägarvärde och samhällsvärde som två separata delar.

Det är i denna nya värld som KPMG:s True Value-metod kan vara till hjälp för företag, banker och investerare. ➔

Många företag brottas med frågeställningen hur de kan kvantifiera värdeskapande ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Är hållbarhetsarbetet verkligen lönsamt? KPMGs metod är ett sätt att synliggöra detta för styrelser, investerare och ägare.

En central del i analysen är »True Earnings Bridge« som ingår i steg 1. Den syftar till att visualisera företags »verkliga resultat«

– med hjälp av dess positiva och negativa samhällspåver-kan ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Mot bakgrund av denna och underliggande analys kan styrelser och ledningar fatta strategiska investeringsbeslut.



Av Helena MuellerManager Sustainability ConsultingHelena har drygt 15 års erfarenhet av den finansiella sektorn och är idag senior konsult på KPMG. Hon har mer än 10 års erfarenhet av ickefinansiell styrning, uppföljning och kontroll och är i dag specialiserad på ansvarsfulla investeringar och hållbar affärsutveckling. Detta med mätbara resultat. En stor del av Helenas roll i dag är att bistå kunder med att kartlägga möjligheter och risker samt att redogöra för hur ickefinansiellt värde skapas och rapporteras.

◆ Steg 1 – Bedöm företagets verkliga resultat. Första steget i modellen är att identi-fiera företagets positiva och negativa externaliteter för att kvantifiera dem i monetära mått. Det ger en tydligare bild av företagets externaliteter och möjliggör en kvalificerad diskussion med företagets intressenter om värdeskapande. Det blir också en utgångspunkt för ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på både aktieä-garvärde och samhällsvärde.

◆ Steg 2 – Förstå framtida resultat i förhållande till risker. Det andra steget handlar om att förstå hur de externaliteter som har identifierats i Steg 1 kan komma att internaliseras och på så sätt påverka resultatet. Det möjliggör en förståelse för företagets exponering för negativa externaliteter, och kvantifieringen av potentiella risker för resultatet kan ligga till grund för en strategi för att reducera riskerna.

◆ Steg 3 – Skapa aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg tre hjälper företag att identifiera investeringar som skapar både aktieägar-värde och samhällsvärde på ett så kost-nadseffektivt sätt som möjligt. Genom att ta fram ett Net Present Value (NPV) för en investering, bestående av både negativa och positiva externaliteter, uppnår företa-get en mer heltäckande bild av det potenti-ella värdeskapandet av investeringen.

True Value-modellen adderar värde till framtidens organisationerFör att kunna prestera i dagens affärsmiljö måste företag förstå, mäta och proaktivt hantera det värde de skapar eller förstör: för samhället, för människor och miljön samt för sina aktieägare. True Value-model-len är utformad för att ledande befattnings-havare ska ha en metod och ett verktyg för att kvantifiera och hantera de externaliteter som påverkar såväl deras företag som deras omgivning. Det överordnade målet är att möjliggöra för företag och orga-nisationer att bli långsiktigt hållbara och att erbjuda verktyg för att utforma mot-ståndskraftiga och fortsatt framgångsrika affärsmodeller.

True Value-modellens tre grundstegHur ser då True Value-modellen ut? Modellen är pedagogiskt uppbyggd med tre huvud-sakliga steg som var för sig innehåller stöd-jande verktyg:

Tre modellföretags verkliga resultatFör att demonstrera hur True Value kan an-vändas har KPMG applicerat verktyget på tre modellföretag i olika sektorer runt om i världen: en guldgruva i Sydafrika, ett bryggeri i Indien och en plastfabrik i USA. Dessa före-tag och regioner är exponerade för varieran-de utmaningar som får olika konsekvenser för företaget och omgivande samhälle.

Resultaten är dramatiska. Bryggeriet i Indien, som har haft en vinstmarginal på fem procent, fick se sina vinster vändas till en fyraprocentig förlust. Guldgruvan i Sydafrika fick se sin vinstmarginal krympa till endast en procent, vilket skulle göra en långsiktig överlevnad ohållbar (se vattenfallsanalys på föregående sida).

Det finns också fall där metoden syn-liggör det omvända. Plastfabriken i USA är

bättre skyddad mot negativa externaliteter. Tack vare dess läge och sektorspecifika för-hållanden var det verkliga resultatet högre än när hänsyn endast togs till det finansiella resultatet eller aktieägarvärdet. Med KPMG:s nya metod kan företag på detta sätt utveckla strategier som synliggör möjligheter till ett ökat värdeskapande och minskade risker. KPMG har redan använt metoden tillsammans med en handfull kun-der. Den mest omfattande analysen har ge-nomförts av Indiska Ambuja, som redovisar sin sociala och miljömässiga resultaträkning samt samhällsvärdet i sin hållbarhetsredo-visning för 2013. ■

Du kan också ladda ned rapporten på: kpmg.se/sustainablebusiness


Magazine descriptor / Magazine Name / 17

Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030Hur kommer försäkringslösningar och fondsparande att se ut år 2030? Att förutsäga framtiden är omöjligt, men en sak är klar – finansbranschen kommer att se mycket annorlunda ut jämfört med hur den ser ut i dag. Den värld vi lever och verkar i förändras snabbt. Förändringen drivs av ett antal underliggande krafter – megatrender. ➔




Stora skiften i demografi, snabb tekno-logisk utveckling, förändrade konsu-mentbeteenden samt den allt större

frågan om människans påverkan på natur och levnadsmiljö är fyra megatrender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltningen världen över. Till-sammans med en lägre global tillväxt och ett skadat förtroende för finansbranschen efter den internationella finanskrisen är det tydligt att branschen står inför betydande utmaningar det kommande decenniet.

