Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse

Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse

Lotta Olvegård

Symposium 2015

[email protected]

Tiden efter 1870 var en tid

då Europa erövrade

världen. Denna erövring

hade två ansikten. Det ena

var fredligt. Fattiga

europeiska bönder och

arbetare flyttade till nya

kontinenter, framför allt

den nordamerikanska, på

jakt efter jord och arbete. Epos

Elevröst om läroboken i historia

Elev K: Man blandar ihop boer och européer och afrikaner. Det är

den saken som jag inte fattar med hela historieboken. Vad är

meningen med att man använder svåra ord, när man, typ dom vill

att vi ska lära oss boken och veta om vår historia men vi kommer

inte att lära alla såna svåra ord och allt sånt där om vi inte fattar

nåt.[…] Metro går det att fatta vad dom säger.

• Läsförståelse i skolans värld måste få utvecklas i det skolämne

texterna används i.

• Alla elever har rätt att få möta texter och uppgifter som är

kognitivt och språkligt utmanande och att stöttas i sin läsning.

• Samtal om text ett sätt att stötta läsning. I samtalet byggs broar

mellan vardagsspråk/kunskap och skolspråk/kunskap.

• Samtalet ger möjlighet för läsaren att sätta ord på sin kunskap

och sina tolkningar (från huvudet till det sociala) och ger

utrymme för frågor och förhandling om betydelse.

Syfte och (ett par) frågeställningar i avhandlingsprojektet (Olvegård 2014)

Med hjälp av analysmodeller från

systemisk-funktionell lingvistik,

SFL (Halliday 2004, Martin & Rose

2007, 2008, Van Leeuwen 1996)

beskriva och belysa strukturella

och språkliga drag i lärobokstexter

i historia för gymnasieskolan.

– Vilka genrer finner man i

läroböcker i historia?

– Hur framställs sociala

deltagare (historiska aktörer) i

lärobokstexterna

lexikogrammatiskt?

Utforska första- och andraspråksläsares textrörlighet (Liberg et al. 2010)

– Vilken roll spelar

framställningen av sociala deltagare i texterna för läsarnas textrörlighet.

– Vilka textuella och kontextuella resurser använder läsarna för att skapa mening i texterna?

Urval och material

• Fem läroböcker i historia för

gymnasieskolan

• Kapitlet om ”Kolonisationen av

Afrika”

• Åtta gymnasielever med svenska

som L2 (mellan 4 till 8 år i

Sverige) och tre elever med

svenska som förstaspråk

• Två samtalsserier: en före

undervisningen om kolonisationen

av Afrika, en efter undervisningen.

Observationer av undervisningen

om ”kolonisationen av Afrika”

Textrörlighet (bl.a.Liberg m.fl 2010)

Textbaserad

rörlighet Läsaren rör sig inne i texten. På ytan, mellan raderna och under

raderna. T.ex. sammanfatta texten, hitta explicit information,

identifiera implicit information (läsa mellan raderna/inferera),

granska texten kritiskt.

Läsaren kan även fortfarande vara på väg in i texten

Associativ

textrörlighet Läsaren rör sig ut från texten – till egna erfarenheter och

kunskap, andra texter.

Interaktiv

textrörlighet Läsaren betraktar texten utifrån och uttalar sig t.ex. om textens

funktion, genre, författarens och/eller läsarens roll för texten.

Resultat: textrörlighet

• Andraspråksläsare visar generellt lägre grad av textbaserad

rörlighet (rörelse inne i texten). Flera läsare på väg in i

texten.

• Associativ textrörlighet (rörelse ut från texten till andra

texter/erfarenheter/kunskaper) – Tar sig olika uttryck för L1

respektive L2- läsaren.

• Interaktiv textrörlighet – ingen tydlig generell skillnad mellan L1

och L2. För L2- läsaren handlar det dock främst om författarens

roll och språkliga val och sin egen relation till texten.

Andra resultat och slutsatser

• Lärobokstexterna utgör stora språkliga utmaningar för

andraspråksläsarna. Utmaningarna kan kopplas till

ämnesspecifika drag i texterna (jfr. Schleppegrell 2004)

• För att kunna göra nödvändiga inferenser och tolka implicit

information måste läsaren ha ett både brett och djupt ordförråd.

• Andraspråksläsarna använder olika resurser för att skapa

mening i texterna och för att finna ledtrådar.

• Utan stöttning kan dessa ledtrådar leda läsarna till oväntade

och irrelevanta tolkningar av texternas innehåll.

