INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 3 2010

Storyline – nu även i matematik

Värdegrunden som gav resultat

Så använder du webben inför valet

”Skolan är något annat än Apple”

Med smak förskolans goda

LÄRA STOCKHOLM

Vin

nARe A

V

SVen

SKA Pu

bL i SH

ing

-

PR i SeT 2

009

v

Igelbäcksskolan i Kista – välskött som få 4

”Inkludera elever med särskilda behov” 12

Diana Solberg om den livsviktiga läroboken 13

Professor Gustavsson tror på höjd lärarstatus 14

Pedagogiska webbsatsningar inför valet 19

Enkät: Bör eleverna få bedöma sina lärare? 31

Inspirerande dag i träningens tecken 32

Här får alla ettor och tvåor egen dator 34

Ökad kompetens tack vare GS-IT 35

Nämnd & Nytt 36

Serie: ”Livets hårda skola” 38

Sista ordet 39

DessutoM ...

Fia med språk. Herrängens skola (bilden) och Slättgårdsskolan ligger nära varandra men har väldigt olika förutsättningar. Nu har båda deltagit i Skolverkets läs- och skrivsatsning – och språkutvecklingen pågår överallt på skolorna ...........................24

Vad är mitten på en människa? Undervisningsmetoden storyline fungerar utmärkt för att integrera matematiken i andra ämnen ..........10

Skolkonferensen Stockholm Summit bjöd på mängder av spännande före läsningar och diskussioner om utbildning och ledarskap .................20

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

Eleverna gör tummen upp för skol-maten på Spånga gymnasium. Vi har följt husmor Teresa Holm under en hektisk dag i köket .............................26

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

Fo

to

: r

ob

er

t b

lom

bä

ck

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

LÄRA Stockholm ges ut av

utbildnings förvaltningen i Stock-

holms stad och utkommer med

sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildnings-förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stock-holm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning. stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@gmail.com.

Medverkande skribenter: Pontus Dahlman, Lenita Engström, Agneta Berghamre Heins, Peter Sellgren, Monika Sidén, Diana Solberg, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

Grafisk form: pmochco reklambyrå.

Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, 2010.

ISSN 1654-7330.

Upplaga: 18 000 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på ufinfo@utbildning.stockholm.se.

I Detta nuMMer ➤

Omslag: Husmor Teresa Holm på Skol-restaurang Grytan i Spånga fotograferad av Robert Blombäck.

www.stockholm.se

stockholm.se

Snick-Snack AB Foto: Johnér Bildbyrå A

B / Jeppe Wikström

3

Inspiration och information

från utbildningsförvaltningen

Nummer 3, juni 2010

LÄRA STOCKHOLM

VÄLsKÖtt sKoLa ➤

Värdegrunden som gav resultatVill du se en välskött skola? Se på Igelbäcksskolan i Kista! Med höga resultat på de nationella proven, ett Nöjd medarbetar-index långt över genomsnittet för staden, en budget i god balans sedan flera år och ett framgångsrikt värdegrundsarbete, uppfyller skolan med råge kriterierna för stadens kvalitetssignum ”Välskötta skolor”.

4 5

VÄLsKÖtt sKoLa ➤

TExT: AGNETA BERGHAMRE HEINS

FoTo: ULRIcA ZwENGER Med hjälp av Trask – en symbolisk mask med fem ledord för skolans värdegrund – har skol­ledningen lyckats ena alla i en långsiktigt håll­bar process som sakta men säkert gett de goda

resultaten. – Det handlar inte om några konstigheter. Vi gör helt

enkelt vad som förväntas av oss, men vi gör det genom­tänkt i alla avseenden och tillsammans med alla medarbe­tare, elever och föräldrar på skolan, säger rektor Gunilla Lindström, som tillsammans med biträdande rektor Ann­catrine von Rothstein berättar om hur Igelbäcksskolan bli­vit en av stadens mest välskötta skolor.

– När vi första gången såg visionen ”En skola i världs­klass” tyckte vi att den kändes lite yvig. Men sedan tänkte vi ett varv till och insåg att vi väldigt lätt kunde göra det här budskapet till vårt – men utifrån vår specifika utgångs­punkt, med de elever och medarbetare vi har, säger Gu­nilla Lindström.

Skolledningen satte samman en arbetsgrupp för att ut­ifrån stadens budskap formulera en egen vision för Igel­bäcksskolan: ”Vi arbetar för att barnet när det lämnar grundskolan har de kunskaper som behövs för att kunna leva i en global värld och utvecklas i ett demokratiskt sam­hälle i förändring.”

– Tre fjärdedelar av våra elever har ett annat modersmål än svenska, så vi lever i allra högsta grad med rötter från hela världen. Allas erfarenheter ska tas till vara och allt vi gör måste utgå ifrån våra specifika förutsättningar, annars blir det bara ambitioner eller tillfälliga insatser, betonar Anncatrine von Rothstein.

Inför frågan om hur de har arbetat för att hålla budgeten i ba­lans under många år, ser Gunilla Lindström näst intill oförstå­ende ut. För henne är det helt enkelt självklart och inte mycket svårare än att ha koll på sin egen hushållsbudget.

– Kontroll, man måste ha kontroll över pengarna. Jag har valt att inte ha någon intendent på skolan, men jag

har en bra skolsekreterare som stöd. Vi gör aldrig några glädjekalkyler, snarare gör vi allt för att ha god framför­hållning, sparar och skapar buffertar samt ställer krav på samtliga medarbetare att ha samma goda ordning och koll på vilka medel vi förfogar över. Därför har alla arbetslag på skolan också eget budgetansvar.

– Men visst, de senaste åren har varit kännbara för oss med färre elever och ökade kostnader för elevhälsan – faktorer som gräver djupt i plånboken, säger Gunilla Lindström.

För drygt tio år sedan började hon som rektor på Igel­bäcksskolan. Med sig hade hon grundinställningen att se till elevernas styrkor i stället för deras svagheter och tillkorta­kommanden, liksom ambitionen att alltid sätta in stöd och hjälp i ett tidigt skede för elever med särskilda behov.

– Skolans arbetssätt var till en början inte helt självklart för mig. Jag kom med ett delvis annat synsätt och en an­nan kultur från förskolevärlden. Direkt insåg jag att jag behövde en kreativ skolledare med lång lärarerfarenhet som stöd, för att på bästa sätt kunna ta tillvara och matcha olika erfarenheter till något konstruktivt, berättar Gunilla Lindström.

Alltsedan dess har hon och Anncatrine von Rothstein utgjort loken i Igelbäcksskolans resa mot en välskött skola i världsklass. Tidigt insåg de båda att skolan behövde en stabil värdegrund att samlas kring, en värdegrund som kunde verka långsiktigt och som omfattade både med­arbetare, elever och föräldrar.

Det var så Trask, som står för Trygghet, Respekt, An­svar, Samarbete och Kreativitet, föddes. Och Trask ska­pades inte bara som ett ord utan även i form av en fysisk symbol för skolan – en stor mask med många ben och ledad med små ”bollar”.

– Det här har onekligen varit lyckosamt, säger Gunilla Lindström. Alla vet vad Trask står för. Masken är en bra symbol för oss. Den är rolig, glad och välkomnande och håller ihop hela skolans arbetssätt; vårt arbete för att varje elev som lämnar skolan ska göra det med tilltro till sig

Stora bilden: Trask står för Trygghet, Respekt, Ansvar, Samarbete och Kreativitet – de fem ledorden i igel-bäcksskolans framgångs-rika värdegrundsarbete. Från vänster: Leonidas Athanasiadis, 1A, isabella Saramento Jansson, 1A, rektor gunilla Lindström, emanuel Åkerlund, 1A, och biträdande rektor Ann-catrine von Rothstein. Föregående uppslag: Farbod Farrokh Manesh i 1A har koll på zebrans stavning och ränder.

6 7

VÄLsKÖtt sKoLa ➤

ha både en psykolog och en skolsköterska anställda på skolan, anser skolledarna.

– Att vi nagelfar alla delar av verksamheten gör att vi har god kunskap om elevernas situation både kunskaps­mässigt och vad gäller hälsa, trivsel och trygghet på sko­lan. Genom att vi vet var vi befinner oss kan vi också lät­tare sätta in åtgärder för förbättringar. Inom svenskämnet har vi till exempel arbetat för att höja nivån i flera år. I dag ligger vi resultatmässigt högt och 90 procent av eleverna i årskurs 5 når målen. Att vi ständigt står beredda att ut­veckla lärandet på olika sätt bidrar till stimulans och utma­ningar för våra medarbetare, säger Gunilla Lindström.

Specialpedagogen Marita Jenneklev Brozén har arbetat i två år på Igelbäcksskolan och framhåller det tydliga le­darskapet som en viktig förklaring till framgångarna.

– Här finns inga ”dolda” ledare. Jag upplever att man lyssnar och att det finns ett gott diskussionsklimat, säger hon. Information går alltid ut samtidigt till alla medarbe­tare, vilket också bidrar till tydlighet. Både organisatoriskt och pedagogiskt är det alltid klargjort vilka vägar man ska gå, till exempel när en elev behöver stöd.

– Det finns inga små kluster som jobbar var för sig, utan alla arbetar tillsammans med samma mål i sikte – att våra elever ska uppnå bästa möjliga resultat och känna att de tycker om att gå till skolan varje dag, säger Marita Jen­neklev Brozén. n

själva och sin förmåga och vilja fortsätta att lära sig även i fortsättningen.

För att hålla värdegrunden aktuell satsar skolan på åter­kommande aktiviteter, bland annat en Trask­temavecka vid läsårets början. Då diskuteras till exempel vad skolan ska göra för att ha en god arbetsmiljö under året, vilket även sker löpande på klass­ och elevråd.

– I höstas införde vi också Traskometern för att kon­tinuerligt kunna bedöma arbetsmiljön i klasserna och på skolan som helhet, säger Anncatrine von Rothstein. Elev­erna betygsätter på en skala 1–5 och får ange vilket av or­den i Trask som behöver förbättras. Att hålla Trask och vår värdegrund vid liv är ett ständigt pågående arbete.

trask är också en symbol för lärande, att kunskap och för­hållningssätt ska hänga ihop. Det ska finnas tydliga sam­band och väl genomtänkta arbetssätt, oavsett om det hand­lar om pedagogik, lärande eller administrativa metoder.

– Vårt främsta verktyg är samtal och åter samtal. På skolan har vi högt i tak, ständigt pågående diskussioner om hur vi ska kunna utveckla oss ännu mer. Och vi i skol­ledningen är närvarande, min dörr står alltid öppen för medarbetarna, säger Gunilla Lindström.

Anncatrine von Rothstein närvarar ofta även i klass­rummen, både för att få kunskap om hur lärarna arbetar och som vikarie.

– Det hjälper mig att få ökad kunskap om både enskilda elevers och lärarnas behov. Det är en sak att lyssna på våra lärare och arbetslag men en helt annan att själv uppleva klassrumssituationen. För mig personligen håller det en­gagemanget vid liv.

Ni hade ett Nöjd medarbetar-index på 70 i den se-naste undersökningen inom staden, att jämföras med snittet på 62. Vilka är framgångsfaktorerna?

– Det handlar om långsiktigt arbete och helhetstän­kande. Vi har till 100 procent behöriga och engagerade lärare, ett stort antal med många år i yrket och många år på skolan. Vi arbetar med stor respekt och lyhördhet inför varandras områden. Och fortbildning – att alla medarbe­tare känner att de kan utveckla sig i yrket – är oerhört cen­tralt. Därför erbjuds till exempel fritispersonalen samma möjligheter till fortbildning som lärarna, säger Gunilla Lindström, och Anncatrine von Rothstein fyller i:

– Enkäter i all ära, men det är i varje individuellt sam­tal man fångar upp om vi är på rätt väg eller inte – om medarbetarna trivs, vad som behöver stärkas och vilket fortbildningsbehov som finns.

– Även föräldrarnas delaktighet är viktig för trivseln på skolan. Genom deras synpunkter får vi bekräftelse på om vi gör ett bra jobb. Att vi har ett bra rykte i området och att många väljer oss i första hand är stimulerande och bidrar säkerligen till vår låga personalomsättning. Mycket

erna bajramovic i klass 1A kollar in alfabetet. Stora bilden: Felix Herber och Shaan Lal, båda 2C, går igenom veckans mål och utvärderar sina arbeten.

FaKta/IgeLbÄcKs-sKoLan I KIsta

55 medarbetare och 310 elever i årskurs F–5.

76 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska.

Andelen elever som nått godkänt på nationella provet i årskurs 5:

90 procent i svenska, 94 procent i engelska och 92 procent i matematik.

handlar om att skapa delaktighet i allt som görs på skolan. Inte bara att man har sitt eget lilla ansvarsområde utan verkligen är delaktig i helheten.

en annan viktig faktor för skolan är ett väl fungerande elevhälsoteam som finns som stöd i pedagogiska, sociala och medicinska frågor. På Igelbäcksskolan ökar antalet elever med särskilda behov. Därför är det av stor vikt att

8 9

MetoDutVecKLIng ➤

en berättelse som lärare och elever skapar tillsammans i klassrummet. Det är kärnan i storyline som visat sig fungera utmärkt för att integrera matematiken i andra äm-nen. undervisningen förankras i verklighe-ten och eleverna inser vilken nytta de kan ha av sina mattekunskaper.

– Hur kan man ta reda på vad som är mitten på en människa?

Frågan ställs av Ylva Lundin. Hon är lärare från Alingsås och håller i ett seminarium om storyline för Stockholmskolleger på Mediote­ket i Liljeholmen.

En deltagare brer ut armarna:– Jag har hört att avståndet mellan de ut­

sträckta händerna är ungefär samma mått som människans längd. Så man borde kunna mäta och dela i två.

En annan tycker att det verkar enklare att ställa en person vid en vägg och mäta längden med ett snöre och sedan dela snöret på mitten och mäta igen och se var man hamnar.

– Vad menas egentligen med mitten? undrar ytterligare någon. Är det där man väger lika mycket på vardera halvan av kroppen?

– Så brukar eleverna också fundera, svarar Ylva Lundin. Jag har fått många förslag på hur man tar reda på det. Till exempel att man lägger

någon på ett gungbräde och skjuter personen fram och tillbaka tills brädet väger jämnt.

Storyline (ursprungligen ’händelseförlopp’, till exempel i en film) innebär att lärare och elever tillsammans skapar en berättelse som utgör en röd tråd genom undervisningen.

– Det kan handla om allt från ”jämställdhet” för äldre elever till ”vikingatiden” för de yngre. Det gäller att utgå från elevernas förkunskaper och använda det de redan vet som en resurs.

Eftersom det är ”hands on” som gäller på seminariet blir deltagarna indelade i grupper om fem och får snören att mäta med. Flera del­tagare mäts och det visar sig att mitten ofta lig­ger där det går att böja höften.

Den nyvunna kunskapen kommer väl till pass när varje grupp får bilda en familj där var och en väljer och dessutom tillverkar sin egen karaktär i form av en klippdocka.

– Det är bra att veta de ungefärliga propor­tionerna på en människa när man ska tillverka dockan, påpekar Ylva Lundin.

Ivrigt plockar lärarna bland tygbitar, garner och färgkritor. Var och en klistrar och klipper och formar sin pappa, sin mormor, sin syster …

– Vilka egenskaper tycker ni att man ska ta med som man behöver veta om de här perso­nerna? undrar Ylva Lundin.

Hon får en mängd förslag som hon skriver upp på tavlan: ”namn”, ”ålder”, ”sysselsätt­ning”, ”intressen” …

Utifrån denna enklare storyline om en familj hinner lärarna under några eftermiddagstim­mar få en inblick i hur de själva skulle kunna arbeta med sina elever. Metoden ger oändliga möjligheter till en verklighetsförankrad mate­matikundervisning. De yngsta kan räkna hur många armar och näsor familjemedlemmarna har tillsammans, lägga ihop deras ålder och så vidare. Äldre elever kan räkna på veckopeng, föräldrarnas lön, skatt med mera. Och det går att komma in på vad som menas med ental, tiotal och hundratal.

