Kunskapssynen är en integrerad del av samhällets grundsyn. Förändringar i arbetsliv och samhälle formar mål för utbildning och attityder till lärande. För att förstå dagens syn på kunskap och kompetens måste vi kasta en blick tillbaka.

Sokrates (400frk)

Redan på den här tiden betonade han reflektionens betydelse i lärprocessen

Sokratiska samtalet. Lärjungen utvecklar sitt tänkande genom lärarens insiktsfulla frågor som fördjupar lärjungens förståelse.

Han gjorde en liknelse med en kvinna som skulle föda. Detta för att illustrera

HUR

mentorn/handledaren genom samtal kan hjälpa lärjungen att ”föda” en insikt som inte kan förmedlas av andra.

Mäster - lärlings traditionen skapades redan på medeltiden. (600-talet)

Mästaren var en förebild och arbetsledare och lärjungen skulle träna sina färdigheter för att bli skicklig i yrket.

Aristoteles myntade begreppet ”praktiskt tänkande” Phronesis man värderar kunskap om vad och även kunskap om hur.

Didaktik

Undervisningslära

Konsten att lära andra lära

VAD?Vad avser innehållet i det som skall läras ut.

Handlar om målet.

HUR?Hur! skall det du

skall lära ut, förmedlas?

Varför?Varför? Hur ser motivet ut,

varför du skall lära ut.

Identifiera kunskapsbehovet

Utgångsläget du har att röra dig inom

Vetskapen om det som skall läras ut kräver att du innan tagit reda på

Innehåll i undervisningen?

Metod, tillvägagångssätt?

Administrativa kunskaper?

Emotionella kunskaper, reflektion?

1592-1670 Johan Amos Comenius

Skrev boken ”Didactica Magna” Han menade att didaktik var en teori om konsten att undervisa.

Denna konst bör vila på såväl beprövad erfarenhet som vetenskaplig grund

RETORIK

Aristoteles pratade redan på sin tid om konsten att övertyga. Han inordnade retoriken i ett vetenskapligt system.

Som begrepp myntades retorik redan under Antiken. 700 f. Kr – 400 e. Kr

Talarkonst

Konsten att övertyga

Vältalighet

Sannolikheten att bli trodd

Behavioristisk tradition

Beteendet studeras och kommer ur en empirisk tradition dvs. kunskaper byggs utav erfarenheter.

Emperia = erfarenhet

Kritiker säger: Att tänkande och mentala processer inte kan observeras.

Kunskapsöverläge hos undervisaren och den lärande är underordnad.

Autonomin begränsas & människan blir en passiv robot

Kunskap ses som en produkt.

Förmedling av budskap.

Kan man översätta beteende från djur till människor

Inlärningen bygger alltså på en medfödd reflex. Det som händer vid inlärningen är att någonting annat kopplas till denna medfödda reflex. Läran om djurs och människors beteende helt styrs av yttre stimuli och belöningar.

(Skinner 1904 -1990)

Betydelsefulla personer inom Behaviorismen

• John B Watson

• Ivan Pavlov

• B F Skinner

Studier på djur.

Livsvärldsfenomenologi

Fenomenologi kommer från grekiskans ”phainestai” som betyder att visa sig, att uppenbara sig eller avslöja sig. Den svenska motsvarigheten till phainestai är fenomen.

Femenologin är ursprungligen en filosofisk skolbildning.

En femenolog menar att genom systematisk reflektion nå fram till universella och oförfalskade strukturer som finns i människors uppfattning av världen.

Marton studerade på 70-talet med hjälp av femenologiska metoder och kvalitativ forskning hur lärandet går till.

Edmund Husserl 1859-1938

Martin Heidegger 1886-1976

(Fenomen = saken så som den visar sig).

Människan erfar världen genom att erfara ett fenomen.

Kognitivistisk tradition

Cognito=

tänkande,

uppfattande

• Mentala processer är av intresse.

• Reflektion är viktig för att förstå begrepp och generella principer.

• Tänkandet och förnuftet styr kunskapssökandet.

• Lärande är en konstruktiv process och människan tar inte passivt emot information utan hon själv konstruerar en förståelse av det som skall läras in.

Hans syn på utveckling vilar på biologisk grund.

