Upload
suomen-metsaekeskus
View
42
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
2017-02-14SKOGSSKADOR
1
Skogsskador kopplade till
klimatförändringen
Hur vi jobbar i Sverige
Hans Källsmyr, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen
Myndigheten för frågor som rör skog
SKOGSSKADOR 3
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi ansvarar för att den svenska skogspolitiken förs ut och förverkligas i praktiken av de som äger och brukar skogen.
3SKOGSSKADOR
Vår verksamhet
• Vi utövar tillsyn.
• Vi inventerar, följer upp och utvärderar tillståndet i skogen.
• Vi ger rådgivning och håller kurser.
• Vi ansvarar för officiell statistik inom ett antal skogliga områden.
• Vi arbetar med att se över behoven av att bevara skyddsvärd skog.
• Vi arbetar med statliga stöd och bidrag.
• Vi har en uppdragsverksamhet.
4SKOGSSKADOR
En tredjedel av Sverige ligger söder om Finland
• Mer än hälften av skogstillväxten i Sverige kommer från områden söder om Finland
• Kanske är frågan om skogsskador större i Sverige än Finland …
• Men klimatförändringen innebär sannolikt för båda våra länder …
– att befintliga skogsskadegörare drabbar längre norrut
– att vi har att hantera nya skadegörare
2017-02-14SKOGSSKADOR
5
Stormen Gudrun 2005 och en allt mer ökad kunskap om klimatförändringen → →
2017-02-14SKOGSSKADOR
6
→ Skogsstyrelsen har ökat fokus på
skogsskador kopplade till klimatet
75 milj. m3skUppskattad temperaturökning (scenario RCP4,5) och
minskad vattentillgång på sommaren (RCP4,5 och 8,5)
Effekter av klimatförändringen på skogen- vad Skogsstyrelsen ser som viktigt
• Biologisk mångfald och friliftsliv
• Skogstillväxt, självföryngring och virkeskvalitet
• Risken för stormfällning
• Risken för insektsskador
• Risken för angrepp av skadesvampar
• Risken för skador till följd av plantbete och fejning
• Risken för torka, frost och annan klimatrelaterad stress
• Risken för skogsbrand
• Hur påverkas drivning och annan körning i skog?
2017-02-14SKOGSSKADOR
7
Kapitelrubriker i Skogsstyrelsens
Rapport 2–2016
Klimat, skog och skogsbruk- några exempel på aktiviteter vid Skogsstyrelsen de senaste 10 åren
• Endagskurs för alla skogskonsulenter, > 500 personer
• Kampanjer med projekt, kurser och rådgivning till skogsägare– ”Skogsbruk i förändrat klimat”
• Kurser också för skogstjänstemän i skogsbruket
• Klimatpolicy, uppdaterad ett flertal gånger
• Skogliga konsekvensanalyser 100 år framåt innehåller klimatmodeller (för skogstillväxten) sedan 2008
– ej för skador, på grund av otillräcklig kunskap
– dock stormskademodell i SKA 15
2017-02-14SKOGSSKADOR
8
Skogsskador som vi anser viktiga i Sverige
Biotiska
• Klövviltet
• Snytbaggen
• Rotrötan
• Granbarkborren
• ”Nya skadegörare”
2017-02-14SKOGSSKADOR
9
Abiotiska
• Stormar
• Skogsbrand
• Var och hur förekommer skadorna?
• Hur kopplar de till klimatförändringen?
• Vilka rekommendationer och åtgärder har vi?
Skador av klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort
2017-02-14SKOGSSKADOR
10
• Svensk älgstam är dubbelt så stor som Finlands (?)
• Älgen sänker tillväxten i svensk skog direkt med 1–7 milj. m3sk/år
– 3–5 milj. m3sk/år (?)
– Jämfört med tillväxt ca 100 milj.
• Påverkar dessutom skogsskötseln
– Plantering av gran på tallmark
– Sen och utebliven röjning
• Rådjur betar toppskotten på små tall- och granplantor
• Klövviltet betar hårt på lövträden!
