28
Norra Hisingen 17 juni ”Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där hur:et.” John Hattie

Norra hisingen 17 juni

Embed Size (px)

DESCRIPTION

presentation kring Genomförande av undervisning utifrån Allmänna råd och forkningsöversikt

Citation preview

Page 1: Norra hisingen 17 juni

Norra Hisingen17 juni

”Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär

sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är

läraren som påverkar det där hur:et.”

John Hattie

Page 2: Norra hisingen 17 juni

Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan

Skolverket film 3 min

Page 3: Norra hisingen 17 juni

Dagens mål..

• ”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,”

• ”Strukturerad undervisning som leder mot mål”,

• Elevernas förståelse av syftet med undervisningen”

• ”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och utmana

elevernas föreställningar”.

• ”Kollegialt lärande”.

Page 4: Norra hisingen 17 juni

Framgångsfaktorer”Individualiserad undervisning innebär att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum.

Detta är något som kännetecknar framgångsrika skolor.”

(Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)

Page 5: Norra hisingen 17 juni

Det innebär inte

•enskilt arbete för eleven

•isolerade uppgifter utan sammanhang

•enskilt arbetande lärare

•bocka av centralt innehåll

Page 6: Norra hisingen 17 juni

Det innebär istället att...

•eleven och läraren känner igen olika lärstilar

•lärare arbetar i lag kring eleverna

•fokus på förmågorna

•återkoppling som tar lärandet framåt

•och inte för många speciallösningar utan;

Page 7: Norra hisingen 17 juni

Inkludering■ gemenskap på olika nivåer■ ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för

elever i behov av stöd)■ en demokratisk gemenskap■ delaktighet från eleverna■ att olikhet ses som en tillgång

Definitionen gjord av specialpedagogikforskarna

professor Claes Nilholm och docent Kerstin

Göransson på uppdrag av Skolverket

Page 8: Norra hisingen 17 juni

Elevnära”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,”

Delaktiga i planering

Demokratiska arbetsformer

Igenkänning

Det berör - elevnära

Förstår syftet och ser målet

Känner till och igen lärande

Variation (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)

Page 9: Norra hisingen 17 juni

Klassrumsledarskapet

”Strukturerad undervisning som leder mot mål”,

Lärarens är tydlig och demokratiskt

Identifierade kritiska aspekterna

Tydliga mål som eleven förstår och accepterar

Handledning

Kontroll av förståelse

Progression och återkoppling

Summering och repetition

Självreglering (Jan Håkansson 2011)

Page 10: Norra hisingen 17 juni

”Elevernas förståelse av syftet med undervisningen”.

Helheter

Röd tråd

Meningsfullt - What´s in it for me?

Successivt utvidgat ansvar

Den här lektionen var viktig för mig därför att…” eller ”Det jag tar med mig från denna lektion är…” ”de 3 saker jag lärde mig idag var…” ”Nästa gång jag tränar på att…ska jag….” ”Idag är jag mest nöjd med att….” ”Om jag skulle göra om något jag gjorde idag skulle jag…”

Läraren tror på sina elever

Kontexten

Page 11: Norra hisingen 17 juni

Återkoppla och utmana”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och

utmana elevernas föreställningar”

Kontinuitet - planera in för det!

Säg det inte bara - tydliggör med tankekartor, bilder,

matriser, aligment etc

Ägna alltid lektioner åt det -öva öva öva, sätt på

schema, in i undervisningen - skaffa frågebatteri”

Page 12: Norra hisingen 17 juni
Page 13: Norra hisingen 17 juni

Vara tydlig

Page 14: Norra hisingen 17 juni

Formativa fraser i matematik:

Om metoder•Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)•Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)•Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)•Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)•Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)•Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)•Får jag visa dig en bra metod?•Vilka metoder använder dina kompisar?•Varför valde du just denna metod?•Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.

Om problemlösning•Vilken strategi har du för att lösa problemet?•Vilken strategi har du använt förut?•Varför valde du den strategin?•Hur brukar du göra när du ska lösa problem?•Vet du vilka strategier man skulle kunna använda?

Om begrepp•Vet du vilka begrepp du kan använda här?•Behöver du träna på fler begrepp?•Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

Om resonemang•Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?•Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?•Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?•Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?•Vet du hur du ska motivera din slutsats?

(sammanställd av Tommy Lucassi, Ma/NO- lärare på Rålambhov skola, Stockholm)

Page 15: Norra hisingen 17 juni

Utvecklande och lärande frågor

Frågor som föder frågor

•Hur då?•Varför det?•Förklara hur du tänker?•Vad finns det för likheter med....?•Kan du utveckla det?

