Mia Lindberg

Vägar till vägledningEn historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst

Myndigheten för nätverk och saMarbete inoM högre utbildning rapport 08 2008

titel Vägar till vägledning – En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Författare Mia Lindberg Medförfattare Anders Eklann, Eva-Lena Axelsson Utgiven Oktober 2008 Upplaga 700 Grafisk form P&P Kommunikation tryckeri Tryckeribolaget rapport 8:2008 ISBN 978-91-85777-34-1 (tryckt version) 978-91-85777-35-8 (pdf-version)

NSHU adress Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Box 194 Brunnshusgatan 6 871 24 Härnösand telefon 0611-34 95 00 Fax 0611-34 95 05 E-post info@nshu.se www.nshu.se

Vägar tillvägledning

En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst

FörfattareMia Lindberg

MedförfattareAnders Eklann, Eva-Lena Axelsson

2

3

Innehåll Förord 5Sammanfattning 7

1. Inledning 9 1.1 Nätuniversitetet och NSHU 9 1.2 Nätuniversitetets portal 10 1.3 Några korta fakta om Vägledningsinfo.se 10 1.3.1 Marratech 10 1.3.2 MSN 10 1.3.3 Skype 11

2. Bakgrund 13 2.1 Vägledning eller information? 13 2.2 Vägledning inom Nätuniversitetet 16 2.3 Nätverket Join IT och vägledande projekt 16 2.4 Webbaserad vägledning, nationellt och internationellt 18 2.4.1 Nationellt 18 2.4.2 Internationellt 19 2.4.3 Learn Direct 21

3. Vägledningsinfo.se – innan vi började 23 3.1 En inledande samverkan 23 3.2 Namnet Vägledningsinfo.se 26 3.3 Marknadsföring av projektet 26 3.4 Utbildningen för vägledare i webbaserad tjänst 27 3.4.1 Socialt och teoretiskt 27 3.4.2 Att vägleda i nätverk 27 3.4.3 Etik och praktik 27 3.4.4 Hur gör andra? 28 3.4.5 En startklar webbtjänst? 28 3.5 En oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst 28 3.6 Verktyg 29 3.7 Schema/tider 30 3.8 Webbplats 30 3.9 Marknadsföring av vägledningsinfo.se 30 3.10 Webbaserat valstöd 30

4. Vägledningsinfo.se öppnar – maj 2007 31 4.1 Om bloggen och nätverket 31 4.2 Nätverk och kompetensutveckling 32 4.3 Den sociala interaktionen 33 4.4 Kommunikationsverktygen 33 4.4.1 Telefon 34 4.4.2 E-post 34 4.4.3 MSN 35 4.4.4 Övrigt 37 4.4.5 Skype 40 4.6 Lite statistik kring Vägledningsinfo.se 41

4

5. Vägledningsinfo.se stänger – maj 2008 43 5.1 Projektet avrundas och avslutas 43 5.2 Telefon 44 5.2.1 Diskussion om telefon och vägledning 44 5.3 E-post 45 5.3.1 Diskussion om e-post och vägledning 45 5.4 MSN 47 5.4.1 Diskussion om MSN och vägledning 47 5.5 Skype 48 5.6 Webbaserat valstöd 48 5.6.1 Karriärpaketet 49

6. Vad tycker vägledarna? 51 6.1 Hur ser vägledarna på Vägledningsinfotjänstens förutsättningar 51 6.2 Vägledarkompetens och yrkesrollens krav 52 6.3 Vägledarna om nätverk 53

7. Vad tycker den vägledningssökande? 57 7.1 Enkätsvar 57 7.2 Respons via e-posten 60

8. Vad tyckte referensgruppen? 63 8.1 Referensgruppens reflektioner 63

9. Diskussion 65 9.1 Myndighetsövergripande samverkan för en oberoende och nationell vägledning 65 9.2 Flexibel vägledning 68 9.3 Att arbeta och lära genom nätverk 70

10. Avslut 71

Bilagor 79 Bilaga 1: Att vägleda med stöd av ny teknik, 7,5 högskolepoäng

Bilaga 2: Minnesanteckningar från arbetsmöte med referensgruppen Flexibel vägledning

Bilaga 3: Minnesanteckningar från referensgruppen Projektområde ”flexibel vägledning”

Bilaga 4: Anteckningar från möte 060907 på Hotell Sheraton med arbetsgrupp och projektgrupp för Vägledningsinfo.se

Bilaga 5: Kort presentation av projektet

Bilaga 6: Utbildning för vägledare aktiva i nationell vägledningstjänst. Vagledningsinfo.se.

Bilaga 7: Sveriges Vägledarförening. Etisk deklaration.

Bilaga 8: Vägledningsinfo – en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst.

5

Förord

Den här rapporten beskriver vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se. Jag har som huvudförfattare varit med från början till slut, i formuleringen av projekt-planer, som utbildare för det vägledarnätverk som bemannat tjänsten, och som vägledare i tjänsten under projektets senare del. Under projekttiden har främst Eva-Lena Axelsson men också Per Westman och Jonas Paulsson, alla NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning), sett till att för-verkliga Vägledningsinfo.se. Studievägledare Anders Eklann, Högskolan Väst, fick i uppdrag att koordinera och knyta ihop trådarna för projektet när man från politiskt håll påannonserade avvecklingen av NSHU. Rapporten är skri-ven i ett mycket nära samarbete med Anders och Eva-Lena. Av naturliga skäl är därför rapporten skriven i både jag- och viform. Ett särskilt tack vill vi rikta till dem som på ett eller annat sätt deltagit i det fleråriga inledande arbetet. Utöver studie- och yrkesvägledarna som bemannat Vägledningsinfotjänsten vill jag nämna; Agneta Wallin, FIN – Folkhögskolornas informationstjänst, Daniel Johansson, Regionförbundet Östsam, Kent Wallén, Nitus – Nätverket för kommunala lärcentra, Lars-Erik Johansson, CFL – Nationellt centrum för flexibelt lärande, Lisa Tönus, Skolverket, Peter Knutsson, Växjö universitet och Tomas Mjörnheden, Göteborgs vuxenutbildning. Utvecklingen av tjänsten Vägledningsinfo.se är en historia som började med den e-post som kom till Nätuniversitetets studievägledning och som i sin tur mynnade i nätverket Join IT. Det nätverket, och de nätverk som följde i dess fot-spår, hade inte varit desamma utan Malin Pongolini och Christer Ljungberg på Högskolan Väst. Med deras kontinuerliga, pedagogiska och tekniskt praktiska support kunde vi ”mötas” och växa. Ett särskilt tack för stöd och support i rapportarbetet vill jag också rikta till Anders Lovén, Malmö högskola, Mattias Danielsson, Högskolan i Borås, Ninni Granit, Högskolan Dalarna och Ann Sofie Fredriksson, NSHU, som fick dra det sista lasset. OCH, utan följande eldsjälar hade det inte blivit någonting att skriva om. Varmt tack till Vägledningsinfos studie- och yrkesvägledare! Utan ert engagemang, ert mod och tålamod, er prestigelöshet och er energi, hade det här projektet aldrig gått att genomföra. Tack också till de kommuner, organisationer och arbetsgivare som mer eller mindre, stöttat projektet trots brist på tydliga politiska direktiv.

6

Örjan Albihn, LinköpingEmelie Andersson, Öckerö/högskolan i BoråsCharlotte Baagöe, Göteborgs universitetLovisa Bergström, Härryda/GöteborgGöran Boman, LyckseleKatarina Carlsson, BorgholmLena Dahlgren, BoråsAnders Eklann, Högskolan Väst Camilla Fagerström-Grubb, NorrköpingLena Friman-Porelius, AlingsåsKarin Foldevi, LinköpingNinni Granit, Högskolan DalarnaMalin Hammargren, LinköpingGun Hasselgren, KatrineholmCaroline Hellqvist, Västerås/Mälardalens högskolaMalin Holmström, FinspångLars Hugsén, NorrtäljeThomas Jonsson, Göteborgs universitetLillemor Karlsson, NorrköpingMonika Karlsson, KatrineholmAnne Lindström, ÅtvidabergHans-Olov Lundin, KungsbackaJohanna Möller, SalaEiris Norgren, SollefteåLiselott Pettersson, StorumanPer-Göran Spetz, NorrköpingIngrid Svensson, ÖsteråkerMita Thorstensson, KistaRosa Österberg, Täby

Vi har som författare inte gjort någon hemlighet av var vi själva står i frågan om bristen på politiskt stöd beträffande en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst. En tjänst utvecklad i ett myndighets- och organisationsöver-gripande samarbete.

För NSHU – Myndigheten för Nätverk och samarbete inom högre utbildningMia Lindberg, Karriärförlaget AB, i ett nära samarbete med: Anders Eklann, Högskolan Väst och Eva-Lena Axelsson, NSHU

Augusti 2008

PS: I skrivande stund lär diskussioner föras inom Nitus och inom Östsam om hur en webbaserad vägledningstjänst skulle kunna förvaltas.

7

Sammanfattning

Det finns många goda skäl för att en nationell, oberoende och flexibel vägled-ningstjänst borde finnas i Sverige. Skälen jag lyfter här har sin grund i undersök-ningar och rapporter från både EU, OECD och de erfarenheter man gjort inom projektet Vägledningsinfo.se som huvudsakligen utvecklades av NSHU – Myn-digheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Ett antal andra myndigheter och organisationer fanns inledningsvis med i diskussionerna, men ingen av våra myndigheter har valt att driva projektet vidare. Projektets huvudtanke har varit att utgöra ett viktigt komplement till den kommunala och statliga vägledningen. Genom IKT-stöd och samverkan i nätverk skulle vägledning göras mer tillgänglig, ett led i att stödja och uppmuntra individen i sin karriärplanering, en planering som måste fortgå kontinuerligt under skoltiden, och finnas med som en brygga mellan och genom de brytpunk-ter som finns både i utbildning och i arbetsliv. Att myndighetsövergripande utveckla och ansvara för en gemensam vägled-ningstjänst har inneburit både möjligheter och svårigheter. Det nätverkande samarbetet i vägledningstjänsten har visat ett antal fördelar som en utvecklad, bred, lättillgänglig, vägledning för den vägledningssökande och en god kompe-tensutveckling för vägledaren. Rapporten belyser hur den vägledargrupp som bemannat tjänsten upplevt det att gemensamt ansvara för en helt webbaserad vägledningstjänst. En tjänst där man har samverkat över både kommun-, läro-sätes- och organisationsgränser med syftet att erbjuda en flexibel och kvalitets-inriktad vägledningstjänst. Gruppens utbildning och reflektioner kring IKT-stödda kommunikationsverktyg för vägledning beskrivs och värderas. Anders Eklann, koordinator under Vägledningsinfos avslutande projekttid sammanfattar rapportens huvudbudskap i följande rader: ”När pilotprojektet avslutas den 30 maj 2008 försvinner Sveriges enda obero-ende, nationella och flexibla vägledningstjänst. Projektet har initierats av NSHU, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, som avvecklas vid årsskiftet 2008/2009. Diskussioner har förts med andra myndigheter om en fort-sättning men ingen har velat driva verksamheten vidare. Vi som arbetat i detta projekt är dock övertygade om att detta är framtidens modell när det gäller att samverka och erbjuda oberoende vägledning i flexibla former…” (Konferensen NU2008 i Kalmar maj 2008).

8

Vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se blev mycket uppskattad under sin operativa period från maj 2007 till och med maj 2008.

9

KapItel 1

Inledning

Rapporten ska ge en bild av hur en oberoende, nationell och flexibel väglednings-tjänst utvecklades, fick verka och avslutas. Processen kring tjänsten som kom att benämnas Vägledninginfo.se, kommer att beskrivas och vägen från start till slut kommer att belysas. Genom rapporten kommer de som deltagit i projektets planering och de vägledare som bemannat tjänsten att dela med sig av sina erfarenheter. Inledningsvis beskriver jag den myndighet som lät projektet växa och de omständigheter som mynnade ut i webbtjänsten Vägledningsinfo.se. Jag kommer också att klargöra några termer och begrepp som berör tjänsten. Det här är historien om Vägledningsinfo.se.

1.1 Nätuniversitetet och NSHUSom en följd av propositionen ”Den öppna högskolan” (Prop. 2001/01:15) inrätta-des Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndighetens syfte var att i sam-verkan med högskolor och universitet bidra till att utveckla utbildningsformer som erbjöd möjlighet att delta i högre studier, oberoende av tid och rum. Inom ett par år hade mer än 3 000 kurser och 100 längre program utvecklats och fanns tillgängliga via den gemensamma portalen och kursdatabasen, Nätuniversitetet. I samband med propositionen ”Ny värld – ny högskola” (Prop. 2004/05:162) angavs de direktiv som kom att påverka det fortsatta arbetet. Här föreslog man att en ny myndighet skulle inrättas i syfte att stödja den nya utbildnings- och examensstrukturen (Bolognaprocessen), främja lärosätenas arbete med breddad rekrytering samt verka för en pedagogisk utveckling på lärosätena. Det senare som en följd av propositionens förslag om att lägga ner Rådet för högre utbild-ning, den verksamhet som tidigare hanterat dessa frågor. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet blev således Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning förkortat till NSHU. Den nya myndigheten skulle också fortsättningsvis främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning. I rapporten kommer jag att för enkelhetens skull, använda mig av begreppet NSHU eller enbart myndigheten oavsett om myndigheten inledningsvis hette Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Begreppet Nätuniversitetet är det begrepp som används för den utbildningsportal med flexibla kurser som utvecklades i samverkan mellan myndigheten och lärosätena.

10

1.2 Nätuniversitetets portalNär myndigheten och därmed också Nätuniversitetet startade 2002 fanns ingen studievägledare anställd. Lärosätena sågs som ansvariga för sina utbildningar och skulle som tidigare också erbjuda studievägledning kopplade till de kurser och program som erbjöds genom den gemensamma portalen Nätuniversitetet. Det visade sig dock snabbt att många av de frågor som kom till Nätuniversitetets informatörer inte alls var bundna till ett specifikt lärosäte utan snarare berörde olika utbildningar på olika nivåer med ett mer nationellt perspektiv. Frågorna var komplexa och berörde inte alltid bara renodlad information. Inom ett år anställdes jag som studievägledare. Utifrån den mångfald av frågor och funde-ringar som kom in till Nätuniversitetets studievägledning, väcktes tanken om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst.

