Kommunikation ¶ver tid

  • View
    108

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Kommunikation ¶ver tid

  1. 1. MONTESSORI FRISKOLA GOTLAND Skriftlig kommunikation Teknik k 4-6 Cecilia Duckert r 2017 Nr vi arbetar med mnet teknik lra vi oss ven om teknikhistoria. Vi funderar ver hur redskap fr att kommunicera har ndrats ver tid och vilka drivkrafter som styrt utvecklingen. Vi bygger dessutom en fjderpenna och lr oss de Romerska siffrorna.
  2. 2. 1 VAD Skriftlig kommunikation ver tid Vi arbetar med att frst mnniskans skriftliga kommunikationshistoria. Hur kommunicerade mnniskan skriftligt och vilka redskap anvndes? Gspenna En gspenna r en blckpenna gjord av vingfjder (en vingpenna) av en gs eller liknande fgel. Spetsen skrs till med en kniv och doppas i ett blckhorn med jmna mellanrum under det man skriver. Under 1800-talet ersattes gspennan av den industriellt tillverkade stlpennan, en blckpenna med spets av stl och skaft av tr. Under 1900-talet ersattes denna av reservoarpennan (som har en blckpatron i skaftet och drfr inte behver doppas) och under 1950-talet av kulspetspennan. http://www.learning4sharing.nu/gaspenna-164448.html
  3. 3. 2 VARFR TEKNIK Tekniska lsningar har i alla tider varit betydelsefulla fr mnniskan och fr samhllens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strvan att lsa problem och uppfylla mnskliga behov. I vr tid stlls allt hgre krav p tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och mnga av dagens samhllsfrgor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. Fr att frst teknikens roll fr individen, samhllet och miljn behver den teknik som omger oss gras synlig och begriplig. Syfte Undervisningen i mnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet s att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv vrld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse fr teknik och frmga att ta sig an tekniska utmaningar p ett medvetet och innovativt stt. Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och frtrogenhet med mnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lsa olika problem och uppfylla behov med hjlp av teknik. Eleverna ska ven ges frutsttningar att utveckla egna tekniska ider och lsningar. Genom undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla frstelse fr att teknisk verksamhet har betydelse fr, och pverkar, mnniskan, samhllet och miljn. Vidare ska undervisningen ge eleverna frutsttningar att utveckla tilltro till sin frmga att bedma tekniska lsningar och relatera dessa till frgor som rr estetik, etik, knsroller, ekonomi och hllbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling fr att de p s stt bttre ska frst dagens komplicerade tekniska freteelser och sammanhang och hur tekniken pverkat och pverkar samhllsutvecklingen. Undervisningen ska ven bidra till elevernas frstelse fr hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i mnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att identifiera och analysera tekniska lsningar utifrn ndamlsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lsas med teknik och utarbeta frslag till lsningar, anvnda teknikomrdets begrepp och uttrycksformer, vrdera konsekvenser av olika teknikval fr individ, samhlle och milj, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har frndrats ver tid. I rskurs 4-6 Tekniska lsningar Vardagliga freml som bestr av rrliga delar och hur de rrliga delarna r sammanfogade med hjlp av olika mekanismer fr att verfra och frstrka krafter. Hur vanliga hllfasta och stabila konstruktioner r uppbyggda, till exempel hus och broar. Tekniska lsningar som utnyttjar elkomponenter fr att stadkomma ljud, ljus eller rrelse, till exempel larm och belysning.
  4. 4. 3 Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Vanliga material, till exempel tr, glas och betong, och deras egenskaper samt anvndning i hllfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar. Arbetsstt fr utveckling av tekniska lsningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, underskning, frslag till lsningar, konstruktion och utprvning. Egna konstruktioner med tillmpningar av principer fr hllfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med frklarande ord och begrepp, symboler och mttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, mnniska, samhlle och milj Vanliga tekniska system i hemmet och samhllet, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system fr tervinning. Ngra delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhllet frndrats ver tid och ngra orsaker till detta. Olika stt att hushlla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel fr- och nackdelar med olika tekniska Kunskapskrav Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla tekniska lsningar i vardagen och ngra ingende delar som samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven p ett enkelt stt beskriva och ge exempel p ngra hllfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som anvnds. Eleven kan genomfra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att prva mjliga ider till lsningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Eleven gr enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter dr intentionen i arbetet till viss del r synliggjord. Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur ngra freml eller tekniska system i samhllet har frndrats ver tid och dels kring tekniska lsningars frdelar och nackdelar fr individ, samhlle och milj.
  5. 5. 4 Eleven utvrderar sina egna frmgor efter de gjort alla delar i arbetsomrde: Namn_______________________ Kunskapskrav i Teknik Kan inte Oske r Kan bra 1 Kan du samtala, diskutera och terbertta det vi har lst tillsammans? 2 Kan du diskutera i helgrupp? Kan du dela dina tankar? Kan du hjlpa till att gra diskussionen intressant och viktig? 4 Kan du beskriva och ge exempel p enkla tekniska lsningar som mnniskan anvnt fr att kommunicera? 5 Kan du lsa instruktionerna igen, p egen hand, och frst hur du ska bygga din fjderpenna? 6 Kan du konstruera mycket enkla redskap fr att kunna kommunicera? Kan du bygga en fjderpenna? 7 Kan du komma p i ider och prova dig fram fr att frbttra din fjderpenna? 8 Kan du rita och rkna med Romerska siffror? 9 Kan du redogra fr hur vrt stt att kommunicera har ndrats ver tid? Frn grottmlningar till iPhone?
  6. 6. 5 HUR Hela gruppen hjlps t att hnga bilderna i rtt tidsordning. Genom tiderna sid 41, PULS Grundboken Teknik. Anvnd bilderna i Bilaga 2. Lsa sid. 38 till 41 i Grundbok Teknik, PULS. Visa p en kalligrafipenna av ldre sort. Bygg en gspenna. Eleverna bygger, testar och frbttrar efter behov. Vi diskuterar hur de har byggt och varfr. Kunde eleven flja den skriftliga instruktionen? Bilaga 3 Eleven fljer arbetsschemat Bilaga 1
  7. 7. 6 Bilaga 1 Arbetsschema fr kommunikation ver tid Steg Arbetsuppgift Lnk 1 Lgg bilderna i rtt tidsordning. Arbeta sjlv, i par eller i grupp. Bilaga 2 2 Ls sida 38- sid 41 i Grundboken Teknik, Utkopierade sidor. 3 Gr en Gspenna Se sida 42 i Grundboken Teknik Ls bilaga 3 Ls: http://www.oocities.org/vindalf/quill/index.html Se filmen: https://youtu.be/dKv9Nmhq560 4 Trna lite med gspennan fr att senare kunna skriva med den. Gr ngra strck p ett blankt papper. Tryck inte fr hrt med pennan. Trna att anvnda din gspenna. Doppa pennan i svart vattenfrg. Det ska vara mycket frg i vattnet. Rita cirklar och linjer. Framver anvnder du tuschpennorna nr du ska skriva hela alfabet. 5 Lr dig att skriva kalligrafi. Se den frsta filmen: https://youtu.be/zITErNWAZS4 Du kan alltid se den flera gnger eller g vidare till nsta del om du vill lra dig nnu mera. 6 Ta din skrivstilsbok. Mrk grna ut, med din linjal, de lutande linjerna. Be annars om lsblad med linjerade raderna. Hr anvnder du tuschpennorna. Viktigt r att alltid hlla pennan lutad i 45 grader. Skriv alltid nedt, dra aldrig pennan uppt om du kan undvika. Ta ett av ett av de inplastade alfabeten i kalligrafi och skriv av i din skrivstilsbok. 7 Extra filmer fr intresserade Kalligrafi: https://youtu.be/3phzKsXpko8 Hur gr man en bok: https://youtu.be/HKBJkf2xbqI 8 Romerska siffror Ls bilaga 4 Skriv av alla tal i din skrivstilsbok och frsk stta ihop egna tal. I V X L C D M Testa att skriva in ett tal och gissa hur det romerska talet kommer se ut innan du trycker p visa: http://onlinekalkylatorn.se/omvandla/romerska- siffror/
  8. 8. 7 Bilaga 2 Brjade tillverka papper i Kina Skrivmaskin
  9. 9. 8 Tryckkonsten, trycka bokstver. rtal finns p sid 41
  10. 10. 9 Hur man gr en gspenna Bilaga 3 Lt fjdern vila mot en skyddad yta. Se nedre delen av fjdern. 1. Du skr bort den runda spetsen. 2. Skr eller klipp ett lngsgende snitt p ovansidan av spetsen, snittet ska vara 1 cm lngt. 3. Frn spetsen skr du ett snitt in mot fjdern, ovansidan ska vara lngre n nedre delen av spetsen. Skr uppifrn int. 4. Gr spetsen smalare. Snittet p ovansidan ska fortfarande vara i mitten. Snitta av spetsen. Doppa pennan i blck (svart vattenfrg). Nr du skriver ska du inte trycka hrt utan endast nudda ytan p pappret.
  11. 11. 10 Romerska siffror Bilaga 4 Det romerska talsystemet var i allmnt bruk nda fram till 1500-talet. De sju anvnda tecknen (bokstver) betecknar fr olika talvrden: I V X L C D M 1 5 10 50 100 500 1000 Det finns inget tecken fr "ingenting" (noll). Eftersom romerska tal har ett fast vrde (allts inte olika vrde fr olika position som de arabiska talen i de