Huset familjen bor i kan mätas och ritas upp skalenligt och ge upphov till en diskussion om geometriska figurer i ritningen.

– Var noga med nyckelfrågorna ni ställer till eleverna, de driver berättelsen framåt, uppma­nar Ylva Lundin. Ställ frågor som: ”Hur tror ni att man kan definiera en kvadrat?” ”Hur högt tror ni att huset är i verkligheten?”

Samtidigt avråder hon bestämt från att göra en storyline kring enbart matematik, eftersom det är lätt att integrera matematik i vilken sto­ryline som helst.

– Ju fler ämnen som är integrerade, desto mer tid går det att få ihop. Om man ska hålla

en berättelse vid liv räcker det inte att arbeta med den en dag i veckan. Själv brukar jag ägna fyra till sex veckor på heltid åt en sto­ryline.

Marie Wiklund, lärare i årskurs 3–4 i Års­tadalsskolan, har nyligen med hjälp av pengar från utbildningsförvaltningens matematiksats­ning kunnat genomföra en storyline om djur­parken.

– Vi lade in matematikmoment men också svenska, engelska och skapande bild. På så sätt

FaKta/storyLIne

Undervisningsmetod där ämnena binds samman av en berättelse som elever och lärare skapar tillsammans i klassrummet.

Berättelsen bildar utgångspunkt för elevernas kunskapssökande. ofta får eleverna leva sig in i olika karaktärer.

Man utgår från elevernas förförståelse som utmanas och bearbetas genom arbete i grupp, individuellt och i helklass.

Storyline utvecklades i Skottland på 60-talet, då den nya läroplanen ställde krav på ämnesöver-gripande arbete.

Läs mer på www.storyline.se.

kunde vi arbeta två eller tre lärare med alla 40 eleverna i fem veckor med enbart storyline.

eleverna fick bland annat räkna antalet djur, uppskatta hur stora djuren var och göra en skal­enlig karta över den ö där djurparken låg.

De valde också sin egen karaktär som till­verkades i lera. Som blivande djurskötare fick de skriva sitt eget cv, gå på anställningsintervju, prata om löner och beräkna skatt.

Marie Wiklund och hennes kolleger ska göra en utvärdering av satsningen.

– Vi har kartlagt elevernas matematikkun­skaper både före och efter projektet och ser tyd­liga resultat. De har fått en helt annan förståelse för vad de har för nytta av matematiken.

En gång per läsår vill Marie Wiklund kunna ägna sig åt undervisning med hjälp av story­line.

– Oftare går det nog inte eftersom det kräver mycket planering och att man hinner samla på sig material. n

INGELA ÖSGåRD

Den 23–24 september anordnar medio- teket en tvådagars workshop för lärare i

årskurs 4–9. Passa på att träffa grundaren av storyline, steve bell! se www.stockholm.se/medioteket för mer info rmation. anmälan senast 20 september till medioteket@utbildning.stockholm.se.

Tydliga resultat med storyline

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

10 11

InKLuDeranDe sKoLa ➤ KrÖnIKa: DIana soLberg ➤

jag älskar språk. Men hur lär man sig bäst ett nytt språk? Efter språkstudier i både Kina och Grekland har jag upptäckt att det finns stora pedagogiska skillnader mellan olika länder. Framför allt har jag märkt vilken skillnad pedagogiken kan göra för elevernas intresse.

Klassrummet i Kina var litet och kalt. Väggarna tomma sånär som på en almanacka. Vår lärarinna ville bli kallad Sissy, hennes tagna engelska namn ”för att lättare passa in”, som hon sa. Sissy berättade om sina hårda studier och om hur många tusentals tecken hon hade me­morerat för att få bli lärare. Trots att hon undervisade mig i två år kan jag inte påstå att jag lärde känna henne.

Sissy var noga instruerad om vad hon skulle säga. När vi ställde känsliga frågor om Google i Kina eller vad som hände på Himmelska fridens torg så undvek hon nogsamt att svara.

Lektionen skulle sluta exakt klockan 12.30, inte en minut tidigare. Allt var upp­lagt och strukturerat. Varje dag arbetade vi med vår lärobok. Läroboken var livsvik­tig, utan den skulle det nog inte ha blivit någon lektion. Vi följde boken till punkt och pricka, eller snarare enligt vartenda litet kinesiskt tecken. Varje dag fick vi nya glosor, som sedan skulle redovisas på svarta tavlan inför klasskompisarna. Med krita! Det var som att resa tillbaka i tiden. Kinesiska som språk var spännande men lektionerna sega och tråkiga.

min första grekisklektion var raka motsatsen. Jag hade nämligen glömt min lärobok. Direkt sa min lärare Dimitris: ”Det är lugnt att du glömt böckerna. Vi kommer ändå knappt att använda dem!”. Smått förvirrad satte jag mig ner och studerade klassrummet. Jag insåg att Dimitris hade rätt. Böckerna skulle inte behövas så ofta, för grekiskan fanns över­allt. Klassrummet var överdekorerat med bilder på grekiska gudar, tidningsurklipp, dikter och blåvita flaggor.

Dimitris sa att språket lär man sig inte enbart genom en bok utan genom att leva och lära känna språket. I klassrummet övar vi språket genom rollspel och teater, fast det är kanske inte så konstigt eftersom drama härstammar från just Grekland. För vår del handlar det dock inte om trage­dier utan om scener ur vardagslivet. Eller så ser vi på svartvita filmer med Melina Mercouri. Vi får öva oss på att skriva re­cept, bokrecensioner och ja, till och med kontaktannonser.

Dimitris tar oss tillbaka till antiken och pratar om Antigone och Medea som om de vore gemensamma bekanta. Vi lär oss om de gamla kunskapsteoretikerna och använder Aristoteles bevis­ och över­talningsgrunder när vi håller tal. Etos, logos och patos håller än i dag. Men vi le­ver inte helt i det förflutna, vi skriver även inlägg på vår språkblogg.

rätt ofta lämnar vi klassrummet och Dimitris drar oss med till Akropolis där vi promenerar och pratar med människor. En annan dag hålls lektionen på kvällen på en taverna och vi får öva beställning på riktigt. Han tycker att hela Aten är vårt klassrum.

Utan böcker och med staden som klassrum blir lektionerna fartfyllda, inten­siva och framför allt väldigt roliga. Det händer då och då att jag kikar i läroböck­erna för att dubbelkolla grammatiken men inte alls så ofta som i Kina. Vi lär oss att språket finns överallt. Det är när man ser bortom läroböckerna och upptäcker språket i verkliga livet som det blir riktigt roligt.

Hela Aten var vårt klassrum

DIANA SoLBERG STUDERAR MARKNADSFÖRING ocH GREKISKA På BUSINESS coLLEGE oF ATHENS

” Avskilj inte elever med särskilda behov”en större del av specialpedagogiken borde rymmas inom den vanliga pedagogiken. Det var huvudbudskapet när professor claes nilholm föreläste för deltagarna i utbildningsförvaltningens bostonprojekt. som ett led i likabehandlingsarbetet ska projektet göra stockholms skolor bättre på att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den ordinarie undervisningen.

Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Högsko­lan i Jönköping. Han inledde med att beskriva olika sätt att förhålla sig till elever som behöver särskilt stöd.

– Man kan se brister och svårigheter hos en in­divid – eller konstatera att alla är olika men att det tillhör förutsättningarna för skolans arbete. Man kan se svårigheterna som knutna till individen – eller betrakta dem som kopplade till undervis­ningssituationen. Man kan skilja ut elever i speci­allösningar – eller ge stöd som inkluderar.

Grundtanken med ett inkluderande arbets­sätt är att det ska vara tillåtet att vara annorlun­da i skolan. I stället för att avskilja elever hjäl­per speciallärare till på plats i klassrummet och förser dem med till exempel tekniska hjälpme­del och specialuppgifter. Varje elev behåller då den viktiga relationen med klassläraren och so­cial närhet till klasskamraterna.

Claes Nilholm menade att utvecklingen går mot ökad organisatorisk segregering med en större andel elever i särskola eller särskild un­dervisningsgrupp.

– Den svenska skolan har en tendens att individualisera elevers problem med sina åt­gärdsprogram. Diagnoser sätts för att skolan inte lyckats med att undervisa vissa elever. Och elever som fått en diagnos visar sjunkande re­sultat, för det finns ett samspel mellan med­

FaKta/utbILDnIngsFÖrVaLtnIngens bostonprojeKt

Syftar till att utveckla och sprida ett så kallat inkluderande arbetssätt i skolan.

Skolledare, specialpedagoger och ämneslärare från åtta grundskolor och två gymnasieskolor har ingått i projektet, liksom en skolpsykolog och en kurator.

Deltagarna besökte i höstas Harvard Graduate School of Education i Boston, USA. De fick gå på föreläsningar om inkludering och träffa rektorer och speciallärare i olika verksamheter.

Deltagarna har även träffats vid ett flertal tillfällen i Stockholm (gemensam föreläsning, arbete i nätverksgrupper, studiebesök på varan-dras skolor).

I september åker en ny grupp till Boston.

undervisningsgrupper är vanliga, men att kom­munerna vill ha mer av integrerade lösningar.

Det dominerande synsättet är ”bristperspek­tivet” där man hänvisar till att problemen kom­mer ur individens egna tillkortakommanden eller hemmiljö. Någon koppling mellan vilket politiskt styre kommunen har, och hur vanligt ett inkluderande arbetssätt är, finns inte.

I pausen reflekterade Ärvingeskolans rektor Jan Eidman över vilka som egentligen gagnas av de särskilda undervisningsgrupperna.

– Att bilda sådana är lätt, men det krävs re­surser och hög kompetens för att de ska fun­gera. Och uppnår man något mer än att bara betala mer för verksamheten? Man skapar en lösning som gynnar de andra eleverna, med­an man gör eleverna i den särskilda undervis­ningsgruppen en björntjänst.

en åhörare ansåg att inkludering är lättare i lägre åldrar då en enda pedagog har hand om klassen i stället för flera olika.

En annan menade att lärare kan vara olika bra på att inkludera. Claes Nilholm höll med om att det ytterst handlar om hur läraren arbetar.

– Ofta pekas ämneslärare ut som mindre bra på inkluderande arbetssätt, men det handlar i regel om att de inte vet hur man inkluderar el­ler om hur de ser på sin profession och vad som hör till den, sa Claes Nilholm.

Någon menade att rädslan för att misslyckas som lärare gör att en del lärare förlägger pro­blemen hos eleverna.

Claes Nilholm poängterade hur viktigt det är att lärarna tar ställning på demokratisk väg till att arbeta inkluderande.

– Demokrati går före inkludering. Lärarna måste tycka att det är viktigt att inkludera elev­erna, annars kommer man ingenstans. n

ANNEBRITT ULLéN

födda svårigheter och de erfarenheter man gör, sa Claes Nilholm.

Han pekade också på en trend i hela OECD­området att jämföra och testa kunskaper. Tes­terna brukar visa att Sveriges resultat sjunker. Men då har man enbart fokus på kunskapsmå­len, menade Claes Nilholm.

– Det kan vara så att den svenska undervis­ningen lyckats med att förmedla värdegrunden, medan man inte når så högt när det gäller kun­skapsnivån. Finska skolor kanske skapar bra resultat men inte så många frimodiga elever?

Claes Nilholm frågade sig också hur hela resultatdiskursen påverkar situationen för elev­er med svårigheter. Kanske är det ”lönande” att skriva in Pelle i särskolan i stället för att behålla honom i den vanliga klassen?

En landsövergripande enkätundersökning som Claes Nilholm har gjort visar att särskilda

Fo

to

: b

jör

n t

es

ch

1312

saMtaLet ➤

Vi har stämt träff i Bloms hus i Frescati, där han efter att ha blivit vicerektor numera har sitt ar­betsrum. Från väggarna i det 170­åriga huset vakar de tidigare rektorerna liksom både ömsint

och uppfordrande över det fortsatta lärandet i vetenska­pens tjänst. Anders Gustavsson är professor i pedagogik och forskar själv om funktionshinder och specialpedago­gik. Som ordförande i Lärarutbildningsnämnden är han djupt engagerad i skolans och läraryrkets utveckling och deltar ofta i det offentliga samtalet, inte minst i samband med den nya lärarutbildning som riksdagen fastställde den 28 april i år.

Förutom de fyra nya yrkesexamina som införs, skärps också kraven på de universitet och högskolor som utbildar lärare. De som vill arrangera lärarutbildningar måste an­söka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Vidare blir utbildningsvetenskap ett nytt ämnesområde för alla.

Lärarutbildningen i Sverige har ju kritiserats hårt under flera år, bland annat för bristande forsknings-anknytning. Vissa lärosäten har till och med fått sina exa mensrättigheter indragna. Vilken är din bild av dagens lärarutbildning?

– En del av kritiken har varit oberättigad. Lärarutbildning­en har blivit ett slagträ i diskussionen om samhällets problem och om hur skolan fungerar. I nästan alla tider har det funnits en livlig diskussion om hur skolan ska se ut i förhållande till det samhälle vi vill ha. Vill man förändra samhället så har man förändrat skolan, vilket ofta har lett till en felaktig kopp­ling mellan aktuella samhällsproblem och tillståndet i skolan. Om något är på tok i samhället så ligger det nära till hands att skylla på skolan och lärarutbildningen.

– Sedan är det klart att det finns möjligheter att ta ut­bildningen ett steg vidare, vilket den nya lärarutbildningen

nu lägger grunden för. Vi bör också öka forskningsanknyt­ningen ytterligare. Det finns i dag en konstlad motsättning inom lärarutbildningen som innebär att den antingen ska vara en professionsutbildning eller en fördjupad akade­misk utbildning med forskning. För mig finns ingen sådan motsättning, förutom möjligen när det gäller viss verklig­hetsfrånvänd forskning.

– Över huvud taget är det viktigt att ytterligare föra ihop lärarutbildningen med övriga delar av universitetet, både här i Stockholm och på andra håll. Annars blir lärarutbild­ningen en isolerad ö.

– Men sammantaget tycker jag att den massiva kritiken är överdriven. Till exempel har andelen disputerade lärare ökat ganska mycket och kvaliteten på examensarbetena höjts under tiden som kritiken har förekommit.

Den 1 januari 2008 införlivades Lärarhögskolan i Stockholm med universitetet. Vad har det resulterat i?

– Jag har blivit positivt överraskad. Det finns en väldig lust runt om på universitetet att verkligen delta i lärar­utbildningen. Jag trodde att naturvetarna till exempel inte skulle vara så intresserade, men det finns ett jättestort in­tresse därifrån. De ser ju varenda dag hur bristande kun­skaper i matematik och naturvetenskap ställer till problem för studenterna och är väldigt positiva till att sprida sina kunskaper.

Har lärarutbildningen kommit närmare forskningen genom integrationen här i Stockholm?

– Det är jag rätt säker på, vilket inte betyder att vi är ända framme. Men vi har till exempel startat en ny fors­karskola som finansieras av Stockholms stad och Botkyrka kommun och som innebär att yrkesverksamma lärare kan gå forskarutbildning med sikte på licentiatavhandling. Det betyder mycket både för skolan och för lärarstudenterna.

” skolan är något annat än apple”– Med fyra yrkesexamina i stället för dagens allmänna examen ökar möjlig-heten att locka intresserade studenter, vilket kan bidra till att höja läraryrkets status. Det säger Anders Gustavsson, ordförande i Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet, apropå riksdagens beslut om ny lärarutbildning höstterminen 2011.

TExT: ToMAS BANNERHED

FoTo: ULRIcA ZwENGER

14 15

saMtaLet ➤

De ser att utbildningen inte är slut i och med examen, man kan återvända till universitetet efter några år inom yrket.