1.3 Några korta fakta om Vägledningsinfo.seFörberedelsen inför starten av Vägledningsinfo.se pågick under ett par års tid. Initialt under 2005 och mer aktivt under 2006. När tjänsten öppnade 2007, bemannades den av ett 30-tal studie- och yrkesvägledare från hela landet, från både högskolor och vuxenutbildning. Alla hade tagit del av en gemensam in-ledande utbildning. I rapporten kommer de att benämnas vägledare. Projektet har inte haft budget för att ersätta någon vägledare för de timmar de bemannat tjänsten. Vi kommer längre fram i rapporten att beröra under vilka omständig-heter vägledarna arbetat. Vägledningsinfotjänsten och de nätverk som beskrivs i rapporten, har använt sig av att ett antal olika kommunikationsformer. För att underlätta för läsaren följer här en översiktlig beskrivning av Marratech, MSN och Skype. Informationen är hämtad och bearbetad utifrån Wikipedia (www.wikipedia.com) 080714.

1.3.1 Marratech Marratech är ett svenskt företag som utvecklar programvara avsett för e-möten. Några av de viktigaste funktionerna är flerpartsvideokonferenser och flerparts-audiokonferenser, telefonmöten med möjlighet att ansluta vanliga telefoner. Programvaran tillhandahåller interaktiv whiteboard, som kan användas för visning av till exempel Power Point-presentationer. I programmet kan man också dela skrivbord och applikationer. Mötet kan också spelas in. I normal-fallet behöver användaren tillgång till headset, webbkamera och bredbands-uppkoppling. Användaren installerar en kostnadsfri Marratechklientprogram-vara och kan därmed ansluta sig till ett e-konferensrum i en Marratechserver. Serverfri kommunikation är också möjlig. Ett flertal universitet och högskolor tillhandahåller sådana servrar.

1.3.2 MSNMSN Messenger är ett program för direktmeddelanden utvecklat av Microsoft. För att ansluta sig till tjänsten krävs ett så kallat Windows Live ID. En användare

11

kan få ett sådant utan kostnad genom att registrera en hotmailadress eller en vanlig e-postadress. Förutom vanliga textmeddelanden finns det också tillgång till smileys. Olika program gör det numera möjligt att chatta över MSN-nät-verket från i stort sett vilken internetuppkopplad dator som helst. Kommuni-kationsverktyget kommer genomgående i rapporten att benämnas MSN. Att chatta, innebär att snabbt utbyta korta textmeddelanden, vanligen via internet. Ordet kommer från engelskan och betyder ungefär snacka, småprata. Ett försök till svenskt uttryck är datormedierade skrivna realtidssamtal. Det man skriver kan läsas med en liten fördröjning på ett fåtal sekunder. Samtalet sparas i regel inte någonstans.

1.3.3 SkypeSkype är en programvara som kan laddas ner till datorn. Man kan också använda Skype via telefon. Alla behöver ett så kallat användarkonto. Det gör det möjligt att söka upp den person man vill komma i kontakt med via Skype. Det är vanligt att man använder webbkamera för att se varandra under samtalet. Samtalet sker över internet utan vare sig uppkopplings-, minut- eller abonne-mangsavgifter. Förutom möjligheten att ringa till en eller flera personer med gruppsamtal fungerar skypeprogrammet som en vanlig chattklient med möjlighet till filöverföring etc.

12

13

KapItel 2

Bakgrund

I bakgrundsavsnittet resonerar jag kort kring begreppet studie- och yrkesvägled-ning, karriärvägledning och den komplexitet som ofta råder kring professionens arbetsfält samt beskriver vägen från Nätuniversitetets studievägledning 2003 till den tjänst, Vägledningsinfo.se, som öppnades 2007 och stängdes 2008. Jag kommer också att ge en kort bild av hur man använt IKT – informations- och kommunikationsteknik i vägledning i Sverige samt presentera några internatio-nella exempel och projekt.

2.1 Vägledning eller information?Jag väljer att, utifrån Gunnel Lindhs avhandling ”Samtalet i studie- och yrkes-vägledningsprocessen” (1997) definiera vägledning som en företeelse som kan ses både i snäv och vid bemärkelse. Lindhs definition är ofta använd då den på ett övergripande sätt klargör de aktiviteter som kan förknippas med vägledning. ”Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform.” (sid 4) ”Med vägledning i snäv bemärkelse menar jag personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med dem direkt förbundna aktiviteten. Det är den interaktionspro-cess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem). Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisations-process som pågår under individens hela livstid. Beroende på vilket problem som fokuseras i denna interaktionsprocess bestämmer vi verksamheten studievägledning, arbetsvägledning, och/eller livsvägledning (alternativt karriärvägledning).” (sid 5)

För att kunna fatta ett väl underbyggt val krävs ett bra beslutsunderlag. För den som har en stark känsla av att vilja förändra något i sitt liv men inte vet så mycket om yrken, utbildningsformer, behörighetskrav, studieekonomi etc. behövs väg-ledning. I det vägledande mötet kombineras ett professionellt bemötande med aktiviteter och verktyg som stimulerar och stödjer den vägledningssökande i den mångfald av beslut som karriärval innebär.

14

2006 bildades forskningsnätverket Karriärval och vägledning (www.kav.nu). Forskningsnätverket består av forskare knutna till studie- och yrkesvägledar-utbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå. Forskningsnätverkets syfte är att belysa området karriärval och vägledning. I artikeln ”Den resandes ensak” (2007) beskriver forskarna Lindh och Lundahl utvecklingen av begreppet karriär-vägledning och dess innebörd. ”Om yrkesvalet tidigare sågs som en engångsföreteelse där den väljandes för-mågor skulle ’matchas’ mot de krav som ett yrke ställde, och den professionella vägledningen handlade om att ge stöd i detta avseende, ska den idag hjälpa indi-viden i att handskas med ett kontinuerligt formande och omformande av sin egen karriär. Begreppet karriärvägledning har följdriktigt blivit allt vanligare. Karriär-vägledningen kan vara förlagd till utbildningssektorn, till kommuners ungdoms- och arbetsmarknadsenheter, till arbetsförmedlingar och näringsliv.”

I Valideringsdelegationens slutrapport (2008) resonerar man kring väglednings-begreppet och anger ett antal kriterier som man bedömer ska vara uppfyllda för att ett möte ska anses ha karaktären av vägledning:•attdetföreliggerettproblemattlösaochförstå,•attutgångspunktenärpersonenssjälvbild,•attsyftetärförändringavattitydellerhandlingsberedskap,•attkontaktenharformenavdialogoch•attdensomvägledergördetienprofessionellrolltillvilkendetärmöjligt

att knyta förväntningar om opartiskhet, ansvar, kompetens och integritet. (sid 138)

Vi kan utifrån nämnda beskrivningar lätt konstatera att vägledning inte bara är detsamma som att ha tillgång till god information om utbildning och arbets-marknad. Vägledning är inte heller bara enkla frågeställningar och enkla svar om specifik utbildning utan en rad komplexa och mångfasetterade funderingar om karriär- och livsplanering, där information utgör en liten del av helheten. Valideringsdelegationens slutrapport exemplifierar relationen mellan information och vägledning enligt nedan: ”Att exempelvis tillhandahålla och ’mäkla’ information måste rimligen definieras som att informera snarare än att vägleda och vägledning bör kunna möta förvänt-ningen att i något avseende förändra och utveckla individen och vederbörandes förmåga att hantera problem. För individen handlar vägledning om det personliga mötet och ett samarbete som resulterar i beslut och möjliga vägar att gå vidare inom studier och arbetsmarknad.” (sid 137)

Den aktuella rapporten ”Välja fritt och välja rätt – Drivkrafter för rationella utbildningsval” (SOU 2008:69) problematiserar vilka incitament som kan utgöra grunden för att den enskilde faktiskt väljer en utbildning som kan ses som ”rätt” ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten är en bilaga till den långtids-

15

utredning som utarbetas inom Finansdepartementet och utgör den del av betän-kandet som ska förbättra kunskapsläget om val av utbildning. Den berör bland annat problemet med det man benämner som ”den både kvalitativt och kvanti-tativt bristfälliga studie- och yrkesorienteringen” . Här hänvisar man till Skol-verkets utredningar både 2005 och 2007 (sid 16). De brister Skolverkets rapporter lyfter, berör huvudsakligen huruvida kommunerna valt att anställa studie- och yrkesvägledare med adekvat utbildning, det varierande antalet studie- och yrkes-vägledare per kommun, otydliga organisationer och bristande arbetsplaner samt avsaknaden av samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att erbjuda eleven en bättre arbetslivskunskap. I ”Välja fritt och välja rätt” hävdar man att dålig information ofta ligger till grund för felaktiga val. Samtidigt refe-rerar den till forskarna Dresch och Lovén (2003) som menar att mer information kräver mer vägledning och att eleverna måste få lättillgänglig information men också möjlighet att diskutera och analysera den, samt få stöd i att klargöra vilken information som kan ses som relevant för dem. Många vägledningssökande har hela Sverige som referensram för sin kom-mande utbildning, ibland också Europa eller världen. Det geografiska perspek-tivet kan vara mer avgränsat men det betyder inte alltid att man har lättare för att hitta någon att diskutera sina utbildnings- och karriärfrågor med. I en webb-enkät som lades ut på Vägledningsinfos hemsida besvaras bland annat frågan ”Varför vände du dig till en webbtjänst för att få vägledning?” på följande sätt: ”Jag tycker inte att det finns någon hjälp att få för oss som tagit studenten. Går man på högstadiet eller gymnasiet så har man enkelt tillgång till en syo på skolan. Men sen då?...Jag visste helt enkelt inte vart jag skulle vända mig.” ”För att jag inte vet vart jag ska vända mig i min hemkommun och det var enkelt.”

De frågor och funderingar som kommer till vägledare är ofta breda och omfattar både det som berör tidigare studier och kommande studier. Funderingar kring behörighet, urval och allmänna frågor om arbetsmarknad och/eller var och ens anställningsbarhet i förhållande till både utbildning, erfarenhet och bostadsort är inte ovanliga. Den sociala situationen dominerar ofta frågeställningen. Det är vanligt att vägledningssökande känner oro inför hur han/hon ska kunna hantera både familj, studier, ekonomi eller eventuellt funktionshinder. NSHU genom-förde en kartläggning av till myndigheten inkommen e-post, 2005 (Möller) som tydligt exemplifierar ovanstående: ”...sätta ihop en hel utbildning…kan inte studera på heltid på grund av mitt funk-tionshinder, fibromyalgi, och söker därför distansutbildning eftersom högskolorna endast kan erbjuda heltidsutbildningar.” ”…studier i ekonomi. Jag är 31 år och bor i Skåne, har man och barn och vill därför inte lämna orten.” ”bor i ett samhälle djupt in i Smålands skogar…arbetat som timanställd på biblioteket…de har fått tag på utbildad personal och då försvinner mitt jobb…”

16

Lindh nämner i sin definition begreppet ”personlig vägledning” medan Vali-deringsdelegationens slutrapport talar om vägledning som ett personligt möte. Måste ett personligt möte, eller ett personligt bemötande de facto vara ett möte som sker här och nu i det fysiska rummet? I rapportens slutdiskussion återkom-mer denna fråga. I en rapport som inleder mitt studievägledande arbete inom Nätuniversitetet (På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning, (2003) skriver jag: Den baskunskap som en professionell vägledare har är självklar och nödvändig. Det vi är bäst på, och som alla behöver, är att bidra till att den vägledningssökande känner sig sedd, bekräftad och får tillgång till relevant information om sig själv och omvärlden som ett led i den egna besluts- och utvecklingsprocessen. Det är snarast på vilket sätt, och med vilka verktyg vi distribuerar våra tjänster vi behöver reflek-tera över. Kan en utökad samverkan mellan professionella vägledare över organisa-tions- och myndighetsgränser bidra till högre kvalité och en högre tillgänglighet för den vägledningssökande? Hur samverkar vi effektivare oberoende av tid och rum? Kan vi utveckla vår kunskap om de verktyg som idag används inom flexibel utbild-ning så att dessa också blir självklara att använda inom flexibel vägledning? (sid 15)

Den avslutande frågeställningen leder vidare till hur man inom NSHU fortsatte att arbeta med den specifika kunskapsutvecklingen, IKT-stöd i vägledning.

2.2 Vägledning inom Nätuniversitetet Nätuniversitetets studievägledning inbjöd i maj 2003, till ett nätverk för studie-vägledare inom högskolor och universitet, med syftet att kunna stödja varandra i de informerande och vägledande uppgifterna på ett nationellt plan. De ärenden som kom till Nätuniversitetets studievägledning bestod ofta av frågor, eller delfrågor, av informationskaraktär som måste bollas vidare till ett specifikt lärosäte. Under åren 2004–2008 besvarades omkring 7 000 e-post frågor genom myndighetens studievägledningstjänst. Den avvecklades 2008-06-30. För att effektivisera och fördjupa kommunikationen mellan studievägledarna i nätverket, och samtidigt erbjuda träning i att använda IKT i vägledning, erbjöds alla webbkamera samt kontinuerlig support och fortbildning. Regelbundna möten genomfördes över webben samtidigt som man träffades fysiskt 1–2 gånger per år. Parallellt med nätverkets utveckling började också planeringen av en fem-poängskurs ”Att vägleda med stöd av ny teknik” (bilaga 1). Myndigheten såg tidigt behovet av att utveckla kunskaper inom IKT och bidrog med medel till kursutveckling. Kursen planerades initialt i ett samarbete med studie- och yrkes-vägledarutbildningen på Malmö högskola och genomfördes av Högskolan Väst. Den har erbjudits som en fristående kurs vid fyra tillfällen.