Han menade att alla barn går igenom olika faser i livet och att man som pedagog måste förstå dessa faser för att kunna anpassa lärandet.

(Piaget 1896 - 1980)

Kritiker påstår att

Det är inte tänkandet i sig som är av intresse utan människan som helhet i ett livssammanhang.

Sociokulturell tradition.

Människan är en social varelse i ett kulturellt sammanhang. Genom språket förs vi samman och lärandet byggs.

Mänsklig utveckling och lärande kan inte särskiljas ifrån tradition, kultur eller historia.

Läraren har en stor betydelse som handledare av elevers och studenters lärande.

De måste först lyssna på den lärande, observera dem och försöka förstå i vilken utvecklingsfas de befinner sig så att de med lämpliga uppgifter och viss handledning kan hjälpa dem till nästa utvecklingszon.

Tänkandet föds med språket sade Vygotskij

Han talar om att lek och arbete hör ihop

Intresset och motivationen är de största drivkrafterna till ny kunskap

Han anser att intelligens kan definieras som förmågan att tillgodogöra sig undervisning Lev Vygotskij (1896-1934)

Humanistisk tradition

Hjälpa den lärande att se olika valmöjligheter. Uttrycka känslor och tydliggöra tänkandet.

Självkänsla

SjälvkännedomViktiga mål för pedagogisk verksamhet.

• Helhetsperspektivet på människan. Helheten är mer än summan av delarna

• Önskan att veta och förstå är viktigt för känslan av trygghet och självförverkligande.

• Lärandet styrs av våra inre behov så som trygghet, kärlek, estetik & uppskattning.

Abraham Harold Maslow 1908-70 - har försökt rangordna behoven .

Dewey kallas den progressiva (framåtskridande) pedagogikens fader och var den som myntade begreppet "learning by doing" (att lära genom att göra). En aktivitetspedagogik där teori och praktik, reflektion och handling hänger ihop.

Kunskap måste kunna bli till nytta och måste ha verklighetsanknytning.

Eleverna ska arbeta sökande, experimentellt och därmed påverka sin egen inlärning.

Nutidens pedagogiska metoder som temaarbete, problemorienterade studier och projektarbete har utmynnat från Deweys tidiga idéer och syn på lärprocessen.

John Dewey (1859-1952)

”Utan praktik blir teorin obegriplig, utan teori förstår

man inte det praktiska.”

REFLEKTION

Fokus har flyttats från det yttre beteendet till de tankar, reflektioner och samtal som ger oss insikt i den verklighet där vi agerar.

Istället för stimulus och respons gäller insikt och handling.

Paulo Freire (1921 - 1997),

Han ville inte dressera de lärande utan han ville att studenterna skulle frigöra sig och bli mera självstyrande genom dialog och delaktighet och att lärare & studenter får en personligare kontakt.

.

Donald Schön(1930-1997)

”The Reflective practitioner” Han menar att i sitt lärande använder man sitt omdöme man känner på sig och man använder sin intuition.

Man kan inte enbart bli professionell i sitt yrke enbart genom att tillämpa forskningsresultat. Teori & praktik måste förenas för att det skall bli en personlig kunskap.

”Reflection-In-Action”

TYST KUNSKAPKunskap som inte är uttalad

”Tacit knowledge”

Kunskaper tillägnade efter praktisk träning

en viss blick för något.

Vetande, insikter av praktisk art.

Aktiviteten är tyst men inte den underliggande

kunskapen.

Föreställningar om verkligheten

Införstådd kunskap

”tacit knowledge”

Omedveten kunskap

Kunskap som är svår att verbalisera

Värderingar, känslor, attityder, färdigheter. Beteendemönster efter

kulturell särart. Vårt sätt att bete oss på. Kommunikation

& samspel, gester.

”Implicit kunskap”

Sätt ord på Påståendekunskapen

&

Michael Polanyi (1891-1976)

Påstående kunskap Kunskap som kan artikuleras språkligt och skriftligt.

Färdighetskunskap/ förtrogenhetskunskapDessa kunskaper kan inte tillkomma om man inte får pröva den inlärda påståendekunskapen. Ingen tyst kunskap heller ingen påståendekunskap.

Hantverksmässig kunskapKunskaper vi får via övning, efter övning upprättar vi en viss säkerhet. Att veta vad man skall göra och hur man skall göra det.

