Hinduismen del 3

Målet för en hindu

Målet för alla hinduer är moksha, som betyder befrielse och det handlar om befrielsen ifrån

kretsloppet, samsara

Fråga 1

Fråga 2

Moksha innebär att människan inte mer behöver födas till ett nytt liv på

jorden

Fråga 3

Så långt är det inte så krångligt. Men vad händer när man inte föds

till ett nytt liv?

Det finns tre svar på frågan:

1. Människan vill bli ett med den gudomliga världen Brahman

Fråga 4

Det vill säga att människan blir det gudomliga

Fråga 4

Det är inte kroppen som förenas med Gud, utan själen, som kallas

atman

Fråga 4

2. Människan får möta och leva tillsammans med sin Gud

Fråga 4

Det kan exempelvis vara någon av gudarna Shiva eller Krishna

Fråga 4

3. Människan förenas med sina förfäder

Fråga 4

Frälsningsvägar

Det finns hundratals olika vägar, olika metoder, för att nå moksha,

befrielse

Fråga 5

På svenska brukar de kallas för frälsningar och här presenteras fyra

vanliga frälsningsvägar

Fråga 6

Fråga 7

1. Handlingens väg (Karma – Yoga)

Fråga 8

Under hinduismens första tid bestod handlingarna främst av offer till

gudarna

Fråga 9

Idag handlar det mer om att leva moraliskt rätt

Fråga 9

Enligt vissa hinduer räcker inte denna väg helt fram till befrielse

Fråga 9

2. Meditationens väg (Jnana – Yoga)

Fråga 10

Med hjälp av meditation får människan en djupare förståelse av hur atman (själen) och Brahman (det

gudomliga) hör ihop

Fråga 11

Enligt denna väg är det avgörande att visa kärlek till en speciell gud, till

exempel Krishna

Fråga 11

För många innebär den också att i största allmänhet vara kärleksfull

mot människor

Fråga 11

3. Kärlekens och hängivenhetens väg (Bhakti – Yoga)

Fråga 12

Enligt denna väg är det avgörande att visa kärlek till en speciell gud, till

exempel Krishna

Fråga 13

För många innebär den också att i största allmänhet vara kärleksfull

mot människor

Fråga 13

4. Gudsdyrkans väg

Fråga 14

Att dyrka gudarna är en folklig och enkel väg

Fråga 15

Vid ett litet altare i hemmet i hemmet, i templet eller utmed landsvägen offrar man lite mat och samtidigt

ber man om hjälp

Fråga 15

Kastsystemet

I Indien finns ett system som rangordnar människor och grupper

Fråga 16

Även om det inte direkt syns så påverkar det människors vardag, vad man får göra och vad man

kan bli

Fråga 17

Fråga 18

Kast betyder ren och mycket i kastsystemet handlar om att inte blanda olika grupper i samhället

Fråga 19

Fråga 20

Om man gör det blir man oren

Fråga 21

Kastsystemet fastställdes under 300-500-talen e.Kr.

Fråga 22

Det finns fyra huvudkast:

Fråga 23

1. Präster, lärare, läkare, politiker (Brahmaner)

Fråga 24

2. Militärer, poliser, administratörer ( Ksatriyas)

Fråga 25

3. Jordbrukare, affärsmän, banktjänstemän (Vaishyas)

Fråga 26

4. Arbetare, städare, byggarbetare, servicefolk (Sudras)

Fråga 27

Sedan finns det orena kast under de fyra huvudkasten

Fråga 28

De som tillhör dessa kallas ibland för kastlösa, men i Indien säger man

oberörbar eller dalit

Fråga 29

Fråga 30

Egentligen är det fel att säga kastlös eftersom alla tillhör något kast

Fråga 31

Fråga 32

De oberörbara arbetar ofta med restprodukter som sopor och läder

Fråga 33

Kastsystemet är inte förbjudet, men det är inte tillåtet att diskriminera utifrån kasttillhörighet

Fråga 34

Fråga 35

I städerna börjar kastsystemet sakta luckras upp, men det lever kvar på

landsbygden

Fråga 36

Fråga 37