Konsten att föra ett samtal framåt – Om interaktion och muntlig färdighet i sfi

Maria Rydell

Institutionen för svenska och flerspråkighet

Idag

● Om talat språk

● Progression för muntlig färdighet inom sfi

● Bedömning av muntlig interaktion

● Konsten att föra samtal framåt

● Avslutande reflektion

Hur arbetar ni med bedömning och utveckling av muntlig färdighet?

UtViöka maningar ocVilka

Vilka utmaningar och möjligheter ser ni med bedömning av muntlig

färdighet? Diskutera ca fem minuter tillsammans med de bredvid dig!

Talat språk

Hörförståelse

Interaktion

Produktion

Talat språk produceras och processas i realtid.

Interaktion: samspel och växling mellan att vara

den som talar och den som lyssnar

→ kognitivt krävande!

/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

…får betydelse för bedömning

● Det talade språket innefattar mer variation och är mindre

normerat än skrift, det finns inte lika tydliga standardiserade

regler för hur man talar som för hur man skriver.

● Synen på korrekthet ser till viss del annorlunda ut (t.ex. mer

situationsberoende-mindre precist, reducerad preteritum (ja

jobba igår), omorganiseringar av information och grammatik

– ser ut som ”fel”).

● Bedömning av muntlig färdighet bör ske mot bakgrund av

det talade språket

/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

PROGRESSION OCH BEDÖMNING AV MUNTLIG FÄRDIGHET SFI

Progression sfi (interaktion + produktion)

SKOLFS 2012:13

● Kurs B: Eleven kan med stöd kommunicera

-i vanliga situationer i vardagslivet.

- med ett enkelt språk och med hjälp av gester i

vanliga situationer i vardagslivet.

● Kurs C: Eleven kan med viss anpassning till syfte och

samtalspartner, kommunicera med ett enkelt språk i

vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.

● Kurs D: Eleven kan, med viss anpassning till syfte och

samtalspartner, kommunicera i både informella och

mer formella situationer i vardags-, samhälls- och

arbetsliv.

Progression kan också handla om…

● Ökad självständighet: behov av riktat och anpassat tal, stöttning till att ge stöttning och ta interaktionellt ansvar

● Ökad längd och sammanhang

● Ökade språkliga resurser: mer komplexitet, variation, precision och säkerhet

● VAD och HUR VÄL

Bedömning i NP 2009-2012 (Skolverket 2013)

/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

60

65

70

75

80

85

Hörförståelse Läsförståelse Skriftligfärdighet

Muntligfärdighet

Andel godkända testtagare uppdelat på delprov, NP kurs D 2009-2012

Andel godkändatesttagare

Andel godkända testtagare fördelade på delprov/färdighet (Skolverket 2013)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13+ år

Procent

Tidigare utbildning

Andel godkända testtagare, NP kurs D 2009-2012

Höra

Läsa

Skriva

Tala

BEDÖMNING AV MUNTLIG INTERAKTION

Holistisk och analytisk bedömning

● Svårare med analytisk bedömning vid bedömning av muntlig färdighet?

● Halo-effekt, alla aspekter tenderas att bedömas lika (Yorozuya & Oller 1980)

● Bedömning av uttal ”färgar av sig” på andra färdigheter (Boyd & Bredänge 2013)

Tidigare forskning har visat att…

● Par/gruppuppgifter genererar fler

språkhandlingar (Taylor 2001) och mer komplext

tal (Brooks 2009) vilket belönas i bedömning

● Potentiella problem vid bedömning av samtal:

● -beroende av samtalsdeltagare?

● -svårigheter att sätta individuella betyg i ett

samtal (som är samkonstruerat)?

● -svårt att kontrollera olika faktorer

Interaktionella mönster (Galaczi 2008)

● Samarbetsinriktade: båda deltagarna initierar

ämnen, engagerar sig i varandras idéer och

utvecklar samtalsämnet tillsammans

● Parallella: prata var för sig men turas om

● Asymmetriska: en tar över på ett eller annat sätt

● I betygssättningen belönades de

samarbetsinriktade samtalen

● Bättre interaktionell förmåga?

● Konsekvenser för undervisningen?