Beskrivande inledningstext till temat ”Europa erövrar

världen”

Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. Denna erövring

hade två ansikten. Det ena var fredligt. Fattiga europeiska bönder och

arbetare flyttade till nya kontinenter, framför allt den nordamerikanska,

på jakt efter jord och arbete. Det var nu de enorma vidderna mellan

Mississippi och Klippiga bergen lades under plogen.

Den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigiskt.

Under perioden 1870 till 1900 fördes 120 miljoner människor i Afrika

och Sydostasien in under europeiskt kolonialvälde. Mer än hälften av

dessa blev brittiska undersåtar. Denna strävan efter militärt och politiskt

herravälde brukar kallas imperialism

Lexikala utmaningar: nominaliseringar,











Lexikala utmaningar: nominaliseringar, lexikala metaforer,











Lexikala utmaningar: nominaliseringar, lexikala metaforer, ämnesspecifika ord,











Lexikala utmaningar: nominaliseringar, lexikala metaforer,

ämnesspecifika fackord, skriftspråksaktiga ord, Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. Denna erövring










Lexikala utmaningar: nominaliseringar, lexikala metaforer, ämnesspecifika fackord, skriftspråksaktiga, översatta namn på platser,











Grammatiska utmaningar: passiva konstruktioner











Och sånt som inte syns i texten…

• Underförstådda antagande om att författare och

läsare delar referensramar om världen och det

förgångna (personer, viktiga länder, viktiga händelser

etc).

Textbaserad rörlighet: använda texten för ordförståelse

Vad menar författaren med att ”erövringen hade två

ansikten”?

Elev G: två stormakter – Spanien och Portugal /…/

Det var dom som startade först (L2-läsare)

Elev J: att de åkte till Afrika. De gör både bra saker och

dåliga saker tror jag (L2-läsare)

Textbaserad rörlighet – sammanfatta texten med egna ord

Elev B (L2): Den första delen man kan säga de är dom som var

fattiga alltså bönder såna som att dom delades in i olika klasser

S: Och det andra?

Elev B: Eh…det andra… krig

S: Två ansikten då det ena fattiga det andra krig?

Elev B: Ja fattigdom och krig som hänger ihop

Textbaserad rörlighet: granska texten kritiskt

Elev G: Ja men han [författaren] har förkortat allting

S: Ja vad tycker du fattas /--/

Elev G: Eh…han glömde också några andra länder…. typ Portugal de var en av dom som va me. .. ja tycker dom borde skriva mer om dom länderna. (L2-läsare)

Associativ textrörlighet: associera till egna erfarenheter

Elev B: […] som om…om de bodde i ett fattigt land så flyttade de till ett annat och skulle få jobb där eller jobba med annat. De samma som mej om jag kommer från mitt hemland här så får jag ..svensk medborgare (L2-läsare)

Interaktiv textrörlighet: författarens roll för texten

Elev B: Alltså han tror han skriver tydligt så han hänger hela historien tillsammans. Han skriver inte det har hänt så och det har hänt så, utan han hänger hela historien samman. (L2-läsare)

Hinder för förståelse i texten – inte bara ordförråd och grammatiska strukturer:

Referentiella bindningar: bindningar mellan

representationer av sociala deltagare genom

texten:

Kung Leopold → belgarna → hans eget land

Påverkar identifiering och ”spårning” av

sociala deltagare genom texterna, dvs. vem

är vem?

Utdrag ur en redogörande text (Epos)

[…]Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen

efter Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder

av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett

jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades

Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan

”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade

individuell äganderätt av jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika.

Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben

och gummi. För att komma över detta utnyttjade de

hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev

det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908

minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.

Sociala deltagare: kolonisatörerna

Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter

Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av

fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett

jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades

Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan

”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade

individuell äganderätt av jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika.

Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben

och gummi. För att komma över detta utnyttjade de

hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev

det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908

minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.

Sociala deltagare: de koloniserade

Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter Afrika.

Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med

afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till

Leopolds privata företag, som kallades Internationella

Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte

klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av

jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det

var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och

gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den

infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet

en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen

från tjugo till tio miljoner.

Kolonisatörer och de koloniserade representerade i samma ord/fras

Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter

Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag

med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till

Leopolds privata företag, som kallades Internationella

Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte

klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av

jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det

var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och

gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den

infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet

en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen


Kolonisatörer Ord och uttryck där båda grupper representeras

De koloniserade

Kung Leopold av Belgien Afrika

de första rusningen efter Afrika afrikanska hövdingar

Leopold som

Leopolds privata företag afrikanerna

Internationella kongoassociationen

en sådan ”försäljning” som

Leopolds Kongo

den infödda arbetskraften

belgarna de ekonomiska vinsterna kongoleserna

de befolkningen

det belgiska väldet

(från) tjugo (till) tio miljoner

Referentiella bindningar i lärobokstexterna

• Inferens – relationer mellan olika lexikogrammatiska

representationer av sociala deltagare måste sökas

”mellan raderna” i texten eller utanför texten.