I den internationellt utarbetade rappor-ten »Investing in the Future« ställer KPMG:s ledande experter inom finans-branschen ett antal frågor om hur dessa megatrender kommer att förändra affärsmo-dellen inom sju områden: värdekedja, kun-der, produkter och varumärken, marknaden, teknik, bolagsstyrning samt rekrytering av talanger.

I rapporten försöker vi inte förutsäga framtiden utan i stället beskriva hur me-gatrenderna kommer att påverka finans-branschen inom de sju områdena. Vi tror att dessa trender innebär en rad utmaningar, men även stora möjligheter för branschen. För att fånga möjligheterna och undvika riskerna måste de ledande aktörerna i bran-

schen förändra sina affärsmodeller inom ett flertal områden.

Vi lever allt längre, och samtidigt har de senaste lågkonjunkturerna och finanskri-serna fått allt fler stater att reformera sina pensionssystem i riktning mot minskat statligt ansvar och ökat individuellt ansvar. Konsekvenserna av detta har inte fullt ut sjunkit in hos kunderna. Många av dagens unga yrkesverksamma kommer att få upp-leva hur deras föräldrar finner sig svikna av de offentligt finansierade systemen, och de kommer att få en påtaglig insikt om hur oer-hört viktig den långsiktiga privatekonomiska planeringen har blivit. Många upplever i dag att de saknar kunskap och redskap för att kunna fatta rätt beslut.

Detta innebär stora möjligheter för aktö-rer inom sparande, försäkring och kapitalför-valtning att få en betydligt mer central roll i människors liv. Det kommer att påverka både affärsmodeller och produkter.

En helt ny fråga för en försäkringsaktör kan vara: Vad är viktigast inför pensionen? Kontanta tillgångar, eller en garanterad livs-stil? Är ett paket med bil, bostad, semester och sjukförsäkring viktigare än en viss års-inkomst för den som närmar sig pensions-åldern? Beroende på svaret så kommer

det att få konsekvenser för vilken typ av pensionssparande människor kommer att efterfråga över tid.

Spararna kommer att vara kunder under längre tid. De kommer både att bli kunder tidigare och att vara kvar längre för att hantera sin privatekonomi efter arbetslivet. Kunderna kommer att vara betydligt mer varierade i termer av vilka de är, var de be-finner sig i livet och vad de behöver. Detta kommer i sin tur att leda till krav på en kund-service av allt mer skiftande karaktär, men också en större anpassning och profilering av erbjudanden genom databasanalyser.

För att kunna dra nytta av dessa möjlig-heter kommer det att krävas en märkbart förändrad affärsmodell som gör försäkrings-bolag och rådgivare för privat sparande mer relevanta för en bredare kundbas. Hur fö-retagen paketerar sina tjänster blir en viktig konkurrensfördel. Detta är en stor utmaning för en bransch som historiskt sett har varit lysande på att använda databaser och ana-lysmodeller för att identifiera investeringar och bygga avancerade produkter, men som har varit betydligt mindre vass på att använ-da så kallad »big data« för att lära känna sina slutkunder och deras preferenser.

Vi har ännu så länge bara sett marginell

Sven HöglundSenior Manager, Financial Risk Management Sven är expert på finansiell riskhantering hos KPMG. Han har lång erfarenhet inom finansindustrin och stor erfarenhet av riskhantering, bolagsstyrning, regelverksfrågor och finansiella processer. Sven har bland annat utfört flera uppdrag som projektledare i Solvens 2.

2030räknar bedömare med att över hälf-ten av alla människor har internet.



Påve

rkakakn

på

bra

nsch

en

Värdekedja

Kunder

Produkter & varumärken

Marknaden

Teknik

Bo lags- styrning

Rekrytering

Globala megatrenderSkiften i demografi, snabb tekno logisk utveckling, förändrade konsu mentbeteenden samt allt större påverkan på natur och levnadsmiljö är trender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltning världen över.

Ur KPMGs rapport – Investing in the Future:

Meg

atre

nd

er

Demografi: Befolkningstilllväxt, åldrande befolkning, längre arbetsliv, urbanisering och större medelklass.

Värderingar, beteende och etik: Sociala mediers påverkan och betydelsen av förtroende, ökade krav på omedelbara och individanpassade lösningar.