2.3 Nätverket Join IT och vägledande projekt Studievägledarnätverket som myndigheten initierade kallades Join IT. En kärntrupp av dem utvecklade goda kunskaper i att mötas webbaserat. Möten

17

genomfördes via webbkamera och e-mötesprogrammet Marratech. Författarna Ljungberg, C och Pongolini, M har följt de vägledare inom Join IT som varit mest aktiva i sina webbmöten och utvecklar i antologin, ”Att skapa en synkron gemenskap på nätet” (Jobring, O, 2006) nätverkets betydelse för yrkesprofessio-nen. Författarna menar att kunskapsutveckling främjas om nätverket inbjuder till ett förtroendefullt samarbetsklimat där förutsättningar ges för prestigelös samverkan. I artikeln lyfter de fram vilka faktorer som motiverar till deltagande och aktivitet i nätverk och menar att frivillighet är en förutsättning, lust att lära sig mer om distansteknik och hur den kan användas i studievägledande syfte är två andra. De konstaterar också att mötesformen erbjöd förutsättningar att träffas, som så långt det är möjligt, liknade det traditionella fysiska mötet. Uppsatsen ”Hör ni mig nu? – En studie av ett virtuellt nätverk” (Nygren,C, 2006) har också haft fokus på Join IT-nätverkets arbete. Nygren, liksom Ljung-berg och Pongolini, konstaterar att nätverket stärkts genom dess möjlighet att ”mötas” oavsett geografiskt avstånd och att det sammantaget bidragit till att göra studievägledning inom högskola och universitet mer tillgänglig för den vägledningssökande. Man har i högre grad tillsammans kunnat ge mer säkra svar beträffande detaljinformation. En annan aspekt som Nygren lyfter är vägledarnas varierande grad av vana, motivation och lust att lära sig den nya tekniken. I följande exempel syftar hon specifikt på webbkamera. ”Ovana deltagare tvivlar på att de blir sedda och hörda i mötena, medan vana deltagare inte ens reflekterar över att de kanske inte ses eller hörs...”(sid 31)

Hon diskuterar vidare kring detta: ”...för att gå över från att se teknik som ett hinder till att se det som ett medel måste man kämpa och ha uthållighet…jämför med att lära sig cykla...”(sid 32)

Inom Join IT-nätverket såg man tidigt fördelarna med att kunna bistå varandra i syfte att ytterligare höja kvaliteten i svaren till de vägledningssökande. I för-längningen startades ett antal projekt där man prövade olika webbaserade kom-munikationsverktyg i fortbildande och i vägledande aktiviteter. Aktiviteter som genomfördes i ett samarbete mellan flera lärosäten och/eller i samarbete med lärcenter. Här följer ett par exempel. Projektet ”Konferens på distans” gav 210 vägledare möjlighet att delta i fort-bildning och seminarier på plats, via videokonferens eller via strömmande media direkt via sin dator. Av dessa deltog 50 på plats på Högskolan Väst, 130 deltog via videokonferens från tio olika lärosäten och 30 deltog via strömmande media. Mötesformen erbjöd också tid för diskussion mellan deltagare och föreläsare via videokonferensen eller via chatt. Det var kostnads-, tids- och miljömässigt effektivt. Ett annat exempel på webbaserad vägledning var projektet ”Vägval – studier” gruppvägledning på distans, som erbjöd vägledning i grupp via videokonferens i ett samarbete mellan tre högskolor och sex lärcentra. Projektet har dokumente-rats av Danielsson, M (2005).

18

”Högskolan på distans – din chans” var ett projekt som erbjöd information om distansstudier till presumtiva studerande, genom kontinuerliga distansmöten arrangerade i ett samarbete mellan NSHU, Högskolan Väst och lärcentra. Under åren 2003 – 2007 har ett antal nätverk, utifrån samma princip som Join IT, utvecklats med stöd av NSHU, det vill säga med webbkamera och aktiv teknisk/praktisk support. Däribland kan nämnas: Join LC – nätverk för lär-centra, Join BiB – för studiebibliotekspersonal, Join Coll – för de som jobbar med collegeutbildning inom högskolan, Join Dyx – för dyslexipedagoger, Join Folk – för folkhögskolepersonal, Join Karriär – för karriärcentrum/arbetslivs-centrum, Join Norr – ett nätverk i Norrbotten med studievägledare i alla skol-former, Join Sam – funktionshindersamordnare på universitet/högskolor, Join Vux – studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen, Nord SAM – ett nordiskt nätverk för vägledaraktiva och forskare som senare också fick deltagare från övriga världen, Vali Join – nätverk för de som arbetar med validering, bedömning och tillgodoräknande. Med de dokumenterade och upplevda erfarenheter av nätverk som presen-terats ovan, kändes det naturligt att initiera och driva frågan om en nationell, flexibel och oberoende vägledningstjänst förankrad i ett nätverk av professio-nella vägledare med ett intresse för att utveckla tjänsten gemensamt. I det kommande avsnittet beskrivs det inledande arbetet, hur man tänkte, vilka som fanns med i planeringen och hur Vägledningsinfotjänsten successivt tog form. Men först kommer lite om de nationella och internationella erfaren-heterna av webbaserad vägledning och dess utveckling.

2.4 Webbaserad vägledning, nationellt och internationelltJag inleder med att kort berätta något om det som jag ur mitt perspektiv sett som viktiga erfarenheter gjorda inom Sverige.

2.4.1 NationelltI början av 1990-talet utvecklades i samarbete med Ams (Arbetsmarknads-styrelsen) ett nationellt nätverk för de verksamheter som kallades Infotek eller motsvarande. Dessa verksamheter präglades av en positiv samverkan mellan kommuner och Ams och hade ambitionen att utgöra en form av neutral och oberoende vägledningstjänst för kommuninvånarna. Verksamheterna inbjöd till öppenhet och lättillgänglighet. En av de stora fördelar som präglade perio-den var den samverkan mellan både arbetsförmedlingspersonal och kommunal vägledning som dominerade verksamheterna. Inom det nätverk som Ams bidrog till att stödja, jobbade man mycket med metodutveckling kring vägledning med IKT-stöd. Pedagogiskt betonade man också vikten av hur man samtalar och vägleder i en öppen miljö. Några av de mest aktiva i nätverket drev frågor som berörde vägledningens tillgänglighet på webben, man lyfte de etiska aspekterna och man förde diskussioner om begrepp som berörde den nya tidens kommuni-kationsformer. Utvecklingen av tjänsten www.infoteket.se pågick under denna

19

tid. Tjänsten stängdes våren 2008, efter 10 års verksamhet och uppemot 9 000 besvarade e-postfrågor. Infoteken började tidigt experimentera med vägledande möten på distans. Infoteken i Göteborg låg i framkant och sökte projektmedel genom det som då hette ESTIA (inom Leonardo da Vinci-programmet) idag utvecklat till Ploteus, en webbplats om utbildningsmöjligheter i Europa. Projektansvariga sökte medel för både teknisk utrustning, utbildning och kunskapsspridning. I det här sam-manhanget prövades videokonferens för både enskild vägledning och grupp-vägledning. Det senare dokumenterat i C-uppsatsen ”Långt borta men nära”, Lindberg, M (1999). Under samma tidsperiod infördes begreppet webbaserat valstöd. I en rapport skriven i anslutning till www.utbildningsinfo.se (Skolverkets utbildningsportal) diskuterar och teoretiserar författarna Hirasawa, K och Brag-Yland, U, (2006) kring begreppet och de aktiviteter som kan förknippas med en definition av det. ”Vi föreslår att vägledning skall definieras som den verksamhet som bedrivs mellan vägledare och klient vid ett personligt möte. Om det sedan är en eller flera klienter eller vägledare som möts har ingen betydelse för begreppets innebörd. Begreppet vägledning borde användas på samma sätt som begreppet samtalsterapi används av psykologen för det personliga mötet och själavårdssamtalet av prästen för samma personliga möte. Andra bidrag som innebär att en individ får stöd i sitt studie- och yrkesval bör kallas valstöd.”

Vi kan ännu en gång konstatera att begreppet vägledning förknippas med ett ”personligt” möte. I artikeln ”Virtual, visible, visions of ICT in Career Guidance Services” (Ways – on Career Guidance, 2007) gör jag en tillbakablick på de erfa-renheter inom IKT i vägledning som gjordes i Sverige från mitten av 1990-talet och tio år framåt.

2.4.2 InternationelltUnder sent 1990-tal och inledande 2000-tal etableras begreppet livslångt lärande. I det memorandum som formuleras av EU-kommissionen (2001) och i OECDs (2004) kartläggning av vägledningen kan vi se att man nu börjar uppmärksamma vägledning som en viktig del i att stödja individens möjligheter att planera sin karriär och sitt livslånga lärande. I Lovéns avhandling ”Kvalet inför Valet” (2000) kan vi ta del av EUs definition av vägledning: “Vocational guidance is seen as continuing process of support for people throug-hout their lives, enabling them to draw up and implement their personal and career plan by clarifying their aspirations and abilities through information and counsel-ling on the realities of work as well as on changes in trades and occupations, the employment market and economic realities and of training provision.”(sid 21)

I den handbok för beslutsfattare (Career Guidance and Public Policy - Bridging the Gap) som formulerades inom OECD (2004) lyfts bland annat frågeställningar

20

som berör vägledningens betydelse för individen och samhället. Man konstate-rar att politiker vet lite om vägledning och att vägledare sällan engagerar sig politiskt. Några av de faktorer som nämns är att tillgången till karriärvägledning skiljer sig stort mellan länder, att det finns ett behov av att erbjuda ”neutral” vägledning, det vill säga vägledning som inte är knuten till en specifik skola eller region. Det finns ett värde i att utöka den offentliga vägledningen samt att man bör stimulera till regionala och nationella nätverk. Frågan om vägledningens effektivitet lyfts och vikten av att utveckla användningen av IKT i vägledning betonas. Man menar att fler kommunikationsformer gör vägledningen mer tillgänglig. Man vågar sig också på att beröra att face-2-facemöten är personal-krävande och jämför det traditionella mötet mellan vägledare och väglednings-sökande med ett möte hos frisören. (sid 74) Huruvida det vägledande mötet kan ses som effektivt/produktivt eller inte har i väldigt liten omfattning kunnat mätas. I Kanada genomfördes i CRWEGs (Canadian Research Working Group for Evidence-based Practice in Career Development) regi, en studie ”Measuring the Impact of Career Services” (2006) kring hur vägledning och dess effektivitet skulle kunna mätas. Man ser där att det finns ett generellt behov av att utveckla verktyg som stödjer möjligheten att mäta vad den vägledningssökande önskar få ut av mötet och vad han/hon i praktiken får. Självfallet belyser man också den komplexa frågan om hur det individuella värdet relaterar till det samhällsekonomiska värdet. CRWEGs ansvarige forskare Bryan Hiebert har engagerat sig i det nordiska webbnätverket inom vägledning, Nord SAM. (Nätverket var inledningsvis nordiskt men senare anslöt sig också ett antal personer utanför Norden). Hiebert presenterade CRWEGs forskningsresultat för alla ”Join”-nätverken via ett webbmöte. Som en direkt följd av NSHUs engagemang i att stödja nätverksarbete via webbkamera, fick därmed många vägledare en unik chans att kostnadseffektivt möta och dela nationella och internationella forskningserfarenheter via sin egen dator, miljövänligt – inga resor! Ett antal andra viktiga projekt och dokument som följt i spåren av OECD-rapporten är de riktlinjer som upprättades kring webbaserad vägledning, ”Guidelines for web-based guidance”, inom det Socrates-Gruntvig-finansierade projektet Ariadne, (www.ariadneproject.org) där Vuxenutbildningen i Göteborg var en aktiv part. Ett annat projekt som haft betydelse är ”ICT skills for guidance counsellors”, (www.ictskills.org) ett projekt, finansierat genom Lenonardo da Vinci, där fokus låg på de kunskaper som vägledare måste ha för att på ett professionellt sätt kunna använda och integrera IKT i vägledningen. Projektet koordinerades genom Italien och slutredovisades i Bologna 2005. Vid det tillfället fick vi möjlighet att via videokonferens presentera de kunskaper och erfaren-heter som utvecklats av och kring studievägledarnätverket Join IT (Eklann, A & Lindberg, M, 2005). Vi fick samtidigt en första närmare kontakt med Gareth Dent, ansvarig för Learn Direct i England (www.learndirect.co.uk).

21

2.4.3 Learn Direct Eva-Lena Axelsson (NSHU) besökte Learn Direct i England och berättar för mig om verksamheten. Learn Direct är en service i England, Wales och Nord-irland där man erbjuder vägledning och information om utbildning och arbets-marknad. Tjänsten är gratis och oberoende. Man har en webbplats som erbjuder information om allt man behöver veta runt studier och yrken, via webbplatsen kan besökaren själv hitta svar på sina frågor. Om han/hon inte gör det så erbjuder Learn Direct möjlighet till kontakt via i första hand telefon. Cirka 200 personer är anställda på Learn Direct. Samtalen och följaktligen också tjänsterna är upp-delade i tre huvudområden som bemannas av; Information Officers, Learning Advisors och Careers Advisors. De frågor som kommer in fördelas mellan per-sonalgrupperna utifrån hans/hennes utbildning och kompetens. Utbildningen av dem som bemannar är tydlig och hierarkisk. Den som alltid svarar först är en Information Officer. Den personen har rätt att besvara frågor av informationskaraktär, – Var finns spanska på kvällstid i närheten av där jag bor, finns det någon kurs i rörmokeri på dagtid? Han/hon ber alltid om bakgrundsinformation vid samtalets inledning för att kunna nå de som använder sig av tjänsten för att kunna följa upp i utvärderande syfte. Uppföljning sker kontinuerligt av oberoende utvärderare. Samtal som berör hur studierna kan finansieras, kopplas till en Learning Advisor med rätt att besvara den typen av frågor. Samtal med karaktär av ett vägledningssamtal, som till exempel – Jag vet inte vad jag vill, jag har ingen aning om vad jag kan göra utifrån mina förutsättningar? Kopplas till en Careers Advisor. Dessa har längst/mest utbildning. Tjänsten är väl använd, man får in cirka 53 000 samtal per månad och idag omfattas den också av e-post. Man tar emot 7 000 e-post per månad och antalet har ökat successivt. Finansieringen av Learn Direct sker genom statliga medel, cirka 5,5 miljoner pund. Eva-Lena avslutar med att säga att satsningen tydligen inte inneburit att man skurit ner på annan vägledning. Den internationella utblicken i det här avsnittet avrundas med professor Lis-beth Lundahls sammanfattning av de internationella erfarenheterna. Lundahl är ansvarig vid tidigare nämnda forskningsnätverket och för forskningsprojektet ”Karriärvägledning, individen, vägarna och valen”. Sammanfattningen presen-terades på Sveriges Vägledarförenings konferens (2006):•Prioriterautvecklingav”careerselfmanagementskills”ochindividuellt

utformade insatser.•Bredareutbud,inklusivesjälvhjälpochintegreradIKT.•Uppmuntraävencareerguidanceinomdenprivataochfrivilligasektorn.•Samarbetamedyrkesorganisationerochutbildareförförbättradvägledar­

utbildning.•Förbättratunderlagförpolicybeslutpåområdet.•Kvalitetssäkring.•Förstärktledarskap.

