Språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt

Högskolan Kristianstad 20 mars 2015

Johanna Kristensson, leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstads kommun

& Oribi, Lund

Innehåll

Vikten av språk-, läs- och skrivutvecklande arbete

Genomgång av Halmstads kommuns Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Tidsenliga läsverktyg för att stödja elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Förmiddag:

Eftermiddag:

Varför är språk och läsning så viktigt?

Språkets och läsningens betydelse i samhället kan inte nog betonas.

Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.

En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. (Källa: OECD Equity & Quality in Education, PIRLS, PISA, SOU 2012 Läsandets kultur)

Fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser

Med ett så viktigt uppdrag går det inte att vänta på att eleverna först ska misslyckas innan något görs.

All forskning visar att det är det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna som har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång.

Språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten.

Elever vet tidigt (ibland redan innan skolstart) om de kommer att tillhöra ”Läsarnas klubb” eller inte.

Den akademiska självbilden behöver stärkas redan från början, dvs. innan eleven hunnit misslyckas med sin läsning. Höga förväntningar!

Erfarenheter från Halmstad

2004 visade statistik att huvuddelen av eleverna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammades sent, dvs. fr.o.m åk 5 och uppåt.

Trots många olika slags åtgärder som sommarskola, screeningar, uppföljningsuppdrag, kommunlicenser etc. så ökade inte måluppfyllelsen i kommunen.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippande. Genom rika

möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få möjlighet att utveckla sina möjligheter att

kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”

Vår utmaning…

Stora skillnader mellan pojkar och flickor inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap till flickornas fördel. Störst skillnad i läsförståelse.

De svagare läsarna blir fler.

De starka läsarna blir färre.

Ofta har vi identifierat elever med lässvårigheter så tidigt som i åk 1-2, men det är ändå de som har fortsatt stora svårigheter i åk 9 och kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Vad gör vi konkret för att alla elever ska lyckas?

Syfte

Skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt. Detta för att kvalitetssäkra deras kunskapsutveckling i ett 1-16 års perspektiv.

Medvetandegöra det förebyggande arbetet och de tidiga insatsernas betydelse för en framgångsrik skolgång.

Tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för barn och elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling.

Intervjuer med lärare i F-3, rektorer, specialpedagoger, speciallärare,

förskolepersonal och förskolechefer för att ta reda på styrkor och behov

Utvecklingsområden

Det skiljer sig mycket åt på vilken förskola/skola barnen/eleverna går vad gäller språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet.

Många lärare vet inte vad de jobbar med i de andra årskurserna. Det finns ingen röd tråd och man knyter inte an till hur eleverna jobbat tidigare.

Det tas inte alltid vara på det som är gjort i tidigare årskurser eller förskola. Istället börjar man om från början. Fokus i överlämningar och mottagande är oftast allt annat än språkutveckling.

Ofta mer fokus på avkodning och läshastighet än text- och läsförståelse. Det sker mycket tyst läsning utan reflektion.

Utvecklingsområden

Syftet med högläsning i förskolan är inte alltid tydligt. Tiden finns inte alltid för högläsning i verksamheten.

Arbetet med alternativa verktyg saknas på nästan alla förskolor och skolor. De används inte förebyggande utan för enstaka elever med läs- och skrivsvårigheter.

Många resurspersoner som arbetar med elever i behov av särskilt stöd har inte pedagogisk kompetens.

http://korta.nu/hstdsprak

Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och

skrivutveckling

Förebyggande arbete och tidiga insatser

Medvetna strategier för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet, så att alla barn är med redan från början

Flexibel strategi-, metod och materialanvändning samt organisation

Vad är syftet med det vi gör? T.ex. varför högläser/tystläser vi?

Observation, kartläggning och analys

Språk-, läs- och skrivutvecklingen behöver följas systematiskt

Syftet behöver styra vilket bedömningsstöd/kartläggningsmaterial som används. Inte tvärtom!

Kartläggningen och analysen måste ha koppling till den undervisning som har bedrivits

Den måste också ha koppling till de mål och kunskapskrav som ska uppnås

Åtgärder och särskilt stöd

Åtgärder och särskilt stöd behöver sättas in omedelbart ett behov har uppmärksammats.

Olika behov kräver olika åtgärder.

Hur kan undervisningen utvecklas och dess effekt på lärandet?

Hur flexibel är verksamheten att organisera för olika sorters stöd inom elevgruppen?

Uppföljning, utvärdering, utveckling & utmaning

Vilken undervisning och vilka insatser har haft effekt på elevernas lärande?

Uppföljningar och utvärderingar behöver leda till att undervisningen utvecklas.

Både pedagogernas och elevernas utveckling behöver vara i fokus.

Överlämning och mottagande

Överlämning med fokus på barns och elevers starka sidor.

Inte bara fokus på brister och svårigheter.

Hur har undervisningen sett ut?

Hur värderas tidigare arbetssätt och undervisning?

Några förutsättningar för språkutvecklande förhållningssätt

En medvetenhet kring, inte bara ATT vi arbetar språkutvecklande, utan HUR vi gör det

Att identifiera kunskaper, behov och utvecklingsområden istället för att låta metoder och material styra verksamheten

Utrymme för att lärarna gemensamt kan planera och reflektera kring kortsiktiga och långsiktiga mål

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (formativ bedömning) sker hela tiden. Lärarna vet var eleverna befinner sig i sitt lärande

Eleverna är väl förtrogna med de mål som ska uppnås, hur de ska nås och vad de behöver utveckla

Feedback som ges för lärandet framåt

Hållpunkt för förskoleklass

”Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och därmed god beredskap inför den kommande formella läs- och skrivinlärningen i åk 1. Alla elever har en effektiv bokstavskännedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse samt sin reflekterande förmåga. ”

Hållpunkt för åk 1

Alla elever lämnar åk 1 med en fungerande avkodningsförmåga, dvs. läser ihop bokstäver till ord med visst flyt. Eleverna förstår det de läser, kan reflektera kring innehållet och utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse. Eleverna lär sig förstå sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord både för hand och med tangentbord. Eleverna berättar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och åsikter i tal och skrift.

Vad gör vi? Varför gör vi det? Hur gör vi? Vad blev resultatet? Fick det förväntad

effekt på barnens och elevernas lärande? Hur går vi vidare?

Återkommande frågor

Kontakt

johanna.kristensson@halmstad.se

@JoKristensson

"Språk och digitala verktyg i förskolan - idéer och inspiration" (Nypon förlag)

http://korta.nu/hstdsprak

http://logopedeniskolan.blogspot.com