Och utbildningens innehåll? Går det att se några skillnader jämfört med när Lärarhögskolan var ett eget lärosäte?

– Utbildningen har blivit tydligare strukturerad och mer förutbestämd. Tidigare var det för många ämneskom­binationer och för stort utrymme för studenternas egna val, vilket gjorde att en del utbildade sig till arbetslöshet. Vi har också tagit ett stort steg framåt när det gäller äm­nesdidaktiken som innebär att exempelvis historia, ma­tematik och moderna språk får egna starka grenar inom lärarutbildningen. Det har talats väldigt mycket om bris­tande ämneskunskaper, men kunskapen om hur man un­dervisar har också varit för dålig. Där har vi fått till stånd en viktig förbättring.

På bara 50 år har läraren förvandlats från allvetande auktoritet till samhällets hackkyckling. Varför är lärar-yrket i kris när vi lever i ett kunskapssamhälle?

– Det är ingen tvekan om att lönerna – särskilt i rela­tion till utbildningens längd – är ett problem. Sedan har ju ämneslärarutbildningen med åren kopplats loss från uni­versitetsstudierna, vilket inte har gynnat yrkets status. När jag själv gick på gymnasiet var de flesta lärarna lektorer, det vill säga de hade disputerat i sitt huvudämne. Så ser det ju inte alls ut i dag.

– Kommunaliseringen av skolan 1991 har också haft stor betydelse. När lärarna var statligt anställda fanns det en känsla av utvaldhet inom kåren. I dag har läraren mer blivit en ”vanlig kommunalarbetare”, och för den enskil­da kommunen skulle en rejäl höjning av lärarlönerna få mycket stora ekonomiska konsekvenser. Men vi har också sett stora samhällsförändringar som gör att lärarnas upp­drag har försvårats.

Många jämför med Finland när vi talar om lärar-yrkets status?

– Där har lärarna helt klart en annan ställning. I det svenska samhället kan vi se en minskad auktoritetstro som inte har nått det finska ännu. Förr hade ju många gång­er prästen och läraren högst status i lokalsamhället, ett faktum som i dag nästan får ett löjets skimmer över sig. Numera behandlar vi alla mer lika, vilket ofta är positivt

– men det gör också att det inte är lika lätt för en ensam lärare att hålla disciplinen uppe.

– Och de höga elevresultaten i Finland behöver inte bara vara ett kvalitetsmärke. De kan också ses som ett ut­tryck för att samhället är mer auktoritetsbundet – vilket de själva säkert vill bli av med.

Hur ska läraryrket och lärarutbildningen återfå sin attraktionskraft i Sverige?

– Det är viktigt att utbildningen får en stark ställning i universitetssystemet och att den innehåller en bra mix mellan forskning och professionserfarenheter. Sedan tror jag inte att en bra lärarutbildning i sig löser de problem du har tagit upp. Det handlar också om situationen ute på skolorna, till exempel att lärarna får sociala uppdrag som de kanske inte är utbildade för.

– Generellt tror jag att karriärmöjligheterna har större betydelse än lönen för att göra yrket mer attraktivt. Ideo­logiskt sett har det varit en viktig fråga i Sverige om alla ska betraktas som ”samma sorts” lärare eller om man ska få göra skillnad i lön och status mellan exempelvis gymna­sielärare och förskollärare. Betoningen av ”generalistlära­ren” – strävan efter ett gemensamt utbildningsinnehåll och en gemensam läraridentitet – har framför allt missgynnat förskollärarna. Det som är aktuellt för gymnasiet passar helt enkelt inte in i förskolans pedagogik.

Den pedagogiske filosofen Peter Kemp brukar – i Immanuel Kants anda – lyfta fram världsmedborgaren som den stora möjligheten för vår tids skola. Hur ser du själv på skolans form och identitet i dag?

– Skolan har en oroväckande viktig uppgift genom att så stor del av människans vuxenliv bygger på att man kan tillägna sig kunskap under skoltiden. Nycklarna till många av livets dörrar formas ju redan där. Men förutom den rena kompetensgivningen har skolan en massa andra funktio­ner. Den har till exempel haft en avgörande betydelse för att forma det samhälle vi har i dag – som i hög grad byg­ger på tillit och idéer om allas lika värde. Jämför bara med Sydeuropa, där många medborgare misstror sina myndig­heter och utgår ifrån att makthavarna är korrumperade.

– Den samlade skolgången har haft stor betydelse för att skapa enhet i det svenska samhället, men nu ökar skill­naderna mellan olika grupper. Här måste skolan anstränga sig för att hålla tillbaka den utvecklingen. Skulle vi börja differentiera redan i grundskolan så kan det få konsekven­ser för hur medborgarna uppfattar demokratin. Jag tror på en skola för alla.

– Inom det forskarnätverk jag leder ser vi till exempel att dagens skola ger betydligt mindre utrymme för dem som är annorlunda. Vi har fått 70 procent fler elever med utvecklingsstörning på 20 år, vilket inte är uttryck för nå­gon faktisk förändring i populationen. Under flera årtion­den hade vi en inkluderande skola som även rymde många av dem som i dag skulle ha placerats i särskolan.

Kommer skolan att kunna behålla sitt ”kunskapsmo-nopol” i det alltmer gränslösa informationssamhället?

– Det finns säkert alternativa sätt att lära sig på, men så har det å andra sidan alltid varit. Uttrycket ”det är inte i skolan man lär sig utan i livet” har funnits väldigt länge. En hel del kommer i dag via Internet – men faktiskt inte så

mycket av det som skolan ska förmedla. Det är möjligt att framtidens undervisning kommer att vara mer baserad på tekniska hjälpmedel, men jag tror inte att så mycket mer än redskapen förändras.

– Det är faktiskt skillnad mellan det som skolan och till exempel Apple gör. Blir det en marknad av alltihop så får eleverna det svårt. Hur ska de kunna skilja mellan kommersiella köperbjudanden och en opartisk kunskaps­förmedling? Skolan är som public service, jag tror inte att den går att ersätta. Och det har inte att göra med hur många datorer man köper in utan med själva uppdraget. Min bild är att skolans sammanhållande roll betonas ännu mer i dag än för tio år sedan.

I april gick utbildningsminister Jan Björklund ut med löftet om en lärarlegitimation år 2012. Är det rätt väg att gå?

– I grunden bör det leda till att vi får bättre lärare. Den lägger till en praktisk spets, ungefär som läkarnas AT­tjänstgöring, som säkert kommer att höja kompetensen. Sedan kan man naturligtvis se satsningen i relation till vad man skulle ha kunnat få om man hade satsat på något annat, till exempel den verksamhetsförlagda delen av lä­rarutbildningen (VFU). Legitimeringen gör dessutom att studenterna måste vänta ytterligare ett år innan de verkli­gen blir lärare. Det innebär totalt sex eller sex och ett halvt års utbildning för en gymnasielärare – och det kommer kanske inte att göra lärarjobbet mer attraktivt.

Du nämnde tidigare den nya lärarutbildningen som kommer att träda i kraft nästa år. Bland annat ersätts dagens allmänna lärarexamen av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärar- examen och yrkeslärarexamen. Hur ser du på det?

– Jag tror på en större differentiering än vi har haft på senare år. Fyra examina ökar möjligheten till att få in­tresserade studenter till utbildningen, vilket kan bidra till att höja yrkets status. När det gäller yrkesexamen kontra generell examen skulle jag däremot förorda den modell som nu införs vid Stockholms universitet: att det till var­je yrkesexamen kopplas en generell, akademisk examen som leder vidare in i universitetssystemet. Alla våra ut­bildningar ska vara möjliga att bygga på till en master, vilket öppnar helt andra möjligheter för den som kanske upptäcker att hon inte vill bli lärare utan hellre använder sina kunskaper inom något annat yrke – liksom för den som tycker att det är så kul att studera att hon vill gå vidare till forskarutbildning.

– Vi bör också satsa på ämnesdidaktiska huvudområ­den för masterexamen som sedan har en direkt fortsättning på forskarnivå. Det blir en tydlig akademisk karriärväg för lärare som bör ingå i profilen för universitetets forsknings­baserade spetsutbildning för lärare.

Du har också sagt att utvecklingen av lärarutbild-ningen måste ske mer lokalt, ute i kommunerna?

– Kommunernas lokala lärarutbildare inom VFU måste knytas närmare universitetet, samtidigt som vissa av lärar­utbildarna på universitetet får en större del av sin arbetstid förlagd ute i kommunerna. Men framför allt är det viktigt att våra lärarstudenter får bra kontakt med VFU­handle­darna och att dessa kan fungera som ett slags mästare för

studenterna. Man behöver få se några goda exempel på hur man gör rent handgripligen för att klara klassrums­situationen. Om jag ska undervisa om medeltiden – hur gör jag? Hur inleder jag? Hur knyter jag ihop ämnet? Här är det till stor hjälp att ha lärt känna duktiga lärare.

– Och rent generellt skulle jag vilja driva samarbetet med kommunerna längre, inte bara när det gäller VFU utan också i fråga om skolutveckling, dubbla anställningar och skolforskning. Till hösten inleder vi nu ett samarbete med några så kallade fältskolor där det finns ett stort en­gagemang och där man kan ta emot extra många VFU­studenter. Fältskolorna ska kunna fungera som en arena för lärarnas livslånga lärande.

Du berättade tidigare om satsningen på forskarsko-lan för lärare som Stockholms stad och Botkyrka kom-mun finansierar. Finns det egentligen några empiriska belägg för att man blir bättre lärare av att forska?

– Enbart forskarerfarenhet ger inte bättre lärare. Men man blir en mycket duktigare historiker av att forska i his­toria, vilket borde leda till att vi också får bättre lärare i historia. Och i forskarrollen ingår en kritisk granskning av arbetsmetoderna, vilket också bör göra en till en lite bättre lärare. Men visst, det är minst lika viktigt att vi satsar på mer renodlad färdighets­ och professionsutbildning. Vi skulle behöva förmedla lärarerfarenheter från den prak­tiska skoldagen på ett bättre sätt.

Hon var fan-tastisk! Hon tog med sig hela klassen till Frankrike en månad varje sommar. Tänk dig det!

Hur ska elev-erna kunna skilja mellan kommersiella köperbjudanden och en opartisk kunskapsför-medling? Skolan är som public service: den går inte att ersätta.

16 17

saMtaLet ➤ VI Var DÄr ➤

Så arbetar du med webben inför valetHur kan lärare använda sig av sociala me-dier i sin undervisning? Det var temat när Medioteket i samarbete med Dn skola, ne skola och utbildningsradion bjöd in till en temakväll i april. Intresset var stort hos de cirka 200 pedagoger och andra som tog till-fället i akt att låta sig inspireras och få del av många konkreta tips.

Läraren och teveprogramledaren Lotta Jankell var presentatör för temakvällen, vars utgångs­punkt var höstens val.

– Vi vet att alla skolor kommer att arbeta med detta tema i början av nästa termin, sa Eli­sabeth Söder från Medioteket. Genom att välja ett så aktuellt ämne kan vi redan nu ge peda­gogerna handfasta förslag på hur de kan arbeta webbaserat i sin undervisning.

Dagens Nyheters medarbetare Anna Wal­lin och Christer Holger, konsult som utveck­lat DN Skola, började med att presentera DN Skolas sociala lärplattform med bland annat en skolwebb där eleverna kan skriva om valet utifrån källgranskat DN­material. Plattformen ger även elever möjlighet att delta i tematäv­lingar genom att skriva artiklar och tävla om publicering på dn.se.

– Det här är ett sätt för DN att bidra till att elever kan interagera med varandra, samtidigt som vi också medverkar till att höja kunskaps­nivån, sa Anna Wallin, projektledare på DN Skola.

Likaså bjöd Jill McCabe, produktutveck­lare på NE Skola (Nationalencyklopedins sär­skilda skolsatsning), på en rad matnyttiga tips för både pedagoger och elever.

– Både ne.se och NE Skola är så mycket mer än uppslagsverk. Här kan ni hitta ordböck­er, reportage, temapaket, läropaket, kunskaps­tester, bilder, filmer och kartor. För eleverna

finns också läxhjälpen, en bank med digitala övningar både för årskurs 7–9 och för gymna­siet, berättade Jill McCabe.

NE Skola erbjuder även digitala temapaket kring vissa ämnesområden med både fakta och pedagogiskt material.

Utbildningsradion satsar stort inför hös­tens val och har därför producerat ett antal program som ska kunna tjäna som fördjup­ning och diskussionsunderlag. Några av pro­grammen som presenterades var Skolfront, Välkommen nästan allihopa, Kära medbor­gare, Valturnén, Personligt val och Vem be­stämmer?.

– Vårt syfte med programmen är att få elev­erna engagerade; att de ska reagera och dis­kutera utifrån våra program som utgår från värdegrundsfrågor som demokrati och rasism, berättade Christina Friberg, programansvarig på UR.

ur presenterade också sitt breda utbud av ra­dio­ och webbmaterial, även det med fokus på demokratifrågor och valet 2010. Maria Nord­mark ansvarar för valwebben och berättade om UR:s satsning ur.se/valet och om valbloggen där det bland annat går att skapa sitt eget parti. Här finns också lärarhandledningar som stöd när man till exempel vill få i gång diskussio­ner i klassrummet utifrån program som finns på UR Play.

Sedan var det dags för lite evidensbaserad kunskap, men då hade klockan redan passerat den utsatta sluttiden för temakvällen. Därför fick Martin Tallvid, lärare och också forskare på Centrum för utbildningsvetenskap och lä­rarforskning vid Göteborgs universitet, i snabbt tempo berätta om erfarenheterna från Falken­bergsprojektet ”En­till­en”, som han följt un­der tre år.

– Efter två år med egna bärbara datorer i undervisningen tycker nästan samtliga elever att det är roligare att lära sig. Däremot kan man inte säkert veta att just det leder till förbättrade skolresultat. Men ett är säkert: ska eleverna få chansen att utnyttja social medier i undervis­ningen bygger det självfallet på att det finns tillgängliga datorer.

– att behöva boka en datorsal, med förhopp­ning om att 30 elever ska få tillgång till 30 fungerande datorer, har ofta varit att hoppas på för mycket. I bästa fall fungerar 20–25 da­torer. Erfarenheterna från Falkenberg med bärbara datorer har varit övervägande posi­tiva. Farhågor om porrsurfande, förstörelse med mera visade sig vara helt obefogade, sa Marin Tallvid.

– Eleverna är stolta och glada för sina dato­rer, och de används till skolarbete. Skoldagen tar inte slut för att de kommer hem, där fortsät­ter de många skolarbetena och diskussionerna med skolkamrater.

Även resultaten bland lärarna var överras­kande positiva. Bland annat uttryckte 57 pro­cent att de samarbetade mer med andra lärare än tidigare. 90 procent svarade att deras arbete underlättats av att eleverna fått egna bärbara datorer.

Om detta hade de flesta säkerligen velat höra ännu mera. Men som Elisabeth Söder från Medioteket framhöll finns det all anledning att inbjuda till fler temakvällar kring sociala me­dier i skolan. n

AGNETA BERGHAMRE HEINS

all personal och alla elever i stockholms kommunala skolor har tillgång till ett

flertal databaser, bland annat ne, via stockholm skolwebb och Fronter.

Kultursociologen Mats Trondman efterlyste i en in-tervju i LÄRA Stockholm (1/2009) något liknande. Han menade att ingen skulle komma på tanken att lägga upp ishockeyträningen som en serie föreläsningar helt utan praktisk tillämpning.

– Och det är just därför som VFU:n och de lokala lärar­utbildarna är så oerhört viktiga. Där kan man som student verkligen få möjlighet att upptäcka de här hur­gör­man­situationerna. Sedan kommer vi också att bygga in en ny kurs som ska heta något i stil med Retorik och framträ­dande och syftar till man ska få pröva ”performancedelen” av läraruppdraget. Detta att kunna inta klassrummet är en underskattad del inom utbildningen.

