REGION GOTLAND, SANDA SKOLA

Hållbar utveckling Ekologisk Hållbar Utveckling

Cecilia Duckert

VT 2015

Eleven ska lära sig om hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av Ekologisk, Social och

Ekonomisk Hållbar Utveckling. I denna del arbetar vi med den Ekologisk Hållbar Utveckling.

1

VAD

Hållbar utveckling – Ekologisk Hållbar Utveckling

En ekologisk hållbar utveckling innebär att människor kan använda naturen utan att det uppstår

miljöproblem.

Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland

annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion,

biodiverisitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och

fotosyntes). För de ekologiska systemen går det därför många gånger att definiera hållbarhet ganska

väl.

Du och jag kan också göra stora insatser för att miljömålen ska nås, till exempel genom att välja hur vi

bor, reser och konsumerar.

Regionalt och lokalt arbete för att nå och följa upp miljömålen genomförs av Skogsstyrelsen,

respektive länsstyrelse och kommunerna

Några av våra miljöorganisationer är: Naturskyddsföreningen, Jordens vänner, Världsnaturfonden

WWF, Fältbiologerna, Greenpeace

Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Världsnaturfonden WWF är representerade i det

regelbundna arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen och arbetet för att nå dem

Miljömålen inarbetas allt oftare i företags miljöledningssystem eller när företag sätter egna miljömål.

Näringslivet kan bidra i arbetet med att nå miljömålen med åtgärder som kan vara lönsamma för

både samhället och företagen

Ekologisk odling betyder att man odlar på ett naturligt, miljövänligt och hållbart sätt. Så naturligt som

möjligt. Eftersom man inte använder några bekämpningsmedel så blir produkterna giftfria samt att

gifter inte läcker ut i naturen eller påverkar de som jobbar. Istället för bekämpningsmedel används

nyttodjur. Att inte heller använda konstgödsel är bra för klimat och miljö. Det finns undersökningar

som pekar på att ekologisk odling förbrukar mindre energi. De ekologiska metoderna ska bygga på

lokala och förnybara resurser så långt som möjligt. Det ekologiska tankesättet är bra för alla

människor, djur och växter, både på kort och lång sikt.

Ord som ofta används för att beskriva ekologisk hållbar utveckling: sopsortering, återanvända,

återvinna, deponera, konsumtion, gruva, naturresurser, grundvatten, miljö, miljömål, biologiskt

nedbrytbar, biobaserad plast.

2

VARFÖR

Skolverkets mål. De delar vi arbetar med i Ekologisk Hållbar Utveckling.

BIOLOGI

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

samband i människokroppen, naturen och samhället.

3

Centralt innehåll Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4-6

Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och

vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande

arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa

• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,

relationer, kärlek och ansvar. Biologin och världsbilden

• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och

tidningsartiklar.

Kunskapskrav i biologi

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör

4

eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Till eleverna att fylla i:

Kunskapskrav i Biologi - Ekologisk hållbar utveckling Kan du …?

Kan inte

Osäker

Kan bra

1

Kan du genomföra en enkel undersökning utifrån given planering?

2 Kan du jämföra dina och andras resultat och resonera om likheter och skillnader och vad de kan bero på?

3

Kan du leta fram fakta på nätet och skapa en presentation för dina skolkamrater?

4

Kan du strukturera upp dina fakta och göra en presentation för dina skolkamrater?

5 Kan du presentera den för dina skolkamrater.

6 Kan du ta hjälpa av iPad när du lär ut om batterier? Video, Key Note, Book creator…

7

Kan du framföra sina åsikter om batterier och plaster? ”Jag tycker att…”

8 Kan du berätta vad ekologisk hållbar utveckling är?

5

HUR Moment som eleverna arbetat med:

1. Skriver in i våra NOböcker. Om vad Hållbar utveckling är. Limmar in och diskuterar bilden

(framsidan) som innehåller tre delar, vad betyder delarna.

2. Diskutera förr och nu. Gör uppgiften:

På Emils tid, energi

http://www.wwf.se/utbildning-gammal/uppgiftsbank/1337109-uppgiftsbanken-

frhandsvisning?module_article=1149764

Skriv ordet ekologiskt: vad betyder det?

3. Vi läser om ekologiska märkningar på föda. Eleverna får i uppdrag att kolla vilka ekologiska

produkter de har hemma.

