Mittuniversitetet VT 2015 Alonso Castro & Bo Schefström Mittuniversitetet 15 hp VT 2015

Sociologi C – Vägval efter gymnasiet-Vad ungdomar tror kan påverka dem att läsa vidare efter gymnasiet-

Pedagogiskt café 21 oktober 2015• Sociologi vad är det?

• Vetenskapligt arbete

• Tidigare forskning

• Teori

• Metodval

• Resultat, analys, slutdiskussion/avslutning & Gemensam diskussion – hur går vi vidare- vad tar vi med oss?

• Vidare forskningsområde

Sociologi vad är det?

• Handlar i stora drag om din identitet och vem du är i förhållande till andra

• Sociologi är vetenskapen om människor i olika sociala sammanhang.

• Sociologi: statsvetenskap/psykologi/mikro/makro( Medvetandegöra)

• När det handlar om vägval är det något som vi alla hamnar och ställs inför i livet!

• Vad påverkade ert vägval efter gymnasiet?

Sociologi vad är det? forts• Hade ni också en:

• Hur såg en sådan ut och vem eller vilka bidrog till det?

• Gå du- kom hit- gå du- kom hit – gå du-kom hit( vad nöjd och glad med livet som de är, Djungelboken).

• Vem är det som trycker och vem är det som skjuter på - sociologin är närvarande ändå.

• Ingen människa är en ö – Intryck och avtryck kommer och går- vi påverkas alla av vad andra gör

Vetenskapligt arbete

Som egentligen bara handlar om att kunna verifiera, hänvisa och med emfas belägga att de resultat som har kommit fram i undersökningen/studien, går att härleda till vad tidigare forskning har presenterat.

SyfteVårt syfte var att ta reda vilka faktorer som gymnasieelever tror kan påverka deras val av vidare studier eller arbete efter gymnasiet.

I denna studie kommer vi att undersöka vad gymnasieungdomar som går i årskurs tre har för tankar om vilka faktorer som kan påverka valet av att läsa vidare efter gymnasiet. De ungdomar som ingår i vår undersökning kommer från det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet och det är olika programinriktningar som båda är högskoleförberedande. Vi gör ingen jämförelse mellan själva programmen utan vi vill däremot veta hur högskoleförberedande ungdomar svarar på frågor som rör deras framtid.

Frågeställningar

• På vilket sätt upplever eleverna att människor runtomkring dem påverkar deras framtida val?

• Finns det skillnader mellan elevernas kön och vad de anser vara viktiga påverkansfaktorer?

• Vilka socioekonomiska faktorer anser eleverna kan påverka deras framtida val?

Tidigare forskning

• I vårt fall utgjorde böcker, vetenskapliga artiklar samt rapporter från Skolverket och SCB basen för vår tidigare forskning

• Sett utifrån vårt syfte så utgjorde områdena: Utbildning och arbetsmarknad centrala inslag

Teori

Under vårt teoriavsnitt behandlade vi hur genus och klass hänger samman ur olika perspektiv där de var för sig och tillsammans bistod samt hjälpte oss i vår analysbearbetande process.

• I genusavsnittet utgjorde teoretiker som bland annat: Fanny Ambjörnsson, Raewyn Connell, Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman med olika infallsvinklar vad just genus kan vara och bestå uti och ta i beaktande när man tar på sig genusglassögonen som analysverktyg – de Beauvoir klassiska formulering ”man föds inte till kvinna, man blir det” fanns med som en slags inre övervakningskamera, när det var två män som satte ihop denna studie!!!*- Bosse ger exempel Toa

• I vårt klassavsnitt utgjorde teoretikerna: Rosemary Crompton och Pierre Bourdieu dem vi begränsade oss till . Gemensamt för alla olika sociologiska uppfattningar som finns idag om klass, är att ekonomisk och social ojämlikhet inte är något ”naturligt” som våra mänskliga handlingar i vårt samhälle inte är orsaken till. Klass är enligt dessa uppfattningar följderna av våra mänskliga handlingar och beteenden. Det finns olika hierarkiska positioner i vårt samhälle och dessa positioner finns på makro och mikronivå. Dessa positioner bygger på både materiella och kulturella dimensioner (Crompton, 2014:20).

Teori fortsKlassbegreppet anses ha tre olika betydelser: (Crompton, 2014:32).

1. Klass som status, prestige, kultur eller livsstil

2. Klass som strukturerad ekonomisk och social ojämlikhet, och är relaterad till själva ägandet av makt- och ekonomiska resurser i samhället.