Här tangerar lärarrollen kanske rent av skådespela-rens? Det räcker ju inte att kunna sina repliker utantill.

– Vi är faktiskt lite lockade av tanken att inleda ett samarbete med Dramatiska institutet eller Teaterhögsko­lan. Kanske skulle de kunna hjälpa oss med den typen av kurs. När man kommer ut i klasserna de första dagarna på höstterminen kan man vara hjälpt av att ha fått inblick i hur skådespelarna arbetar.

Du skrev i ett av lärarutbildningens nyhetsbrev att din egen favoritlärare, som du hade i franska på hög-stadiet, har påverkat hela ditt liv. Vilka egenskaper hade hon egentligen?

– Hon var fantastisk! Hon tog med sig hela klassen till Frankrike en månad varje sommar. Tänk dig det! I mitt fall ledde det till att jag vistades minst lika mycket i hennes familj som i min egen. Hon betydde helt enkelt otroligt mycket för mig. Mina föräldrar hade ingen högre utbildning och ingen erfarenhet av hur man gör i det livet, så utan franskan och min fransklärare hade jag antagligen valt en helt annan livsbana.

– Sedan var hon också en fantastisk pedagog. Hon skulle aldrig ha satt sina elever att jobba ensamma utan var verkligen närvarande. Och hon var stenhård när det kom till glosor och grammatik, samtidigt som mycket också handlade om att skapa motivation. Redan i början av åttan kom hon och sa: ”Finessen med att vi ska lära oss de här imperativformerna är att vi ska gå och handla i Frankrike till sommaren.” Vilken grej det blev! Vi job­bade som sjutton.

Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag?– Delvis är det kanske forskningens fel, men det

förs faktiskt ingen riktigt bra diskussion om det här. Du såg hur populär Stavros Louca blev i ”Klass 9A”. Det är som om vi går och längtar efter att få se ett konkret exempel.

– För mig är nog ändå ämneskunskaperna grundläg­gande. Det är jättejobbigt med en lärare som inte kan sina ämnen. Vi brukar ibland skämtsamt säga: ”Genom att för­siktigt fråga ut eleverna så lär sig lärarna kursböckerna efter ett tag.” Men det behövs också en bredd i kunska­perna, till exempel att man inte bara behärskar franskan utan kan mycket om fransk kultur, litteratur och filosofi. Det har hjälpt mig jättemycket i livet att min fransklärare introducerade existentialismen redan i åttan och nian. Vi läste Sartre och hon satte hans verk i relation till vad som hände i samhället.

– Sedan måste en bra lärare också ha ett engagemang som innebär att man är genuint intresserad av hur det är att vara exempelvis tio år i dag. Det räcker inte att älska barn i största allmänhet. Man måste verkligen vilja förstå och sätta sig in i sina elevers perspektiv, ha det här riktiga intresset för hur det är att växa upp i dag.

– Ibland säger man att det viktiga är att eleven blir sedd, men det avgörande är ju hur man blir sedd och förstådd. Vi är många som minns specifika ögonblick i skolan när någon lärare fick en glimt av oss. Kanske hade man länge känt sig missförstådd – och så plötsligt var det någon som förstod vad man menade. En enda sådan händelse kan bära i flera år!

Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svens-ka skola?

– Att hålla en hög kunskapsnivå är viktigt, men skolan har också ett socialt omsorgsuppdrag. Den måste erbjuda en dräglig arbetsmiljö där man bemöts med respekt och känner att man kan lita på varandra. Sedan ligger det en enorm utmaning i vårt relativt nya mångfaldssamhälle. Jag är väldigt glad över att Sverige är så mångfaldigt! Det hade varit mycket tråkigare att växa upp och leva i vår tid om vi inte hade haft ett samhälle som förändras – men det ställer också enormt stora krav på att vi verkligen försöker förstå dem som förefaller omöjliga att förstå, till exempel på grund av religion, etnisk bakgrund eller språk.

– Jag är övertygad om att om skolan kan bidra till att vi håller ihop det mångkulturella samhället så kommer våra barn och barnbarn att få ett bra land att leva i. n

Legitimationen lägger till en praktisk spets, ungefär som läkarnas AT-tjänstgöring, som säkert kommer att höja kompetensen.

illu

st

ra

tio

n:

ha

ns

vo

n c

or

sw

an

t

18 19

tHe stocKHoLM suMMIt 2010 ➤

” Lyft medarbetarna högre än alla visioner”Vad har skola och cricket gemensamt? Måste lärarna verkligen få bestämma själva hur de ska undervisa? Dessa och många andra frågor ventilerades under skolkonferensen Stockholm Summit, där ett 30-tal framstående föreläsare delade med sig av nya tankegångar och forskningsrön inom utbildning och ledarskap. Vi bevakade några av de mest intressanta.

Viktigt låta medarbetarna misslyckas Framgångsfaktorerna när det gäller ledarskap är desamma inom sport, affärsliv och utbild­ning. Det konstaterar Andy Hargreaves, profes­sor vid Boston College, USA, efter att ha stu­derat 18 organisationer som lyckats överträffa alla förväntningar.

Det första exemplet gällde Australiens crick­etlandslag. Ledarna behöll spelare och lagkapten även i motgång. Utanför banan samarbetade de med Indiens cricketorganisation som ville ha en motståndare värd namnet. Cricket Australias led­ning arbetade även målmedvetet med att sprida intresset för cricket till nya grupper i samhället.

Nästa exempel var Grange School i Stor­britannien, vars elever levde i ett område med social misär. Den negativa utvecklingen vändes genom att skolan anpassade undervisningen till eleverna i stället för tvärtom. Skolan har nått mycket goda resultat och vunnit nationella täv­lingar genom ett Visual arts college som man skapade för att ta tillvara just vad eleverna hade fallenhet för. Trots rädsla och misslyckanden tog skolledningen tag i problemen. Hur man hanterar motgångar är helt avgörande, menade Andy Hargreaves.

Företaget Shoebuy.com har valt att växa långsamt för att hela tiden ha kontroll över verksamheten. Man uppmuntrar de anställdas kreativitet och testar ständigt nya idéer. Det är tillåtet att misslyckas, kanske rentav en förut­sättning för innovativa idéer.

– En kultur präglad av rädsla möjliggör inte risktagning och kreativitet, sa Andy Hargreaves.

Han avslutade sin föreläsning men uppma­ningen: Se bakåt, se omkring dig och se framåt. Skapa en stabil grund, se möjligheter i mot­ståndet, ge tid till återhämtning, samla din or­ganisation, lyft dina medarbetare mot ett mål som ligger högre än alla visioner. n

Lektor Karanam Pushpanadham, University of Baroda, Indien, talade om Indiens skolledarskap tillsammans med Priyadarshini Kelkar och Alok Sinha, rektorer på privatskolor i Baroda.

Karanam Pushpanadham beskrev influ­ensen av filosofiska och religiösa lärsystem (bland annat Gandhi och Buddha) som en bas för skolsystemet. Andelen analfabeter är hög, det råder stora skillnader mellan klasser och kön och stora variationer när det gäller religio­ner, språk och kultur. Men det är också ett land med skolplikt.

Förutsättningarna för elever i privata och all­männa skolor skiljer sig kraftigt åt. Men stora för­ändringar är på gång inom utbildningsområdet, bland annat utveckling av skolans ledarskap.

– Våra behov liknar skolors i andra länder och vi står inför samma utmaningar i form av globalisering och snabba förändringar. Vi kan lära av varandra.

De båda rektorerna berättade att det satsas på språk, matematik, teambuilding, konst och vetenskap.

– En stor del av vår utbildning sker utom­hus, det är där de bästa idéerna kommer fram, sa Priyadarshini Kelkar, vars skola har 1 600 elever och 70 lärare. Lärarna fortbildas kon­tinuerligt och skolan har flera internationella samarbeten.

På en fråga om stress och ohälsa demon­strerades den form av meditation som inleder skoldagen. n

Ben Levin, professor vid University of Toron­to, Kanada, höll ett seminarium om att arbeta utifrån forskningsbaserade resultat om läran­de. Han bad åhörarna fundera över om lärare verkligen måste få bestämma själva hur de ska undervisa, om sättet att undervisa behöver an­passas till den specifika skolan, om forskning som sådan egentligen är för teoretisk …

Forskningen har generellt stärkt sin ställning i samhället, menade Ben Levin.

– Vi är intresserade av forskningsresultat som säger vad som är bra att äta och vad som hän­der med klimatet. Förr kunde forskning ses som rena sömnpillret.

När det på 1960­talet kom forskningsresul­tat som sa att rökning var skadlig dröjde det ända till början av 80­talet innan detta togs på

allvar – inte för att det kom starkare bevis för att rökning ledde till ohälsa, utan för att några jobbade mycket hårt för att förändra lagstift­ningen. Eftersom fördröjningen mellan forsk­ningsbevis och handling är så stor menar Ben Levin att det behövs personer som har just den rollen. Och det är inte ministrar man ska för­söka påverka, utan dem som ministern vill ska rösta på honom eller henne.

Alla lärare ska inte behöva undervisa på exakt samma sätt, men de bör kunna ledas av empiriska bevis. Frihet är inte detsamma som avsaknad av strukturer, men kunskap ger lärare större frihet.

– Även om kirurger använder checklistor i sitt arbete krävs ändå kreativitet eftersom alla patienter är olika. n

David Hopkins, professor emeritus vid Univer­sity of London, talade om ”system leaders” – ledare som kan axla systemövergripande roller och som nästan är lika angelägna om att för­bättra andra skolor som sina egna.

– De är nödvändiga som katalysatorer för hållbara systemreformer inom utbildningsom­rådet, menade David Hopkins.

Han talade vidare om vikten av att balan­sera utbildningsreformer mellan nationella föreskrifter och professionalism, liksom att utveckla systemledarskap som formar personlig inlärning, professionellt lärande,

ansvarsskyldighet och nätverkande till ett sammanhang.

Studier visar flera gemensamma nämnare hos skolor som vänt utvecklingen och blivit framgångsrika, bland annat att ledningen or­ganiserar förändringen och skapar klarhet och kontinuitet, men också internt ansvarstagande.

David Hopkins menade också att det är vik­tigt med samarbete mellan politiska partier för att uppnå en hållbar effekt. En effekt av sys­temledarskap är när lågpresterande skolor sam­arbetar med högpresterande och ges verktyg för utveckling. n

Andreas Schleicher, utbildningsansvarig vid OECD, visade siffror på att fler länder satsar offentliga medel på utbildning eftersom det lönar sig för landet. Bäst går det för länder som försöker minska påverkan av social bak­grund i stället för att, som till exempel Frank­rike och Tyskland, nivåindela skolsystemet i socioekonomiska fack som eleverna får svårt att ta sig ur.

– Dagens utbildning måste förbereda för jobb som ännu inte uppfunnits och för pro­blem vi ännu inte vet att vi kan få, sa Andreas Schleicher.

Han visade också på sambandet mellan hur bra man presterar i skolan som 15­åring och san­nolikheten att man senare börjar på universitetet. Hans slutsats var att det är mycket svårt att ändra utvecklingen hos elever som hunnit bli 15 år.

Hur ska man då fördela utbildningsansla­gen? Man kan satsa på högre löner till lärare, många lärartimmar, lärartid till planering och samarbete, men välja att ”betala” för det med stora klasser – som till exempel i Korea. Eller så gör man som Luxemburg och satsar på små klasser men mindre av de andra faktorerna. Sverige intar i sammanhanget ett mellanläge.

En delegat undrade varför OECD lägger så mycket energi på att uppnå höga skolresultat. Ska vi ständigt jaga ekonomisk tillväxt? Är det inte dags att slå in på en ny väg? Andreas Schleicher höll med om att vi behöver hitta nya vägar i stället för att ständigt producera mera. Men för att göra detta behövs bättre kunskaper.

– De som inte lyckas i skolan får betala ett högt pris. Och exemplet Finland visar att alla kan lyckas, sa Andreas Schleicher. n

TExTER: LENITA ENGSTRÖM, MoNIKA SIDéN, ANNEBRITT ULLéN

FaKta/tHe stocKHoLM suMMIt 2010

Stockholm Summit ägde rum den 17–19 maj och arrangerades av Stockholms stad, Före ningen Sveriges skolchefer, Skolverket och The International School connection (ISc).

Konferensen samlade omkring 190 besökare, de flesta skolledare på toppnivå från olika delar av världen.

Stockholm Summit arrangerades första gången 2008. Det tredje och sista toppmötet äger rum i maj 2012.

Sammanhållen skola ger resultat

Kunskap ger lärarna större frihet

Stor variation i indiens skolor

Systemledaren tar ansvar för andra

Det bjöds många tillfällen till diskussioner under den andra upplagan av den internationella skolkonferensen Stockholm Summit som arrangerades på Hilton Slussen Hotel i maj.

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

20 21

Världen enligt gapminder Claes Johansson från stiftelsen Gap­minder, med den numera välkända webbplatsen med samma namn, visade hur välståndet har utvecklats i olika län­der. Till grund för den visuella historie­beskrivningen ligger mått som medel­livslängd och antalet födda barn per kvinna. År 1950 kunde världen delas upp i två grupper: i­länder och u­länder. I dag finns snarare länder på alla nivå­er av välstånd, vilket gör att begreppet u­länder inte är lika relevant längre.

Claes Johansson påminde om Gap­minders specialanpassade lärarmaterial som är användbart i undervisningen på gymnasienivå. En nyhet på sajten är Dollar Street som illustrerar hur man bor på de platser i världen där man inte har mer än ett par dollar per dag att leva på och hur standarden gradvis förändras där man har lite mer, och lite mer …

– Gapminder är till för att skapa bättre förståelse, vilket är en förutsättning för att inte minst ungdomar och elever ska kunna ta ansvar, sa Claes Johansson. n

tHe stocKHoLM suMMIt 2010 ➤

som Pisa och Timss, där man testar läsning, matematik och naturkunskap – sådant som kan läras in utan någon som helst teknik, med en penna och en bok. Alla andra länder kan alltså vara med och tävla där. Satsa i stället resurser­na på att utveckla de egna unika styrkorna!

– Dagens utbildning måste befria kreativiteten. En professor i Boston sa: ”Om du ska till Sve­rige, säg då åt dem att inte hålla på med de här dumma testerna. Man kanske vinner något på kort sikt, att man kan säga att man är bättre än Tyskland eller Finland, men på lång sikt förlorar man faktiskt konkurrensfördelen.”

Yong Zhaos ”styrkestyrda” utbildnings­modell gäller också individerna. Eleverna själva. Han menar att det är ett misstag att som pedagog säga till en elev: ”Börja inte med skri­vandet förrän du har klarat det här!”.

– Alla föräldrar borde hjälpa sina barn att komma underfund med vad de gillar att göra och är bra på och sedan utveckla det.

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

Han vill se en digital revolution

– Den digitala revolutionen har inte påverkat den traditionella utbildningen i den omfattning som den borde, säger Yong Zhao. Eleverna har tillgång till en massa teknik men tvingas att ”stänga sig själva” när de kommer till skolan.

– Det handlar om hur man når eleverna. Och man borde verkligen tillåta dem att använda sina mobiltelefoner på skoltid. Facebook, Twit­ter, att lyssna på musik, se på teve … allt detta kan användas för vilken inlärning som helst.

– De kan spela engelska ordspel online, hem­ma eller på bussen. Så hårdvaran är egentligen inget problem. Problemet är att tekniken inte används fullt ut i skolan. Vi tror fortfarande att elektroniken och datorerna ska kontrolleras av lärarna. Det krävs en revolution!

Han talar om en skola med olika digitalt ut­rustade ”klubbar”, eller studior, där eleverna får pröva sina intressen.

– I stället för att bara sitta och läsa en Sha­kespearepjäs kan man agera ut den och göra en tevepjäs av alltsammans. Då inkluderar man läsandet av litteraturen, manusbearbetningen, organiserandet av inspelningen, musiken … Med den digitala tekniken är det lättare och billigare att genomföra sådant.