Kvalitativa skillnader över färdighetsnivåer

● Förmåga att visa lyssnarstöd, bygga vidare på det andra

sagt, samkonstruera samtal en kvalitativ skillnad (Galazci

2014)

● Ordförrådet (antal och olika typ av ord)

viktig markör för att skilja olika

färdighetsnivåer åt + flyt. Grammatik också

viktigt, men inte ett lika tydligt samband.

(Iwashita et. al. 2008)

Föra samtal framåt

Mål, muntlig interaktion, kurs D: Den studerande ”kan,

med viss anpassning till syfte och samtalspartner,

kommunicera i både informella och mer formella

situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.” (SKOLFS

2012:13).

Kunskapskrav för E:

Eleven deltar i samtal och diskussioner om bekanta ämnen genom att

uttrycka och bemöta åsikter med enkla argument samt framföra och

efterfråga tankar och information på ett sätt som till viss del för

samtalet framåt.

Eleven väljer och använder på ett i huvudsak fungerande sätt

strategier som löser problem i interaktionen.

Föra samtal framåt Exempel från Samtal på gång (Skolverket 2012)

/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

M: så jag vet inte eh vad är viktigast

men men att ha att ha bra tid

K: ((nickar))

M: och ha bra lön

K: ((nickar))

M: och ha bra kamraten där är viktig

K: mm

M: tror jag

K: ja men jag tror att lönen är kanske viktigaste när du

ah om du har inte råd att leva äta

M: mm

K: andra saker spelar ingen roll ((skrattar))

M: okej [((skrattar))

K: [*tror jag*

M: så du tror att om du har bra lön

K: ja

M: andra saker spelar ingen roll

K: nej nej eh jag tror att lönen är viktigast

och andra saker spelar eh roll också

M: okej och hur om tiderna? arbetstiderna?

K: eh jag tycker inte om exakt arbetstiderna

jag jag vill bestämma själv min arbetstiderna mina

M: i ditt yrke

K: ja som psykolog konsult och du?

M: eh min yrke eh och vanlig du arbetar i skift↑ skifte↑

K: mm

M. så kanske du arbetar tolv tolv timmar skifte

K: ah

M: och jag tycker om det

K: tycker om det?

M: ja

Resurser för att föra samtal framåt

● Ställa frågor för att föra in nya ämnen:

okej och hur om tiderna? arbetstiderna?

● Bygga vidare på det som sagts genom att visa på nya

perspektiv:

M: jag vet inte vad är viktigast och ha bra lön

och bra tid

K: ja men jag tror att lönen är kanske viktigaste

när du ah om du har inte råd att leva äta

● Visa att man lyssnar genom att återkoppla/omformulera

och ställa frågor (tycker du?/ så du tror att om du

har bra lön andra saker spelar ingen roll)

Min pågående studie

● 27 parsamtal (NP kurs D) och efterintervjuer

med deltagarna (53 st)

● 7 olika skolor, 3 städer

● 22 olika första språk

● Tidigare skolbakgrund bland deltagarna

varierade från 1 år till högre akademisk

utbildning

Preliminära resultat: intervjuer

● Testtagarna föredrar parsamtalet framför den

individuella uppgiften eftersom de känner att de

får stöd av varandra

S: nej om man diskutera andra personen det är bra

för språk […] kanske blir bättre om du pratar annan

personer […] därför på att om man pratar annan person det

är bra kommer många order

MR: ja man får ord från den andra

S: ja och ge andra ord

MR: och vad var bäst för dig att diskutera med en annan

elev eller att sitta själv med lärarna och prata?

O: nej med annan elev tänker jag

MR: varför då?

O: jag tror att vi pratar på samma nivå så vi förstår

varandra kanske även om svenska inte är perfekt kanske

och du vet att du inte är ensam det finns en annan

person som finns i samma situation

Viktig social aspekt

2014-03-24 /Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

A: ja och du måste hjälpa om du kan och hjälpa dej

och det är en lag? ett team en lagarbete

det är svårt att kombinera två personer

men det är okej

det är lite svårt men det är okej

därför att du är inte ensam

du är med en andra person och du måste följa

honom eller henne

/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

● Svårigheter att beskriva den muntliga

färdigheten, t.ex. hur de tränat inför provet

(→ låg språklig medvetenhet kring talat språk)

mr: hade du tränat inför provet?

s: innan?