Informationen syns inte i texten.

• ”Lokal” synonymi – olika ord används för samma

referens/sociala deltagare (”befolkningen” och ”den

infödda arbetskraften”)

• Genitiv-konstruktioner som ”Leopolds Kongo”

• Nya referenter (deltagare som inte har nämnts tidigare)

• Pronominalisering – vem/vilka refererar man till? Var är

huvudordet?

Vilka hinder för förståelse kan uppstå:

• När referentiella bindningar i stor utsträckning baseras på

synonymi och inferens, kan göra det bli svårt att svara på

frågor som:

– Vem är vem?

– Vem gör vad mot vem?

– Vad händer till vem?

– Vilken historisk betydelse har X/Y?

• Identifiera implicit och dold information: t.ex.

citationstecken runt ordet ”försäljning” och

konsekvenserna av Leopolds kolonisering av Kongo.

Samspelet bild, bildtext och brödtext

I brödtexten:

Genom ombud ingick

Leopold år 1879

mängder av fördrag

med afrikanska

hövdingar som

överlämnade ett

jätteområde till

Leopolds privata

företag, som kallades

Internationella

Kongoassociationen.

Sir Henry Stanley (1841-1904) framställd som den europeiske idealhjälten. Stanley var en engelsk –amerikansk journalist och upptäcktsresande, som kung Leopold av Belgien använde som agent i förhandlingarna med afrikanska hövdingar.

Alla tolkningar av textens innehåll är relevanta och rimliga för läsaren (men inte alltid i situationen).

När läsaren möter hinder i texten men ändå

förväntas tolka innehållet, var hämtar läsarna

ledtrådar till de svar och tolkningar som till synes är

irrelevanta och orimliga?

Exempel på textuella resurser

Resurs: information i omgivande text

S: Vilka är de?

K: Dom är belgarna som utnyttjade kungen. Kungens anställda.

S: ok, och den infödda arbetskraften?

K: Det är dom personer som bodde i det området…Det är personer… som dom fick… av andra hövdingar som överlämnade ett jättestort område på privat företag. Det är dom här arbetskrafterna som har…det är dom som jobbade åt belgarna.

Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.

Resurs: information tidigare i samma text

S: Vilka är de?

K: Dom är belgarna som utnyttjade kungen. Kungens anställda.

S: ok, och den infödda arbetskraften?

K: Det är dom personer som bodde i det området…Det är personer… som dom fick… av andra hövdingar som överlämnade ett jättestort område på privat företag. Det är dom här arbetskrafterna som har…det är dom som jobbade åt belgarna.

Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av jord.

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.

Resurs: information i omgivande text

S: och då är frågan,

vilken befolkning var

det som minskade?

Elev B: Det står ” det

belgiska väldet blev en

katastrof”. Det kan va

belgarna som minskar.

[...] I Leopolds Kongo blev de ekonomiska

vinsterna jättelika. Det var framför allt två

saker belgarna var ute efter – elfenben

och gummi. För att komma över detta

utnyttjade de hänsynslöst den infödda

arbetskraften. För kongoleserna blev det

belgiska väldet en katastrof. Mellan åren

1885 och 1908 minskade befolkningen


Resurs: information tidigare i samma text

S: Den infödda

arbetskraften, vilka är

dom?

Elev F: De är infödda.

Det är boerna som va

människorna som

levde där

[…] I Sydafrika hade holländare, tyskar och

franska hugenotter levt ända sedan 1600-talet.

De tre folkgruppernas ättlingar smälte samman

till ett folk. De kallades boer och deras språk

afrikaans.

[…]

I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna

jättelika. Det var framför allt två saker belgarna

var ute efter – elfenben och gummi. För att

komma över detta utnyttjade de hänsynslöst

den infödda arbetskraften. För kongoleserna

blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan

åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från

tjugo till tio miljoner.

Resurs: information i en tidigare text i samma lärobok

S: Det står i texten att

befolkningen minskade från

tjugo till tio miljoner. Vad

hände med dom?

Elev B: …flyttade till andra

länder.

S: ok, står det i texten?

Elev B: Jag fick reda på det

genom imperialism som jag

läste i förra texten.

Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade

världen. Denna erövring hade två ansikten. Det ena

var fredligt. Fattiga europeiska bönder och arbetare

flyttade till nya kontinenter, framför allt den

nordamerikanska, på jakt efter jord och arbete. Det

var nu de enorma vidderna mellan Mississippi och

Klippiga bergen lades under plogen.

Den europeiska erövringens andra ansikte var desto

mer krigiskt. Under perioden 1870 till 1900 fördes

120 miljoner människor i Afrika och Sydostasien in

under europeiskt kolonialvälde. Mer än hälften av

dessa blev brittiska undersåtar. Denna strävan efter

militärt och politiskt herravälde brukar kallas

imperialism.

:

Exempel på kontexuella resurser

Resurs: information utanför texten; tidigare kunskap, egna erfarenheter etc.

S: Varför minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner?

Elev J: Bara för att kanske arbetskraften kom och hade

med så mycket sjukdomar och …

-----

Elev G: Det blev katastrof.. kommunisterna .. blev det

världskrig.. dom kom inte överens tror jag.

Resurs: kunskap om ord + läsarens antagande om lärarens

förväntningar på förståelse av historia

S: Ett herravälde, vad kan det vara för nånting?

Elev A: Bara killar eller… det måste vara nåt med

feminism…

Resurs: läsarens antagande om hur historia framställs

”det roliga (med historia) är att allt hänger ihop”

Elev B: Den första delen man kan säga de är dom som var fattiga alltså bönder såna som att dom delades in i olika klasser

S: Och det andra?

Elev B: Eh…det andra… krig

S: Två ansikten då det ena fattiga det andra krig?

Elev B: Ja fattigdom och krig som hänger ihop

Exempel på lotsning ner och in i texten

S: Så står det ”den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigisk”, vad menar de då?

Elev G: att dom tog över slavar till Nordamerika

S: ok, står det i texten?

Elev G: Nej men man kan se det direkt. Ja man kan fatta det här.

S: Ok, men om vi tittar i texten?

Elev G: ”Den europeiska erövringen hade andra ansikten”; vad det står mer det är krigiskt.

S: om vi tänker bort det du vet om det här och istället på vad det står i texten vad visar det här som är krigiskt?

Elev G: Alltså under 1800 under 1900-talet.. fördes..två hundra etthundratjugo miljoner människor till Afrika och Sydostasien. Ja alltså dom byggde kolonier där.

Stöttning av kritisk läsning. Eller: svårigheten att ställa stöttande frågor…

S: Belgarna; är det belgarna i

största allmänhet är det alla

belgare eller nåra belgare bara

B: Belgarna det är samma

liksom det är två som pekar på

belgare det pekar inte bara på

en person

S: Nej

B: Det är flera faktiskt

I Leopolds Kongo blev de

ekonomiska vinsterna jättelika. Det

var framför allt två saker belgarna

var ute efter – elfenben och gummi.

För att komma över detta utnyttjade

de hänsynslöst den infödda

arbetskraften. För kongoleserna

blev det belgiska väldet en

katastrof. Mellan åren 1885 och

1908 minskade befolkningen från

tjugo till tio miljoner.

Sammanfattning (och repetition)

• Lärobokstexterna utgör stora språkliga utmaningar för

andraspråksläsarna. Utmaningarna kan kopplas till

ämnesspecifika drag i texterna.

• Andraspråksläsarna använder olika resurser för att skapa

mening i texterna och för att finna ledtrådar.

• Utan stöttning kan dessa ledtrådar leda läsarna till oväntade

och irrelevanta tolkningar av texternas innehåll.

Tack!

Lotta Olvegård: lotta.olvegå[email protected]

Referenser EPOS HISTORIA Läromedel i historia, Sandberg, R., P-A Karlsson, K. Molin & A-S Ohlander 2000.

Stockholm: Almqvist & Wiksell

Liberg, Caroline, Åsa af Geijerstam & Jenny Wiksten Folkeryd 2010. Utmana, utforska, utveckla!

Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Halliday, Michael A. K. 2004. An introduction to functional grammar. 3rd ed., revised by Christian

M.I.M. Matthiessen. London: Arnold.

Martin, J. R. & David Rose 2007. Working with Discourse. Meaning beyond the clause. 2nd ed.

London: Contiuum.

Martin, J. R. & Rose, David 2008. Genre relations. Mapping culture. London: Equinox.

Olvegård, Lotta 2014. Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i

historia för gymnasieskolan. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 22.) Göteborg: Göteborgs

universitet.

Schleppegrell, Mary J. 2004. The language of schooling. A functional linguistics perspective.

Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.

Van Leeuwen, Theo 1996. The representation of social actors In: Hasan, Ruqaiya & Geoff Williams

(eds), s. 33–71.

Education

Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse