Finansdepartementet

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition

UD:s chefsmöte27 augusti

Statssekreterare Per Jansson

Finansdepartementet

Kraftigt fall i BNP-tillväxt*

Euroområdet Förenta staterna Sverige

Source: Reuters EcoWin

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Proc

ent

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

* Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition

Finansdepartementet

Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010Procent av BNP. Källa: OECD

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

SverigeDanmark Finland USA OECD Tyskland Norge J apan UK Frankrike

Automatiska stabilisatorer

Diskretionär finanspolitik

Finansdepartementet

Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet

Euroområdet (ECB Main refinancing) Förenta staterna (Fed Funds Target Rate) Sverige (Reporäntan)

Source: Reuters EcoWin

07 08 09

Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6

Finansdepartementet

Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor

• Förskjutning i riskbilden – mer balanserad– Tydliga tecken på stabilisering och minskad

pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden

– Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt

• Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka– Låg tillväxt– Fallande sysselsättning och stigande

arbetslöshet– Lågt resursutnyttjande

Finansdepartementet

Normalisering på de finansiella marknaderna

•TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda•Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna•Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken * Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

United States, BBA LIBOR, USD Germany, EURIBOR, EUR

United Kingdom, BBA LIBOR, GBP Sweden

Source: Reuters

jan07

mar maj jul sep nov jan08

mar maj jul sep nov jan09

mar maj jul

P.e.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

P.e.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Finansdepartementet

Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåerKällor: Swedbank/Silf och KI

Konsumentförtroende (CCI)

Sammanvägd konsumenttillförsiktsindikator (CCI), KI

Källa: Konjunkturins titutet

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Net

tota

l

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Inköpschefsindex (PMI)

PMI tillverknings indus trin, Swedbank /Silf PMI tillverknings indus tr in, KI

Käl la: S wedbank/Si lf och KI

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Index, K

I

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Index, S

wedbank/S

ilf

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Finansdepartementet

Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin

09080706050403

60

40

20

0

-20

-40

-60

NettotalExportorder, KI:s barometer

Tillverkningsindustri, sr 0

Finansdepartementet

Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt

Euroområdet (höger skala) USAKällor: DG EcFin

The Conference Board

86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

Inde

x

62,5

65,0

67,5

70,0

72,5

75,0

77,5

80,0

82,5

85,0

87,5Kapacitetsutnyttjande

Industriproduktionsvolym

Euroområdet OECD USAKällor: DG EcFin, Federal Reserve, OECD

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Inde

x 20

00=1

00

90,0

92,5

95,0

97,5

100,0

102,5

105,0

107,5

110,0

112,5

115,0

117,5

Finansdepartementet

Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöverSysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100

8486889092949698

100102104

-6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 321989:kv4 2000:kv3 2006:kv4

Finansdepartementet

Ordning och reda i offentliga finanser är A och O

• Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt)

• Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin

• Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn

• Klara långsiktig hållbarhet– Buffert vid nästa konjunkturnedgång– Åldrande befolkning

Finansdepartementet

Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008Mdkr

-300

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

2007 2008 2009 2010 2011

BP 09 Jan 09 VÅP 09 Aug 09

Finansdepartementet

Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

BP05 VP05 BP06 VP06 BP07 VP07 BP08 VP08 BP09 VP09

Procent av BNP

Finansdepartementet

Något förbättrade offentliga finanserFinansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009

Procent av BNP 2008

2009

2010

2011

2012

VÅP 09 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0

Augusti 09* 2,5 -2,4 -3,7 -2,5 -1,4

* Preliminära siffror

Finansdepartementet

Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna?• Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP

09– Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp– Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom

arbetsmarknadsområdet• Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga

finanser• Stabilare ekonomiskt läge

– Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp • Normalisering på finansmarknaderna

• Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…

Finansdepartementet

Försvagade offentliga finanser i EUFinansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

-18

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6Irl

and

Stor

brita

nnien

Lettl

and

Span

ienLi

taue

nPo

lenFr

ankr

ike

Portu

gal

Slov

enien

Belgi

enNe

derlä

nder

naTy

skla

ndGr

eklan

dRu

män

ienSl

ovak

ienÖs

terri

keTj

eckie

nIta

lien

Danm

ark

Estla

ndUn

gern

Sver

ige

Malt

aFi

nlan

dLu

xem

burg

Cype

rnBu

lgarie

n

2007 2008 2009 2010

Finansdepartementet

Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

0

20

40

60

80

100

120Ita

lien

Grek

land

Belgi

enFr

ankr

ikeUn

gern

Stor

brita

nnien

Portu

gal

Irlan

dTy

sklan

dÖs

terri

keM

alta

Nede

rländ

erna

Span

ienPo

lenLe

ttlan

dCy

pern

Sver

igeFi

nlan

dTj

eckie

nSl

ovak

ienSl

oven

ienDa

nmar

kLi

taue

nRu

män

ienBu

lgarie

nLu

xem

burg

Estla

nd

2009 2010

Finansdepartementet

Statsskuldens utveckling 1990-2012Utfall samt prognos för åren 2009-2012

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Miljarder kronor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90% av BNP

Statsskuld Andel av BNP

Finansdepartementet

NyckeltalPrognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes

Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012

BNP* -5,2 (-4,2) 0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,7 (4,0)

BNP-gap** -6,4 (-7,2)

-6,5 (-8,7)

-5,0 (-7,9)