mr: ja

s: nej jag har inte gjort nånting alls

mr: men i klassen har ni diskuterat

s: jo jo i klassen och allt skolan

dagis och allt som vanligt

mr: har du tränat inför det muntliga provet?

p: nej nej

m: och hur hade ni tränat hade ni tränat nånting i klassen?

p: i klassen ja vi pratar mycket

i gruppen med varandra

eh om olika tema teman tema

på klassen vi tränade varje dag jag kan säga

men hemma jag tränar inte

2014-03-24 /Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet

O: eh det var lite konstigt därför det inte fanns

information hur du kan förbereda dej

så jag läste alla saker som vi hade berättat i kursen

jag tänkte på andra prov till exempel mitt IELTS

så vilken typ av frågor kan de kanske fråga så

och jag tänkte på ord som kanske är viktig

viktiga att använda i (xxx)

MR: som vad då? kan du ge något exempel?

O: för att jämföra det är viktigt viktigare

det är viktigare än det är lika som

enligt min uppfattning etcetera

M: har ni tränat mycket i klassen också

det muntliga? det muntliga provet?

O: nej

Preliminära resultat, forts.

● Interaktionell analys:

- En komplex interaktionell situation

- Testtagarna ger varandra mycket stöd

- Konsensusdrivna samtal

- Svårigheter för vissa studerande att förhålla sig

till fiktiva situationer

- Samarbetsinriktade samtal belönas,

konfrontativa samtalsstilar mer problematiska:

olika uppfattningar av vad det innebär att

diskutera?

Ställa frågor – en viktig resurs och strategi

● …MEN kan ha olika funktion i samtalen! T.ex.:

● - föra samtalet framåt och ge turen till någon annan

(men få mindre interaktionellt utrymme själv alt. Svara

på sina egna frågor om samtalspartnern inte tar turen)

● - föra in nya topiker, se nya perspektiv, bredda och

fördjupa samtalet

● -gå vidare/undvika ansiktshotande situationer, t.ex. när

det uppstår situationer där en person inte förstår

● ”Nödstrategi” efter lång paus– ”du kan fråga mej nåt”

Resurser för att föra samtal framåt

● Visa att man lyssnar, återkoppla, bygga vidare på det som sägs

● Ställa frågor, komma med fler infallsvinklar, se ur ett annan

perspektiv

● ”Låt-gå”-strategier och ställa nya frågor

● I undervisning:

- Öva mer att visa att man lyssnar och bygga vidare på det som sagts

tidigare?

- Hur kan man öka språklig medvetenhet kring talat språk?

Pratbubbla och avslutande reflektion

● Diskutera 5 min

tillsammans med de du

sitter bredvid.

● Avslutande diskussion

och reflektion i helgrupp.

Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med bedömning av muntlig

färdighet?

Finns det aspekter som är utmärkande

för sfi?

Referenser

● Boyd, Sally & Bredänge, Gunlög. 2013. Attityder till brytning – exemplet utländska

lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som

andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437-

458.

● Brooks, Lindsay. 2009. Interacting in pairs in a test of oral proficiency: Co-constructing a

better performance. I: Language testing 26 (3). S. 341-366.

● Galaczi, Evelina. 2008. Peer-peer interaction in a Speaking Test: The Case of the First

Certificate in English Examination. I: Language Assessment Quarterly 5(2):89-119.

● Galaczi, Evelina. 2014. Interactional Competence across Proficiency Levels: How do

Learners Manage Interaction in Paired Speaking Tests? Applied Linguistics 33 (5):553-

574.

● Iwashita, N. et. al. 2008. Assessed Levels of Second Language Speaking Proficiency:

How Distinct? I: Applied Linguistics 29(1):24-49.

Referenser, forts.

● SKOLFS 2012:13. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS

2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare.

● Skolverket 2012. Samtal på gång. En vägledning för bedömning av

muntlig produktion och interaktion.

● Skolverket 2013. Rapport och uppföljning av nationella slutprov.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3241

● Taylor, Lynda, 2001. The paired speaking test format: recent studies. I:

Research Notes issue 6. P.15-17. University of Cambridge. ESOL

Examinations.

● Yorozuya, Ryuichi & John W. Oller, Jr. 1980. Oral Proficiency Scales:

Construct Validity

● and the Halo Effect. I: Language Learning. Vol. 30, No. 1. S. 135-153.