22

Det utvecklingsarbete som skett inom ramen för NSHU har rönt en del upp-märksamhet. Utöver den tidigare berörda presentationen i Bologna kan vi nämna den internationella vägledarkonferensen, IAEVG (International Association for Educational and Vocational Guidance) i Köpenhamn 2006 där vi fick möjlighet att både presentera våra erfarenheter och koordinera de workshops som berörde IKT i vägledning. Projektet har också presenterats i ett antal tidskrifter och forum, varav ett är NCGE news (Eklann, A, National Centre for Guidance in Education) vintern 2007.

23

KapItel 3

Vägledningsinfo.se – innan vi började

Under några års tid fanns alltså ett antal faktorer som styrkte idén om att ut-veckla en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst. Internationellt fanns det politiska incitament. I Sverige hade vi börjat vägleda i samverkande nätverk och vi hade myndigheter (NSHU och CFL) som stod bakom utvecklingen av IKT-stöd i vägledning. I det kommande avsnittet beskrivs vägen fram till att Vägledningsinfo.se öppnar i maj 2007. De personer från olika myndigheter och organisationer som kom att utgöra en kärngrupp i frågan jobbade i lite olika konstellationer över tid och har kallats referensgrupp, arbetsgrupp och plane-ringsgrupp. I rapporten kommer jag att för enkelhetens skull endast benämna den referensgruppen.

3.1 En inledande samverkanUnder 2003 bildades av myndigheten den första referensgruppen för flexibel vägledning redan då med representanter från olika myndigheter och olika skol-former. I minnesanteckningar från ett webbmöte genomfört den 17 oktober 2005 angavs mötets syfte vara att ”Diskutera möjligheten att bilda ett organisations-övergripande nationellt projekt och/eller nätverk för vägledningsfrågor” (bilaga 2). Vid det tillfället, hade NSHU haft ett möte med CFL, dess generaldirektör och ansvariga handläggare, där man förde en dialog kring samverkan. Samtalen mynnade ut i att fler bjöds in i diskussionen om en gemensam vägledningstjänst. De som intresserade sig utöver den självklara samarbetspartnern, CFL, var Ams (Arbetsmarknadsstyrelsen), CSN (Centrala studiestödsnämnden), FIN (Folkhögskolornas informationstjänst/Folkbildningsrådet). KY (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning), Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra), SIV (Nätverk för studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning), Skolverket, Östsam (Regionförbundet Östergötlands län), samt vägledare från Göteborgs vuxenutbildning, Katrineholms vuxenutbildning, Alingsås vuxenutbildning, Växjö universitet, Mittuniversitetet och Högskolan Väst. FINs representant var dessutom medlem i Sveriges Vägledarförenings styrelse så gruppen represente-rade vägledningsområdet brett. I början av 2006 hade den nybildade referensgruppen ett inledande webbmöte. I minnesanteckningarna (bilaga 3) går att läsa att det fanns en tydlig samsyn kring projektets huvudidé med en gemensam myndighetsövergripande vägledningstjänst.

24

Referensgruppen fick i uppdrag att strukturera och arbeta aktivt med utveck-lingen av tjänsten samt sprida information genom sina nätverk och inom sina respektive organisationer. Vid mötet diskuterade man också tjänstens målgrupp och enades om att den främst skulle rikta sig till vuxna vägledningssökande. Parallellt med referensgruppens diskussioner pågick inom CFL ett utveck-lingsarbete under benämningen Netvux. Netvux beskrivs på CFLs hemsida på följande sätt; ”Alla vuxna, oavsett bostadsort, ska kunna få tillgång till information om hela kursutbud som finns i landet. Därför utvecklar myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, en nationell söktjänst, som kallas Netvux.

Nationell samlingsplatsNetvux är en nationell samlingsplats för kursinformation där utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning, studieförbund och folkhögskolor får en möjlighet att erbjuda sina kurser. Netvux ska göra det lättare för studerande och studievägle-dare att finna intressanta och bra kurser som passar den enskilde studerande, oavsett var hon eller han bor i landet och oavsett vilka andra förutsättningar som gäller.

VägledningStudie- och yrkesvägledarna är en mycket viktig målgrupp för Netvux. För att nå en större målgrupp och öka tillgängligheten kan fysiska vägledningsmöten komplet-teras av en central digital tjänst. Den blir tillgänglig via en regional Netvuxportal. På det viset kombineras det lokala, det regionala och det nationella perspektivet. Exempel på digital tjänst är www.vagledningsinfo.se och exempel på en regional tjänst är ”vägledare online” som utvecklas i samverkan mellan kommunerna i Kalmarregionen www.kompetensdirekt.com.”

Inom referensgruppen såg man CFLs utvecklingsarbete med Netvux, som en naturlig ingång till samverkan kring en nationell vägledningstjänst. CFL befann sig alltså i ett skede där man skulle bygga upp en gemensam portal för utbildning riktad till vuxna. Det som NSHU redan gjort och förvaltade för universitet/högskolor genom Nätuniversitetet. En konkret projektmodell för en kommande nationell vägledningstjänst presenterades av NSHU i slutet av 2005 och efter ett antal möten under våren 2006 lämnades också ett budgetförslag till CFL där NSHU föreslog ett lika delat ansvar för projektet. NSHU fick i upp-drag att skissa på en gemensam utbildning för en preliminär bemanningsgrupp. Under vårens möten låg mycket fokus på ansvarsfrågan, på budget, på beman-ning samt på utbildning för dem som skulle bemanna vägledningstjänsten i det projekt som kom att få namnet Vägledningsinfo.se. I stort sett genomfördes alla referensgruppens möten via webben i e-mötes-programmet Marratech. Mötesformen medförde viss problematik då det visade sig att myndigheter/organisationer som Ams, CSN, FIN och KY hade svårigheter

25

att lösa de praktiskt/tekniska förutsättningarna för mötena. Någon av deltagarna kunde lösa det fint hemifrån, dock inte från sin arbetsplats. Vid något tillfälle kunde man koppla in sig i mötet via telefon. Vid ett fysiskt möte i Stockholm den 7 september 2006 (bilaga 4) deltog alla berörda myndigheter/organisationer med någon representant. CFL finansierade det fysiska mötet och formulerade en inledande mer omfattande projektplan som sedan samordnades med NSHU. Flera projektplaner bearbetades för att slutligen landa i en gemensamt formulerad projektplan (bilaga 5). Där målet beskrivs: ”Mål: Målet är att utveckla en nationell vägledningstjänst där den sökande kan få kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Portalen kommer att bemannas av studie- och yrkesvägledare med vägledarutbildning eller motsvarande samt flera års erfarenhet av vägledning. De som i första hand bemannar tjänsten bygger nätverk av vägledare inom högskolan och vuxenutbildningen och samarbetar lokalt, regio-nalt och nationellt för att den sökande ska mötas av adekvata svar så nära källan som möjligt.”

Vid mötet i Stockholm accentuerades diskussionen. Den kärngrupp som drivit frågan under lång tid ville gärna se att man inom rimlig tid kunde komma fram till ett beslut och komma igång med vägledningstjänsten. Ams meddelade att man dessvärre inte hade någon möjlighet att delta vare sig praktiskt eller ekonomiskt, men att man gärna vill vara med i referensgruppen för att hålla sig informerade. CSN visade ett stort intresse. I praktiken skulle man kunna finnas med som back up i studiefinansieringsfrågor alternativt i ett nätverk som stöd för dem som skulle bemanna tjänsten. Myndigheten för kvali-ficerad yrkesutbildning engagerade sig inte i projektet. FIN/Folkbildningsrådet hade minimala möjligheter att gå in som aktiv part eller medfinansiär, men var självfallet villiga att ställa upp och finnas med som ”bakjour” på ungefär samma villkor som CSN. Skolverkets generaldirektör tyckte inte att man hade möjlighet att stödja pro-jektet fullt ut då ansvaret för vägledning ansågs ligga på kommunal nivå. I övrigt tyckte man frågan var viktig. Skolverkets representant i gruppen bidrog med många värdefulla synpunkter under planeringsstadiet, då man inom Skolverket hade med sig erfarenheten från att bygga upp Utbildningsinfo.se. Nitus styrelserepresentant stöttade på så sätt att två vägledare från Katrine-holm fick möjlighet att inom sina tjänster vara verksamma med att bemanna tjänsten. Östsam hade flera vägledare som arbetade med att bygga upp en kom-petens kring specifikt flexibel vägledning med externa medel från CFL. Det gav dem möjlighet att också finansiellt stötta med bemanning i tjänsten. Vuxenutbildningen i Göteborg och Östsam engagerade sig under hela den förberedande tiden. I väntan på beslut om medel från NSHU respektive CFL undersökte man möjligheterna till finansiering genom EU eller genom region-förbunden. De deltagare i gruppen som representerade universitet/högskolor såg

26

inte heller att man kunde bidra på annat sätt än genom ”bakjour” eller eventuellt genom viss bemanning. Under möten i oktober och november fokuserades mycket på konsekvenserna av regeringsskiftet 2006. Man såg att det kunde innebära ytterligare förseningar beträffande beslut kring ansvars- och budgetfrågan. NSHU meddelade att de gick in med teknisk support kring kommunikationsverktyg och portal. I referensgruppen hjälptes man åt med att sprida information om projektet vid olika större möten. Syftet var att skapa ett intresse hos vägledare för att bemanna tjänsten. Referensgruppens representant för Studievägledare i Vuxen -utbildning (SIV) spred till sitt nätverk. De som deltog från Göteborgsregionen spred information där och CFL i samarbete med Östsam informerade vid sina större seminarier på olika ställen i landet. I det här skedet, slutet av 2006, fanns fortfarande tanken, om finansiering i samma omfattning från både NSHU och CFL. På grund av olika politiska direktiv eller närmare bestämt i brist på politiska direktiv blev det i årsskiftet klart att CFL inte kunde gå in som en fullvärdig samarbetspart i projektet. NSHU bestämde sig då för att på egen hand stödja en utbildningsinsats för intresserade vägledare. Högskolan Väst (då Högskolan Trollhättan/Uddevalla) fick i uppgift att i form av en uppdragsutbildning verk-ställa den utbildningsplan som beslutats.

3.2 Namnet Vägledningsinfo.se Tjänstens benämning, Vägledningsinfo.se, hängde samman med de diskussioner referensgruppen hade, där Skolverket fanns med aktivt redan från start. Man drev sedan 2006 Utbildningsinfo.se, den nationella utbildningsdatabasen, och tanken var att Vägledningsinfo.se och Utbildningsinfo.se skulle hänga ihop. Det kändes viktigt att kombinera en fullständig utbildningsdatabas med en interaktiv vägledningstjänst. Som tidigare nämnts är det inte självklart att en utbildningsdatabas i sig ger svaret på hur den enskilde ska kunna gå vidare i sin karriärplanering.

3.3 Marknadsföring av projektetI december 2006 tog NSHU ett övergripande ansvar. Tillsammans med referens-gruppen marknadsfördes vägledningstjänsten och dess inledande utbildning. I början av 2007 hade ett 40-tal studie- och yrkesvägledare från hela Sverige anmält sitt intresse för utbildningen och för att bemanna projektet. Bland dessa fanns också de vägledare från vuxenutbildningen i Alingsås, Katrineholm och Sala, som redan engagerat sig i referensgruppen, under projektets planeringsår. I inbjudan till utbildning och projekt, betonades att deltagande vägledare måste ha stöd för sin medverkan hos respektive arbetsgivare och att tjänstens form och omfattning skulle utvecklas gemensamt. Man klargjorde att vägledare i tjänsten inte kunde ersättas ekonomiskt och att bemanning skulle ske inom ramen för var och ens ordinarie tjänst. Den grupp som skulle bemanna tjänsten behövde

27

också täcka in ett brett kunskapsområde. Det man hade att erbjuda och locka vägledarna med, var en kostnadsfri utbildning inriktad på nätverk och IKT-stödd vägledning.

3.4 Utbildningen för vägledare i webbaserad tjänstUtbildningen startade i februari 2007 vid Högskolan Väst och finansierades helt av NSHU. Den genomfördes under våren genom två fysiska träffar på Högskolan Väst samt tre webbaserade (Marratech) möten. Utbildningens huvudsyfte var att ge IKT-kunskap för vägledare och att stärka ett nätverkstänkande i den väg-ledargrupp som organisationsövergripande skulle samverka i den oberoende, nationella och flexibla tjänsten. ”Utbildningens mål är att ge en fördjupad kunskap om distansvägledningsmeto-der genom både teori och praktik, men den ska också bidra till att stärka det nät-verk som organisationsövergripande ska verka i den nationella tjänsten.” (bilaga 6)

Här följer lite om utbildningens innehåll.

3.4.1 Socialt och teoretisktVid det första tillfället, på Högskolan Väst, avsattes mycket tid för social sam-varo i syfte att ge förutsättningar för ett fortsatt nära samarbete. Gruppen fick möjlighet att diskutera påståenden om tjänstens administrativa och praktiska delar parallellt med en teoretisk genomgång och presentationer av de erfarenheter man gjort av IKT i vägledning både nationellt och internationellt. Gruppen fick också en inledande introduktion i de kommunikationsverktyg man avsåg att använda inom både utbildningen och i vägledningstjänsten.