Foto Petri Timonen
Foto Clas Fries
Älgbetesinventeringen (Äbin) visar på stora skador i hela landet
• Tallskog 1–4 m, färska skador på:– Toppskottet betat, barkgnag, stambrott
• Visar på stora skador– I vissa regioner mycket svåra färska skador
– Dessutom tillkommer återbetning
• Sedan några år– Bekostas av skogsindustrin
– Utförs av konsulter
– Täcker hela landet
– Viktigt underlag i älgförvaltningen
– Älgförvaltningsområden → älgskötselområden → viltvårdsområden
2017-02-14SKOGSSKADOR
11
Äbin visar: Plantering av gran på tallmark är vanligt, särskilt i söder
2017-02-14SKOGSSKADOR
12
Klövviltet och klimatförändringen
• Vi räknar med att klövviltet kommer att gynnas– Orsak: Mer och bättre foder på sommaren
• Det medför risk för ökade skador
• Det är mycket viktigt att viltförvaltningen fungerar!– Balans mellan fodermängd och viltstammens storlek
– ÄLG: Särskilt viktigt
2017-02-14SKOGSSKADOR
13
Snytbaggen
• Betraktades som ett problem redan vid slutet av 1800-talet
• Fram till 1950-tal:
– Stubbrytning, mekaniska skydd, hyggesvila, fällor
• DDT används från 1950-tal fram till förbud 1975
• Därefter: Hyggesvila och markberedning
• 1980-tal: Permetrin börjar användas, mekaniska skydd (TENO, med flera)
• 2004: Permetrin förbjuds, två nya insekticider
• Conniflex, Beta Q, MultiPro, Cambiguard, med flera mekaniska skydd lanseras
• Insekticider nu på dispens i skogscertifieringen, de fasas successivt ut
2017-02-14SKOGSSKADOR
14
Foto Claes Hellqvist
Beläggningsskydd och barriärskydd: Exempel
2017-02-14SKOGSSKADOR 15
Foto Claes Hellqvist Foto Magnus PeterssonFoto Magnus Petersson
Snytbaggen
2017-02-14SKOGSSKADOR
16
• Insekticidbehandling (för några år sedan)
– 95-100 % i Götaland
– 50 % i Svealand
– 10-15 % i Norrland
• Numera får 150 miljoner plantor mekaniska skydd varje år
– Av total 375 milj. plantor per år (= 40 %)
• Kostnad för skyddsbehandling: 100 milj. kr/år
• Insekticid: 30 öre per planta
• Conniflex: 75-100 öre per planta
• www.snytbagge.seFoto Claes Hellqvist
Snytbaggeskadorna …
2017-02-14SKOGSSKADOR
17
• är ett stort problem i skogsbruket – sänker skogsproduktionen
– kräver betydande insatser för att hållas tillbaka
• klimatförändringen kommer inte att göra att problemet minskar – tvärtom
Snytbaggen och klimatförändringen
• Skador är numera normalt även utmed Norrlandskusten
• Har skador funnits tidigare men inte noterats?
• Hur stor roll har klimatförändringen?
• Vi räknar med att snytbaggen blir allmän i stora delar av
norra Sverige
Rotrötan förstör virke, främst grantimmer
2017-02-14SKOGSSKADOR
18
Rotrötan finns i hela landet
Slutavverkning 15 % av granvolymen Gallring 8 % av granvolymen
2017-02-14SKOGSSKADOR
19
Stubbehandling med pergamentsvamp (Rotstop) i gran
• Behovet i gallring bedöms större än vad som verkligen stubbehandlas
– Götaland: 2/3 av behovet behandlas
– Svealand: 1/3 av behovet behandlas
• Slutavverkning
– Nästan ingen stubbehandling i Sverige
• Norrland
– Ungefär samma breddgrad som Finland
– Ingen stubbehandling
– Granen gallras (i huvudsak) på vintern
2017-02-14SKOGSSKADOR
20
Illustration Tove Vollbrecht
2017-02-14SKOGSSKADOR
21
Rotrötan och klimatförändringen
• Med varmare och kortare vintrar ökar risken för rotröta
• också i norra Sverige
• beroende på längre tid med temperatur > 5 oC
• beroende på sämre bärighet → mer rotskador
• Rotrötan kommer sannolikt att kräva stubbehandling av gran även
• i slutavverkning
• i norra Sverige
• Rotrötebehandling är idag inte reglerat i skogsvårdslagen
Granbarkborren har gett omfattande angrepp efter stormar
2017-02-14SKOGSSKADOR
22
Foto Åke Lindelöw Foto Göran Liljeberg
Efter stormar i granregioner – angrepp av granbarkborre
ÅÅÅÅ-MM-DDINFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 23
Stormar med stora skogsskador från 2005
• Gudrun 2005 (75 milj. m3sk)
• Per 2007 (12 milj. m3sk, eventuellt 16 – 20)
• Dagmar 2011 (5 milj. m3sk)
• Hilde (3,5 milj. m3sk, mest tall)
• Ivar 2013 (8 milj. m3sk, eventuellt 12)
• Plus cirka tio stormar 2005 – 2016 med skador på 0,5 – 2 milj. m3sk
– Främst i Götaland
0,6 milj. m3sk ståndskog har
dödats av GBB i mellersta
Norrland 2011 – 2015,
angreppen fortsätter
2 – 3 milj. m3sk angreps av granbark-
borre 2006 – 2008 efter Gudrun och Per
(Skogsstyrelsen, Rapport 5-2009)
Vi försöker bekämpa granbarkborren med skogsvårdslagen som grund