Kunskapsprocessen

Planering

Inspiration Problemformulering

Informationsinsamling

Bearbetning

Presentation

Uppföljning

1.2 3

4

6

57

Mål man vill uppnå och vilka arbetsformer som främjar arbetssättet.

Lektionsstruktur, undervisningsrutiner, lärcentrerade handlingar. Studentens sätt att hantera tankeprocesser.

Viktigt att studenten får bena ut det den vill undersöka. Viktigt med handledning för att begränsa frågans djup och bredd.

Val av läromedia, bild, ljud, musik, film, skönlitteratur, laborationer eller föreläsningar.

För att skapa kunskap innebär att i frågan kritiskt granska sovra analysera & strukturera frågan som skall belysas.

På vilket sätt skall man framföra det man lärt sig. Seminarier, rollspel, föreläsning. Vad är relevant och vad är

överflödigt och utifrån den nya kunskapen gå vidare och ställa följdfrågor.

Resultaten av en handling kan leda till en ny erfarenhet som i sin tur föder en ny fråga, känsla eller tanke.

(Doktor Carol, Kuhlthau. 1993)

Pask och hjärnhalvorna

Gordon Pask beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning

- en seriell (analytisk/atomistisk) - en holistisk (global) strategi

Gardners multipla intelligenser

”Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent”. Gardner myntade begreppet multipla intelligenser och har hittills definierat nio olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga nio, men i olika stor utsträckning.

Låt lärandet bli en processKolb såg också inlärningen som en cirkulär process som inleds med den konkreta upplevelsen och fortsätter med reflekterande observation. Därefter följer det abstrakta tänkandet som i sin tur får sin praktiska tillämpning i aktivt experimenterande. Hela processen bör alltså vara med i inlärningssituationen.

Kolbs fyra lärstilar

INLÄRNINGSSTILAR

• Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur) • Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av

inre eller yttre struktur) • Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp), • Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av

näringsintag) • Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller

reflekterande angreppssätt)

Dunn & Dunns 21 faktorer för framgångsrikt lärande

Det är svårt att se i litteraturen hur sjuksköterskans funktion som pedagog har gestaltats & beskrivits… Sköterskan beskrivs ofta ha en

Patientundervisande funktion

Handledande funktion till studenter och kollegor

Undervisande funktion mot närstående.

Under 1900 talet har sjuksköterskans pedagogiska roll varit att Instruera och handleda studenter och kollegor… Bistå i hälsoupplysning och ge rådgivning…

Man undervisade hur arbetsuppgifterna skulle utföras på bästa sätt.

Ibland fick äldre studenter undervisa yngre.

Industrialismen ökade utbildningsbehovet & kunskapsöverföringen från lärare gick till stora grupper.

1948 -1964 räknas som efterkrigstiden & då började sjuksköterskorna assistera läkarna i större utsträckning.. På 50-talet var undervisningen väldigt medicinskt inriktad.

1955 infördes ”undervisningsmetodik” i sjuksköterskeutbildningen & det integrerades med andra ämnen och upplevdes som ett diffust begrepp.

I efterkrigstiden lyfts folkhemmet fram. Rationalitet & funktionalitet blir honnörsord i en tid av framtidstro & förnyelse. Läromedelsmaterial, filmer & bilderband blir medel för att organisera kunskapshanteringen.

1964 till 1978 fick pedagogiken en mera central roll men den var inte tydlig. De pedagogiska uppgifterna fokuserades på arbetsledarrollen och den handledande funktionen man hade som sjuksköterska.

1978 till 1992

Pedagogik och psykologi lyftes fram i utbildningen. Man börjar utse ansvariga över vårdplaneringen och arbetsledningen på avdelningen och parallellt med detta skulle man handleda studenter.

Framtidens lärandemiljö är det så kallade

Laboratoriet

Här får dialogen och tankeutbytet åter hög status i kunskapsprocessen och läraren får återigen en handledande funktion.

Staffan Selander är professor i didaktik vid Lärarhögskolan i Stockholm

I Laboratoriet stimuleras eleverna att utforska, experimentera och ta ansvar för sitt eget lärande.

SLUT

Ska du få dina studenters respekt ska du vara i tid till

lektionen och vill du bli älskad av dem så skall du

avsluta i tid…