3.4.2 Att vägleda i nätverkDet andra tillfället utgjordes av en distansträff där man diskuterade vad man ville uppnå med Vägledningsinfo.se, vilka tjänster man ville erbjuda och till vem. Gruppen tog också del av ett seminarium på temat ”Att arbeta i ett arbets-integrerat nätverk” (Ljungberg, C & Pongolini, M – Belonging to an on-line Community, 2004)

3.4.3 Etik och praktikUtbildningens tredje tillfälle genomfördes på Högskolan Väst och hade fokus på etik och hantering av e-post, den kommunikationsform som man förutsatte skulle bli den vanligast förekommande. Gruppen fick en omfattande både teoretisk och praktisk genomgång av e-posthantering och en fördjupning gjordes i hur man skulle kunna använda traditionella samtalsfärdigheter i e-post. Väg-ledarna diskuterade reella exempel från den e-post som kommit till Nätuniver-sitetets studievägledning samt studerade litteratur som ”Career Counselling over the Internet. An Emerging Model for Trusting and Responding to Online Clients” (Boer-Mulcahy, 2001) och tog del av erfarenheter från både England

28

(Offer, 2004) och Australien, ”Career Counselling by e-mail”, (Brown, 2006). Vid samma tillfälle tittade man på det som definieras som webbaserat valstöd och fick ta del av dels Göteborgs vuxenutbildnings ”Studieplan” och ”Karriär-paketet”. Det förstnämnda är ett verktyg som bidrar till att strukturera vägled-ningsfrågorna utifrån principen ”Här är jag, hit vill jag, hur kommer jag dit?”. Programmet är kostnadsfritt och framtaget genom Skolverket som också till-handahåller motsvarande verktyg på www.utbildningsinfo.se. Det senare, Karriärpaketet, www.karriarpaketet.se, är ett valstöd som kan beskrivas som en avancerad intresseinventering som mynnar ut i förslag på yrkesområden, med ett utvecklat diskussionsunderlag för vägledare och vägledningssökande.

3.4.4 Hur gör andra?Utbildningens fjärde tillfälle genomfördes också helt webbaserat och inleddes med en djupgående praktisk diskussion om hemsidan, gemensam FAQ (Fre-quently Asked Questions), kommunikationsverktygen och tjänstgöringsschemat. Under eftermiddagen deltog alla i ett webbaserat seminarium från England där Gareth Dent presenterade den nationella tjänsten Learn Direct.

3.4.5 En startklar webbtjänst?Det femte och sista tillfället ägnades åt att trimma gruppen inför att tjänsten skulle öppna. Man diskuterade tjänstgöringsscheman och tekniskt/praktiska frågor kring kommunikationsverktygen. I utbildningens avslutande del blev det klart att några vägledare blev tvungna att hoppa av projektet då deras arbetsgivare backat ur och inte längre ansåg sig kunna ställa upp på vägledarnas engagemang i projektet.

3.5 En oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänstAnders Eklann beskriver tankarna bakom begreppet ”En oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst”. ”Att Vägledningsinfo.se skulle vara oberoende av särintresse såg vi som själv-klart. Skälen är flera men viktigast är ändå de etiska aspekterna där individen står i centrum och där det inte finns några bakomliggande ekonomiska eller andra intressen som påverkar vägledningen. Vi diskuterade mycket utifrån SVFs (Sveriges Vägledarförening) etiska riktlinjer. (Bilaga 7) Det nationella perspektivet såg vi som en viktig och nödvändig ingrediens i en flexibel vägledningstjänst. I dag saknas det nationella perspektivet på vägled-ningstjänster i stor utsträckning, ofta ser man inte längre än till det egna lärosä-tet eller hemkommunen. Ibland har vägledare också fått tydliga riktlinjer från sin organisation att INTE prata om en nationell nivå utan snarare begränsa sig till det provinsiella eller lärosätesinriktade, eftersom allt styrs av ett strikt resul-tatansvar på mikronivå och få vågar eller vill lyfta blicken till en makronivå. Utvecklingen av både lärcentra och distansstudier under det senaste decenniet har också styrkt behovet av en geografiskt ”gränslös” tjänst.

29

Den vägledningssökandes behov av att ställa frågor och diskutera olika person-liga dilemman uppstår i de flesta fall inte på en viss plats vid en viss tid. Väg-ledningsinfo skulle därmed bli en flexibel tjänst med möjlighet till ”möten” med vägledare webbaserat, både synkront och asynkront. Eftersom kommunika-tionsmönstren har förändrats genom tillgången till internet, bredband och mobil telefoni valde vi också att i planeringen av Vägledningsinfo, täcka in de kom-munikationsformer som vi såg som vanligast förekommande, eller de som ur ett vägledningsperspektiv, kunde ses som de mest lämpliga.”

3.6 Verktyg Utifrån ovanstående ambitioner om en oberoende, nationell och flexibel tjänst berättade Eva-Lena Axelsson om hur vägledargruppen resonerade kring de kommunikationsverktyg man valde att använda. Hon gav mig en bild av tankarna bakom schemat, hemsidan och marknadsföringen. Vägledningsinfos uppgift och mål var att erbjuda kontakt med en vägledare. Tanken att utveckla en sida med mycket information, såg hon och gruppen aldrig som aktuell. Behovet täcktes av Utbildningsinfo.se och de hemsidor som vanligtvis används för informationsinhämtning. Målet var att komma i kontakt med en vägledare, den vägledningssökande skulle kunna välja den kommuni-kationsform som passade honom/henne bäst. Vägledargruppen övervägde och diskuterade vilka kommunikationsformer som kunde lämpa sig för ett indivi-duellt, personligt bemötande av frågor och funderingar kring studie- och yrkes-val. Viktigt var att erbjuda vägledning och att kunna använda den metodiken. Utifrån diskussionerna fattades beslut om såväl synkrona som asynkrona kon-taktformer. Man skulle kunna tala med en vägledare, se en vägledare och man skulle kunna skriva till en vägledare. De kommunikationsverktyg man valde att använda beskrev Eva-Lena så här: ”Telefon, ett ganska lätt val, en kommunikationsform som de flesta är vana vid att använda och som erbjuder möjlighet till att omedelbart få svar på frågor och följdfrågor. E-post, en av de mest kända och använda kommunikationsformerna. Frågor och funderingar kan skrivas ner när som helst på dygnet. Det går att utveckla frågeställningarna i lugna och ro, fundera över sina formuleringar och vad det egentligen är man vill få stöd och hjälp med av studievägledaren. MSN, det chatt-program man valde att använda. Det fanns en föreställning om att yngre vägledningssökande skulle se fördelar med chatt som dels gav möj-lighet att dela länkar men också tid att kommunicera under ett jourpass då den sökande skulle kunna fundera, ställa följdfrågor, få stöd i sina funderingar och ändå kunna ha paus i samtalet. Skype, IP-telefoni, är gratis att ringa till. Vägledargruppen såg det som an-vändbart för sökande som befann sig i utomlands. Genom Skype kunde man också stärka upp kommunikationen med webbkamera det vill säga erbjuda både ljud och bild”.

30

3.7 Schema/tiderVägledningsinfo skulle vara en tjänst som kompletterade den vägledning som traditionellt erbjuds genom myndigheter och kommuner. Man valde att be-manna tjänsten måndag–torsdag 16–19 samt söndag 16–19. Tidigare erfarenheter visade att efterfrågan på vägledning varierar kraftigt över året. Vissa perioder, som under ansökningstid, bemannades tjänsten av två studievägledare, andra perioder med en.

3.8 WebbplatsSom nämnts tidigare skulle det inte byggas upp en ny webbplats för informa-tion om utbildningar och yrken. Det man primärt ville visa var hur man kunde komma i kontakt med en vägledare. Det skulle vara tydligt att man kunde välja den kommunikationsform som passade en själv bäst. Webbsidan blev därmed ”avskalad” och innehöll huvudsakligen information om kontaktformerna och om tjänstens opartiskhet. Man ville också klargöra vad den vägledningssökande kunde förvänta sig av vägledningstjänsten, en form av varudeklaration, där man också hänvisade till Sveriges Vägledarförenings etiska riktlinjer. Alla som bemannade tjänsten presenterades med foton.

3.9 Marknadsföring av vägledningsinfo.seNär tjänsten skulle starta blev marknadsföringsfrågan central. Om den skulle marknadsföras och i så fall hur och var? Med erfarenhet av att översvämmas av kontakter fanns det en oro för att inte kunna bemöta alla. Man valde att enbart annonsera i tidningen ”Vägledaren”. Utöver det informerades nätverk av studie-vägledare inom högskolan och inom vuxenutbildningen om den kompletterande tjänsten. Tjänsten exponerades också via en länk på Arbetsförmedlingens sida för ”Yrken och Studier”. Genom den kanalen blev det snabbt efterfrågan. Vidare informerade man på träffar med andra studievägledare, företrädare för Högsko-leverket, Verket för högskoleservice och vuxenutbildning. Tjänsten kom också att bli länkad till från ett stort antal webbsidor om utbildning. Eva-Lena avrundar sin beskrivning med en avslutande kommentar; ”Vi blev också länkade till från ett par kommersiella sidor, detta utan överenskommelse”.

3.10 Webbaserat valstöd I begränsad omfattning valde jag med stöd av vägledargruppen, att integrera det webbaserade valstödet ”Karriärpaketet” i e-posttjänsten. Programmet som demonstrerades under vägledargruppens utbildning var väl strukturerat och tanken om att kunna använda det helt webbaserat utan ett fysiskt möte väcktes. (Programmet är licensskyddat men fick användas kostnadsfritt inom projektet utifrån en överenskommelse med Karriärförlaget.) Längre fram i rapporten kommer jag att beskriva hur det webbaserade valstödet upplevdes av några vägledningssökande.

31

KapItel 4

Vägledningsinfo.se öppnar – maj 2007

Hur tänkte vägledarna under projekttidens aktiva fas? I kommande avsnitt ska vi följa vägledarnas diskussioner under projektets gång genom att ta del av deras gemensamma blogg. Där syns den sociala interaktionen och den aktiva kom-munikationen kring både arbetsrelaterade och mer personliga frågor. Vi kan till exempel ta del av vad man tyckte om att använda de olika verktygen, om att jobba i nätverk och se vilka andra viktiga erfarenheter och tankar som väcktes. Avslutningsvis avrundas det här avsnittet med lite statistik.

4.1 Om bloggen och nätverketNär gruppen av vägledare inledde sin verksamhet ville man kunna diskutera gemensamma upplevelser och reflektioner. Anders Eklann inleder med att berätta om tankarna bakom bloggen: ”När vi öppnade tjänsten i maj 2007, valde vi att också öppna en blogg för de vägledare som bemannade. Gruppen hade uttryckt ett klart önskemål om att den inte skulle vara publik utan endast tillgänglig för vägledarna som deltog i projektet. Den skapades från början som en kanal för att vi skulle kunna dela våra olika erfarenheter, våndor och glädjeämnen. För att de som kanske skulle bemanna först efter 2,5 månader ändå skulle kunna läsa hur kollegorna upp-levt sina arbetspass vilket skulle underlätta den mentala förberedelsen för de egna passen. Det som därför dominerar genom hela blogghistoriken är en sorts loggboksrapportering eller redogörelse över hur tekniken funkat, om det varit mycket eller lite att göra och hur man har upplevt detta. Under 2007 bemannade vi långa perioder ensamma vilket också verkar ha ökat behovet av att ”prata av sig” med kollegorna i nätverket via bloggen. Under resans gång utvecklas också den ”digitala sociala samvaron” på så sätt att man skriver alltmer om det som rör den mer personliga sfären. För att ge läsaren en bild av kommunikationen mellan vägledarna i nätverket så har vi valt att dela med oss av ett begränsat an-tal. Urvalet är gjort utifrån vad som kan ses som relevant för rapportläsaren att veta. När vi betraktar aktiviteten på bloggen så har det under tiden den funnits skrivits 259 inlägg och det har också gjorts 252 kommentarer på andras inlägg. Eftersom det är lätt att se vem som skrivit inläggen har jag gjort en liten sam-manställning över aktiviteten där: 3 personer har gjort 0 inlägg, dessa har inte heller kommenterat andras inlägg, 5 personer har gjort 1–5 inlägg, 12 personer

32

har gjort 6–10 inlägg, 7 personer har gjort fler än 10 inlägg. Vi kan konstatera att man i nätverket har visat mycket olika grad av aktivitet i bloggen.” Som rapportskrivare kommer jag att kommentera ett urval av inläggen utifrån det jag identifierat som viktiga frågeställningar rörande nätverket, väglednings-tjänsten, dess innehåll och utvecklingsarbete. Jag kommer att belysa nätverkets sociala kommunikation, hur man stöttade och fortbildade varandra genom nät-verket. Vidare återges några vägledarreflektioner kring kommunikationsverktygen. Mina kommentarer till ovan nämnda teman skulle kunna höra hemma i en dis-kussionsdel, men jag har sett ett värde i att de hänger samman med vägledarnas direkta och spontana bloggreflektioner.

4.2 Nätverk och kompetensutvecklingDe inledande inlägg jag valt ut visar att vägledarna upplevt sig få mycket kom-petensutveckling, men också att man sett ett värde i att både ha fått arbeta i tjänsten och att ha fått utveckla den tillsammans i nätverket.

•Vilkafrågor!!Detvarkompetensutvecklingpåhögnivå.Såinspirerande!

•Närsedantelefonenbörjaderingaochävendessafrågorhöllsammanivåtänktejag att det nog är personer inom utbildningsområdet som kontrollerar vägled-ningstjänstens kvalité och kompetens.

•Vilkenupplevelseattfålovattvaramedomdetta!Attvetaattvitillsammansskapat och skapar innehållet i denna tjänst och att vi har möjlighet att nå ut till så många.

•Upptäckermerochmervadläroriktdettaärförmigiochmedattjagtvingasgemig ut och leta upp information om saker och ting som jag inte kommer i kontakt med i mitt vanliga jobb.

•Jahapp.Detvardetdet.Annedenvänligasmåländskanringdemigigårochsa:Detligger21mailiinboxen!Ochsåerbjödhonsigattgådubbeltmedmig!Duärenpärla,tack!

•Bramedhögsk-komvuxdåvikompletterarvarandra.

•Kulärdetochdetkännsfantastisktatthatillgångtilleralla.Mitaharhjälptmigmed stensättarutbildning i Stockholmstrakten tex…

•Detärspecielltattkommuniceraså,detblevenjaghänvisadetillattringauppså vi kunde ta det på telefon, en som jag bad Thomas på GU e-posta med… Tänk vadkalasdetärattarbetainätverksåhär!

33

Blogginläggen visar hur man nyttjar varandras kompetens, bollar över till var-andra och hjälps åt. Det är också tydligt att man upplever det som intressant att möta frågor som man inte vanligtvis hanterar inom sin ordinarie tjänst.

4.3 Den sociala interaktionenDe sociala kommentarerna kom tätare allteftersom tiden gick. Vägledarna har spontant ryckt in och bistått varandra både när det gäller sakfrågorna OCH när någon faktiskt skulle föda barn… (vilket tre vägledare gjorde under projektets gång).

•Hejkollegor!Jagbehövernågonstidochhjälp!Jagharhaftmailkontaktmedentjej via Vägledningsinfo som nu behöver mer vägledningssamtal. Hon befinner sig just nu i London, och har inte tillgång till webbkamera. Hon föreslår själv telefon-kontakt. “Kruxet” för mig är att jag inte är så pigg på att boka in någon tid just nu: ska föda barn vilken dag som helst… Har förvisso ett pass på Torsdagkväll denna veckan, men det känns lite osäkert just nu…Kan någon av er tänka sig att ta detta uppdrag? I så fall, kontakta mig så talar jag om vem tjejen är, och ni kan kanske gå in och läsa vår tidigare korrespondens? Hoppas att någon av er har möjlighet!//LenaD

•HarLenaDfåttbebisännu??

•Måstebaralåtaerfåveta-den28/1fickvienlitenson,Ivan,somärbådevackerochkry!

•Nuskalljagklickaivägdehärradernaochseattdetfungerar,sedanskajaggöragrillspett till kvällens grilleri. Hur många har grillat i helgen, upp med en hand?

•Fulltupp!Vibesvaradeca20mejlofemMSN!Nuskajagfåpastamedtomat-och vitlöksås, mozzarellasallad, kokt broccolli o gott vin. Någon dessert har jag inte hört ryktas om.

Det blir väl synligt hur vägledarna växlar mellan en direkt arbetsrelaterad kom-munikation och en nära personlig och social kommunikation.

4.4. KommunikationsverktygenSom nämnts tidigare har vägledarna i Vägledningsinfotjänsten kommunicerat via telefon, e-post, MSN och Skype. Nedan följer vägledarnas reflektioner kring de olika verktygen, så som man såg på dem, under verksamhetens gång. Rapportens slutdel ger också en inblick i hur de summerade sina erfarenheter efter projektets slut.

34

4.4.1 TelefonDen självklara kontaktformen telefon, orsakade en del problem. Den telefon-tjänst man anlitat visade sig inte fungera fullt ut då vidarekopplingen till vägle-darnas telefoner inte fungerade. När den fungerade som den skulle, så upplevdes telefonen som effektiv men också stressande.

•Tillsammansmeddene-postvibetadeavräknadevitillca40kontakterundervårt pass. Min egen reflektion efter att ha suttit i telefon nonstop under första timman var hur enkelt, smidigt och snabbt det går att komma fram till pudelns kärna, avhandla ärendet och avsluta samtalet. Inget samtal tog över tio minuter, inget kändes stressigt eller tveksamt ur vägledningssynpunkt. Jag är nog en gammalrigidjäkelsomleverkvarisextiotaletiallafall!

•Jagharkvarattkopplaborttelefonen.Jagvetinteriktigthurdenblevinkoppladför det tutade hänvisning hela tiden. Intensivt det här, men härligt att bli “använd”.

• Ikvällvardetfullfartvilljaglova.Detvarstörsttryckibörjanavpasset. Då hade jag Chatt på MSN med två olika samtidigt, plus att telefonen ringde oavbrutet. Vilken tur att den blev inkopplad.

4.4.2 E-postE-post har helt klart utgjort den vanligaste kommunikationsformen och därmed också bidragit till flest inlägg. Här följer ett axplock citat:

•Detvarbaradetattmejlentogtid-långtid-jissesvadstressande-kanskeär jag för oerfaren i yrket - men att svara på ett mejl tog ju minst lika lång tid som att ha ett vägledningssamtal på plats. 4 mejl på 3 timmar lyckades jag hinna med -kanskeintenågontillfredsställandeservicenivåpåtjänsten…Menroligtärdet!

•Göransvettadesmede-postenochdetärvälmestdenjagärfundersamöver.Vilkafrågor!!Förundradinserjagattförmågatillattorienterasigiinformations-flödet och söka rätt information från rätt källa inte sammanfaller med antalet akademiska poäng. Intet på något vis. Frågorna i e-posten är komplexa och sig-nalerar en övertro på studievägledarens kompetens och mirakelmetoder.

•Jagtyckerattdetärväldigtmångafrågoravexistentiellkaraktärie-posten.Det är många som har stora funderingar och jag tycker det känns fantastiskt att de känner sig såpass trygga i att använda vår tjänst att de törs berätta om sina ganskakomplexafunderingar.Visarpåbehovetminsjäl!Visarpåattbehovetäratt bli bemött, att någon individ tar emot mina högst individuella funderingar och bemöter dem just så och inte efter någon standardiserad mall… “om du har läst si så kan du studera så”… hoppas att det inte sker någon gång…

35

•Meddenvariationsomdetärpåfrågornakommermångaattbli“hemlösa”när/om HSV tar över. Det är väl ett fåtal av mina kontakter i kväll som skulle kom-mit på tanken att ta kontakt med en studievägledare på Högskoleverket.

Den nästsista kommentaren ovan visar en oro för att den vägledningssökande bara ska bli hänvisad till en mall för kategorisering av frågan. I bloggen nedan ser vi att man uttrycker en öppen fundering kring den praktiska hanteringen av e-posten. Här följer ett par exempel på praktiska och administrativa motigheter:

•Detvarmeströdmärktamailie-posten.Deliggerkvariinkorgenochskickat,liksom i utkast, men jag vågar inte röra dem, om någon håller på med dem. Ni som har haft ett pass och inte kommit ihåg att flytta på de behandlade mailen, ni har ju möjlighet att gå in och göra det efteråt.

•Heltplötsligtringdedetitelefonen.Vemdär?JoenLuleåbosomvillaändrainriktning på sina högskolestudier. Jippiii. Det fungerade. Kvällens telefonsamtal blev just detta som bevisade att kopplingen fungerade. Nog om det. I övrigt blev det en MSN chatt som fortsatte som telefonsamtal dagen efter på mitt arbete. Personen i fråga var en Danderydsbo vilka tillhör vår region. Tiden för övrigt gick åt till att besvara e-posten och försöka administrera den enligt instruktioner. Det blev nog en del fel även fast jag följde lathunden.

•Nuharjaggjortmittandrapasspåvägledninginfooch…vadskajagsäga…-ja,det var inte mycket jag hann med. Så istället tänkte jag ‘beta av’ inkorgen för att sedan ge mig i kast med chatten (något jag är fullständigt novis på).

4.4.3 MSNVi går vidare och ser på hur man reagerat på pionjärarbetet med chatt i den väg-ledande kommunikationen.

•EfteretttagkändejagmigkaxigochvildochloggadeinpåMSN.Ojdetvarkul.Men frågan är vad det egentligen ger. Snabb kommunikation och föga innehåll.

•Så…nuförstårjagHELTochHÅLLETvadnimenarmedattdetärstressigtmed MSN… jag försökte hålla fyra kommunikationer igång… det gick sådär…

•PåMSNvardeträttmycketaktivitetmenjagkännermigintesärskilttillfredsmed den vägledning jag erbjuder där, det blir helt enkelt ett väldigt märkligt sätt att kommunicera. Då har jag ändå en viss vana vid MSN från kontakten med mina barn och några av kollegorna. Men dels tar det en otrolig tid, dels är det svårt att “ föra ett klassiskt vägledningssamtal” som vi är vana vid. Det hoppar gärna fram o tillbaks, antingen “skriver man i munnen” på varann eller så är man i otakt och skriver ett svar när det redan kommit en fråga till. Och riktigt svårt

36

(ovana?) att känna av de paralingvistiska signaler som är så omedvetna och själv-klara i F2F samtalet. Tonläge, blick, vad som händer med kroppen etc. etc. På drygt 1,5 timme hade jag haft 4 chattar som inte kändes särskilt professionella…

•Hadebara1chatmendenfungeradebra-kännssomattjagbörjatfålitevanavid tekniken och tycker att det kan vara ett bra sätt att starta upp en process att ge lite snabba svar om hur man kan gå vidare. Här kan man ju inte - som ibland kan bli fallet på e-posten - göra hela “ jobbet” åt den sökande utan bara tala om var de kan hitta mer info osv

I följande kommunikation kan vi se ett inlägg och ett svar på inlägg som är läro-rikt att ta del av. Det är tydligt att den som svarat på inlägget, inte anser att man ska prioritera mellan de kommunikationsformer som den vägledningssökande väljer att använda.

•Senenlitenreflektion:omvibörjarsittatrångttillmedtidenkommandeveckortycker jag att vi skall prioritera e-post och telefon på bekostnad av MSN. Mitt huvudargument är att den som lagt ner tid och energi på att skriva ner sina funde-ringar i ett mail bör få svar före den som vill ha kontakt via MSN. Vi måste också funderaöverhurvianvändertidenpåbästasättomdeninteriktigtvillräckatill!

Svar på ovanstående:1. Jag tycker det känns konstigt att påstå att den som skriver ett mejl har lagt ner

mer tid och energi än vad de som använder MSN gör… visserligen kan vissa brev vara välformulerade och detaljerade men långt ifrån alla… - och den som sitter bakom chatten har väl prioriterat en direktkontakt och bokat in sin tid för att få möta oss vägledare..?

2.Menvägledningmåstefåtatid!-iett‘ordinarie’vägledningsmötepåjobbetbokar jag oftast upp 45-60 min + ny tid för uppföljning - det är en process - och vi vägledare kan inte alltid kontrollera/veta (om vi inte frågar förstås) vad i mötet som upplevs som verknings-/meningsfullt för individen - jag tycker också att det är ovant att hitta rätt dialogform - men utmaningen anser jag att vi måste anta - att hitta struktur och använda rätt metoder är alltid en utmaning i vägledningsar-betet - oavsett i vilken form mötet sker…

Här råder bland vägledarna olika uppfattningar om hur MSN-kontakterna ska prioriteras, en intressant diskussion att ta del av.

37

4.4.4 ÖvrigtUnder övrigt har jag valt ut en del tänkvärdheter. Inledningsvis ser vi att väg-ledarna upplevt en nytta med att man hade en uppdaterad och tillgänglig kon-taktlista över alla vägledare inom vuxenutbildning i Sverige. Den kunde hållas aktuell med stöd av NSHU. En administrativ uppgift som krävde att någon ansvarat för uppdatering.

•Mailenäravliteannankaraktäränminavanligatillhögskolan,vilketkännsroligt!Ettendatelefonsamtalfrånenkillesombehöverbehörighetskomplettera så jag får användning för excelfilen med telefonnummer.

En vägledare oroade sig för att vi inte klargjorde vilka kommunikationsformer som fungerade under jourpassen. Detta som en effekt av att telefonen inte alltid fungerat och att inte alla tyckte sig vilja eller kunna använda chatten. Vidare kan vi följa en intressant diskussion som berör ett av vägledningens dilemman – ska vi kunna svara på allt, eller ska vi bistå den vägledningssökande i att själv hitta relevant information?

•Detkanskeharkommitupptidigare-mendetskullevaraganskasköntommanpå vägledningsinfo.se-sidan kunde markera vilka kommunikationsvägar som är aktiva under kvällen…

•Jaggårhemmedblandadekänslor,detkännsväldigtroligtochintressantmensamtidigt fick jag många nya tankar och funderingar. Tex vilken servicegrad skall vi ha, skall de få lära sig söka eller skall vi servera alla svaren på ett guldfat? Hinner vi med så mycket mer än det som redan nu är osv.

•EnannansaksomLovisaochjagpratadeomhandlaromhurviktigtdetäratt vi inte lägger oss platt ner och blir en sorts uppslagsbok som bara rapar fakta. Det är så lätt att bli fixaren som får en massa positiv credit men som egentligen inte hjälper den sökande att själv ta ansvar och komma framåt i sin process. I ett vanligt samtal tror jag att vi ofta är väl medvetna om den fällan och måna om att inte ta över, inte informera om för mycket, men via e-post och chatt är det lite ovanare och svårare att hantera. Särskilt som jag tror att vi alla känner att vidden av de frågor som ställs här vida överträffar de vi möter dagligdags.

•Måstevikunnaalltochhasvarpåallt?

•EfteratthalästJohannasförfråganomhjälpangåendetjejensomskallsökahög-skoleutbildning på Irland så börjar jag fundera på om vi behöver ha någon typ av geografisk begränsning när det gäller frågor om studier utomlands. För min del så har jag fullt upp med att hålla mig uppdaterad med det svenska systemet och dess nya regler. Eller är det vår mening att vi skall kunna svara på frågor som gäller för studier i resten av världen?

38

Kommentar till ovanstående:•Jagtyckernogattvaroenavosskanavgöradetta,ochsåfårviaccepteraattdet

blir lite olika. OM inte det är så att någon/några i gruppen är ena fenor på detta och gärna tar den typen av mail . Jag följer inkommande e-post lite extra noga nu när jag har upphöjts till koordinator. Noterar då att rätt många frågor kommer inifrån högskolan, alltså från studenter som redan läser program eller kurser och ibland kommit rätt långt i sina studier. Jag tycker nog att vi bör fundera på att i hög grad “remittera” dessa studenter tillbaks till sin resp. studievägledare på det program eller institution som man tillhör. Ofta kräver dessa frågor rätt ingående kunskaper om den utbildningen som studenten redan läser, t.ex. är regler för olika examina ofta snåriga och dessutom lärosätesberoende. Så mitt “tips från coachen” blir: Jobba inte ihjäl er med frågor från högskolestudenter utan släpp demdärdehörhemma!