Miljö: Förändrade värderingar kring ansvarstagande och hållbarhet, osäker resurstillång och ökade miljörisker.

Source: KPMG analysis

konkurrens från nya aktörer som utnyttjar ny teknologi och ett kundorienterat arbetssätt för att ta marknadsandelar från gamla och mer trögrörliga aktörer, men det kommer sannolikt att förändras. Man kan göra ett tankeexperiment och fundera över vad som skulle hända om företag med stort förtro-ende, kundanpassade affärsmodeller och moderna distributionsformer, som Apple, Amazon eller Google, gav sig in i försäk-rings- eller kapitalförvaltningsbranschen. Ett exempel är Alibaba som säljer en kortränte-fond som inom loppet av ett par år har växt till en av världens största räntefonder.

En annan fråga är hur kapitalförvaltning för såväl privatkunder som för institutioner

påverkas av utmaningarna mot vår levnads-miljö och mot de grundläggande sociala rättigheterna i utvecklingsländer. Efterfrågan på kvalitetssäkrade sparprodukter och place-ringar där man tar hänsyn till människor och miljö kommer att öka. Kraven på rapporte-ring och transparens ökar för varje dag, och bevakningen av efterlevnaden hos företag och institutioner är numera delegerad till allmänheten.

Redan i dag, år 2014, har 75 procent av världens befolkning tillgång till mobiltelefo-ni, och till år 2030 räknar bedömare med att över hälften av alla människor har internet. Det kommer att påverka hur morgonda-gens kunder söker, värderar och använder

information om försäkringar, sparande och hur de bedömer aktörerna som verkar i den finansiella sektorn.

Morgondagens kunder är sannolikt mycket olika dina kunder i dag. Detta skapar stora möjligheter för branschen men också helt nya utmaningar. Så frågan är hur din kund kommer att se ut i framtiden? Är din organisation rustad för de förändringar som kommer inom demografi, teknologi och värderingar? KPMG sitter inte inne med alla svaren, men väl med en metod för att iden-tifiera rätt frågor. ■

75% Redan i dag, år 2014, har

av världens befolkning till-gång till mobiltelefoni

Teknologi: Ökad tillgänglighet och datamängd, nya innovationer och snabbare förändringar.


Bankers hantering av värdepapper som säkerhet – ett skatteperspektiv




Det beror bland annat på följande faktorer:◆Effektivitetskrav vid handeln med derivat på grund av högre riskvägning innebär att banker i större utsträckning väljer att lämna obligationer och andra värdepapper som marginalsäkerhet. Säkerhetshanteringen regleras normalt i ett så kallat Credit Support Annex (CSA) som tecknas mellan parterna.◆ Säkerställd finansiering genom sälj- och återköpstransaktioner eller »term repos« har ökat i omfattning.

Dessutom förväntas användningen av värdepapper som säkerheter fortsätta att öka framöver, inte minst som en följd av ytterligare regelverk som är på väg att im-plementeras. Till exempel innebär European Market Infrastructure Regulation (EMIR) att en stor del av derivathandeln kommer att ske mot centrala motparter. Vid handeln måste banken lämna både initiala och lö-pande marginalsäkerheter. En ansenlig del av derivaten kommer dock fortfarande att handlas direkt mellan transaktionsparterna, och många sådana kontrakt kommer också att omfattas av EMIR:s säkerhetskrav.

De säkerheter i form av värdepapper som lämnas består till största delen av räntebärande instrument, och oftast an-vänds statsobligationer med hög likviditet och kreditvärdighet. Det ligger emellertid i parternas intresse att, inom de ramar som

den interna riskhanteringen medger, utöka säkerhetsmassan med värdepapper som har en lägre kvalitet, exempelvis bolags- och värdepapperiseringsobligationer.

Utvecklingen mot en mer diversifierad säkerhetsmassa drivs också av att efterfrå-gan på säkerheter kommer att öka. Därför är det också troligt att det i framtiden blir vanligare att banker »lånar in« värdepapper som kan användas som säkerhet från för-säkringsbolag, pensionsfonder och andra långsiktiga investerare.

Den omfattande säkerhetshanteringen innebär att de skatterelaterade frågorna i samband därmed har fått en ökad betydel-se. Vissa områden inom beskattningen är av särskilt intresse:◆Källskatter och avräkning för utländsk skatt.◆Finansiell transaktionsskatt (FTT).◆ Rapporteringsskyldigheter (FATCA, Common Reporting Standard, etc).

Källskatter och skatte- mässigt ägandeEnkelt uttryckt följer inkomstbeskattningen av en banks skattemässiga lager av finan-siella instrument normalt redovisningen, förutsatt att värdepapperen vid beskattning-en värderas till verkligt värde. Repotrans-aktioner och andra säkerhetsöverlåtelser behandlas vanligtvis inte som en avyttring i redovisningen, eftersom överlåtaren ➔

Utvecklingen på finansmarknaderna, och vissa nya regler om kapitaltäckning som har införts under de senaste åren, har inneburit att användningen av värdepapper som säkerheter har ökat i omfattning.



fortfarande har den ekonomiska risken avseende tillgången. Överlåtaren fortsätter att ta upp värdepapperen i sin redovisning.