3. Klasser som politiska och sociala aktörer.

• Vi valde främst att gå efter det andra sättet att se på klass eftersom data från våra fokusgruppsintervjuer för det mesta var baserade på olika socioekonomiska påverkansfaktorer. Vi anser att klass i vårt fall ska tolkas efter de ekonomiska- och sociala ojämlikheter i samhället som tagits upp och diskuterats i våra gruppintervjuer.

• Vi valde även att inrikta oss till en mindre del på det första sättet att se på klass, eftersom samtalsämnen som status och kultur kom upp under våra fokusgruppsintervjuer, vilket klass som politiska och sociala aktörer inte gjorde.

Teori forts.

Baserat på dessa två sätt att se på klass har vi även valt att ta upp Bourdieus sätt att definiera klass, som bygger på både ekonomiska- och symboliska relationer i samhället (Crompton, 2014:170).

Bourdieu lägger tonvikt på ekonomiska och kulturella faktorer då man pratar om klass. Enligt Bourdieu finns det fyra sorters kapitaltyper som är viktiga då man talar om klass (Bourdieu, 1993: 271-274 ).

1. Ekonomiskt kapital (inkomster, materiella resurser)

2. Kulturellt kapital (meriter, kunskap)

3. Socialt kapital (nätverk)

4. Symboliskt kapital (respekt och anseende)

Metod

• Det angreppssätt vi valde för att få ökad inblick och vidgad kunskap hur ungdomar samtalar om deras framtid var att genomföra fokusgruppintervjuer, för då kunde vi på ett bra sätt få inblick i deras framtida vägval.

• Fokusgruppmetoden har ett tillvägagångssätt som kan öppna många dörrar och den variant av gruppintervju som innehåller inslag lämpade för vårt metodändamål.

• Göran Ahrne & Peter Svensson skildrar att denna metod (Ahrne & Svensson, 2012:72–73) kan definieras som gruppdiskussioner i en mindre grupp som möts och diskuterar olika infallsvinklar utifrån det av forskaren angivna ämnet eller tema. Vidare betonas att gruppmetoden bygger på individuell förståelse där det är den samlade gemensamma bilden som skapar helhetsbilden. Interaktionen inom gruppen är en viktig komponent och då utifrån att det är deltagarnas tankar kring gruppens verklighet som kommer fram, vilket i förlängningen ger underlag om vad som är viktigt.

Metod forts

• Vår reflektion var inte bara att forskaren gavs inblick utan hela gruppens samlade förståelse ökar där vi inte annat kunde se än att alla berikas ur ett gemensamt perspektiv där eleverna gavs utrymme att berätta och samtala samt delge deras tankar om framtida vägval.

• I vår studies undersökande intention menar vi att det är utav kunskapsinhämtande värde att få inblick hur och på vilket sätt gymnasieungdomar resonerar och likaledes att ungdomarna själva ges utrymme och såsom vi bedömer är intresserade att samtala kring deras framtida vägval.

• Totalt blev det tre fokusgruppintervjuer där vardera intervjun varade i 60 minuter. Fokusintervjun påbörjades där en av författarna ställde frågor och den andra förde anteckningar. Inspelningen transkriberades och vid transkriberingen så letade/lyssnade vi efter gemensamma nämnare och allteftersom vi lyssnade så växte det fram områden som vi mönsteranpassade där olika teman växte fram. Den första gruppen bestod av enbart sex flickor. Den andra gruppen bestod av enbart sex pojkar och den tredje och sista gruppen bestod av enbart sex pojkar.

Metod forts

Etiska överväganden

• Vårt metodval fokusgruppintervju förutsätter att deltagarna oberoende av varandra och opåverkade av varandra svarar som deras spontana inre vill ge sin röst hörd.

• Vi var medvetna om att det som enskild deltagare kan vara frestande att hålla med föregående talare och det var ett av motiven varför vi intervjuade eleverna var för sig i respektive klass och kön.

• Innan intervjuerna började och innan vi startade inspelningen så informerade vi eleverna att de närhelst fick avbryta och att de inte behövde berätta mer än vad som upplevs vara personligt.

• Vi betonade att det som sägs och spelas in kommer att hanteras konfidentiellt.