• Skogsvårdslagen § 29– ”Skogsskyddsparagrafen”
• Högst 5 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar
• Bekämpningsområde kan inrättas– Särskilda bestämmelser
– Inrättat i stora delar av Götaland efter Gudrun 2005 (nu borttaget)
– Inrättat i södra Norrland 2012
– Max 3 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar
– Krav kan ställas på skogsägaren: ”Sök och plock”
2017-02-14SKOGSSKADOR
24
Granbarkborren och klimatförändringen
• Risken för angrepp av granbarkborre ökar av flera orsaker– Torrare och längre somrar, särskilt i södra Sverige (där granen dominerar)
• granen torkstressas• vanligt med svärmning två gånger → snabb populationsuppbyggnad
– Fler kraftiga stormar (?) som kan ge mer skador• beroende på höga träd och mindre tjäle
– Färre självverksamma skogsägare• som är ute i skogen och som kan upparbeta vindfällen
• Därför är det viktigt med– Övervakning (monitoring) av GBB-populationer– Välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete– Bra skogsskötsel, skogshygien
2017-02-14SKOGSSKADOR
25
2017-02-14SKOGSSKADOR
26
Skogsbranden i Västmanland 2014
Brandområdet och Västmanlands län
2017-02-14SKOGSSKADOR
27
13 000 hektar branddödad och
brandskadad produktiv skog
Brandens storlek i förhållande till bränderna i Tyresta(1999, 450 ha) och Bodträskfors (2006, 1900 ha)
2017-02-14SKOGSSKADOR
28
Dessutom
Torsburgen på
Gotland 1992,
2200 ha
Branden var mycket skrämmande- Inför evakuering av Gammelby
2017-02-14SKOGSSKADOR
29
Måndag 4 augusti”Den svarta måndagen”
Temperatur +35° C Vind 15 m/s
Branden sprider sig med 30–50 m/minut.
2017-02-14SKOGSSKADOR
30
2017-02-14SKOGSSKADOR
31
2017-02-14SKOGSSKADOR
32
2017-02-14SKOGSSKADOR
33
Skogsbrand och klimatförändringen
• Vi räknar med fler skogsbränder – längre brandsäsong
– torrare på sommaren, främst i söder
• Därför är det viktigt med– välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla, initiala insatser
• Skogsstyrelsens roll är liten jämfört med andra myndigheters roll– assistera med kartor
– kontakter med media
• Skogsbranschen håller på att revidera sina rekommendationer för skogsarbete vid olika brandrisker
Beredskap vid omfattande skogsskador
2017-02-14SKOGSSKADOR
34
• STORM
• Skogsbrand
• Insekter och svampar
• Nya och av EU-reglerade skadegörare– Jordbruksverkets ansvar
Beredskap
• Skadesamordnare lokalt, regionalt och nationellt
- Fångar upp signaler på skador
• Beredskap på helger för skadesamordnare och kommunikatörer
- Samverkanskonferenser med andra myndigheter
- Snabbare svar på medias frågor
2017-02-14SKOGSSKADOR
35
Beredskap
• Samverkansgrupper med skogsbruket– Avstämningsmöten
• Regelbundet
• I händelse av skada
• Inventering vid större stormskador– Referensfastigheter (södra Sverige)
– Bilrutter (mellersta och norra Sverige)
• Förberedda frågor och svar, för att underlätta mediakontakter
• Vi skriver numera även loggbok för händelser– För att kunna redovisa vad vi gjort och för att lära
2017-02-14SKOGSSKADOR
36
Exempel på beredskap: Övervakning granbarkborre
2017-02-14SKOGSSKADOR
37
Risk för
ståndskogsangrepp
Övervakning granbarkborre: Döda träd per km hyggeskant
ÅÅÅÅ-MM-DDINFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 38
Ny skadegörare
• Diplodia pinea
• Svamp
• Sydöstra Europa
• Upptäckt i höst norr om Arlanda
• Dödar årsskott och knoppar
• Klimatbetingad
• Ej EU-reglerad
• Råd: Avverka, flisa, bränn
2017-02-14SKOGSSKADOR
39
Skogsskador kopplade till klimatförändringen
2017-02-14SKOGSSKADOR
40
• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog
– svampar och insekter
– stormar och bränder
– mer skador i norr
– nya skadegörare
• Därför är det viktigt med
– god kunskap
– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla initiala insatser
Skogsskador kopplade till klimatförändringen
2017-02-14SKOGSSKADOR
41
• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog
– svampar och insekter
– stormar och bränder
– mer skador i norr
– nya skadegörare
• Därför är det viktigt med
– god kunskap
– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla initiala insatser
• Skogssektorns åtgärder blir inte annorlunda på grund av klimatförändringen
– men vi måste vara mer uppmärksamma och väl organiserade för att möta dem
• Ett aktivt skogsbruk med god skogsskötsel ger robusta skogar.