– Och tekniken kan verkligheten hjäl­pa till att individanpassa inlärningen. Om eleven vill lära sig arabiska, eller japanska, och skolan inte har den möjligheten, så kan undervisningen ske online med en lärare nå­gon annanstans.

– Det globala klassrummet finns redan, sä­ger Yong Zhao snabbt. Jag har till exempel själv utvecklat ett kinesiskt språkspel som har tusen­tals spelare i fyrtio länder, med elever som lär sig mandarin tillsammans.

Yong Zhao är otroligt entusiastisk och några invändningar, som att Nätet i dag är en arena för kommersiella snarare än pedagogiska bud­skap, hinns liksom inte med. Och solen glittrar ännu några timmar över Strömmen. n

PoNTUS DAHLMAN

Professor Yong Zhao förordar en ”styrkestyrd utbildning” och vänder sig mot dagens test- och rankningskultur. ”Försök inte tävla med andra länder i allt! Strunta i kunskapsmätningar som Pisa och Timss och satsa i stället på att utveckla de egna styrkorna.”

– Hur länge är det ljust här på kvällen? till klockan tio? otroligt! Den kinesisk-amerikanske forskaren yong Zhao har landat i stan. Han är ett av de största affischnamnen på årets stock-holm summit, den internationella skol-konferensen som samlat 190 delegater för föreläsningar och diskussioner om de se-naste trenderna och forskningsrönen inom utbildningsvärlden.

Yong Zhao bär kostym och slips men har knap­past något till övers för uniformitet. Snarare vill han grunda i det yviga och oberäkneliga. Det som kan blänka till om det får verka gräns­löst och fritt. Som solglittret över Strömmen.

– Jag tror att många har missuppfattat vad globaliseringen egentligen handlar om. Man ser bara konsekvenserna av den och säger att ”jaha, det handlar om att jobb exporteras till utvecklingsländerna, om en kommersialisering och förstörelse av den lokala kulturen”.

– Men kärnan i globaliseringen är något an­nat och egentligen mycket enkelt: the death of distance. Geografiska och politiska avstånd, som förut skilt människor åt, tycks inte längre betyda så mycket. Och du kan bara tänka dig vad det innebär när avståndet dör!

Yong Zhaos beskrivning av världsutveck­lingen känns visserligen bekant: totalitära kol­lapser har öppnat gränserna till det som varit stängt. Och så den digitala tekniken, som i ett slag har förändrat kommunikationen över na­tionsgränserna på ett sätt som knappast någon kunnat föreställa sig. Men när det kommer till globaliseringens konsekvenser för det pedago­giska arbetet är han närmast en glödande digi­tal radikal.

till vardags är Yong Zhao professor vid Michi­gan State University, USA, där han forskar och undervisar med intresseområden som ”datoras­sisterat lärande” och ”pedagogens implemen­tering av teknologin”.

– När dagens barn växer upp bor de kan­ske kvar i landet där de föddes, men deras liv kommer direkt att påverkas av människor som arbetar någon annanstans. Även om de stannar i Stockholm kan de jobba i ett team baserat i London eller var som helst.

– Och redan i dag, när utvecklingsländerna konkurrerar globalt med sin arbetskraft, kan arbetsgivarna säga: varför ska jag anställa dyrt när jag kan anställa billigt? Så utmaningen för den som vill få jobb är att ha något speciellt att erbjuda. Det är det som är nyckeln.

För att åstadkomma detta, och säkra att eleverna ska få jobb i framtiden, bör man på ett övergripande plan, enligt Zhao, arbeta efter en ”styrkestyrd utbildning”. En modell där man på ett i det närmaste antropologiskt sätt vaskar fram det som landet och regionen är bra på och sedan utgår från och förädlar det. I Sverige till exempel design och teknologi.

– Och när det kommer till skolan på ett lo­kalt plan: vilka är styrkorna i samhället där sko­lan ligger, vad är det ni har där som är unikt? Utgå från det!

Han drar en parallell till hur turistindustrin arbetar.

– I ett globalt perspektiv kan det som ver­kar vardagligt och bekant i din stad vara unikt någon annanstans. Alla länder borde undersöka sina kulturella styrkor, sina filosofiska styrkor, natur­ och miljöstyrkor.

En global varu­ och arbetsmarknad gör att också småstadens eller det lilla landets specia­litet kan bli en pedagogisk huvudsak, menar alltså Zhao. Hans lokalinriktade perspektiv vänder sig därmed mot test­ och ranknings­kulturen i utbildningsvärlden av i dag.

– Försök inte tävla med andra länder i allt! Det är ett stort misstag att försöka bli nummer ett i de internationella kunskapsmätningarna,

– Det är det enda sättet att få eleverna att satsa allt som krävs för att de verkligen ska lära sig något: att de är passionerade. Det är något fel med utbildningssystemet när det finns män­niskor som fyllt trettio och fortfarande inte vet vad de vill göra.

Yong Zhao slår fingerknogen två gånger i bordet.

– Eleverna måste förstå att om deras talang inte är användbar i det här landet, så kan den vara väldigt värdefull någon annanstans. Det jag säger låter kanske rörigt och kaotiskt. Men ur ett disciplinerat klassrum kommer ingen kreativitet.

Zhao har alltså arbetat sig fram till en ab­solut alternativ utbildningsmodell. Fast hur ska allt det här kunna realiseras? Hur ska eleverna få syn på sina talanger och samti­digt ta till sig den där språkliga, matematiska och övriga baskunskapen som han förstås inte vill skippa? Med budgeten, och lärar­orken, i behåll?

22 23

LÄs- ocH sKrIVutVecKLIng ➤

Olika världar i samma språksatsningHerrängens skola och slättgårdsskolan ligger på var sin sida om e4 i södra stock-holm. Den ena skolan är fylld av elever från helsvenska hem och den andra med elever som till övervägande delen har ett annat modersmål än svenska. nu deltar de i sam-ma språkutvecklingsprojekt.

Herrängens skola och Slättgårdsskolan har lika många likheter som olikheter. De ligger båda i Söderort, nära vatten och har nästan lika många elever. Herrängens skola ligger i ett villaom­råde där de flesta har svenska som modersmål. Förflyttar man sig cirka tre kilometer till andra sidan E4 finner man Slättgårdsskolan omgiven av varierande bebyggelse. Där har 70 procent av eleverna något av de 24 andra modersmål än svenska som finns på skolan.

De bägge skolorna har deltagit i samma läs­ och skrivutvecklingsprojekt och precis börjat genomföra sina språksatsningar.

– Vi är på många sätt olika men ändå så lika. Och vi strävar mot samma mål, säger Christina Falgén, lärare och språkutvecklare på Herräng­ens skola.

Hon har tillsammans med sina kolleger Chris­tina Forslin och Mary Syberg Hall på Slättgårds­skolan deltagit i ett projekt som Nationellt cen­trum för språk­, läs­ och skrivutveckling (NCS) på Skolverket står bakom. Handledare för de deltagande Stockholmsskolorna är utvecklings­lärare Toura Hägnesten på utbildningsförvalt­ningen och arbetet fortsätter nu inom grund­skoleavdelningens språkprojekt.

– NCS­projektet har höjt kompetensen hos språkutvecklarna och satt i gång processer där

man har lyft språket på ett sätt som kommer eleverna till del, säger hon och berättar att led­orden i utvecklingsarbetet är anpassning, elev­nära texter och rörlighet i text.

Den första delen i språkutvecklarnas arbete handlade om att gå igenom skolinspektörsrap­porter, nationella prov, läsutvecklingsscheman (LUS) och andra utvärderingar. Därefter ana­lyserade och värderade de förutsättningar och behov för att komma fram till vad eleverna be­höver utveckla. Under våren inleddes arbetet med att genomföra utvecklingsåtgärderna, en satsning som ingår i skolornas ordinarie verk­samhet.

– Språkutvecklarna har tagit till sig aktuell forskning och kopplat den till sin egen sko­la för att arbeta praktiskt med språkutveck­

lingen. Allt för att förbättra måluppfyllelsen. Skolorna har olika förutsättningar och åldrar och driver också frågan på olika sätt, berättar Toura Hägnesten.

Herrängens skola ligger i Älvsjö och har cirka 450 elever i årskurs F–5. Elevernas resul­tat på de nationella proven och i LUS ligger en bra bit över genomsnittet i staden, men trots det fann Christina Falgén områden att utveckla.

– När vi tittade på den nya kursplanen för årskurs 3 upptäckte vi att vi måste läsa, skriva och diskutera olika typer av texter och genrer mycket mer än vi har gjort tidigare. Eleverna ska förstå skillnaden mellan berättande, beskri­vande och instruerande texter, säger hon.

Följdriktigt är inriktningen för Herrängens skolas utvecklingsarbete att arbeta med olika genrer.

”Vi anpassar undervisningen till individen mycket mer än tidi-gare och möter eleverna på deras nivåer”, säger Christina Forslin på Slättgårdsskolan, här tillsammans med (till vänster) Christina Falgén, Herrängens skola, och Mary Syberg Hall, Slättgårdsskolan.

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

LÄs- ocH sKrIVutVecKLIng ➤

– Vi introducerar olika texttyper redan i för­skoleklasserna. Eleverna får öva sig i att skriva återgivande, berättande, beskrivande, instrue­rande och diskuterande.

– Det här är ett alldeles nytt sätt för oss att arbeta på, men det är samtidigt nödvändigt för den pedagogiska utvecklingen utifrån de nya målen för årskurs 3.

På Slättgårdsskolan, en F–9­skola i Skär­holmen med cirka 400 elever, har man börjat i en annan ände.

– Vi har många elever med annan bakgrund än svensk och det påverkar läsförståelsen. Vårt utvecklingsarbete handlar om hur viktigt det är att arbeta med förförståelse i alla ämnen. Dess­utom måste vi anpassa undervisningen till indi­viden mycket mer än vi har gjort tidigare och möta eleverna på deras nivåer, säger Christina Forslin.

I analysen fann man att pedagogerna behö­ver arbeta strukturerat och konkret med språket redan från förskoleklasserna för att öka förför­ståelsen. Att läsa och tala om skönlitteratur blir det första steget.

– Vi har börjat med läsgrupper för årskurs 1 och efter sommaren sätter vi i gång med inten­sivperioder på fyra veckor i läsning med två­orna och treorna, säger Mary Syberg Hall.

Grupperna består av 3–7 elever och är sam­mansatta med hänsyn till deras läsutveckling. För att få det hela att fungera smidigt är många pedagoger delaktiga i de olika läsgrupperna.

– Vissa av våra elever får mindre hjälp hem­ifrån och i en del fall talar föräldrarna inte så bra svenska. De kommer från andra kulturer och har andra referenser. Förförståelse är A och O för alla ämnen och det är där vi måste jobba, säger Christina Forslin.

I och med NCS­projektet har lärarna nu ett nätverk med andra lärare som arbetar med

språkutveckling på sina skolor. Den forskning de tagit del av under projekttiden använder de i sina utvecklingsarbeten.

– Projektet har gett väldigt mycket och ut­vecklat mig som lärare, säger Christina Falgén och kollegerna från Slättgårdsskolan nickar in­stämmande.

– Vi har fortsatt kontakt inom nätverket och ger och får respons på varandras arbete. Nästa steg kan vara att arbeta med genrer och då har vi hjälp av Herrängens projekt. Det är också väldigt bra att Toura Hägnesten fortsätter som handledare när vi nu genomför och utvärderar våra projekt, säger Mary Syberg Hall.

Båda skolorna anordnar studiecirklar för lära­re och för språkutvecklingsgrupperna till hösten. Då läser man bland annat ”Stärk språket stärk lä­randet” av Pauline Gibbons, som innehåller red­skap för hur man kan arbeta med språket.

De tre lärarna poängterar att språkutveck­lingen pågår överallt på skolan.

– Hela skolan är involverad, alla årskurser och även fritis. Vi har språkutveckling hela da­gen, säger Christina Falgén.

I februari fick de tillfälle att berätta om sina projekt för skolledare och pedagoger från hela landet.

– Vi fick ett mycket positivt bemötande och många tyckte att vi hade kommit långt. Stock­holms stad ligger över lag långt fram när det gäller läs­ och språksatsningar, säger Christina Falgén, som liksom sina kolleger på Slättgårds­skolan ägnat många kvällar och helger åt pro­jektarbetet.

– Men det har det varit värt! n

MoNIKA SIDéN

Dokumenten om språkutvecklingsprojek-ten på herrängens skola och slättgårds-

skolan finns på www.pedagogstockholm.se. Där hittar du även en film från konferensdagen i februari.

24 25

en Dag på jobbet ➤

För den goda matens skull

Kockmössa på huvudet, oklanderligt vit uniform och den rena handduken elegant hängande i skärpet. Klockan är halv sju måndag morgon och Teresa Holm är redan på plats. Hon har varit uppe sedan

kvart över fem, druckit kaffe som hennes man har kokat och kört bil i en halvtimme från Sollentuna.

Restaurangen ligger i Spånga gymnasium och här lagas varje vardag 1 700 portioner mat till nöjda elever och lärare. Att så är fallet visar skolans egen utvärdering: 96 procent av eleverna väljer att äta sin lunch på skolrestaurangen.

– Det känns som ett bra betyg, säger Teresa Holm som annars tycker att det är tråkigt att människor i allmänhet pratar så illa om skolmaten.

Själv sitter hon med i utbildningsförvaltningens ny­startade utvecklingsgrupp där husmödrar från flera Stock­holmsskolor hjälper till med tips och idéer om hur skol­maten kan förbättras.

– Vi jobbar för bättre standard på maten i alla skolor. Det är viktigt att hjälpa varandra och inte konkurrera, så att vi lyfter också de skolor som har det sämre.

Ungefär en gång i månaden träffas gruppen som då och då också gör studiebesök i andra skolrestauranger. Utvecklingsgruppen är ett led i utbildningsförvaltningens satsning på skolmaten. Nästa år träder den nya skollagen i kraft. I dag säger lagen att alla elever i grundskolan ska erbjudas kostnadsfri skollunch, men den nya lagen kom­mer också att betona skolmatens näringsinnehåll.

Utbildningsförvaltningen vill vara väl förberedd när lagen träder i kraft och har därför också anställt två kost­chefer som ska hjälpa till att höja nivån och kompetensen ute på skolorna.

– All kökspersonal ska få utbildning i näringslära, eko­logi och matsedelns planering. I projektet ingår också ett samarbete med Karolinska institutet, Folkhälsoinstitutet och Sveriges Kommuner och landsting (SKL), berät­tar Teresa Holm.

– Det är ett bra sätt att höja statusen och visa att vi alla sätter värde både på skol­maten och på personalen som arbetar här, säger hon och konstaterar samtidigt att mycket redan har hänt på området.

– För tjugo år sedan beslutades det centralt vilken mat som skulle serveras i alla skolor. I dag får vi bestämma själva och blir också tillfrågade som experter.

Från kylskåpet hämtar hon ost, skinka, juice och por­tionsyoghurt. Kaffeautomaten laddas och en jättelik gryta på golvet fylls med vatten som kokas för te och så små­ningom ris. På stora brickor lägger hon prydligt upp den färdigskurna osten och skinkan och plockar fram bröd, salladsblad och paprika.

Det är frukost för en billig penning till elever som kan­ske inte har ro eller möjlighet att äta hemma. För dagen dukas det också frukost till några lärare. De äldre eleverna på grundskolan har hemstudiedag på förmiddagen när lä­rarna planerar.

så här tidigt på morgonen finns förutom Teresa Holm bara kollegan Ingmarie Sköld Gevert i köket. Hon står på en avskild plats med egen spis och förbereder dagens lunch för det trettiotal elever som är laktos­ eller gluten­intoleranta. Några få är också veganer.