Cirkulära frågor

Cirkulära frågor hjälper oss att utforska eleverna förståelse och tänkande. Vem? Vad? När? Hur? Var? Hur mycket?  Med hjälp av dessa kan man "cirkulera runt" problemets kärna och successivt skapa en gemensam bild av problemets exakta natur.

Öppna frågor

•Vad skulle kunna hända om...?•Vad gillar du bäst och varför...?•Vilka skillnader är det mellan...?•Vilka styrkor och svagheter har...? 

Inbjudande frågorInbjudande frågor är frågor som ställs för att stimulera eleverna till att dela med sig av och utbyta erfarenheter:

•Berätta vad som hände då...•Berätta vad du såg och upplevde...•Hur kändes det...?•Vad tänkte du då...?

Page 16: Norra hisingen 17 juni

Formativ bedömningForskning visar att formativ bedömning ökar elevernas lärande. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av:

•att målet för undervisningen tydliggörs,

•att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till

målet

Vad kan de?Vad vet de?Hur gör de?Vad missförstår de?Vad engagerar dem?

•att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.

Page 17: Norra hisingen 17 juni

5 nyckelstrategier för BFL

Page 18: Norra hisingen 17 juni

Hur tydliggör du mål och kunskapskrav för dina elever idag?

Page 19: Norra hisingen 17 juni

Tydliggöra mål och kunskapskrav

PP/pedagogisk plan/planeringsprocess – ge eleven den samlade bilden

Mål- undervisning- bedömning - aligment

Elevexempel kopplade till kunskapskrav

Självskattning

Målbild inleda -avsluta

Fastna inte i LPP och matristräsket!

Det är hur ni använder era LPP:er/pedagogiska planeringar och matriser som gör skillnad!

Page 20: Norra hisingen 17 juni

Aktiviteter som synliggör lärandetMer basket än pingis, med frågor som väcker frågor

No hands up

Flygande bedömning

Använda responssystemet Socrative

För och emot frågor

Blogg, googlesite, Wikispaces

Forumsdiskussioner på Todays meet

Sänd live TV-med Bambuser

mentimeter med EPA

wordle - språk

Involvera, aktivera och engagera eleverna i målen i stället för informera om dem.

Page 21: Norra hisingen 17 juni

Återkoppling som för lärandet framåt”Minute by minute, day by day” i klassrummet

Återkoppling kring mål och kunskapskrav - kontinuerligt

75 % in i temat/projektet 25 % till det som behöver utvecklas

Framåtsyftande återkoppling bygger på fyra moment:Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle

mötasUtvärdera till vilken grad mål/kvaliteter möttsDiagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem

(felanalys)Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd

feedback - feed forward

Page 22: Norra hisingen 17 juni
Page 23: Norra hisingen 17 juni

Aktivera eleverna som lärresurser för varandraKollaborera i wikispace eller blogg!

Använd samarbetsytor på nätet Google docs- dela dokument Skype in the classroom

Kamratrespons

How to filmer: äldre elev till yngre elev

Låt elever producera (digitalt) lärmaterial åt andra!(ex från Matematikvardagen.se)

Skapa mallar/frågebatterier Låt eleverna även vara din lärresurs!

Page 24: Norra hisingen 17 juni

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocessJämföra själv mot målen i styrdokument/ppl/matris

Lärlogg

Checklistor för att rätta sig själv

Kommentera bara, utan poäng/betyg

Se three before me

Ljudinspelning/mejl- reflektera var de befinner sig i förhållande till målen

Synliggör lärandet ihop!

Page 25: Norra hisingen 17 juni

http://www.bedomningforlarande.se/

Page 26: Norra hisingen 17 juni

Kollegialt lärande

Hans -Åke Sherp - lärande samtal

samlärande - analyserar och utvärderar inte bara pratar omkring

högt i tak - ”ingen är dum på riktigt”

uppriktigt intresserad av kollegors tankar/idéer t ex förståelsekartor

Helen Timperleys rapport om lärares lärande:

■ fortbildningen varar en längre tid■medverkan av extern expertis ger bättre resultat■fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information■betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup■lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning■lärarna får möjligheter att diskutera.

Page 27: Norra hisingen 17 juni

Det är viktigt att veta var vi börjar!

Hur kan vi få samma utgångspunkt?

Hur kan man förtydliga vilken typ av möte man är på?

A- administrativa möten, akutaS - sociala möten, viktiga men inte givande ur kunskapsfördjupningK - kunskapsfördjupande där variationen berikar

(Hans Åke Sherp)

Olika typer av mötet - Lärarförbundet

Page 28: Norra hisingen 17 juni