Metod forts

• Efter att vi transkriberat de två första grupperna upptäckte vi att flickorna hade lyft fram mer tonus/fokus kring könsrelaterade frågor än vad pojkarna gjorde.- *Genusreflektion- Det föranledde oss att vid den tredje fokusgruppintervjun där enbart pojkar ingick, att vara mer lyhörd lyssnade observant och bad pojkarna att utveckla och berätta mer när frågor kring kön behandlades. Vi utgick fortfarande från samma frågor och när den tredje fokuskruppintervjun var genomförd så transkriberade vi även den.

• Vi började med att transkribera våra två första intervjugrupper och en bit i det läsande arbetet av vårt material växte det fram svarsmönster som vi tematiserade. Ur detta material plockade vi ut centrala citat. Inledningsvis hade vi åtta olika teman och allteftersom materialet bearbetades bröt vi ut dem i tre olika teman baserade på centrala citat. Tre temaområden som blev våra slutgiltiga undersökningsområden – *Fokusgruppsreflektion-

Resultat & analys Tema 1 • Vid vårt första tema redovisade vi vad eleverna faktiskt ska göra efter gymnasiet och

vad som påverkar dessa val och om vi såg några skillnader mellan killar och tjejer vad gäller deras framtidsplaner.

• Det vi såg var att föräldrarnas studiebakgrund växer fram som en viktig påverkansfaktor för framtida utbildningsval. De flesta killarna håller med om kopplingen mellan högutbildade föräldrar och vidarestudier som framtidsval.

• När det gäller elevernas framtidsplaner verkar det som att tjejerna i vårt fall fokuserat på att uppge framtidsval med deras egna intressen som bakgrund, medan killarna tar upp konsekvenser med att inte studera vidare direkt. Både killarna och tjejerna delar i alla fall samma framtidsplan om att de någon gång ska läsa vidare, även om det är till hösten eller längre fram i livet.

Resultat & analys Tema 1 • För tjejernas del förefaller det som att majoriteten blivit påverkade av sina föräldrar och en

tjej hade krav på sig från hennes föräldrar redan innan gymnasiet. En tjej hade däremot inte alls blivit påverkad av hennes föräldrar inför framtida utbildningsval och detta ansåg flera andra tjejer i gruppen vara något önskvärd som framtida studenter. De framlade vikten av att man som förälder måste vara stödjande utan att ställa för höga krav på sina barn.

• Ambjörnsson uppmärksammade samspelet mellan killar och tjejer hur utmanande och samtidigt påfrestande flickorna upplever det är att leva upp och vara till de normer och förväntningar som skuggar flickorna i deras vardag. Ambjörnsson menar att det inom teoretiska feministiska debatten finns gott om olika uppfattningar, men konstaterar att ”medan somliga teoretiker menar att människor agerar som gör på grund av vilka de är, menar andra att man blir den man är på grund av hur man agerar” (Ambjörnsson, 2003:12).

Resultat & analys Tema 2 • Vid vårt andra tema så redovisades faktorer i form av människor som kan påverka elevernas val av

vidarestudier efter gymnasiet och är riktade sig mot personer som eleverna haft olika relationer med genom livet och om det fanns någon skillnad mellan vad killarna och tjejerna berättar? Det vi såg i relation till människor i skolväsendet som kan påverka tog eleverna främst upp studie- och yrkesvägledare, samt lärarna som exempel.

• Förutom föräldrarna uppgav några av killarna att de känt hur skolpersonalen varit stödjande i deras olika val genom åren där en av killarna berättade att: -Undermedvetet har man nog blivit påverkad eftersom våra lärare är gamla civilingenjörer, men inte blivit pressade till det tycker jag. Vi läser en inriktning som leder till högskoleingenjör/civilingenjör, därför har nog lärarna lett oss till det, så det beror på linjen man går. –

• Majoriteten av killarna ansåg i allmänhet att deras lärare varit stödjande och gett dem bra råd när det gäller deras olika möjligheter inför framtiden. En del av killarna och den största delen av tjejerna håller dock med varandra om att personalen de haft mest problem med inom skolväsendet är studie- och yrkesvägledarna. Sociala nätverk i form av kontakter verkar ses som positivt när det gäller valet till vidarestudier senare i livet enligt eleverna. Har man kontakter som erbjuder arbete som kräver en viss utbildning så utgör detta många incitament till att studera vidare.

Resultat & analys Tema 2 Båda könen upplever att en del av skolpersonalen inte varit till någon hjälp alls och riktade då sina dåliga erfarenheter mot studie- och yrkesvägledarna.