Numera är skolmaten en del av den pedagogiska verksamheten i Stockholms stad. En ny utvecklingsgrupp ska höja standarden på maten ytterligare och all kökspersonal utbildas i näringslära, ekologi och matsedelsplanering. Vi följde husmor Teresa Holm under en dag på Skolrestaurang Grytan.

TExT: INGELA ÖSGåRD

FoTo: RoBERT BLoMBÄcK

26 27

en Dag på jobbet ➤

I korridoren utanför klassdörrarna står förväntansfulla elever och prick halv elva öppnas dörrarna. Försiktiga flickor tar lagom stora portioner, medan en och annan kille öser tall­riken full.

– Visst händer det att pojkarna tar mer än de orkar, men med tanke på hur många portioner vi serverar är svinnet väldigt litet, kommenterar Teresa Holm.

Maten finns att ta på tre olika ställen, så köerna växer sig aldrig olidligt långa. Personalen håller koll och fyl­ler på där maten tar slut. Det gäller att ha framförhåll­ning. Men det är lite svårt just i dag, när några hundra elever har halv hemstudiedag och egentligen inte förvän­tas dyka upp till lunch. Dessutom kommer cirka trettio franska elever på utbytesbesök i skolan. För säkerhets skull tar Teresa Holm fram frysta panerade kycklingar och värmer på.

Innan joureleverna som ska hjälpa till ute i matsalen kommit går hon också runt och torkar borden.

– Skriv att vi har den bästa skolmaten, säger några kil­lar och klappar om henne.

En av tjejerna som flockas runt grönsaksbuffén meddelar att hon är stolt över att Teresa Holm är med i tidningen.

Under några intensiva timmar serveras mat till nära 1 000 elever. Så småningom glesnar det vid borden och klockan kvart över ett, sedan några eftersläntrare blivit ser­

08.37 brännande heta kycklingfiléer skärs i min-dre bitar. Teresa Holm får hjälp av Meral Tirpan.

07.09 Currysåsen kan förberedas tidigt. 80 liter mjölk försvin-ner raskt ner i 300-litersgrytan och får sjuda med resten av ingredienserna.

06.42 Kaffemaskinen laddas. i dag ska både elever och lärare serveras frukost.

– Det är nödvändigt att hålla matlagningen för dem separat. Vi har till exempel en egen kyl med bara lak­tosfria produkter, förklarar Teresa Holm. Mardrömmen skulle vara om eleverna blev sjuka av maten, men det har aldrig hänt.

I dag står ugnsstekt kycklingfilé med currysås och bas­matiris på menyn. Den vegetariska rätten är quornfilé med sås och ris.

– Alla som vill ska kunna ta det vegetariska alternati­vet. De flesta av våra vegetarianer går på naturbrukspro­grammet och utbildar sig till djurskötare, berättar Teresa Holm och ler.

Redan klockan sju puttrar smöret och curryn till den blivande såsen i 300­litersgrytan. Teresa Holm häller i majsenamjöl, då fungerar såsen också för de gluteninto­leranta. Färdighackad lök i stora påsar åker ner i gry­tan, liksom 80 liter mjölk och därtill lätt­crème fraiche, mycket vitpeppar och slutligen tre nä­var salt innan hon trycker på en knapp och såsen rörs om med ett stort roterande trä­blad.

Sedan hjälps hon och Ingmarie Sköld Ge­vert åt att ta fram de första cirka 20 så kal­lade gastronomblecken med kycklingfiléer. De levererades frysta redan på fredagen, kryd­

dades och har sedan långsamt tinats upp i kylrummet un­der helgen. Blecken placeras i rad uppifrån och ner i två höga ugnar.

Strax före åtta kommer dagens leverans av grönsaker: sallad, morötter, vitkål, paprika, tomater, champinjoner … Det går åt mellan 80 och 100 kilo varje dag.

Ungefär samtidigt kommer de fem köksbiträdena. Tak­ten ökar och det blir ganska trångt om saligheten i köket. I ett litet eget utrymme sätter några av dem genast i gång med att skölja, skala och riva grönsakerna. Allt med hjälp av maskiner. Arbetslaget jobbar effektivt och mestadels ordlöst. Alla vet vad som behöver göras.

Kycklingfiléerna är färdiga och Teresa Holm skär snabbt och vant dem i mindre bitar. 200 kilo är det i den­na första omgång som ska levereras till de närliggande

skolorna Solängsskolan och Solviksskolan. – Kyckling är både billig, näringsrik och god mat, säger hon och lägger tillbaks de varma fär­

digskurna filéerna på gastronomblecken som ställs in i matvagnarna för en kort varmhåll­ning innan de blir hämtade.

– Maten måste vara minst 72 grader varm. Vi mäter först temperaturen här och

sedan mäts den av personalen som tar emot den på skolan som ligger tvärs över gatan.

Både i höstas och under våren har Stockholms stads miljöförvaltning gjort oanmälda kontroller på Grytan.

– De tittar på varmhållning, hygien och om maten för de intoleranta är separerad från övrig matlagning. Vi har aldrig fått någon anmärkning, säger Teresa Holm stolt.

Nu bärs grönsakerna ut till en färgglad grönsaksbuffé där de ligger var för sig, så att eleverna själva kan välja – med ett undantag: Teresa Holm, som kommer från Polen, blandar ihop en favoritsallad av morot, vitkål, gräslök, crème fraiche, äpple, pepparrot och lite lättmajonnäs.

Kärleken förde henne till Sverige för snart trettio år se­dan. Innan dess utbildade hon sig och arbetade som kock på restaurang i Polen.

– Därifrån har jag tagit med mig lite av de polska rät­terna som är bra för ämnesomsättningen, som surkål och syrliga grönsaker. Jag älskar också kallskänksarbetet och att ordna bufféer och göra smörgåstårta.

Det är färdigheter som hon får användning av vid nior­nas vårbal och vid de årliga träffarna för avgångselever vid Spånga gymnasium. En lördag nyligen lagade hon en tre­rätters middag för mer än 200 före detta Spångaelever.

Det blir en kort kafferast för alla medan den andra om­gången kycklingar steks färdigt. Sedan går det undan igen. Maten placeras ut i kantiner nära ingången till matsalen.

28 29

en Dag på jobbet ➤

13.17 Lunch- och kaffepaus för kökets personal innan det är dags för disk, plock och städning. Från vänster: Monica Ringström, ingrid gustafsson, Margareta gyllnerius, ingmarie Sköld gevert och Teresa Holm. På stora bilden får husmor en bamsekram av Jimmy Saliba i klass e2A.

12.38 Leveransen av ingredienser till morgon-dagens lunch kräver en signatur av husmor.

bÖr eLeVerna Få beDÖMa sIna LÄrare?

Mia Asplund, musiklärare årskurs 6–9, Ärvingeskolan

– Nej, det tycker jag inte. Det är en dålig idé. Eleverna har inte den förståelsen för vad det innebär. De skulle ha svårt att skilja på det professionella och det personliga vid bedömningar av lärare. Då skulle det ändå inte ge någon korrekt bild.

Janne Wikund, NO-lärare årskurs 6–9, Johan Skytte-skolan

– Det är en svår fråga. I så fall måste det vara ytterst genomtänkt och seriöst. Med rätt instrument kan det vara en bra idé, men risken finns också att eleverna bedömer helt andra saker än en lärares professionella förmåga och då kan det å andra sidan bli helt fel.

Anders Lundevi, samord-ningsrektor, Brännkyrka gymnasium

– Det tycker jag är helt rätt! Ömsesidig feedback är po-sitiv. Eleverna skulle säker-ligen klara det bra om man utformar bedömningarna på ett seriöst sätt. Dessutom kan läraren ha stor nytta av det för att utveckla sin undervisning. Allt arbete i skolan ska bygga på öppenhet.

Britta Olsson, slöjdlärare årskurs F–5, Igelbäcksskolan

– Absolut inte! Varför ska just lärares yrkeskunnande bedömas på det sättet? I så fall tycker jag att alla yrkesgrupper som arbetar i skattefinansierad verksam-het ska bedömas av respektive brukare.

Niklas Alexandersson, musiklärare, Scengymnasiet

– Jag vet faktiskt inte vad jag tycker i den frågan. Eleverna kan ha svårt att ha ett helhetsperspektiv. De kanske bedömer en lärare väldigt kortsiktigt utifrån att han eller hon upplevs som en hård eller sträng lärare trots att det i längden ger goda resultat.

enKÄt ➤

TExT ocH FoTo: AGNETA BERGHAMRE HEINS

Vid tre är arbetsdagen slut. Hemma väntar mannen som är pensionär, men det är hon som lagar maten. Redan till klockan fem. Det blir färsbiffar med löksås som är kvar sedan söndagsmiddagen. Till det pressad potatis och en vitkålssallad.

– Sedan vill jag inte missa tevenyheterna klockan sex och kanske läser jag en bok eller planerar lite inför mor­gondagen. Klockan halv tio är det dags att sova, säger Teresa Holm och kliver in i sin lilla Toyota. n

FaKta/teresa HoLM

Familj: Man, två söner på 26 och 24 år, barnbarnet Max.

Bakgrund: Uppvuxen på bondgård i Polen. Kock- och kall-skänksutbildning och arbete på restaurang i Polen. Efter fyra månaders SFI i Sverige fick hon jobb på en personalrestau-rang. På Spånga gymnasium sedan drygt tio år.

Fritid: Läser gärna om historia, till exempel Per Anders Fogel-ström. Plockar svamp, umgås med familjen. I sommar åker hela familjen en vecka till badorten Sopot vid den polska Östersjökusten.

Bästa skolmatsminne: ”Vi hade en flicka som inte åt i mat-salen och dukade åt henne på kontoret i stället. Det visade sig att hon hade anorexi och hon fick hjälp på Huddinge sjukhus. På niornas bal kom hon med ett stort fång rosor till mig och Ingmarie.”

verade, stängs portarna. Teresa Holm lyfter triumferande upp det sista gastronomblecket.

– En bra planering! Bara ett halvt bleck mat blev kvar. Den maten går att frysa. Annat matavfall slängs i

plastade papperspåsar och blir till biogas och biogödsel. ”60 kg matavfall kan ersätta åtta liter bensin” står det på en skylt i köket som visar att Skolrestaurang Grytan del­tar i ett försök där bilar drivna på biogas hämtar avfallet två gånger i veckan.

Ännu återstår några timmar av disk, plock och städning i köket innan det är dags för personalen att gå hem. Te­resa Holm sätter sig i det lilla fönsterlösa kontoret med beställningar för nästa dag. Matsedeln har hon klar ett par veckor i förväg vilket är en ganska kort framför­hållning.

– Men jag vill inte ha längre tid, då blir det för lite plats för improvisationer om jag skulle komma på någon bra idé.

För framtiden önskar hon möjligheter att beställa mer ekologisk mat. Stockholms stad har som mål att 15 pro­cent av maten ska vara ekologisk. Men Grytan är inte uppe i mer än tio procent.

– Mjölk, ost, viss fisk och pannkakor, de få gånger vi serverar det, handlar vi ekologiskt. Men de ekologiska morötterna kostar till exempel dubbelt så mycket, det blir för dyrt.

30 31

IDrott ocH HÄLsa ➤

inspirerande dag i träningens teckenglädjen och koncentrationen var stor när 530 gymnasieelever provade på aqua gym-stick, afrikansk dans, spinning, funktionell träning, box, basket och rullstolsbasket i skärholmens sim- och idrottshall. samtli-ga kommunala och privata gymnasieskolor och två gymnasiesärskolor hade bjudits in till inspirationsdag i träningens tecken.

Ute spirar våren. Ändå är Skärholmens sim­ och idrottshall full av lärare, elever och hjälpsam­ma funktionärer. Kaj Pedersens föreläsning om självkänsla har just slutat och för häften av elev­erna är inspirationsdagen över. De har redan tes­tat tre nybörjarpass var av det spännande utbudet där alla kan vara med på samma villkor.

Inspirationsdagen är en del av idrottsför­valtningens uppdrag att öka stockholmarnas och särskilt de ungas fysiska aktivitet.

– Vi vill inspirera ungdomarna att röra sig mer. Det är viktigt, inte minst för att orka med skolan. Det är också bra att få reflektera över sådant som självkänsla och självkännedom. Dessutom visar vi upp alla aktiviteter som finns på våra anläggningar, säger Karin Ols­son Sandberg, projektledare på idrottsförvalt­ningen.

– Det verkar som om eleverna är mycket nöjda. Vi har prioriterat praktiska linjer då det är dessa elever som är mest inaktiva i dag.

I simhallen dånar musiken när en klass från Stockholms fria gymnasium har ett pass aqua gymstick (gymstavsträning i vatten).

– Ja, det är härligt, greppa stången, ner, rulla på, rulla på! skriker ledaren.

Glada och koncentrerade gymnasister bry­ter vattenytan med blå stänger i händerna.

Några korridorer bort trummar Bambo Cissokho med snabba händer på spänt läder. Elever från Stockholms RH­gymnasium och

– Det är jättekul att de får prova på de här aktiviteterna alldeles gratis, vi har ingen möj­lighet att erbjuda detta till vardags. Och för en gångs skull är det jag som får ta lektionstid från andra. Det brukar alltid vara tvärtom. Det känns lyxigt.

Hon arbetar mycket för att öka kunskapen om idrott och hälsa hos sina elever. De får bland annat prova på pilates, stavgång och yoga.

– Restaurangbranschen är stressig och tuff och man måste hålla sig i form. Mina elever är inte alltid så motiverade, så därför

försöker vi variera oss och erbjuda alterna­tiv till bollsporter. Fast det här var ju kul, säger hon och ser en av de sina ladda mot basketkorgen.

Inspirationsdagen utvärderades sedan av klasserna och fick det sammanlagda betyget 4,5 på en skala 1–5. n

MoNIKA SIDéN

vik står för invandrarintroduktion inom det individuella programmet.

rh-gymnasiet i skärholmen är särskilt anpassat för rörelsehindrade ungdomar under 21 år.

Vem var din bästa lärare?

Johanna Isakson, idrottslärare, Stock-holms fria gymnasium– Bosse Bergendahl på Nosaby skolan i Kristianstad. Han trollband oss på lektionerna i samhällskunskap och historia. En hjärtlig lärare och fantas­tisk talare. n

”greppa stången, ner, rulla på, rulla på!” Linda Olsson från Stockholms fria gymnasium var en av dem som fick prova på gymstavsträning, så kallad aqua gymstick, under inspirationsdagen i Skärholmen.

Fo

to

: r

ob

er

t b

lom

bä

ck

Fo

to

: r

ob

er

t b

lom

bä

ck

FaKta/trÄnIngsMetoDer

Box (eller boxercise) är en gruppkonditions-träning med styrkeövningar som exempelvis situps.

Capoeira är en afrobrasiliansk kampkonst med inslag av musik, dans och filosofi.

Pilates är en träningsform som betonar precision och koncentration som ett sätt att kontrollera musklerna.

Stockholms fria gymnasium gör sitt bästa för att följa Nadja Klimova som leder gruppen i afrikansk dans.

– Öka, öka, klapp, klapp, höger, höger, vän­ster och vänster! ropar hon och tar ut rörelserna till max.

Killarna och tjejerna följer engagerat med och lyckas sätta de flesta av stegen.

– Det var jättekul, säger eleven Manne Nils­son som ändå inte tror att han kommer att fort­sätta med afrikansk dans.

– Det blir mest tennis på fritiden.Han skulle däremot gärna ha mer idrott un­

der skoltid.– Det är inte tillräckligt som det är nu. Jag

blir piggare efter gympan, säger han.Inte överraskande får han medhåll av

idrottsläraren Johanna Isakson som passade på att delta i passet.

– Det var så roligt att se eleverna ha så kul tillsammans, det var länge sedan jag såg dem så glada, säger hon.

johanna Isakson tycker att det borde finnas någon form av hälsotänkande överfört i prak­tiken varje skoldag.

– Vi har det i skolans val där alla deltar. Det behövs för bara hälf­ten av mina elever har någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Många har lagt av för att hinna med skolan, säger hon.

