Skåne helheten

  • View
    89

  • Download
    1

Embed Size (px)

Transcript

  1. 1. S samverkar vi i Skne ln
  2. 2. Syftet med den svenska krisberedskapen r att samhllet ska kunna hantera konsekvenserna av omfattande olyckor eller andra extraordinra hndelser som hotar grundlggande vrden. Med krisberedskap menas frmgan att hantera konsekvenserna av en hndelse, men ocks de frebyggande tgrder som behver vidtas fr att frhindra att en kris uppstr, eller fr att begrnsa skadeverkningarna. Krisberedskap allmnt
  3. 3. Lag (2003:778) (LSO) och Frordning (2003:789) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) (LEH) och Frordning (2006:637) om kommuners och landstings tgrder infr och vid extraordinra hndelser i fredstid och hjd beredskap Lnsstyrelseinstruktion (2007: 825) Epizootilagen (199:657) Epizootifrordningen (1996:659) Zoonoslagen (1999:658) Zoonosfrordningen (1999:660 Lag (1992:1403) om totalfrsvar och hjd beredskap Frordning (2006:942) om krisberedskap och hjd beredskap Lagar och frordningar
  4. 4. Krisberedskap och hjd beredskap 52 Lnsstyrelsen r geografiskt omrdesansvarig myndighet enligt frordningen (2006:942) om krisberedskap och hjd beredskap och den hgsta civila totalfrsvarsmyndigheten inom lnet. Genom sin verksamhet ska lnsstyrelsen minska srbarheten i samhllet, bevaka att risk- och beredskapshnsyn tas i samhllsplaneringen samt utveckla en god frmga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och hjd beredskap. Frordning (2007:825) med lnsstyrelseinstruktion
  5. 5. Krisberedskap och hjd beredskap 53 Lnsstyrelsen ska ha en tjnsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet fr att upptcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berr lnet. Lnsstyrelsen ska ha frmga att vid en allvarlig kris, som berr lnet eller medfr behov av samverkan med kommuner eller andra aktrer, omgende kunna upprtta en ledningsfunktion fr bl.a. samordning och information. Frordning (2007:825) med lnsstyrelseinstruktion
  6. 6. Krisberedskap och hjd beredskap 54 Lnsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhllande inom sitt geografiska omrde och fre, under och efter en kris verka fr samordning och gemensam inriktning av de tgrder som behver vidtas. Lnsstyrelsen ska srskilt Ansvara fr en gemensam regional lgesbild Stdja lnets aktrer Ha ett regionalt rd fr skydd mot olyckor och krisberedskap, fr att skapa ndvndig samordning Upprtta regionala risk- och srbarhetsanalyser Flja upp kommunernas tillmpning av LEH Rapportera till MSB Frordning (2007:825) med lnsstyrelseinstruktion
  7. 7. Bestmmelser vid hjd beredskap 55 r Sverige i krig, ska 56-61 tillmpas. D ska 1-51 tillmpas bara i den utstrckning som de r frenliga med vad som sgs i 56- 61 . r Sverige inte i krig, ska 56-61 tillmpas bara i den utstrckning som regeringen beslutar srskilt. 56 Lnsstyrelsen ska som hgsta civila totalfrsvarsmyndighet inom lnet verka fr att strsta mjliga frsvarseffekt uppns. Lnsstyrelsen ska srskilt samordna de civila frsvarstgrderna, verka fr att sdan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila organ som har betydelse fr frsvarsanstrngningarna bedrivs med en enhetlig inriktning, i samrd med Frsvarsmakten verka fr att det civila och det militra frsvaret samordnas, och verka fr att lnets tillgngar frdelas och utnyttjas s att frsvarsanstrngningarna frmjas. Frordning (2007:825) med lnsstyrelseinstruktion
  8. 8. Vad r en kris? En hndelse som drabbar mnga mnniskor och stora delar av samhllet och hotar grundlggande vrden och funktioner. Ett tillstnd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. r ovntad, utanfr det vanliga och vardagliga och att lsa krisen krver samordnade tgrder frn flera aktrer. Vad r en kris?
  9. 9. Nrhetsprincipen En kris skall hanteras s nra hndelsen som mjligt dr kunskapen r strst om aktuella frhllanden. Likhetsprincipen Samma principer och organisation, s lngt mjligt skall glla vid en kris som i den ordinarie verksamheten. Det skall inte skapas srskilda strukturer fr ett krislge. Ansvarsprincipen Ansvaret fr verksamheten skall inte frndras d en kris intrffar. Den verksamhetsansvarige har ett ansvar som r ofrndrat ven vid en kris. De 3 principerna fr krishantering
  10. 10. Regeringen 33 kommuner Lnsstyrelsen Skne Nationell niv Regional niv Lokal niv Geografiskt omrdesansvar p nationell/regional/lokal niv Lnsstyrelsen ska se till att regeringens beslut fr en regional effekt
  11. 11. Fre och efter en hndelse Bygga och upprtthlla relevanta ntverk Gra regionala risk- och srbarhetsanalyser Ge en enhetlig inriktning av krishanteringsfrberedelserna Flja upp beredskapsfrberedelserna Stdja arbetet med kommunal krishantering Geografiskt omrdesansvar
  12. 12. Under en hndelse Verka fr samverkan Verka fr en gemensam lgesbild Verka fr samordnad information Verka fr effektivt resursutnyttjande Geografiskt omrdesansvar
  13. 13. Regionalt rd fr Rddningstjnst och Krishantering
  14. 14. Regionalt rd fr Rddningstjnst och Krishantering Polisen Frsvarsmakten Region Skne Rddningstjnsten Kommunerna SOS Alarm Lnsstyrelsen (ordfrande och sammankallande)
  15. 15. Krisledningsorganisationen
  16. 16. Exempel p hndelser d TiB (tjnsteman i beredskap larmas r: Ovder Oljeutslpp Fgelinfluensa eller annan epizooti Strre strningar i el- och/eller telefrsrjningen versvmningar och hga flden TiB genomfr samverkansmte varje fredag med lnets vriga aktrer inom krisledning ven frberedande uppgifter som omvrldsbevakning och informationsspridning. Tjnsteman i beredskap TiB
  17. 17. Lnsstyrelsens lokala ledningsplats (LLP) Byggstart: 1 april 2000 I bruk sedan: 5 oktober 2001 Kostnad: 43,5 miljoner kr Tjocklek vggar: ca 1,5 m Tjocklek tak: ca 1,7 m Bruttoytan: ca 400 m Arbetsutrymme: ca 235 m Dimensionering: 60 personer Sjlvstndighet: minst 7 dygn
  18. 18. Lnsstyrelsens roll i krishanteringssystemet Stdjande och samordnande roll inom krisberedskap Utgr en lnk mellan de lokala och regionala aktrerna och den nationella nivn.