-3,0 (-6,2)

Arbetade timmar -3,7 (-4,1)

-2,1 (-2,9) 0,4 (-0,6) 1,0 (0,6)

Sysselsatta (15-74 år)

-2,6 (-2,8)

-3,5 (-3,3)

-0,5 (-1,0) 0,8 (0,6)

Arbetslöshet (15-74 år)*** 8,8 (8,9) 11,4

(11,1)11,6

(11,7)11,0

(11,3)* Faktisk BNP till marknadspris** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften

Finansdepartementet

Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora• Stort behov av krisåtgärder

– Stora BNP-gap– Kraftigt fallande sysselsättning– Stigande arbetslöshet

• Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras

• Fokus på temporära satsningar …– Så mycket som möjligt motverka att nedgången

slår igenom på arbetsmarknaden• … men också behov av permanenta reformer

som förbättrar ekonomins funktionssätt– Förhindra att arbetslösheten biter sig fast – Stärka offentliga finanser på sikt

Finansdepartementet

Euroområdet USA Sverige

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

proc

ent a

v ar

bets

kraf

ten

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

proc

ent a

v ar

bets

kraf

ten

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Stigande arbetslöshetArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

Finansdepartementet

Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång

• Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet

• Svaga drivkrafter att söka jobb• Arbetsgivarna tror att den som är

långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa

• Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)

Finansdepartementet

Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition• Motverka att arbetslösheten ökar

– Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar

• Motverka att arbetslösheten biter sig fast– Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a.

aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning

– Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta

• Värna välfärdens kärna– Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet

Finansdepartementet

Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010

• Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast

• Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa– Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny

aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning

• Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser

Finansdepartementet

Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010

Insats VolymArbetspraktik/praktisk kompetensutveckling

4 000

Coachning 8 000Arbetsmarknadsutbildning 1 000Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT

40 000

Nya insatser inom jobbgarantin för unga- Ytterligare studiemotiverande insatser- Ökad aktivering (bl.a. LYFT)

1 000

Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom garantier)

54 000

Finansdepartementet

Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast• Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och

därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster

• Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt– Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller

sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen– Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och

sänker reservationslönen– Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv– Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med

utanförskap och demografi– Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på

sysselsättningen– Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och

skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen

Finansdepartementet

Sammanfattande slutsatser• Stabilisering av svensk ekonomi och

minskade risker i vår omvärld • Förbättrade offentliga finanser ökar

utrymmet för att förstärka krisåtgärderna– Stimulera efterfrågan och dämpa

sysselsättningsfallet– Motverka att arbetslösheten biter sig fast– Värna välfärdens kärna

Finansdepartementet

Reservbilder

Finansdepartementet

Exempel på viktiga satsningar för att möta krisenAckumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09)

Mdkr, finansiellt sparande 2008 2009 2010 2011

Kommuner 8,4 11,9 21,5 20,5Aktiv arbetsmarknadspolitik 0,9 7,8 15,8 19,1

Utbildning 1,3 5,5 7,2 6,7

Infrastruktur 1,0 5,4 5,8 5,1

Socialavgifter 8,6 21,7 21,4 21,2

Summa 20,2 52,3 71,6 72,6

Finansdepartementet

Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Proc

ent a

v B

NP

Finanisellt sparande Strukturellt sparande

Finansdepartementet

Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast

• Lönebildningen– Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till

makroekonomiska störningar• Arbetsmarknadspolitiken

– Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet

• Drivkrafter– Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter

och socialavgifter– Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens

anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt• Arbetsrättslagstiftningen

– En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre

Finansdepartementet

Sverige har relativt flexibel arbetsrätt2008. Källa: OECD Skydd mot individuell uppsägning

Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist Möjligheter att visstidsanställa

Finansdepartementet

Återupprättandet av arbetslinjen

• Ökade drivkrafter för arbete– Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden – Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)– Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja

sin produktivitet – Mer lönsamt att utbilda sig

• Reformerad a-kassa– Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för

omställning– Finansiering som stöder arbetslinjen– Försäkringskontroll

• Reformer till stöd för minskad ohälsa– Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder– Satsningar på rehabilitering– Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete

Finansdepartementet

Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt

• Makroekonomisk stabilitet– Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga

finanser• Välutbildad arbetskraft

– Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap

• Stark arbetslinje– Lönar sig att arbeta– Hållbara socialförsäkringssystem

• Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat• Väl fungerande lönebildning och samsyn på

arbetsmarknaden om vikten av omvandling

Finansdepartementet

Varför ett tillfälligt utbildningspaket?

• Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar

• Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden– De människor som utbildat sig får högre

produktivitet och blir därmed mer anställningsbara – De som utbildar sig undkommer risken att fastna i

arbetslöshet – Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte

utbildar sig• I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska

kostnaden av utbildning relativt låg– Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så

sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning

• Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro

Finansdepartementet

Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas?

• Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning– Komvux/Yrkesvux– Yrkeshögskolan– Universitet och Högskolor

• Utbildningspaketet måste vara temporärt– Kostnaden är låg under krisens akuta skede– När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det

viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem

– Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012

Inga nya medel för utbildningsplatser 2012

Finansdepartementet

Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket

Antal årsstudieplatser

2010 2011

Universitet/högskolor

10 000 10 000

Yrkesvux/komvux 10 000 10 000Yrkeshögskolan (från hösten 2010)

1 500 3 000

Totalt 21 500 23 000