Vid tillämpningen av dubbelbeskatt-ningsavtal är den avgörande frågan vem som faktiskt har rätt till inkomsten på värdepapperen, det vill säga normalt utdel-ningen eller räntan, och därmed anses vara så kallad benefik ägare eller »beneficial owner«. Svaret på frågan kan ha betydelse för vilken skatt som tas ut på flödena, var sådan skatt tas ut samt vem som har rätt att avräkna den utländska skatten mot skatt i hemlandet.

Detta kan ställas på sin spets i situationer där säkerheter lämnas och förvärvaren har rätt att vidareöverlåta värdepapperen. I en repotransaktion eller ett värdepapperslån erhåller förvärvaren normalt oinskränkt förfoganderätt till värdepapperen. Förvärvaren har normalt motsvarande rättighet när värdepapperet överlåts som säkerhet i enlighet med standardvillkoren i ett CSA. Trots att över-låtaren fortsätter att redovisa värdepappe-ren anses mottagaren i dessa situationer ofta vara den benefika ägaren av inkom-sten på värdepapperen.

När värdepapperen endast är pantsatta eller föremål för ett liknande säkerhetsar-rangemang och mottagaren av säkerheten normalt inte har förfoganderätt är utgångs-

punkten att den som ställer säkerheten kvarstår som benefik ägare.

Det pågår en fortlöpande diskussion om hur det benefika ägandet ska bedömas i ett internationellt skattesammanhang, bland annat inom OECD. Begreppet »be-nefikt ägande« tolkas för närvarande inte på ett enhetligt sätt, och olika länder som berörs av samma transaktion kan ha vitt skilda uppfattningar om dess innebörd och betydelse. OECD publicerade 2012 rap-porten »Revised proposal concerning the meaning of beneficial ownership«. Som ett resultat av OECD:s rapport infördes 2014 vissa ändringar kring begreppet »beneficial ownership« i kommentaren till OECD:s uppdaterade modellavtal. Det finns en tendens att äganderätten ska bedömas i ett internationellt perspektiv, och att den eko-nomiska realiteten bakom transaktionen ska tillmätas en större betydelse.

I samband med gränsöverskridande transaktioner bör även beaktas om en transaktion kan ses som ett rent utnyttjan-de av skatteavtal för att uppnå skatteförde-lar. Ämnet har stor aktualitet, och OECD lämnade inom ramen för sitt BEPS-projekt i september 2014 rapporten »Preventing the Grant of Treaty Benefits in Inappropri-ate Circumstances«. Frågor om otillbörligt utnyttjande av skatteavtal, så kallad »treaty shopping«, kan exempelvis uppkomma om

överlåtaren av värdepapperet är föremål för en högre källskatt än den mottagande svenska banken. Om det ligger skatte-mässiga överväganden bakom motpartens beslut att lämna de högbeskattade värde-papperen som säkerhet kan det innebära en skatterisk för den svenska banken, även om transaktionen är en del i bankens nor-mala löpande verksamhet.

Skattefrågor kan också aktualiseras i si-tuationer då en svensk bank drabbas av en källskatt. De gängse avtalsvillkoren i säker-hetstransaktioner innebär att den bank som mottar säkerheten ska betala motparten ett belopp motsvarande den utdelning eller ränta som erhålls före avdrag för eventuella källskatter. Om den svenska banken inte kan avräkna den utländska skatten mot sin svenska skatt, till exempel för att den inte anses ha blivit föremål för beskattning i ut-landet, drabbas banken av en kostnad. Även om den utländska källskatten kan avräknas kan skatten minska utrymmet för avräkning av andra utländska skatter och därför ändå innebära en ekonomisk börda för banken.

Med hänsyn till den ökade omfattning-en av användningen av värdepapper som säkerhet och utvecklingen av internationella skatteregler är det ur ett affärsmässigt perspektiv mycket viktigt för bankerna att fortlöpande hålla sig uppdaterade om rätts-utvecklingen och att analysera nya avtals-

lämnade inom ramen för sitt BEPS-projekt i september

Preventing the Grant of Treaty Benefits in Inappropriate Circumstances



Kristofer BrodinSenior Tax Manager, Financial Services TaxKristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings/finansieringslösningar och revisioner.

villkor, säkerheter och arrangemang som används vid säkerhetshanteringen.

Finansiell transaktionsskatt Sverige har hittills valt att stå utanför EU-samarbetet om en Finansiell transak-tionsskatt (FTT). Skulle en sådan skatt intro-duceras utan svensk medverkan kan den ändå få konsekvenser för en svensk bank. Om vi utgår från det senast publicerade för-slaget från den 14 februari 2013 skulle en svensk bank träffas av skatten ifall motpar-ten anses ha sin hemvist inom FTT-området eller transaktionen gäller värdepapper som anses ha emitterats inom området.