I nästa rum förbe­reds ett pass box. Julian Yakob och Tommy Dokl från Stockholms RH­gymnasium har re­dan handskarna på.

Strax fylls rummet med fler elever, bland an­nat från IVIK­gymnasiet, och ledarna instru­erar uppercuts och högerkrokar. De som inte har boxhandskar har plattor att parera slagen med.

– Den här dagen är ett jättebra sätt för våra elever att komma ut och möta andra ungdomar. Vi har bara sex lektionstimmar idrott under ett läsår så det är verkligen välkommet, säger Anna Olofsson, lärare på IVIK­gymnasiet.

En trappa upp är rullstolsbasketen i full gång. Elever från Stockholms hotell­ och restaurangskola delar golvet med elever från Stockholms fria och Stockholms RH­gymna­sium.

– Det är ganska svårt att få in koordinatio­nen, säger Jonna Holmlund från Stockholms fria gymnasium.

Dagen har varit lyckad, tycker hon, inte minst föreläsningen om självkänsla och passet i afrikansk dans.

– När jag gick i grundskolan på Enskede­skolan fick vi ofta prova på nya saker, som ca­poeira till exempel. Det är ett bra sätt att få fler att våga prova på.

Hälsopedagogen Ingela Sandström på Stockholms hotell­ och restaurangskola står vid sidan av planen och studerar sina elever.

32 33

gs-It I unDerVIsnIngen ➤

”Det har varit värt allt jobb”två skolor som under vintern och våren har infört gs-It är Ärvingeskolan i Kista och södra Latins gymnasium på söder-malm. på Ärvingeskolan, med 380 elever i årskurs 6–9, har de 17 tidigare statio-nära datorerna ersatts med 20 bärbara elevdatorer och 15 nya stationära dato-rer i biblioteket.

Rektor Jan Eidman vittnar om att införandet har inneburit mycket jobb men understryker att det utan tvekan varit värt det och att samar­betet med Volvo IT underlättade övergången:

– Personalen från Volvo IT har varit väl­digt bra att ha att göra med. De jobbar i en för dem ny miljö men har snabbt fått förstå­else för vår verksamhet, säger han.

Möjligheten att naturligt integrera IT i undervisningen är en av de konkreta förde­

lar som eleverna märker särskilt tydligt, an­ser Jan Eidman, liksom att personalen tack vare GS­IT ökar sin IT­kompetens.

En skola som har gått i främsta ledet är Södra Latins gymnasium. Skolan, som har drygt 1 000 elever, är en av två pilotskolor för införandet av GS­IT på stadens gymna­sieskolor.

Johan Berken är ansvarig för genomför­andet på Södra Latin, där de cirka 300 nya datorerna sedan en tid tillbaka är på plats. Även han framhåller att samarbetet med Volvo IT har präglats av ett ömsesidigt och konstruktivt lärande – något som är särskilt viktigt när ”barnsjukdomar” dyker upp:

– Deras överföringsprojektledare har un­der arbetet utvecklat en verksamhetsförstå­else som kommer att vara till god nytta i andra skolor. Inte minst har vi lärt oss att

det mesta tar mer tid än man tror – inte bara under själva installationen utan också under inlärningsfasen, poängterar Johan Berken.

Både Jan Eidman och Johan Berken ser fram emot att kunna dra nytta av den fulla potentialen i Live@edu, en kostnadsfri onli­nelösning som ger eleverna en plattform för e­post, stöd i projektarbete, smidig filhante­ring och mycket annat.

Överföringsprojektet för central förvalt­ning har nu passerat de två första grindarna i övergången till GS­IT och är på väg att passera även den tredje. Utbildningsförvalt­ningens IT­chef Mariella Ballardini tycker att införandet överlag löper på bra men vitt­nar i likhet med Jan Eidman och Johan Ber­ken om att det tar mer tid i anspråk än vad man först tror. n

PETER SELLGREN

FaKta/gs-It

Stockholms stads nya gemensamma IT-service för alla förvaltningar, bolag och skolor.

Alla datorer byts ut och IT-servicen samordnas med minskat supportbehov som följd.

I skolorna berörs cirka 40 000 medarbetare och alla elever vid 140 grundskolor och 28 gymnasieskolor.

Syftet med en gemensam IT-service är att höja kvaliteten samtidigt som kostnaderna minskas.

bärbar dator till alla ettor och tvåor

tod går ut på att eleven lär sig läsa genom att skriva på datorn.

Till de äldre eleverna införskaffas två klass­uppsättningar med vardera 25 bärbara datorer som kan lånas från kunskapscentret och använ­das i eller utanför skolan.

– Eleverna arbetar oftast flera vid varje dator. De skriver, löser problem och gör sökningar på webben tillsammans, säger Maria Hägnefelt.

Att ta beslutet att ge all personal en bärbar dator var inte svårt.

– I dag finns det få arbetsplatser där de an­ställda inte har en egen dator och en stor del av undervisningen sker ju med hjälp av datorn. Dessutom är nästan all information på skolan digital, så det finns ett stort behov av egna da­torer.

Men av ergonomiska och pedagogiska skäl är det bara lärarna som får den betydligt dy­rare pekdatorn som fungerar interaktivt med en smartboard.

En liten rundtur i skolan bekräftar också att interaktiva skrivtavlor används flitigt i klass­rummen, både av elever och av lärare.

– Från början ville vi bara pröva smartboard på några piloter. Men vi fick ett bra leasing­avtal, så läsåret 2008/09 fick alla klasslärare en smartboard. Det var också ett sätt att belöna lärarna för att de klarat av PIM­nivå 3, säger Maria Hägnefelt.

Lärarna ville behålla de vanliga tavlorna också när de nya sattes upp. I vissa klassrum gick det bara att lösa genom att den inter aktiva

skrivtavlan placerades på motsatta väggen bak­om ryggen på eleverna.

– Men efter två veckor hade alla klasser vänt ryggen mot de gamla tavlorna och elev­erna satt vända mot smartboarden i stället, sä­ger Kerstin Linke.

– Egentligen har det mest komplicerade och irriterande under den här perioden varit själva beställningarna av datorer och övrig IT­mate­riel. Det krävdes mycket tid och petande i de­taljer innan det blev rätt, säger Maria Hägnefelt och Kerstin Linke instämmer.

I övrigt hoppas Maria Hägnefelt att utbild­ningsförvaltningen i framtiden ska lägga ut en nivå för IT­kostnader som är lika för alla, så att alla elever får rätt till samma kvalitet i ut­bildningen.

– I dag väljer vi på varje skola själva hur många datorer vi vill ha, på vilket sätt vi vill använda utrustningen och för hur lång tid vi vill hyra datorerna.

utöver personalkostnader lägger Hedvig Ele­onora skola i år sex procent av budgeten på IT.

– Det är trots allt en ganska liten summa, kommenterar Maria Hägnefelt som anser att den siffran utan problem kan få växa till tio procent.

Hon räknar inte med några stora utgifter på personalutbildning.

– Lärarna här har en hög IT­kompetens och den utbildning som kan behövas ordnar vi i så fall internt eller via webben. Däremot planerar

vi att bjuda in föräldrarna på en liten utbild­ning så att de är med på tåget och får se hur vi använder IT.

Redan innan datorerna har kommit är det fokus på hösten som gäller. Då försvin­ner årskurs 6 och Hedvig Eleonora blir en F–5­skola. Samtidigt ökar antalet elever från 406 till 430. Det blir bland annat satsningar på ett läsutvecklingsmaterial för F–2 och på mate­matikutveckling.

– Först blir det jobbigt ett tag när hela ma­skinparken ska ut, men sedan ska det bli kul att få leda en skola med allt detta nya, säger Maria Hägnefelt. n

INGELA ÖSGåRD

Pim står för praktisk it- och mediekompe-tens. nivå 3 innebär bland annat att man

integrerar datorn i elevarbeten och kan hantera digitala bilder, film och ljud.

bärbara datorer till all personal – och till alla 160 elever i årskurs 1 och 2. Det är någ-ra av nyheterna på Hedvig eleonora skola i samband med införandet av gs-It. Dess-utom passar skolan på att avveckla den otidsenliga datorsalen. Ingen behöver ju längre utbildning på själva datorn.

I stället får biblioteket, som ligger i rummet bredvid, växa in i datorsalen. De få fasta dato­

rer som kommer att finnas här blir integrerade i den nya inredningen.

– En ombyggnad utan hammare och spik, konstaterar rektor Maria Hägnefelt.

När LÄRA Stockholm var på besök i bör­jan av maj hade rektor ett av sina planerings­möten med IT­pedagogen Kerstin Linke. I slutet av maj levererades sedan de nya da­torerna och samtidigt tog Volvo IT med sig de gamla.

I höstas, när beslutet om stadens gemen­samma IT­service (GS­IT) var fattat, gick de båda tillsammans med lärarna igenom hur sko­lan använder och planerar att använda IT i un­dervisningen.

– bland annat prövade vi att använda datorerna kontinuerligt i en förstaklass vid deras läs­ och skrivinlärning där vi hämtade inspiration från den norske forskaren Arne Trageton. Hans me­

Datorsalen blir ett minne blott när Hedvig eleonora skola får sina nya datorer. Rektor Maria Hägnefelt (till vänster) och iT-pedagog Kerstin Linke ser gS-iT som en pedagogisk möjlighet.

Fo

to

: u

lric

a Z

we

ng

er

34 35

nÄMnD & nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se

Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se nÄMnD & nytt

notIser

nya arbetssätt stimuleras

En partssammansatt grupp med företrä-dare från arbetsgivaren och facken har diskuterat utvecklingsfrågor inom sko-lan. Gruppen har enats om en definition av läraruppdraget och en målformule-ring för gemensamma lönekriterier.

Lärarorganisationerna och grund-skole- och gymnasiecheferna har även träffat samtliga rektorer för att stimu-lera till att pröva på nya arbetssätt för att öka elevernas lärande. För skolorna finns det möjlighet att få bidrag till en gemensam konferens eller föreläsa-re. De skolor som vill söka pengar kan mejla personalchef Birgitta Elm.

Följande frågeställningar kan an-vändas som utgångspunkt för en dis-kussion på skolan:• Dokumentation,administrationoch

olika sorters möten upptar mycket tid. Hur kan detta effektiviseras?

• Måsteallagöraallt?• Vilka arbetsuppgifter kräver annan

kompetens än lärarens? • Finnsdetsättattfrigöratidförpe-

dagogiskt utvecklingsarbete, reflek-tion/återhämtning, för- och efterar-bete till undervisningen för att öka kvalitet och måluppfyllelse?

Läs hela dokumentet på intranätet ge-nom att söka på: Partssamarbete för skolutveckling.

ungdomsmottagningen på pride

Stockholms skolors ungdomsmot-tagning (Skum) kommer att delta i Prideveckan i sommar. Detta via ett er-bjudande från Landstinget förebygger aids (Lafa). Information om att ungdo-mar under 23 år kan hivtesta sig med snabbsvar på Skum kommer att finnas i samband med festivalen.

– åtagandet stämmer väl in i det projekt som mottagningen har att nå unga män som utsätter sig för sexuella risker, säger Marianne wiksten-Alm-strömer på Stockholms skolors ung-domsmottagning.

regeringen vill ha lärarlegitimation

Regeringen föreslår att en yrkeslegi-timation för lärare och förskollärare införs den 1 juli 2012. Tanken är att endast de som har legitimation ska ges fast anställning i skolan. En person kan enligt förslaget bli legitimerad genom lärarexamen, men också genom annan akademisk ämnesutbildning komplet-terad med praktik och ett års peda-gogisk utbildning. Regeringen föreslår även ett nytt mentorssystem och att lektorerna återinförs. Det nya systemet

Sommaren är här och med den förhoppningsvis många lediga dagar. Här tipsar LÄRA Stockholms redaktion och utbildningsförvaltningens kommunikationsgrupp om bra böcker och läsupplevelser att fylla dem med.

Lästips till hängmattan

Den 19 juni 2010 äger vigseln mellan kronprin­sessan Victoria och Daniel Westling rum. Stock­holms stad bjuder in till ett storslaget evenemang den 6–19 juni då stockholmare och turister kan fira tillsammans. Temat för evenemanget är kärlek och namnet är LOVE Stockholm 2010. Evenemanget kommer att utspela sig på centrala ytor i innersta­den. Aktiviteter kommer också att äga rum i yt­terstaden.

I Kungsträdgården kan du besöka Stockholmspa­viljongen, där du får se hur Stockholm växer och utvecklas under fyra olika teman – den uppkopp­lade staden, den resande staden, den klimatsmarta och hållbara staden samt den växande staden. Det

bjuds dagligen på intressanta föreläsningar och du får veta hur stadens långsiktiga miljöarbete lett fram till att Stockholm utsetts till Europas miljöhuvud­stad 2010. Olika dagar fokuserar vi lite extra på ett tema och då kommer det att finnas experter på plats som svarar på dina frågor. Det kommer också att finnas en barnhörna med dagliga aktiviteter. I pa­viljongen samarbetar Stockholms stad med SL, Tra­fikverket och Fortum. Paviljongen är öppen varje dag klockan 11–19, utom den 19 juni då den har öppet till klockan 21.

Information om vad som händer i paviljongen och under resten av LOVE Stockholm 2010 hittar du under Program på www.lovestockholm2010.se.

besök Stockholmspaviljongen under LOVe 2010

Glad sommar!

med legitimationer kommer att kosta ungefär en kvarts miljard om året kom-mande år.

Läs mer under rubriken Reformer på Pedagog Stockholm, www.pedagog-stockholm.se.

Många ansökningar via webben

Det var populärt att ansöka till förskole-klass via den nya e-tjänsten Skolval Stockholm. Av de sökande har 47 pro-cent valt att utnyttja e-tjänsten som introducerades i år. Resultatet visar på ett stort intresse för att använda web-ben för stadsrelaterade ärenden.

rökfri arbetstid

Sedan den 1 maj gäller rökfri arbetstid för samtliga anställda i Stockholms stad enligt beslut i kommunfullmäkti-ge. Beslutet gäller därmed all personal vid utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser. Läs mer på utbildning.intranat.stockholm.se.

Medborgardialog om Vision järva 2030

Medborgardialogerna i Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta, som ägde rum under

2009, har nu följts upp. Representanter från utbildningsförvaltningen och Husby-gårdsskolan fanns på plats i Husby i april tillsammans med stadens övriga berörda förvaltningar och bostadsbolag.

– Många av frågorna och synpunk-terna handlade om våra skolor och vi berättade vad som görs konkret för att områdets skolor ska vara i världsklass och självklara alternativ när man väljer skola, säger cathrine Önnestam, pro-jektledare på utbildningsförvaltningen.

Museibesök kopplade till lärande

Stockholms skolor gör varje år ett antal besök på stadens museer. För att få be-söken mer verksamhetsanpassade och kopplade till lärandemålen finns nu en matris till lärarens hjälp. Matrisen har skapats för att underlätta arbetet för lärare i naturvetenskap och teknik när de lämnar skolsalen för undervisning i andra lärmiljöer. Den ska också under-lätta för lärare att koppla museibesök till kursplanens mål och till ett mer va-rierat arbetssätt.

Matrisen kan laddas ner som pdf via www.pedagogstockholm.se. Gå in under rubriken ”Utveckling” och välj sedan ”Naturvetenskap och teknik”.

Friluftsliv i skolan ses som exklusivt

I Skandinavien är friluftsliv en utbredd och populär fritidssysselsättning som man har valt att föra in i skolan genom att uttrycka det som ett mål inom lä-roplaner och kursplaner. I Sverige sker det inom ämnet idrott och hälsa men det ger litet avtryck i den egentliga undervisningen, enligt Erik Backmans avhandling ”Friluftsliv in Swedish Phy-sical Education – a Struggle of Values” (Stockholms universitet). Avhandlingen visar att det inte är helt lätt att få en klar bild av vad som egentligen menas med friluftsliv. Intervjuerna med idrotts-lärarna visade också att de ser skolans fysiska och organisatoriska ramar som begränsande för möjligheterna att un-dervisa i friluftsliv. Den dominerande synen på friluftsliv är att det är något exklusivt som bedrivs i en avlägsen na-tur med viss typ av utrustning.