-Jag tycker syo personalen varit rätt dåliga, i nian hade man bara en eller två träffar innan gymnasiet och samma under gymnasiet, man hinner inte få tillräckligt med info endast från dessa möten.

Tjejerna är inne på samma linje där några ansåg att en del av skolpersonalen inte varit till någon hjälp alls och även de riktade sina dåliga erfarenheter mot studie- och yrkesvägledarna och gav även tips på hur de anser man kan göra det bättre inför framtida gymnasieelever.

-satsa mer på studie- och yrkesvägledning-

Utöver skolpersonal som påverkansfaktor var bilden splittrad och rösterna går isär om att eventuellt kompisarna skulle ha påverkat dem i deras framtida val, så menar några av eleverna att de var besvikna på hur studievägledarna genomförde arbetet.

Resultat & analys Tema 2 De analyser vi drar av materialet är att nätverk i form av sociala sådana har betydelse när det handlar om kontakter. Kontakter och människor som finns där för att stötta och stödja i så väl med som motgång. Vi ser även hur angeläget det är med en omkringliggande miljö som värnar och uppmärksammar. Föräldrar som stöttar och engagerar sig och finns där till hands är ändå den personliga kontakt som eleverna menar är dem som har stor betydelse och dem som bidrar till att påverka genom att vara stödjande och närvarande.

Resultat & analys Tema 3 • Vårt tredje och sista tema som var det största och berör olika socioekonomiska faktorer som kan

påverka framtidsvalen eleverna gör. På vilka sätt tycker eleverna att olika socioekonomiska faktorer påverkat/kan påverka deras framtidsval?

Varför i sådant fall? Finns det någon skillnad mellan vad killarna och tjejerna berättar?

• Tre av killarna ansåg att man kan bli påverkad beroende på vilket område/stadsdel man bor i.

• -Socioekonomiskt påverkar det en, lågutbildade människor i ”ghettot” väljer mer yrkesinriktade utbildningar.

• Även tjejerna ansåg att man kunde bli påverkad beroende på vart man bor eller vart man är uppväxt.

• De väljer även att jämföra olika områden.

• -Det beror på vart man är uppväxt, ex bönder vill nog bli bönder. Bor man i lyxigare områden där de flesta är högutbildade blir man nog mer sugen på att plugga vidare än tvärtom.

Resultat & analys Tema 3 • Killarna ansåg att föräldrarnas studiebakgrund påverkar och bidrar till att man kanske

väljer att studera vidare i framtiden och förtydligade de i att:

-De flesta som läser universitet har nog föräldrar som läst det också.

• När det gäller tjejerna valde de att prata om deras mammors utbildningsbakgrund och en av tjejerna berör även att det finns normer i samhället som är negativa för kvinnor då det gäller deras kapacitet till en högre utbildning och ett högt positionerat arbete.

• Det verkar som att tjejernas föräldrars låga utbildningsbakgrund påverkat dem att studera vidare och en tjej utryckte sig att:

• -Min mamma har inte hög utbildning, hon hamnade på förskolan som lärare. Det är naturligt att det enda kvinnor kan klara av är att vara mammor, föda barn och uppfostra de och självklart ska de in som förskolelärare-

Resultat & analys Tema 3 • Det vi såg var man bor ansåg de flesta eleverna kunde påverka ens framtida val. Få elever

höll med om att inte detta kunde påverka ett framtida utbildningsval. Killarna betonade att möjligheter till vidarestudier bygger på om man bor i ett bra område. Tjejerna betonade även vikten av att om man bor ett område där de flesta är högutbildade, så är det större chans att man själv väljer att göra det. Uppväxtmiljön ses vara en viktig faktor när det gäller att ge barn större möjligheter till att kunna studera vidare överhuvudtaget.

• Några av killarna förklarade att om man har föräldrar som har tid och kan hjälpa en med läxorna redan som ung så ökar möjligheterna till att kunna studera vidare i framtiden.

Tjejerna betonar istället hur familjens ekonomiska tillgångar kan få en att studera vidare och anser för det mesta, att ekonomiskt stöd från föräldrarna under studietiden kan påverka till att studera vidare senare i livet. Två av tjejerna uppger även att utbildning inte alltid garanterar en trygg framtid, man tar alltid risker.