4. Vi läser om återvinning, går och tittar på vår och förskolans sortering av sopor. Diskuterar varför

man ska återvinna metall och ser på filmen Doktor NO. Vi anmäler oss till batterijakten. Ser på

filmen beta.sli: Doktor NO: Ner i gruvan:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U102025-05

5. Batterijakten: Klassen är anmäld till batterijakten, Vi sorterar, tejpar och väger batterier, spelar

batteriholkspelet och ser på film. Film för 5åringar om batteriholk Barr och Pinne räddar världen, :

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U101115-03

6. Olika typer av batterier: http://batteriforeningen.se/om-batterier/allmant-om-batterier/

Youtube klipp om återvinning a batterier.. http://youtu.be/qJMI08bBMDM

7. Batteristationer

Förmågor som läraren observerar under de muntliga presentationerna (stationerna)

Eleven ska

• Kommunicera och ta ställning för ekologisk hållbarhet.

• Kunna formulera egna argument.

• Använda naturvetenskapliga begrepp adekvata för ämnet.

• Beskriva och förklara ekologiska samband i naturen.

Det visade sig att åk 4 fick verkligen tänka till, omformulera sig, lära sig nya begrepp på ett djupare

plan. Det ställdes högre krav på kunskap för att kunna förmedla batterifakta till de yngre

skolkamraterna.

8. Kemins dag

Introduktion för labben består i att presentera tre olika plaster. Berätta egenskaper och ändamål för

de olika plasterna. Eleverna arbetar laborativt. De jämföra vad som händer med de tre olika plaster

när de droppas vatten på dem. Eleverna får diskuterar, resonerar och reflekterar över hur vår miljö

tar skada av respektive plasterna vi testat och vilka alternativ vi har för att bespara miljön.

6

Länkar

http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/Miljoorganisationerna/

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/

Kemins dag där vi fick materiel ifrån för att kunna undersöka systematiskt olika plaster.

http://www.ikem.se/vi-arbetar-med_1/for-skolan-larare-och-elever/kemins-dag

7

Symboler ekologisk hållbarhet

Elevblad

Symboler ekologisk hållbarhet

Europalövet är EU:s nya symbol för ekologiska livsmedel

KRAV-märket hittar du på ekologisk mat som också kan vara ursprungsmärkt samt på

hållbart fångad fisk. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO används inte i produktionen och hårda

krav ställs på djuromsorgen.

Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige.

Är Coops eget märke för ekologiska och miljömärkta varor. Det finns i tre varianter: ”Ekologi” som

finns på livsmedel, ”Miljö” för allt man använder i hushållet, och ”Sensibel” för det man använder på kroppen.

Returpilar finns på förpackningar av papper, papp, kartong och well. Returpilarna visar att

varan kan lämnas till återvinning. Det finns dock ingen garanti för att återvinning existerar.

Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning, minst skadliga för miljön och hälsa.

8

Svanen: Vi analyserar produktens innehåll (till exempel kemikalier), hur den framställs

(vatten- och energiförbrukning, utsläpp till luft, vatten och mark) och hur produkten tas omhand när den är

förbrukad (återvinning och avfall). Vi bedömer framför allt produkter som används i stor mängd och av många

människor

EU Ecolabel finns på bland annat hemelektronik, textilier och kontorspapper. Produkter

med det här märket belastar miljön och människors hälsa så lite som möjligt under hela livscykeln, från råvara

till avfall.

9

Batterijakten

1. Anmäla sig till tävlingen på nätet.

2. Fått påsar, tabell och batteritejp

3. Spela Batterispelet för att lära sig om batterier

10

4. Samla ihop batterier från alla

5. Sortera bort de som har batterisyra på sig och tejpa pluspolen på de övriga

6. Väga och lämna in till Claes Ohlsson

11

Moment 7 - Stationerna

Alla i åk 4 delades upp i grupper som hade ansvar för varsin station. Efter 5 minuter roterade

grupperna.

Varje station tog emot åk F-3, sammanlagt blev det 26 olika smågrupper som roterade men vi

redovisade för en klass i taget. Som stöd i sin redovisning använde åk 4 olika typer av verktyg. Dator

för att visa på hemsida-tabeller-batterisång, Power Point presentationer med fakta hittat i böcker

och på nätet, iPad med KeyNote presentation och batterijaktens app för att spela batterispelet,

Papper och tuschpennor, krets med batteri-lampa-ledningar,

Grupp

Station – 5 minuter Hur

1 Batterijakten, webben. Hur tävlar vi?

Visar hemsida, tabellen och berättar DATOR

2 Var ska man slänga batterier? Hur återvinns dem?

Power Point DATOR

3 Vad gör batterier farliga för naturen och huden? De kan börja brinna.

Keynote PADDA 04

4 Vad innehåller batterier? Och hur ser de ut inuti?

Keynote PADDA 05

5 Vad händer när ett batteri tar slut?

Ritat bild som illustrerar en sluten krets PAPPER

6 Vad heter de olika batterierna?

Power Point DATOR, batterier

7 Batterijakten

Paddorna: visar appen 3 PADDOR (06.07,08)