Vägledargruppen upplevde få tillfällen då man ställdes inför reella etiska dilem-man. Men de fanns. Här först ett exempel som hör samman med att i all e-post-kommunikation avslutades e-posten med en information om att den sparas och förvaras som inkommen handling enligt nedan: ”PS: En kopia av fråga och svar arkiveras hos Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning NSHU under ett år då det är offentlig handling”.

Efterföljande inlägg belyser det gruppen tätt som oftast berört, nämligen hu-ruvida alla inkommande frågeställningar kan ses som seriösa. Bedömningen har varit att man i tjänsten haft väldigt få frågeställningar där seriositeten kan ifrågasättas.

•Entjeja,skrevotackadeförhjälpenhonfåttviavägledningsinfotidigare.Honville inte att hennes för- o efternamn sparas. Hon tyckte inte om att få veta, att vi sparar breven i ett år, först i o med svaret. Vi måste komma överens om hur vi gör i sådana här fall.

•Ettavtalsamtalenvaren34åringsomlästcivilingbiomedicinochdessutom läkarexamen, men vill inte göra färdigt AT-tjänstgöringen eftersom han kommit på att läkare inte är något för honom. Så frågar han mig om tips på andra lämp-ligayrken!!!!

•Jagharenfundering.Ärdetnågonaversomfåttkänslanavattpersonernasomfinns bakom mail eller MSN testar, driver eller skojar. Fick den känslan i ovan nämnda MSN. Verkade vara en kunnig person. Gav mig osäkerhetskänsla. På slutet i den ca 10 minuter långa chatten sa hon “ funderar på att bli en sån där coach….” Helt plötsligt hade hon hittat något yrke??

39

•Enotrevligmedsiegheil-hälsning.Eftersomjagintevillesvaradåhananvändeden frasen ville han klaga på min service till min chef. Jag kände inte för att för-klara att vi inte hade någon chef osv. Så i hastigheten gav jag honom Eva-Lenas namn o e-postadress. Bara det nu inte blir otrevligheter för Eva-Lena. Vad gör man i ett så´nt här läge?

Nedan konstaterar en av vägledarna att det varit svårt att komma i kontakt med någon på Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning för att få fram korrekt information till den vägledningssökande. Ett annat inlägg berör en fundering kring Arbetsförmedlingens möjligheter att erbjuda vägledning.

•JagochfleramedmigharjufleraggrpåpekatdenhärtypenavfeltillKYmenjag får i princip aldrig ngn respons så de verkar inte intresserade - vad gör vi? Jag anser att vi kan kräva att det finns rätt information på sidan. Vad tycker Ni andra? Jag kommer naturligtvis även denna gång maila till Ky-myndigheten och påpeka detta.

•Ettavdesamtaljagfickvarenungkvinnasomavarbetsförmedlingenblivithän-visad att ringa oss eftersom hon var så förvirrad av vad hon skulle börja läsa eller om hon överhuvudtaget skulle börja läsa. Jag blev minst sagt lite förvånad över det.ÄrdetsåAFkommerfortsättaattjobba-hänvisadeförvirradetilloss….

Sist men inte minst, så har vägledarna fört intressanta diskussioner beträffande yrkesinformation.

• texsåfickjaganledningattläramiglitenyttigår-hadetexenfrågaombröl-lopskoordinator-finnsdetyrketiamsNYK-koder?Andrafrågorhandladeombreda yrken som mäklarassistent och ekonomiassistent - där man vill veta vilken utb- vilka kurser som passar. Tittar man i platsannonser så står det i dag väldigt sällan hänvisat till en viss utb eller kurs utan man efterfrågar en viss kompetens en viss person. Min reflektion handlar ju då om hur man då på ett bättre sätt än idag ska kunna diskutera detta och ge bra svar. En del i detta tror jag själv är att personerna som frågar själva måste bli bättre på att se och förstå sin egen kom-petens och att det blir utgångspunkten för diskussionen. Arbetar just nu en del av min tid med portfolio-projekt för undersköterskor - vilket är spännande och ger mkt tankar kring denna fråga.

•Andratankarkringdettamedattsvarapåfrågoromettvisstyrke-altyrkestitel är ju att det ständigt dyker upp nya titlar mm. Ngn har sagt att ca 20% av de yrken som man idag söker till inte fanns för 5 år sedan och tendensen är ju att allt går snabbare.

40

4.4.5 SkypeVäldigt få vägledare har använt sig av Skype, men dessa avslutande inlägg tycker jag kan sammanfatta både den sociala och den nätverkande delen i den tjänsten. De ger också en bild av hur en webbvägledares vardag kan se ut.

•Hejhopp!Harhaftettsvettigtpass!Massoravbreviinkorgen,skitsvårafrågor- kan nästan bara hänvisa vidare, känns trist men ska bli bättre på att finna info. Blev så himlans stressad av: a)att inte kunna logga in på telefon (inspelad röst sa att det var felaktigt nummer eller nå´t, b) det ringde o ringde på Skype men trots att jag tryckte på gröna luren funkade det inte (granne kom in som trodde sig kunnamensinkademigbara).Men,jösses,vadkuldetärändå!

•Ensnabbsammanfattningavkvällen-måstehämtabarnenhosmorföräldrardetär ju skola imorgon mao sovdags - jo, det här är svettigt som fler har konstaterat före mig - det går åt två för att bemanna nuförtiden - vilket är ju är en mycket po-sitiv trend - nu var jag dock ensam på passet ikväll vilket är tydligt i e-postkorgen - där det i stort sätt inte hänt mycket - jag har haft fullt upp med telefon, MSN och faktiskt ett långt samtal via skype (premiär för mig)… Jag räknar till 13 sökande som jag bemött i olika kommunikationsformer - jämför det med antalet besök på ordinarie arbete under 3 timmar… - jag är ändå ledsen över att jag inte hunnit med mejlen - jag ska försöka hinna gå in under morgondagen för att hjälpa upp det något - men då måste någon tala om för mig (igen) hur man rödflaggar - jag misstänker att funktionen saknas hos mig - eller är jag bara trött och vimsig… Go’kväll!

•Vadroligt…dethärär!!!!!!!!!!!!!Ochberattfåpassapåochtackaföralltstödochgladatillropjagfåttochfårbådeföreochunderpasset!Hoppasnubaraattjaghargjortalltkorrekt??Harjagintedetsåhoppasjagattjagfårvetadet!!Harredanlärtmigmassor!Förstårnuattdetfinnsandrastäderochorterilandetsomärbefolkadeavmänniskorsomocksåvillstudera!!Detfinnsenvärldutanförstockholmsregionen!!Ok!såärdet….//(Ennybemannareigruppen)

•SåhärpåVägledningsinfosnästsistapasshademanjuvelathahaft7000kon-takter så känslan av att vara lättad, få bli befriad från eländet, hade infunnit sig. Nu känns det lite tomt och vemodigt. Nu går jag hem och längtar tills vi hittar en fortsättning!Menvifinnsjukvarsomnätverk,hoppasjag,ochsnartskaviseshäriKatrineholm.Krampåer!SolenskinerintebaraiKarlstad,denskinerävenhär…ochsärskiltpåstadshotellet!

Därmed avslutas den del av rapporten som visat vägledarnas mer informella och reflekterande kommunikation sinsemellan under projektets gång.

41

4.6 Lite statistik kring Vägledningsinfo.seVägledningsinfotjänsten har bemannats av ett 30-tal vägledare. Vissa har be-mannat oftare än andra beroende på var och ens praktiska möjligheter. Tjänsten har bemannats under 15 timmar per vecka av 1–2 vägledare. Under projektåret förde man kontinuerlig statistik. Varje vägledare fyllde i ett formulär efter sitt jourpass. De frågor som ställdes rörde till exempel den vägled-ningssökandes kön, kontaktsätt, vad han/hon frågade om, om man bedömde att frågan kom första gången eller om han/hon vänt sig till tjänsten tidigare. Flera av de frågor som ställdes i formuläret visade sig svåra att besvara. Huruvida en vägledningssökande hört av sig tidigare eller ej var svårt att se och en frågas svå-righetsgrad upplevdes oerhört olika mellan vägledare. Det som kan vara intres-sant för rapportläsaren att veta är basfakta som att:•E­postvardenvanligastekontaktformen67,5procent.TelefonochMSN

utgjorde vardera 17,5 procent.•Deflestafrågorberördehögskolestudier,43procent.Därefterfrågademan

om komvux (20 procent) och om kvalificerad yrkesutbildning (15 procent). Gymnasieutbildning och folkhögskola svarade för fem procent vardera, men resterande frågeställningar kan kategoriseras som övriga frågor. Dessa berörde frågor om till exempel arbetsmarknadsutbildning, privat utbildning, utlands-studier men också webbaserat valstöd.

•Frågornasinnehållberördeenmängdolikaområden,omyrken,vägenditellerdess innehåll. Frågor om yrken och arbetsliv dominerar (29 procent). Frågor om behörighet (22 procent), examen (10 procent) och distansstudier (6 procent) har också varit vanliga. Resterande frågor kan hänföras till annat, med exempel som; hur anmäler jag mig, om betyg, studieavbrott, hur man kommer i kontakt med en studievägledare, validering, samt en mängd allmänna eller mycket specifika frågor om utbildning.

•DesomhuvudsakligenvändesigtillVägledningsinfovarkvinnor(72procent).

Statistiken bygger på perioden 12 juni 2007 till 14 mars 2008 och på 1 826 kontakter. Under Vägledningsinfotjänstens hela projekttid hade man cirka 5 000 kontakter.

42

43

KapItel 5

Vägledningsinfo.se stänger – maj 2008

Hur tänkte vägledarna efteråt? Kommande avsnitt belyser projektets avrund-ning och beskriver mer ingående hur vägledargruppen upplevt projekttiden i efterhand. De synpunkter som lyfts fram har sin grund i dokumentation från enkäter med öppna frågor, gruppdiskussioner och enskilda reflektioner kring nätverk och kommunikationsformer. Materialet är insamlat efter beslutet om projektets avveckling och vid ett gemensamt utvärderingsseminarium i Katrine-holm 2008-05-30.

5.1 Projektet avrundas och avslutasNär det slutgiltigt kom besked om NSHUs nedläggning i december 2007 påbör-jades en ny process kring Vägledningsinfos vara eller inte vara. Många av väg-ledargruppens diskussioner (webbmöten) handlade om hur man skulle kunna agera och skapa strategier för en fortsättning. En bit in på året blev det klart att många av NSHUs uppgifter skulle integreras i Högskoleverkets verksamhet och en kommunikation inleddes med dem om möjlighet till och formerna för en fort-sättning för Vägledningsinfoprojektet. Anders Eklann, då ansvarig koordinator för projektet, formulerade en skrivelse (bilaga 8) som ett led i dessa diskussioner. Dessvärre mynnade de gemensamma samtalen kring Vägledningsinfo.se ändå ut i att projektet avslutades 2008-06-30. För att knyta ihop trådarna och för att diskutera och sammanställa de erfaren-heter vi gjort under året med Vägledningsinfo.se samlades vägledargruppen i Katrineholm i slutet av maj. Ett par veckor innan mötet fick deltagarna i uppgift att var och en, reflektera över hur man upplevt de rent tekniskt/praktiska kommunikationsformer vi använt i tjänsten. Jag har valt att belysa dessa särskilt eftersom jag tror att det kan vara av intresse för andra vägledare att få ta del av de erfarenheter vägledarna fått av andra kommunikationssätt än det tradi-tionella samtalet. Jag kommer att redogöra för vägledarnas uppfattning om de olika kommu-nikationsverktygen och i anslutning till varje verktyg mer utförligt diskutera och teoretisera kring dem. Diskussionerna kunde också ha presenterats i ett avslutande avsnitt men precis som i redovisningen kring bloggen väljer jag att diskutera i direkt anslutning till och efter vägledarnas synpunkter.

44

5.2 TelefonI bloggen kan man se att användningen av telefon under projekttiden inneburit en frustration som man normalt knappast behöver uppleva. Som nämnts tidigare har det varit problem med att den telefontjänst man anslutit sig till för över-koppling inte fungerat. Utöver detta så upplevde vägledarna givetvis att telefon är användbart helt enkelt för att det är väl känt och tillgängligt för alla. Telefon erbjuder vägledaren möjlighet att använda sina samtalsfärdigheter, man kan lyssna, spegla, sammanfatta och ställa följdfrågor utan problem. Telefonen ger också en viss anonymitet, för den som vill ha det. För den som hellre pratar än skriver är ju också telefonen självklar. De nackdelar man upplevde var att telefon inte ger möjlighet att ta del av kroppsspråk. Att passa en telefontid är inte heller så lätt för den väglednings-sökande. Långa väntetider, telefonen ringde upptaget eller tider som inte passar. Vägledarna lyfter faktorer som mindre tid för att bidra till informationssök-ning på nätet under samtalets gång och att man kanske på grund av stress ger för snabba svar. Flera vägledare menar också att telefonkontakt inte ger tid till reflektion. Hur vet man att den som ringer förstått det jag har försökt förmedla? Inom tjänsten har bemanningen växlat hela tiden, vilket gjort det svårt för den vägledningssökande att komma i kontakt med samma vägledare en gång till. I bloggen kan vi se att vägledarna bemödat sig att lösa problemet med kontinuitet i kontakten genom att själva återkomma per telefon under sin ”ordinarie” tjänstgöring. I de gruppdiskussioner vi fört kring de olika verktygen framkom synpunkter som berör tjänstens servicenivå. Någon anser att man inte ska marknadsföra en kommunikationsform som inte fungerar. Vår hemsida kunde ha haft en lite ruta där det till exempel stod, ”Ikväll kan du möta oss på följande sätt:”. En annan tycker också att den som svarar i telefonen under ett jourpass, bör frikopplas från andra kommunikationsformer.