Enligt förslaget skulle repotransaktioner och säkerhetsöverlåtelser där full ägande-rätt övergår till mottagaren av värdepap-peren omfattas av skatten. Förslaget har i denna del utsatts för skarp kritik.

RapporteringsskyldigheterVilka skyldigheter som föreligger att rapportera inkomster med mera i sam-band med repotransaktioner och säker-hetsöverlåtelser är en komplicerad fråga. Beroende på de exakta villkoren i trans-aktionen och på vem som anses vara benefik ägare till värdepapperen eller intäktsflödena kan olika skyldigheter att rapportera utlösas.

Exempelvis kan en transaktion som innebär att banken erhåller säkerheter leda till rapporteringsskyldigheter enligt FATCA. Detta kan utgöra ytterligare en administrativ börda för banken. En-bart att avgöra hur transaktionen i det enskilda fallet ska behandlas kan vålla betydande problem och vara en mycket tidsödande uppgift.

Avslutande synpunkterSom nämnts ovan är det av stor vikt för bankerna att noggrant övervaka rättsutveck-lingen avseende källskatter och avräkning i samband med säkerhetshanteringen. Särskilt diskussionen inom bland annat OECD om innebörden av begreppet be-nefikt ägande framstår som central i detta sammanhang.

Det kan också vara värdefullt för en bank att analysera sin verksamhet med tanke på säkerheter ur ett skatteperspektiv i syfte att effektivisera hanteringen av källskatter och avräkning av utländsk skatt samt för att minska operationella risker. En sådan översyn kan också bidra till att mins-ka »reputational risk«, det vill säga risken att göra fel, och därmed framstå som en mindre seriös skattebetalare. ■

Tomas JohanssonSenior Manager, Financial Services TaxTomas är skattekonsult med inriktning mot den finansiella sektorn. Han har lång erfarenhet av skattefrågor för internationellt verksamma finansiella företag från tidigare roller hos internationella banker. Tomas har ett särskilt fokus på finansiella transaktioner och produkter samt frågor i gränslandet mellan skatter och regelverk.

»Det är av stor vikt för bankerna att noggrant övervaka rättsutvecklingen avseende källskatter och avräkning i sam-band med säkerhets-hanteringen«


Under senare år har vi observerat en ökning av antalet allvarliga cyberat-tacker som riktar sig mot konfiden-

tiell finansiell information, juridiska hand-lingar, affärskommunikation samt militär eller annan väldigt känslig myndighetsin-formation. I Skandinavien har avancerade attacker bland annat riktats mot organisa-tioner som Nordea, svenska Skatteverket och Telenor i Norge. I november 2013 kom det fram att Finlands utrikesdepartement hade varit utsatt för cyberspionage under en följd av år.

För att undersöka så kallade okända hot i Sverige har KPMG analyserat inter-nettrafiken hos 14 medverkande organisa-tioner med i genomsnitt 5 000 anställda under en period av fyra veckor. För att studien ska vara representativ för svenska förhållanden har KPMG bjudit in organi-sationer av olika storlek från flera olika sektorer inom både privat och offentlig sektor. De medverkande organisationerna

hade blivit utsatta för försök till intrång på så sätt att skadliga program hade lyckats ta sig igenom deras yttre försvar och nått deras interna datorer.

Allvarliga incidenterAv studien framgår att 93 procent av de undersökta organisationerna hade blivit utsatta för intrång under perioden om fyra veckor. Det gick till på så sätt att angri-parna hade gjort kommunikationsförsök i form av återuppringningar mot så kallade callback-servrar för att hämta kompletter-nade information och/eller verktyg för att sedan kunna leda en attack inifrån orga-nisationens eget nätverk. I 79 procent av fallen hade angriparna dessutom använt infekterade datorer för att försöka stjäla data från den aktuella organisationen.

Infektion av skadeprogram eller miss-tänkt intrång i organisationens system är allvarliga incidenter som kan få en enorm påverkan på verksamheten. Trots de allra bästa försök att upprätthålla en god kontrollmiljö för att säkerställa säkerhet i nätverk och system kommer cyberattack-er att inträffa. Säkerhet är en process och inte en lösning, vilket innebär att skyddet av IT-infrastruktur och känslig data från digitala attacker, både från internet och internt inom organisationen, är ett fortgå-ende arbete. Det faktum att cyberattacker helt enkelt är oundvikliga, oavsett om det handlar om storskaliga eller mindre isole-

rade säkerhetsincidenter, ger all anledning att utveckla en effektiv incidentresponsför-måga även ur ett affärsperspektiv.

En sådan incidentresponsförmåga bör innehålla många olika delar av både proak-tiv och reaktiv kapacitet för att begränsa den negativa inverkan av incidenter på konfidentialitet, integritet, spårbarhet och tillgänglighet av information. ■

Quentin AutheletManager, Information Protection and Business Reliance. Quentin har mer än 15 års erfarenhet inom IT och informationssäkerhet, vilket ger honom en stark säkerhetsbakgrund av flera tekniska plattformar och inom flertalet internationella standarder och ramverk för informationssäkerhet och ITstyrning. Huvudfokus för hans arbete är att assistera säkerhets och riskhanteringsfunktioner i optimering av ITprocesser för att säkerställa integrering med verksamhetsprocesser, vad gäller exempelvis frågor relaterade till sourcing, mobilitet och cloud computing.

Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företagFör de flesta organisationer är det numera inte en fråga om cyberattacker ska inträffa eller inte, utan om när de ska inträffa. En ny studie som KPMG har gjort tillsammans med datasäkerhetsföretaget FireEye visar att ett flertal stora svenska organisationer redan är utsatta för riktade attacker och att många av dem är omedvetna om att det sker.

av de undersökta organisationerna hade blivit utsatta för intrång under perioden om fyra veckor

93%

Exfiltrating organisations

Breached organisations

KPMG:s och FireEyes studie visar också att en genomsnittlig organi-sation varje dag genererar i snitt 43 säkerhetsincidenter, har två nyin-fekterade datorer och utsätts för 30 försök till dataläckage. Av totalt 15 586 noterade säkerhetsincidenter var 49 procent okända hot. Det handlar om skadlig kod som ännu inte har rapporterats eller klassificerats av säkerhetsbranschen, och ofta är den direkt framtagen för att kunna angripa en viss enskild organisation.

93%79%




Enklare myndighetsrapportering med programvaran K-Helix

Kraven på myndighetsrapportering som följer det nya kapitaltäckningsregel-verket CRD IV ställer mycket höga

krav på institut att kunna bryta ner data på detaljnivå, genomföra en omfattade valide-rings- och kontrollprocess samt rapportera enligt ett nytt format – XBRL.

KPMG:s programvara K-Helix gör detta mer lättillgängligt, bland annat genom att låta rapportören länka rapporteringen direkt till MS Excel, utföra valideringar i realtid och framför allt genom att konvertera rapporten

till rätt rapporteringsformat.För många institut inom EU har den

största utmaningen under de senaste tolv månaderna varit introduktionen av det så kallade CRD IV-paketet, den europeiska anpassningen till Basel III som innehåller allt ifrån kapitaltäckningskrav och likviditet till bolagsstyrning och krav på ersättnings-policys.

Högre krav på rapporteringSom en del i införandet av dessa reglering-

ar så höjs även kraven på myndighetsrap-portering väsentligt. Utgångspunkten är att samtliga institut som faller under det nya regelverket nu ska använda enhetliga rap-porteringsmallar, format, valideringsregler och systemstöd för att rapportera belopp och värden som har med regelverket att göra. Rapporteringen sker sedan till den lokala tillsynsmyndigheten som sedan skickar vidare informationen till den Europe-iska Bankmyndigheten (EBA) för ytterligare analys. ➔



Införandet av de nya rapporteringskra-ven får därmed betydande praktiska konse-kvenser för samtliga institut som omfattas av CRD IV. Oberoende av storlek och kom-plexitet ger nämligen rapporteringskraven upphov till utmaningar på flera nivåer i orga-nisationen, från ekonomi och riskfunktion till IT och regelefterlevnad.

Dessa utmaningar kan sammanfattas till fyra huvudområden:

1) DetaljkravRapporteringskraven i CRD IV kräver att institut ska kunna bryta ner information på en avsevärt högre detaljgrad än tidigare. Exempelvis ska varje enskild exponering, tillgång eller skuld kunna brytas ned på oli-ka motparterstyper, handelsplatser, länder och underliggande risker. Detta ställer bland annat höga krav på samverkan mellan olika floror av IT-system som historiskt sett säl-lan har integrerats med varandra.

2) Kontroller och valideringarÄven komplexiteten i rapporteringsproces-sen ökar gentemot tidigare rapporterings-krav. Till exempel innehåller det nya rappor-teringspaketet i CRD IV sammanlagt fler än 2 700 valideringar som alla måste uppfyllas för att rapporterna ska kunna skickas in och som sammantaget utgör drygt 18 000 kon-troller. Under våren 2014 har EBA dessutom genomfört flera revideringar av validerings-paket som har varit ologiska, direkt felaktiga eller stridit mot regleringarna inom CRD IV. Sannolikt fortsätter denna utveckling under det närmaste året.

3) eXtensible Business Reporting Language (XBRL)I flera europeiska länder har det under de senaste åren blivit allt vanligare med rapportering i så kallat XBRL-format. Men för de flesta institut i Sverige är detta en ny företeelse, och skapandet av datalösningar och metoder för att transformera data till XBRL kräver både resurser och planering. Alternativet att rapportera in manuellt kom-mer fortfarande att finnas kvar, men med tanke på rapporteringens komplexitet är en manuell hantering otänkbar för många institut som har mycket att rapportera.

4) TidsaspektenRedan när EBA i november 2013 pre-senterade det slutgiltiga utkastet till den

tekniska standard som kompletterar rap-porteringskraven i CRD IV var tidplanen för införande ambitiös. Eftersom regelver-ket vid tidpunkten ännu inte var fastställt i EU-kommissionen har instituten sedan dess arbetat mot ett rörligt mål. Inte minst mot bakgrund av att flera ändrings-paket i taxonomi, format och validerings-regler har skett, och dessutom kommer att ske, under 2014.

