Enskild vattenförsörjning och geoenergi

Jan-Olof Arnbom

Bo Thunholm

Göran Risberg

Enskild vattenförsörjning och geoenergi

Planera för bra vattenförsörjning i egen brunn

•Brunnstyper, svaga punkter, kvalitetsproblem, m.m.

•Salt grundvatten

•Certifieringen av brunnsborrare

•Informationen hos SGU

Frågor, funderingar, synpunkter?

Vattenförsörjningen i Sverige idag

• Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon

• I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade brunnar

• Fritidshusboende,

ytterligare drygt 1 miljon

Var finns grundvatten ?

Resultat från Socialstyrelsens Tillsynsprojekt • 1/5 av brunnarna tjänligt vatten

• 3/5 av brunnarna tjänligt med anmärkning

• 1/5 av brunnarna ej tjänligt vatten

Tjänligt med anmärkning kan bero på följande kemiska parametrar

resultat från Tillsynsprojektet Grävda brunnar • Järn (25 %)

• Färg (24 %)

• pH (15 %)

• Nitrat (13 %)

• Koppar (11 %)

• Mangan (11 %)

Borrade brunnar • Fluorid (26 %)

• Järn (23 %)

• Natrium (20 %)

• Mangan (15 %)

• Färg (17 %)

• Klorid (14 %)

• Hårdhet (13 %) • Därutöver innebär ofta arsenik

att vattnet klassas som otjänligt

Brunnens placering, en del att tänka på

• Geologi (jord & berg)

• Potentiella förorenings-källor (inkl. saltvatten)

• Andra brunnar i närheten (vatten, energi)

• Grävbarhet i mark

• Vägar, byggnader (även planerade)

• Fastighetsgränser

• m.m.

Problem kan undvikas innan de inträffar……. Planera brunnens läge

Lämpligt avstånd mellan föroreningskälla och brunn beror på

- Grundvattenytans lutning

- Jordarts genomsläpplighet

och mäktighet

- Djup till grundvattnet

Grävda brunnar- så här kan de se ut

Grävda brunnens svaga punkter

• Locket

• Skarv mellan ringarna

• Tätning/dränering runt brunn

• Brunnshöjden

• Genomföringar

Borrning

Borrade brunnar så här

kan de se ut

Principskiss

över en bergborrad brunn

Jord

Berg

Foderrör

stål

Tätning

cement

Sprickor

Borrhål

vattenyta

Borrade brunnens svaga punkter

• Locket

• Genomföringar

• Svetsskarvar

• Tätning mellan foderrör och berg

De gröna områdena har varit täckta av havsvatten efter den senaste istiden = risk för salt grundvatten

Vad kan man göra?

Minska vattenuttaget

Höj pumpen

Gjut igen botten på brunnen

Borra eller gräv en ny brunn

Certifierad brunnsborrare

Brunnsborrare certifieras på två nivåer, ansvarig

brunnsborrare (AB) och brunnsborrare (B).

Certifikatet ställs ut på fem år. För att bli certifierad

måste följande krav uppfyllas:

Ansvarig brunnsborrare (AB)

- Godkända tentamen i "Juridik".

- Godkända tentamen i "Praktisk hydrogeologi".

- Godkänt svetsprov. (Eget eller annan anställd på

företaget med svetskompetens)

- Kursintyg från ”Heta arbeten” och ”Arbete på väg”.

- Arbetsintyg/betyg som styrker erfarenhet i tillräcklig

omfattning.

- Miljöansvars- och ansvarsförsäkring.

Brunnsborrare (B)

- Godkända tentamen i "Praktisk hydrogeologi och

juridik".

- Godkänt svetsprov.

- Kursintyg från ”Heta arbeten” och ”Arbete på väg”.

- Arbetsintyg/betyg som styrker erfarenhet i tillräcklig

omfattning.

- Miljöansvars- och ansvarsförsäkring.

Vilken information kan du hitta hos oss?

På SGUs hemsida

www.sgu.se finns uppgifter

om inlagrade brunnar,

nära 500 000 st nu

Utöver detta finns

information om Sveriges

-Jordarter

-Berggrund

-Hydrogeologi

Topokarta, brunnar

Jordartskarta, brunnar

Berggrund, brunnar

Lokala (kommun) skala 1:50 000

Regionala (län) skala 1:250 000

Nationella

skala 1:1 miljon

Grundvattenkartor vid SGU

Kartgeneratorn (sgu.se)

HÄR BEHÖVER VI INTE BORRA EN GÅNG TILL!

Insamling av grundvattenutredningar

Grundvattentäktsutredningar

• Inlämning av grundvattentäktsutredningar till SGU enligt lag från 1975

• Få rapporter har inkommit under åren

• Okunskap och misstänksamhet från konsulterna, konkurrens mm

• Scanning av papperskopior arbetskrävande

• Lättare idag med digital inlämning och lagring

• Konsulterna mer positiva, inser fördelarna

• 2012 kör vi igång på allvar