Resultat & analys Tema 3 • Elevernas kön anses kunna påverka inför gymnasieval men inte inför högskoleval

uppger majoriteten av killarna, medan en av killarna uppger att det finns ett manligt och kvinnligt mönster inom utbildningsval där män ofta väljer utbildningar som leder till traditionella manliga arbeten. En av tjejerna betonar också detta och anser att kvinnor väljer hellre kontorsarbeten som oftare kräver vidareutbildning än fysiskt krävande lagerarbeten som inte kräver lika hög vidareutbildning.

• Slutligen tar några av killarna upp hur höga arbetspositioner bemannas idag av flertalet män än kvinnor, samtidigt som de anser att företag vill hellre rekrytera in kvinnor hellre än män. En av killarna tar även upp att universiteten också vill ha in fler tjejer än killar idag.

Slutdiskussion• När vi nu summerar studiens genomförande utifrån dess ingångna ansats till dess slutresultat så kan vi

konstatera att det är enligt deltagarna synnerligen värdefullt med föräldrar som inte bara bryr sig utan även engagerar sig i deras barn och deras framtida vägval i livet. Studien må vara liten och unik i sitt omfång med det är också deltagarna. Vad denna studie bidrar med är unika och intressanta spår hur och på vilket sätt ungdomar tänker och samtalar kring frågor som berör deras framtid.

• På första frågan om på vilket sätt eleverna upplever att människor runt om kring dem påverkar deras framtida val för vidare studier visade svaren att föräldrarnas utbildningsbakgrund var en viktig påverkansfaktor för framtida utbildningsval.

• Har föräldrarna en utbildning bakom sig så menar eleverna att de är mer stödjande och uppmuntrande i sin föräldraroll inför steget att fortsätta med studier och vidareutbilda sig. Här i ligger föräldrarnas egna erfarenheter där de ser att utbildning är något som de själva har gett dem ett mervärde och fördelar utav i form ökat anseende och position i samhället. Vi noterade även hur eleverna värderade olika utbildningar där högre utbildning var exempelvis läkare. Vilket vi menar är ett exempel hur olika eleverna värderar och graderar olika utbildningar i något som anses ha högre status och värde än andra utbildningar där föräldrar med en som exempelvis är lärare inte inbringar samma statusfyllda symbolvärde.

Slutdiskussion

• Vid vår andra övergripande fråga så undersökte vi om det är skillnader mellan elevernas kön och vad de anser vara viktiga påverkansfaktorer så är det återigen föräldrarna som eleverna beskriver vara den viktigaste faktorn och det är något som gäller för båda könen. Den skillnad vi kunde se var att tjejerna i lägre uträckning än killarna menade att studievägledarna bidrog till att vara påverkansfaktor för vidare studier.

• Här menar vi att tjejerna känner pressen från samhället att de ska vara duktiga och ambitiösa och börjar tvivel uppstå så kan det ta utryck att man förskjuter pressen på sig själv till någon annan. Här menar vi att det ändå har kommit fram signaler att tjejernas röster måste bli hörda och uppmärksammade och i detta fall för att inte tjejerna ska uppleva att de inte blir sedda uppmärksammade och bli bekräftade. Vi har ju kunnat från tidigare studier se att tjejer oroas mer över sin ekonomi än vad kilarna gör, där killarna betonar mer av att ha ett bra arbete. Ett scenario som kan tyda på att killarna vet att de får arbete medan tjejerna vet med sig att de måste vara bättre än killarna för att få ett arbete. Kanske det är därför tjejerna upplever mer irritation över studievägledarnas tillkortakommanden.

Slutdiskussion• Vid vår tredje fråga så sökte vi efter vilka socioekonomiska faktorer eleverna anser kan påverka deras

framtida val så menade eleverna att uppväxtmiljön ses vara en viktig faktor när det gäller att ge barn större möjligheter till att kunna studera vidare överhuvudtaget och det är något som hänger samman med vad man har för slags utbildningsbakgrund.

• Barn till välutbildade har föräldrar som eftersträvar att bibehålla sin status och position och ser gärna att deras barn strävar efter att leva upp och förvalta och i detta ligger att föräldrar avsätter tid och har en utbildning som gör att de kan stötta och har kunskapsförmågan att så genomföra vid exempelvis i görandet av läxor. I detta infinner sig en trygghet som barnen bär med sig där de vet att föräldrarna stöttar och hjälper där de också ser hur föräldrarna anstränger sig för att vara behjälplig också gör att barnen anstränger sig för att lyckas i skolan och även likt föräldrarna införskaffa sig utbildning status och kapital.