– om synen på friluftsliv hade varit mer tillåtande och inkluderande hade det också varit lättare att nå målen i kursplanen. Man bör kritiskt diskutera innehållet i idrottslärarutbildningen om man vill att detta också ska ge avtryck i undervisningen, säger Erik Backman.

36 37

toMas bannerHeD

”Fåglarna” av tarjei Vesaas (Lind & co, 2002)

Ett litet mästerverk av den alltför bort-glömde nynorske författaren Tarjei Ves-aas (1897–1970). om Mattis, en efter-bliven men desto mer storhjärtad och i någon mening filosofiskt lagd särling som bor med sin syster Hege i ett hus vid skogen. Över huset går ett morkullsträck, i skogen har blixten knäckt en asp. Mattis dras ständigt till naturen men är livrädd för åskan. En dag när han motvilligt börjat som färjkarl får han skogshuggaren Jörgen som passagerare. Jörgen be-höver tak över huvudet och efter den dagen blir ingenting sig likt för vare sig Mattis eller Hege.

Vesaas skriver med värme och ab-solut gehör och menade själv att skild-ringen av Mattis kan ses som ”ett slags självporträtt”. ”Fåglarna” utkom första gången 1957. Nu i nätbokhandeln el-ler på ett bibliotek eller antikvariat nära dig.

agnes-MarIa brenner

”Vår trädgårdsbok” av christel Kvant (norstedts)

Tänk om du hade en granne som var lika trädgårdsintresserad som du. Inte en besserwisser som hummade och sneglade på dina konstiga beskärningar eller ens någon som ville ge dig förnum-stiga tips. Bara en som inte tröttnade på att snacka trädgård. Någon som tyckte

det var härligt att du impulsköpt en ”hå-rig kryddbuske” till exempel. christel Kvant skulle vara en perfekt sådan vän. Hon är inte trädgårdsmästare utan en erfaren journalist och för fattare i äm-

net. Hon verkar känna alla i den svenska trädgårdsvärlden personligen, och de

tas in som expertråd eller medförfat-tare i hennes böcker. christel Kvant har den passionerade amatörens perspektiv. Eftersom hon inte bor i min radhuslänga har jag alla hennes böcker, som jag läser om och om igen. Det är inte rena fakta-böcker utan en samling trädgårdsrepor-tage som gör gråaste november till en grönskande oas. Ska du bara ha ett verk väljer du ”Vår trädgårdsbok”.

MonIKa gustaFsson

”Frälst, Förmögen, Förskingrad” av ewonne Winblad (albert bonniers förlag)

Det är en mycket intressant bok om Hanna Lindmarks väg från fattig flicka till företagsledare. Det är också ett stycke utbildnings-historia om något man kan likna vid lärlingsutbildning/husmorsskola/restaurangskola.

Margaretaskolan växte och blev till ett stort företag med många sko-lor över landet och den levde in på sena 1960-talet. Jag hade aldrig hört talas om Margaretaskolan innan jag läste boken som vidgade vyerna. Det är dessutom en bok om kvinnliga ledare och om hur tro och moral styr oss.

aLexanDra HeMpeL

”boktjuven” av Markus Zusak (b Wahlströms)

En vacker och annorlunda bok där dö-den berättar historien om Liesel Me-mingers liv i Tysk-land under andra världskriget. Det jag gillar mest är hur Markus Zusak leker med orden. Det både fascinerar och berör.

MIKaeL LInDberg

”Kollektivt självmord” av arto paasilinna (brombergs)

Läs Arto Paasilinna, till exempel ”Kol-lektivt självmord”. För den som är inne på manage-mentlitteratur är ”Good to Great” av Jim collins (Bookhouse Editions) att rekommendera.

MonIKa sIDén

”jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans” av anna gavalda (albert bonniers förlag)

Novellformen är utmärkt för hängmat-tan, stranden eller när sommarregnet slår mot taket. Du läser en historia, läg-ger boken över ansiktet en stund och låter tankarna vandra. Franska Anna Gavalda berörde mig med sina noveller om vanliga människor, flirter, hämnd, äktenskap-lig kyla, tillfälligt sex, förälskelser, förhoppningar och besvikelser. Flera av no-vellerna är överraskande och drastiska men samtidigt finstämda. Favoriten är den om den förhoppningsfulle, ännu opublicerade författaren som … Hon berörde mängder av fransmän också och följde sedan upp med romansuc-cén ”Tillsammans är man mindre en-sam”.

agnetHa styrWoLDt-aLFHeIM

”tisdagarna med Morrie” av Mitch albom (Månpocket)

Den här boken är sedan flera år min ständiga följeslagare. Jag har den med mig när jag reser och den finns alltid på mitt nattygsbord var jag än är.

Morrie Schwartz var författaren Mitch Alboms favoritprofessor, hans mentor och vän. På examensdagen lo-vade Mitch att hålla kontakt, men det kom att dröja 20 år innan Mitch hörde

av sig. Då hade profes-sorn drabbats av en nervsjukdom som lång-samt förlamade hans kropp, men dock inte hans briljanta sinne och hans lust att leva. Mitch bestämmer sig för att besöka sin professor varje tis-dag, precis som när han plug-gade. De samtalar om kärlek, äktenskap, känslor, förlåtelse, död och saknad. Du kan läsa boken som ”vilken roman som helst” eller som en dokumentär om två mäns vänskap och deras samtal. ”Tisda-garna med Morrie” är en bok om glädje och om konsten att leva.

MartIn troKenHeIM

”jag, robot” av Isaac asimov (natur & Kultur)

om man vill lämna hängmattan för ett ögonblick och se framåt mot nya ho-risonter är novellsam-lingen ”Jag, robot” av Isaac Asimov god läs-ning. De nio berättel-sernas gemensamma nämnare är de problem som kan uppstå när vi umgås med våra vän-ner robotarna. För att göra detta samspel säkert programmeras robotar alltid med Ro-botikens lagar:

1. En robot får aldrig skada en män-niska eller, genom att inte ingripa, tillå-ta att en människa kommer till skada.

2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.

3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

Trots lagarna uppstår situationer där robotar är olydiga, tycks göra fel eller till och med mördar. Men är det fel på lagarna eller är det vi som inte formulerat dem perfekt? Spännande och tänkvärd läsning.

nÄMnD & nytt

under de senaste veckorna har jag haft förmånen att få delta i flera spännande och intressanta aktiviteter. Jag tänker bland an­nat på den internationella konferensen The Stockholm Summit 2010, som lockade närmare 200 skolchefer och forskare från hela världen, och på det Nordiska direktörs­mötet, där skolcheferna från de nordiska huvudstäderna samlades i Stockholm i slutet av maj.

Jag tänker också på Stockholms stads och utbildningsförvaltningens deltagande i Världsutställningen Expo 2010 i Shang­hai nu i juni. Där visar vi vår förmåga att utveckla innovationer och globalt konkur­renskraftiga företag bland annat genom ett skolväsende som försöker bidra till kreativi­tet och internationella perspektiv.

Skolan i Stockholm får vid dessa till­fällen visa upp sig. Och vårt sätt att arbeta väcker uppmärksamhet och drar till sig många intresserade. Jag kan konstatera att skolverksamheten i Stockholm syns och håller en god kvalitet. I vissa avseenden är vi föregångare, till exempel när det gäller de

så kallade inspirationsplatserna med goda exempel runtom på skolorna och Pedagog Stockholm – webbplatsen för alla lärare och pedagoger.

det är i dessa sammanhang naturligt att tala om en skola i världsklass. Det betyder inte att vi är perfekta eller bäst i allt. Men vi har en verksamhet som förbättras och som syns och märks internationellt.

Denna positiva utveckling och exponering hade inte varit möjlig utan insatser från utbild­ningsförvaltningens alla ledare och medarbe­tare. Det spelar ingen roll vilken funktion eller vilket yrke det gäller, utan alla – lärare, fritids­pedagoger, administratörer, servicepersonal med flera – gör en viktig insats för att skolan i Stockholm ska fungera bra.

På samma sätt som alla bidrar till den positiva utveckling vi nu befinner oss i, måste alla vara beredda att kavla upp är­marna när kurvorna pekar nedåt. Verksam­heten blir inte bättre – eller sämre – än vad alla medarbetare tillsammans är beredda att bidra till.

jag hoppas att vi tillsammans fortsätter att sträva efter förbättringar, sam­tidigt som vi nu ska börja ta oss an uppgiften att genom­föra de beslut som riksdag och regering har fattat om nya skolreformer.

Ha en skön och avkopp­lande sommar och tack för din insats under läsåret!

Vi ses och hörs i augusti.

THoMAS PERSSoN ÄR UTBILDNINGSDIREKTÖR

I STocKHoLMS STAD

sIsta orDet ➤

Ha en sommar i världsklass!

• AdolfFredriksmusikklasserharettskolbibliotekvärtnamnet.

• ProfessorPasiSahlberg,Finland,omskolanochglobaliseringen.

• VimöteråtervandringskontoretssamordnarepåplatsiBosnien.

• FylligrapportfrånkonferensenFramtidenslärandeiNacka.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 28 september. LÄRA STOCKHOLM

utbILDnIngsnÄMnDen

exploatering av skolgårdar

Yildiz Kafkas och cecilia obermüller (båda MP) kräver i en motion att kom-munfullmäktige tar ställning för att stop-pa exploateringen av Stockholms skol-gårdar. De är positiva till en förtätning av stadens bebyggelse men menar att den sker på bekostnad av skolgårdarna. Utbildningsförvaltningen anser inte att ett totalt stopp för exploatering av skol-gårdar är nödvändigt. Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av skolor tar förvaltningen tillvara de pedagogiska intressena. När det gäller till exempel tillgänglighet, buller och trafiksäkerhet har förvaltningen rutiner för att tillvarata stadens samlade kompetens för hur en god skolmiljö ska utformas.

tillgänglighet i stadens skolor

Kommunstyrelsen har remitterat en mo-tion av Abdo Goriya (S) om tillgänglighet till utbildningsnämnden. Han föreslår att tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010 och att en översyn av tillgänglig-heten i stadens skolor ska genomföras. Han föreslår också att man bör se över på vilka sätt staden kan ställa krav på till-gängligheten i fristående skolor.

Utbildningsförvaltningen instäm-mer i motionärens förslag. Inventering av tillgängligheten är gjord för gymna-sieskolor och vuxenutbildning medan grundskolorna redovisas under 2010. När det gäller fristående skolor kan

inte utbildningsnämnden ställa krav på annan skolhuvudman att tillgäng-lighetsanpassa sina lokaler. Det kan däremot byggnadsnämnden.

Insatser för elever med ofullständiga betyg

Stadsrevisionen har överlämnat en revisionsrapport, ”Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg”, för yttrande. Den visar att skolornas pe-dagoger i huvudsak har arbetssätt och verktyg för att identifiera de elever som behöver stöd, men att informa-tionen till rektor ofta kommer för sent. En samlad elevdokumentation och åt-gärdsprogram saknas i många fall och uppfyller inte alltid nationella krav på utformning och innehåll. Alla skolor upprättar inte någon IUP (individuell utvecklingsplan) för varje elev, och en del skolor saknar system för att fånga upp elever med psykosociala besvär. Utbildningsförvaltningen håller delvis med om de påtalade bristerna men har planer för att avhjälpa dem.

samlad dansarutbildning i Münchenbryggeriet

Nu har en lokal hittats i Münchenbryg-geriet för att samla dansarutbildningen till en enda skola. Syftet är att öka ut-bildningens kvalitet. Att flytta ut dans-klasserna från Högalidsskolan innebär också att denna skola kan utöka sin intagning av elever från närområdet.

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Ett kvalitetsprogram för elevhälso-arbetet i Stockholms skolor är framta-get. Avsikten är att garantera likvärdig-het och hög kvalitet inom elevhälsan. Programmet, som är gemensamt för professionerna inom elevhälsoarbetet, omfattar specialpedagogiska, psyko-sociala, psykologiska och medicinska insatser. Utbildningsnämnden har godkänt kvalitetsprogrammet och ett ledningssystem för skolhälsovård och skolpsykologverksamheten i stadens kommunala skolor.

ny för- och grundskola i södra Hammarbyhamnen

Utbildningsnämnden har beslutat att bygga en ny förskola och grundskola i kvarteret Innanhavet i Södra Hammar-byhamnen. Den stora inflyttningen av barnfamiljer i området har lett till ett stort behov av platser för förskolebarn omgående och skolelever på sikt.

stenhagsskolan byggs till

I stället för att bygga om och rusta upp både Akallaskolan och Stenhagsskolan har ett om- och tillbyggnadsförslag tagits fram där såväl årskurs 0–9 som obligatorisk särskola, som nu finns i Sveaborgsskolan, inryms i Stenhags-skolan. Bakgrunden är att utbildnings-nämnden 2008 gav utbildningsförvalt-ningen i uppdrag att dels presentera

Livets hårda skola av Linus Wallinett inriktningsförslag för nybyggna-tion för årskurs 6–9 vid Stenhagssko-lan, dels utreda en sammanslagning av Akallaskolan och Stenhagsskolan. Akallaskolan är i behov av en omfat-tande renovering. Stenhagsskolan kla-rar inte den obligatoriska ventilations-kontrollen, varför Sisab måste bygga om ventilationen. Skolan måste även tillgänglighetsanpassas.

Konsekvent utveckling av verksamheten

Arbetet med Vision 2030 och ”En skola i världsklass” innebär att utbildnings-förvaltningen fortsätter att konsekvent utveckla verksamheten på alla nivåer för att kunna möta nya utmaningar och behov. Det systematiska kvalitets-arbetet är grunden och utgångspunk-terna är som tidigare:• Skolanskavaravärldsbäst förvarje

elev.• Skolan ska sträva efter en utbild-

ningsnivå i världsklass.• Skolan ska förbereda eleverna för

att vara världsmedborgare.Kommunikation och uppföljning är vik-tiga verktyg för att säkerställa att alla är delaktiga och för att mäta resulta-ten av det arbete som görs.

Läs referat av samtliga nämndären-den på utbildning.intranat.stockholm.se under rubriken Utbildningsnämnden.

VI gratuLerar

pris till ”Mattecoach på nätet”

Stefan Knutsson, projektledare på KTH för ”Mattecoach på nätet”, har be-lönats i den globala tävlingen ”årets mest innovativa lärare”. Tjänsten er-bjuder elever hjälp med matematik-läxorna via nätet. Dessutom belönades Anna Karlsson från Viktor Rydbergs Samskola för sin innovativa inlärnings-metod. Priserna delades ut under ut-bildningskonferensen The Microsoft European Innovative Education Forum i Berlin. Läs mer om mattecoacherna på Pedagog Stockholm, www.pedagog-stockholm.se.

på nya jobb

Johan Berken, vikarierande lokalstrateg på gymnasieavdelningen till och med juni 2012.Ingalill Hägglund, rektor på Rågsveds-skolan från och med den 26 juli.Eije Lagesson, handläggare på gymna-sieavdelningen.Caretina Magnuson, rektor på Abrahams-bergsskolan. Gunilla Olsson, ny rektor på Rålambs-hovsskolan.

38 39

I nästa nummer...

pedagogstockholm.se växerI knappt två månader har den funnits, webbplatsen för Stockholms lärare. Och den växer på alla håll och kanter. Besökare, Facebookvänner, bloggare, reportage och nyttigt innehåll har blivit fler och mer. Gör pedagogstockholm.se till favorit du också.

10 000nya besökare

335nya Facebookvänner

3nya bloggare

Välkommen!

Siffrorna anger statisktik en månad efter lanseringen den 15 april.