Men när väl den första delen av rappor-teringskraven skulle träda i kraft under vå-ren så var det inte instituten som inte hann med, utan EBA och EU-kommissionen som inte fick klart juridiken i tid, med följd att rapporteringskraven sköts upp i ett kvartal. Det höga tempot innebär dock att instituten hela tiden måste vara anpassningsbara ef-ter förändringar i rapporteringskraven, något som är lättare sagt än gjort.

Här följer några exempel på de funktioner som finns i K-Helix:◆ Validering i realtidK-Helix är just nu den enda rapporterings-programvaran för CRD IV som genomför EBA:s samtliga valideringskontroller i realtid. Det innebär att användaren enkelt kan identifiera var valideringsfel uppstår och härleda sig fram till var felen finns. Inga data behöver skickas iväg till en extern ser-ver för att kunna valideras – allt sker lokalt på den dator eller server där programvaran är installerad.

◆ Uppdateringar vid förändringar i regelverketSedan den 1 januari 2014, då CRD IV träd-de i kraft i Europa, har EBA vid tre tillfällen reviderat den tekniska standard som reg-lerar kraven för myndighetsrapporteringen enligt CRD IV. Detta innebar bland annat en rad med förändringar i valideringsregler, taxonomier, data-punkt-modeller och rap-porteringsmallar. Eftersom K-Helix är de-signat för att föra in regelverksförändringar direkt i programvaran kan anpassningar ske mycket snabbt.

◆ Förenklad datainhämtning och hanteringNär KPMG byggde K-Helix var ett huvudsyf-te att göra det möjligt att samköra program-varan med olika typer av interna och externa källor. K-Helix lösning på detta är integre-ring med MS Excel. Detta gör att rapportö-



Marcus Tirmén Senior Associate, Financial Risk Management. Marcus Tirmén är ekonom och tillhör KPMG:s grupp av regelverksspecialister inom Financial Risk Management. Marcus hjälper huvudsakligen banker och värdepappersbolag med kapitaltäcknings och redovisningsfrågor och som exempelvis berör regelverk såsom CRD IV och IFRS. Parallellt med arbetet på KPMG bedriver Marcus även forskarstudier inom redovisningsområdet via Uppsala universitet.

ren kan arbeta direkt i sina rapporteringsfli-kar i MS Excel – som vi av erfarenhet vet att de flesta institut gör – och sedan importera dessa rakt in i programvaran för validering och konvertering till XBRL. K-Helix är det enda rapporteringsverktyget för CRD IV som gör det möjligt att enkelt automatisera en tidigare manuell process, vilket innebär att rapporteringen går mycket snabbare och säkrare än tidigare.

◆ Riskhantering och internrapporteringTillsynsmyndigheten förväntar sig att instituten i detalj kan visa hur de tar fram data för myndighetsrapportering. Därför har K-Helix en inbyggd spårbarhetsfunktion som gör det möjligt att identifiera exakt vilka förändringar som har gjorts.

En annan funktion erbjuder möjligheten att analysera förändringar i data mellan rapporteringsperioder, vilket gör det möjligt att skapa kontroller som förhindrar att fel data rapporteras. En tredje funktion länkar ihop rapporterad data i K-Helix med redan etablerad internrapportering, till exempel risk-, ekonomi- eller styrelsefunktion.

Det är också värt att tillägga att K-Helix är designat för att vara så lättanvänt som möjligt, och programvaran upplevs gene-rellt som smidigare än många andra lösning-ar på marknaden. Till exempel behöver få av KPMG:s kunder en särskild utbildning för att arbeta i K-Helix – ifall frågor skulle upp-stå räcker det oftast med att läsa manualen för att hitta svaren. ■

Rapport

Finansiell information

Osäkra fordringar och lån som beviljats eftergift

Kapitalbaskrav

Stora exponeringar

Förluster på utlåning med säkerhet i fastighet

Bruttosoliditet

Likviditetstäckning

Stabil finansiering

Intecknade tillgångar

Rapporteringsdag

2014-11-11 (grupp)

2014-12-31 (grupp)

2014-06-30 (solo & grupp)

2014-06-30 (solo & grupp)

2014-08-11

2014-06-30 (solo & grupp)

2014-06-30

2014-06-30 (solo & grupp)

2015-02-11

Referensdag

2014-09-30

2014-09-30

2014-03-31

2014-03-31

2014-06-30

2014-03-31

2014-03-31

2014-03-31

2014-12-31

Så här kan KPMG hjälpa tillInternationellt har KPMG stor erfaren-het av utformning av system och pro-cesser för rapportering enligt XBRL-for-mat. I Storbritannien, där XBRL är mer utvecklat än exempelvis i Sverige, beror detta på att XBRL har varit en obligatorisk rapporteringsform vid inrapportering av företagsskatt sedan 2009. Detta har gjort att KPMG i just Storbritannien har egen enhet, Accoun-ting and Tax Technology Services, som endast arbetar med att hjälpa kunder med att bygga tekniska lösningar för XBRL-rapportering för att möta de krav som ställs i olika regelverk.