• Detta menar vi är exempel hur sociala nätverk upprätthålls där ekonomiska, kulturella och symboliska kapital samsas inom en klass där utbildning och god ekonomi är ett gemensamt signum och identitet vem man är. Faktorer som vi menar ger status, berättar vilken klass man tillhör samt både inåt för den egna och familjens självkänsla och utåt berättar vem man är och var man bor, för sådant ger respekt.

Avslutning • I denna studie har vi via tidigare forskning och olika teorier som, legat till grund för våra analyser,

fördjupat oss bland böcker, artiklar och rapporter. Efter att vi har genomfört våra fokusgruppintervjuer och med hjälp teorier analyserat dessa svar kan vi inte se annat än just det angelägna av föräldrar som både ser uppmärksammar, bekräftar och lyhört lyssnar samt engagerar sig i sina barns skolgång är en värdefull framgångsfaktor för ett framåtblickande land som Sverige.

• Syftet med denna studie var att vad killarna och tjejerna anser vara viktiga påverkansfaktorer för vidare studier eller arbete efter gymnasiet. De elever som ingick i studien berättade att de innan de avser att börja arbeta vill de införskaffa sig en utbildning. Vår slutsats utav det och det som var denna studies intention rörande faktorer och vägval som påverkar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är en viktig påverkansfaktor inför ett framtida vägval och det är vad ungdomar tror kan påverka dem till att läsa vidare efter gymnasiet oavsett vilket kön man tillhör.

Vidare Forskning & gemensam diskussion

Vidare forskning

• Det resultat som denna studie efterlämnade menar vi öppnar många intressanta dörrar att undersöka närmare. Ett perspektiv som det vore det intressant att undersöka vidare är om det råder någon könsskillnad mellan föräldrarna ifråga om att vara påverkansfaktor. Ur ett annat perspektiv vore det spännande att både ur utbildnings samt arbetsmarknadsperspektiv analysera vidare vilka åtgärder de menar behövs för att öka intresset hos ungdomar för natur och teknik utbildningar. Efterfrågan på arbetsmarknaden är stor men hur göra det attraktivt för både killar och tjejer till en arbetsmarknad där i princip alla med en ingenjörsutbildning får ett arbete.

• & Gemensam diskussion – hur går vi vidare- vad tar vi med oss?

Referenslitteratur 1 Referenslista

Ahrne, Göran och Svensson Peter (red). 2012 Handbok i kvalitativa metoder. Liber. Malmö

Ambjörnsson, Fanny(2003) I en klass för sig Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront. Stockholm

Bourdieu, P. (1993) Kultursociologiska texter. 4:e uppl. Stehag: Brutus Östling Bokförlag

Bryman, Alan(2013) Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Liber AB, Malmö

Connell. R.W(2009). OM GENUS. Andra upplagan. Daidalos, 2009. Göteborg

Crompton, Rosemary (2014). Klass och stratifiering. Swedish edition. Liber AB

De Beauvoir, Simone (2002). Det andra könet. Nordstedts förlag. Stockholm

Europeiska kommissionen(2014). Hur får vi bukt med löneskillnaderna mellan kvinnor och män i EU? ISBN 978-92-79–36086-2 doi:10,2838/46537 © Europeiska unionen, 2014

http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/gender_pay_gap/140319_gpg_sv.pdf

Referenslitteratur 2Evertsson, Marie(2010) Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber.2010

Faulkner, Wendy(2003)Teknikfrågan i feminismen. I Berner, Boel(red) Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag

Fröberg, Merith(2010). Teknik i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Översättningar och gränsarbete på tre nivåer. Doktorsavhandling, Linköping Universitet

Hirdman, Yvonne Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning

http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303

Kvale, Steinar och Brinkman Svend. (2012)Den kvalitativa Forskningsintervjun. Andra upplagan, studentlitteratur. Lund.

Nihlén, Johanna och Nilsson, Sara(2006) Genusboken. Liber AB

Puaca, Goran & Daud Abel. Pedagogisk Forskning i Sverige 2011 årg. 16 nr 2 s 100–117 ISSN 1401-6788. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7986/7036

Regeringen: Ds 2007:38. Kunskapsdriven tillväxt - en första rapport från Globaliseringsrådet http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/03/62/d5c33474.pdf

Regeringen Ds 2009:21. Bortom krisen. Globaliseringsrådets slutrapport

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/68/57/e04110d0.pdf

Riksdagen Gymnasieförordning(2010:2 039) http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Gymnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039/

Referenslitteratur 3SKOLVERKETS RAPPORT NR 160

Nationella kvalitetsgranskningar 1998

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.1339!/Menu/article/attachment/99-427.pdf

Skolverket (2004) Information om teknikprogrammet

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-ochutbildningar/nationella-program/teknikprogrammet/mer-om-teknikprogrammet-1.197485

Skolverket (2004)Attityder till skolan 2003. Elevernas, lärarnas, skolbarnsföräldrarnas och allmänhetens attityder till skolan under ett decennium. Rapport 243. Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1287

Skolverket(2004)Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1359.pdf%3Fk%3D1359

Skolverket(2006)Könsskillnader i måluppfyllelse och i utbildningsval.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1653.pdf%3Fk%3D1653

Skolverket.(2011) Fler som kan. Hur kan vi underlätta för ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik?

http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2513.pdf%3Fk%3D2513

Referenslitteratur 4SCB (2007) Utbildningen i Sverige, utbildningsstatistik årsbok 2007. Statistiska centralbyrån, Stockholm. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0524_2007A01_BR_03_UF0107TEXT.pdf

SCB (2012) Många ingenjörer saknar formell utbildning. Statistiska centralbyrån, Stockholm http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Manga-ingenjorer-saknar-formell-utbildning/

SCB(2014a) Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014. Statistiska Centralbyrån, Stockholm Enheten för utbildning och arbete. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikefter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Gymnasieungdomarsstudieintresse/9893/9900/Behallare-for-Press/370980/

SCB (2014b) På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2014. Statistiska centralbyrån. Stockholm

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2013B14_BR_X10BR1401.pdf

Hämtad: 2015-04-25

Sveriges officiella statistik – årlig rapport för 2014

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/OV9999_2014A01_BR_X43BR1501.pdf

Sveriges ingenjörer

http://www.sverigesingenjorer.se/Aktuellt-ochpress/Nyhetsarkiv/Pressmeddelanden/Ingangsloner/

Hämtad: 2015-05-17

Referenslitteratur 5Umeå universitet (2004) Tidskriften för lärarutbildning och forskning, journal nr1-2 2004

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/21/21105_lofu_1-2_04.pdf

Wajceman, Judy (2000). Reflections on gender an tecnology studies: In what state is the art? Social studies of science, vol.30:3, ss.447-464

Bilaga frågorBilaga 1

Inledande

1. Vad tycker ni om den allmänna utbildningsdebatten? 2. Hur och på vilket sätt har den påverkat er? 3. Ni har ju snart utbildat er i tolv år, hur upplever ni att det är i skolan? 4. Hur upplever ni att er utbildning på gymnasiet har varit? 5. Upplever ni att ert inriktningsval av linje är/blev som ni förväntade er? 6. Hur resonerar ni kring val av utbildning eller arbete? 7. Hur upplever ni att den allmänna skoldebatten påverkar ert val av utbildning eller arbete? Specifika 8. Hur/till vilken nivå upplever ni påverkarkansfaktorn från föräldrar vid valet av utbildning eller arbete? 9. Hur och på vilket sätt påverkar/bidrar skolan i valet av utbildning eller arbete? Ex lärare, studievägledare & övrig personal?

10. Hur och på vilket sätt utgör kompisarna påverkarkansfaktor i valet av utbildning eller arbete?

11. På vilket sätt tror ni hur kön och val av utbildning eller arbete efter gymnasiet påverkar? 12. Upplever ni att det i skolan finns någon könsskillnad i förväntningar på er ex från lärare och övrig personal?

13. Upplever ni att det i/från övriga samhället finns någon könsskillnad i förväntningar på er?

Socioekonomi

14. Tror ni att det påverkas var man bor vid valet av utbildning eller arbete? 15. Tror ni att det påverkas hur man bor vid valet av utbildning eller arbete? 16. Tror ni att föräldrars studiebakgrund utgör påverkansfaktor vid valet av utbildning eller arbete?

17. På vilket sätt tror ni att ert sociala nätverk har en påverkansfaktor vid valet av utbildning eller arbete? 18. Tror ni att det finns en socioekonomisk påverkansfaktor som bidrar till olika val av utbildning/arbete?

19. Hur mycket tror ni att hem/uppväxtmiljö påverkar ditt val av utbildning eller arbete?