Mot denna bakgrund har KPMG lanserat en programvara, K-Helix, som uteslutande är fokuserat på att hjälpa institut med att hantera rapporterings-kraven i CRD IV. K-Helix lanserades redan den 1 september 2013 och är i dag marknadsledande i Storbritannien när det kommer till rapportering enligt CRD IV.

Totalt har K-Helix fler än 1 000 användare fördelade på drygt 350 in-stitut, och programvaran finns numera i ett tiotal europeiska länder, däribland Sverige. K-Helix styrka är att det är ett flexibelt, snabbt och lättanvänt verktyg för insamling, validering och analys av CRD IV-data och framför allt för konver-tering till XBRL-format.



Internationellt utbyte av information mellan stater om enskilda individers finansiella tillgångar har diskuterats flitigt de senaste

åren, både på EU-nivå och på internationell nivå inom bland annat OECD. Det ameri-kanska regelverket FATCA var bara start-skottet för ett ytterligare fördjupat utbyte av information mellan stater inom ramen för Automatic Exchange of Information (AEoI). Redan 2016 kommer ytterligare ett regel-verk på området med påverkan på företag som är verksamma inom den finansiella sektorn, däribland banker, försäkringsbolag, fonder och kapitalförvaltare.

Delar av FATCA har redan trätt i kraft med diverse krav som måste beaktas av finansiella företag, trots att det ännu inte finns någon lag som inför regelverket i Sverige. Det framgår också av Regering-ens lagrådsremiss som publicerades 20 november 2014 att Sverige redan under arbetet med att införa FATCA i svensk lag även övervägde att införa regler som var baserade på OECD:s arbete med en global standard inom AEoI.

I mars 2014 presenterade OECD ett för-slag på en standardmodell för rapportering, Common Reporting Standard (CRS), och ett modellavtal, Model Competent Authority Agreement (CAA). CRS omfattar rapporte-ringskrav och så kallade due diligence-krav för finansiella företag. CAA liknar det avtal som Sverige redan har ingått med USA om FATCA.

Sverige är en av i skrivande stund 51 stater som har anslutit sig till gruppen av så kallade Early Adopters av den globala stan-darden. Det innebär att Sverige har åtagit sig att genomföra CRS i nationell lagstift-

ning senast den 1 januari 2016 . Dessutom ska Sverige påbörja ett multilateralt auto-matiskt utbyte av information om finansiella konton med ett första utbyte i september 2017. Tanken är att ett multilateralt avtal ska ingås om detta utbyte.

»Banksekretessen är död«På EU-nivå har motsvarande arbete om AEoI skett inom rådsarbetsgruppen för direkta skatter. Inom ramen för detta arbete presenterades den 14 oktober 2014 ett nytt steg mot skapandet av ett FATCA-liknande system för utbyte av information inom EU. Det framkom bland annat att bestämmel-ser om ett sådant utbyte ska tas med i det så kallade handräckningsdirektivet, det vill säga rådets direktiv 2011/16/EU från den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Med anledning av AEoI har det också varit aktuellt att ändra det så kallade spa-randedirektivet, det vill säga rådets direktiv 2003/48/EU om beskattning av inkomster i form av räntebetalningar, men ännu så länge har detta inte skett.

Sammanfattningsvis kan konstateras att FATCA endast var startskottet för en ny ordning för utbyte av information mellan stater. De steg som tas internationellt för att öka transparensen mellan länder om enskilda individers ekonomiska situation kommer att påverka alla företag som är verksamma i den finansiella sektorn. Eller som den ansvariga EU-kommissionären Al-girdas Šemetas uttryckte det när ändringar-na i handräckningsdirektivet presenterades: »Banksekretessen är död«. ■

Sverige inför europeisk FATCA redan 2016Det amerikanska regelverket FATCA var bara startskottet för en ny ordning för utbyte av information mellan stater. De steg som tas internationellt för att öka transparensen mellan länder om enskilda individers ekonomiska intressen kommer att påverka alla företag inom finanssektorn.


är en av 51 stater som har anslutit sig till gruppen av så kallade

av den globala standarden

2016 kommer ett regelverk på området med påverkan på företag som är verksamma inom den finansiella sektorn, däribland

banker,försäkringsbolag, fonder och kapitalförvaltare.

Av Steven RobertsonSenior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCA relaterade frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn.







KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter.

© 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (»KPMG International«), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

KPMG

Besöksadress:Tegelbacken 4 APostadress:Box 16106103 23 StockholmTel: 08-723 91 00Fax: 08-10 52 58E-post: [email protected]

KPMGFör mer information om KPMGstjänster kring försäkring, vänligen kontakta:

Joachim GrebeHead of BankingTel: 070-813 02 29E-post: [email protected]


Economy & Finance

Blickpunkt Bank nr 2 2014