5.2.1 Diskussion om telefon och vägledning Så här i efterhand har jag funderat över varför vi inte strukturerat utvecklar eller tränar/övar vår förmåga att vägleda via telefon. Har vi rutiner för att anteckna det telefonnummer vi eventuellt kan se på display? Om vi inte kan se det, frågar vi efter den vägledningssökandes telefonnummer och förklarar varför vi vill ha det? Vi skulle därmed kunna återkomma om det visar sig att vi behöver korrigera eller komplettera svaret? Så vitt jag vet finns det idag inget i studie- och yrkes-vägledarutbildningen, eller i annan utbildning, som beskriver telefonvägledning. Vi har inte heller i Vägledningsinfos introducerande utbildning berört frågan om professionell telefonvägledning, detta trots att vägledning per telefon är ett av de allra vanligaste IKT-stödda kommunikationsformerna. Under ett telefonpass förs ju sällan någon dokumentation – det kan finnas anledning att utveckla en metod för telefonvägledning!

45

5.3 E-postI Vägledningsinfotjänsten har den dominerande kommunikationsformen varit e-post. När det gäller e-post är vägledarna genomgående positiva. De synpunkter de lyfter är till exempel; jag får tid att tänka innan jag svarar, jag kan bearbeta texten när jag vill, den sökande kan skriva på ”sin” tid och i sin miljö, det är lätt att kopiera in länkar och viktig information. Kommunikationen finns kvar och ger tid till eftertanke. Den vägledningssökande kan om han/hon vill, vara anonym genom till exempel en hotmailadress. E-post ger också unika möjligheter att gå tillbaka och komplettera eller korri-gera redan given information. Självfallet har vägledarna även noterat nackdelar med e-post. En vanlig reaktion har varit att e-post är tidskrävande och stressande. Någon tycker att det finns risk för ”ping-pong”-mejl eller att det blir en mängd följdfrågor att bemöta. Självfallet finns också funderingar kring tolkning av det skrivna samt avsaknaden av kroppsspråk. En av vägledarna funderar också över hur hon ska veta om den vägledningssökande är nöjd med svaret. Svar utlovades inledningsvis inom 24 timmar, men när mängden e-post blev så omfattande utökades svarstiden till 48 timmar. E-post dominerar således tjänstens kommunikation och jag går därför litet djupare in på vad som skrivits om vägledning via denna kommunikationsform.

5.3.1 Diskussion om e-post och vägledningDet har skrivits en del om e-post och vägledning, internationellt under en längre tid, i Sverige endast de senaste åren. De som huvudsakligen intresserat sig för frågan i Sverige är studenter i pågående studie- och yrkesvägledarutbildning. Den bok man använde i kursen ”Att vägleda med stöd av ny teknik” (den kurs som inledningsvis utvecklades med stöd av NSHU och i ett samarbete mellan Högskolan Väst och studievägledarutbildningen, Malmö högskola) var ”Career Counselling over the Internet. An Emerging Model for Trusting and Responding to Online Clients” (Boer-Mulcahy, 2001). Den belyser ingående och strukturerat vägledning via e-post. Författaren hävdar att denna vägledningsform kräver träning och att det skrivna ordet har sitt alldeles egna värde. Hon menar vidare, att man via e-post ges unika möjligheter att ”höra” den vägledningssökande, att man kan vara personlig och att kommunikationsformen ger utrymme för att överbrygga kulturskillnader. Inom ramen för ovanstående kurs skrevs ett antal ”paper” på temat webb-baserad vägledning och här gjorde jag och min dåvarande kollega Maria Erlander ett första försök att synliggöra hur vägledande samtalsfärdigheter skulle kunna användas i e-post, ”Att använda samtalsfärdigheter i e-post” (Erlander, M och Lindberg, M, 2004). Den e-post som användes i vår analys, visade att e-postfrå-gor till vägledare, täcker in samma mångfald av tankar, funderingar och känslor som det traditionella, ”fysiska” mötets samtal. Vi konstaterade att det finns goda skäl för att utveckla kunskaper om hur vi omvandlar traditionella samtalsfärdig-heter till skrivna ord i vägledning via e-post.

46

Boer-Mulcahys bok användes också i Vägledningsinfotjänstens egen utbildning. I utbildningen fick vägledarna möjligheter att diskutera e-posthantering utifrån perspektivet samtalsfärdigheter och etik. En annan rapport man tog del av var en studie av karriärvägledning inom högre utbildning, ”Managing E-guidance Interventions within Higher Education” (Madahar, L, 2003). Rapporten beskriver en process och en tjänst som vägledare på fem karriärcenter inom högre utbildning i England erbjudit. I den lyfter man fram diskussionen om huruvida vägledning är information eller inte. En fråga som senare också studenterna Florin, E och Svensson, C (2006) samt Axelsson, E och Holm, J (2008) belyser på lite olika sätt. I vägledningsinfotjänsten har samma diskussion förekommit bland vägle-darna. Kan vi vägleda via e-post eller erbjuder vi bara information? En egen reflektion är frågan hur mycket den egna inställningen avgör. Om jag är inställd på att e-post är detsamma som att jag ska informera – hur påverkar det då mitt svar? Blir jag lika lyhörd för att ”bemöta” den vägledningssökandes situation eller känsla? En annan fråga är om, som vägledarna i tjänsten lyfte, de vägled-ningssökande var nöjda med de svar de fått eller inte. Min fundering är – behöver vi alltid veta det? Om svaret är ja, handlar det om vilka servicegrad vi vill ge till den vägledningssökande eller om vårt eget behov av bekräftelse? Tidigare i rapporten har jag berört diskussionen att mäta vägledningens värde (Hiebert, B, 2006). Om vi önskar respons från den vägledningssökande behöver vi vara klara över vad vi vill med responsen. En annan forskare som tittat särskilt på e-postkommunikation ur ett prak-tiskt och administrativt perspektiv är Marcus Offer (2004). I rapporten ”What is E-guidance – Using Information and Communications Technology in Guidance Services” systematiserar han viktiga kunskaper och förmågor som bör ligga till grund för en väl fungerande e-posttjänst i vägledning. Vägledarna i Vägledningsinfotjänsten uppmärksammar i sin analys av e-post som kommunikationsform, att e-posten också är tillgänglig för den som har ett funktionshinder och/eller för den som helt enkelt bara är blyg eller hellre ut-trycker sig i skrift på egen vald tid i sin egen miljö. De konstaterade vidare att e-postkommunikationen erbjudit möjligheten att ta del av många unika livsbe-rättelser där den vägledningssökande själv avgjort vad eller hur mycket han/hon vill berätta eller dela med sig av. Många vägledare i tjänsten saknar möjligheten att ta del av kroppsspråk i e-postkommunikation. En som särkskilt uppmärksammat ett ”alternativt kroppsspråk”, är psykologen Suler, J. I sin on-line-bok ”The Psychology of Cyberspace” beskriver han emotikonernas (emotionella ikoner) utveckling, det vill säga hur användningen av så kallade smileys numera kan berika och ge färg till kommunikationen, ett sätt att visa kroppsspråk i det skrivna ordet. Under de första åren som studievägledare i flexibel tjänst diskuterades möjligheten att använda ljudfiler i e-post. En teknik som erbjuder tillfällen att spela in ett svar och bifoga det som en länk i e-post. Metoden har använts för

47

handledning av uppsatser, läraren har till exempel kommenterat direkt i studen-tens material eller i e-post till studenten. I dagsläget tycks den diskussionen inte ha mynnat ut i någon praktiskt utveckling inom vägledningsområdet. Den nackdel vägledarna upplever med e-post är att den skapar stress och känslan av otillräcklighet. Detta ser jag snarast som en ren tid- och resursfråga och inte som en kritik av kommunikationsverktyget som sådant.

5.4 MSNVi kan se att synpunkterna på MSN delar vägledarna. De som är positiva tycker att MSN är både lätt och effektivt att använda. De ser MSN som en potential där kommunikationsformen kombinerar både tid för reflektion och möjlighet till snabb, synkron dialog. Samtalsklimatet i MSN ser den positive som informellt, levande och lättillgängligt. Det språk som ofta används i MSN liknar det talade. Precis som i telefon och e-post ger MSN möjlighet till anonymitet. De mer skeptiska vägledarna menar att vägledningen blir ytlig och fragmen-tarisk, något som vi kunnat följa i blogginläggen i tidigare avsnitt. Några tycker också att MSN-kommunikation är stressigt och att ovanan vid tekniken kan skapa problem. Ett påpekande som återkommer ofta är svårigheten att hantera flera MSN-kommunikationer samtidigt, vilket är vanligt förekommande. En av vägledarna säger – ”Man kan få fingerdyslexi av det här.” Några av de mer visionära reflektionerna berör möjligheten att i högre grad möta de distansstuderande eller de med funktionshinder. I MSN finns också möjligheten att mötas med webbkamera vilket kan ge mötet en annan dimensi-on. De ser också en chans till metodutveckling där man skulle kunna organisera gruppvägledning via MSN samt att i den här kommunikationsformen kunna erbjuda ”samtal” under en speciell tidsram.

5.4.1 Diskussion om MSN och vägledningEftersom en MSN-adress gör det möjligt för fler än en person att ta kontakt, så kan flera vara inloggade samtidigt under hela jourpasset. En del diskussioner om detta har förts i vägledargruppen. Flera har upplevt det som stressande att kommunicera med mer än en i taget. Medan någon sett det som en tillgång och menat att diskussionen kan få fortgå under hela jourpasset med ett och annat in-lägg och med tid för funderingar däremellan. Frågan har väckts när vägledning via MSN börjar och när den slutar? Kan vi också här (se diskussion om telefon och vägledning) utveckla en manual för MSN-vägledning? Hur vi kan inleda och avsluta en vägledning via chatt? Vi ska ännu en gång titta lite på en rapport skriven inom ramen för kursen ”Att vägleda med stöd av ny teknik”. Under hösten 2006 valde en av studenterna, Abrahamsson, T, att särskilt belysa frågan om huruvida MSN kan användas som kommunikationsform i vägledning. I det här fallet handlade det om vägled-ning mellan vägledare och elever i gymnasieskolan. Abrahamsson konstaterar att 95 procent av de elever som ingått i hennes studie använder MSN. Av dessa

48

har endast två någonsin använt MSN för en kontakt med studie- och yrkesväg-ledare eller annan personal på skolan. Abrahamsson ser i sin studie att elever på studieförberedande program i högre grad kan tänka sig att använda MSN i väg-ledande kommunikation, medan elever i yrkesförberedande program snarare vill ringa eller besöka sin studie- och yrkesvägledare. I sin diskussion menar hon att det kan ha att göra med att elever på studieföreberedande program har en annan vana och ett annat behov av att diskutera sina kommande studier. En egen fundering är hur studie- och yrkesvägledare presenterar sig för elev-erna i det första mötet på gymnasiet, på grundskolan eller i andra sammanhang? Inleder man med: ”Ni kan nå mig på följande sätt – på rummet, via telefon, drop in på chatten och via e-post.” Vet eleverna om att chatt är en kommunikations-form som är möjlig att ha med vägledaren? Vet vägledarna hur man gör? Och hur ser man på chatt som kommunikationsform i vägledning?

5.5 SkypeI statistiken har vi sett att Skype inte har använts mer än i undantagsfall i väg-ledningsinfotjänsten. Flera av vägledarna har upplevt det som ”teknikkrångligt”, alternativt upplevt att kommunikationsformen inte är så efterfrågad. Den posi-tive vägledaren ser Skype som ett förstärkt telefonsamtal som ger en personligare kontakt än både telefon, e-post och MSN. Man menar att förmånen att se var-andra ger ett mervärde. Skype är också kostnadsfritt. I vägledningsinfotjänsten kan vi se att den vägledare, som mer frekvent använt Skype, också är den som kan se fördelarna med kommunikationsformen i ett mer visionärt perspektiv.

5.6 Webbaserat valstödSom tidigare nämnts i rapporten har jag prövat att erbjuda webbaserat valstöd till de vägledningssökande som bedömdes kunna ha nytta av detta. Vägledarna har vid ett eller annat tillfälle hänvisat till något av de kostnadsfria programmen eller till mig. Under rubriken ”Fundera och planera” på vägledningsinfotjänstens hemsida fanns följande information: ”Du kanske inte alls känner att du vill ha en personlig kontakt med en studieväg-ledare ännu? Du kanske vill fundera lite, se över vilka möjligheter som finns och i lugn och ro fundera över hur du skulle kunna lägga upp en plan för framtiden? Då kan du välja att följa någon av dessa länkar och använda de verktygen som redskap i dina funderingar. Tänk på att dessa verktyg inte är ”test”. De bygger på dina intressen och kan utgöra ett stöd för dig när du ska välja vidare, förbereda dig för framtiden eller byta väg Utbildningsinfo har ett bra redskap som du kan gå in och arbeta med, spara det du gjort och återkomma till senare. Arbetsförmedlingen har ett intressetest som kan vara en källa till idéer och uppslag om yrken du kanske inte tidigare tänkt på. Vägledningsinfo erbjuder i samarbete med Karriärförlaget ett program som kan utgöra ytterligare ett stöd i dina funderingar. För att få tillgång till det vill vi att du berättar lite mer om dig själv, din livssituation och de val du står inför i en e-post till Karriärförlagets studievägledare, Mia Lindberg”.

49

Med detta som grund fick den vägledningssökande informationen om de kost-nadsfria valstöden på webben och samtidigt möjlighet att ta kontakt med mig direkt för presentation, introduktion och uppföljning av Karriärpaketet. När vi började använda programmet under hösten 2007 gjorde vi så att de tjänstgörande vägledarna hade möjlighet att hänvisa direkt till mig. När jag upplevde att vi fick för många ”mellanled” i kommunikationen erbjöd jag istället direktkontakt via hemsidan (se ovan). Från och med den 1 februari hade jag möjlighet att gå in och bemanna i vägledningstjänsten och kunde då erbjuda Karriärpaketet där jag såg det som lämpligt utifrån behov. Mitt eget syfte med detta har varit att undersöka om ett webbaserat valstöd kan vara till nytta för den vägledningssökande trots att det inte inkluderat ett traditionellt samtal. Det vill säga programmet och kommunikationen kring detta erbjuds bara via webben eller telefon. I det här avsnittet klargör jag enbart min uppfattning, då de andra vägledarna i tjänsten inte strukturerat använt webbaserat valstöd. I alla fall inte som vi i dagsläget har kunnat följa upp. Den produkt som heter Karriärpaketet är vanligtvis licensskyddad. Det har i Vägledningsinfoprojektet inneburit att programmet har kunnat presenteras strukturerat med kommunikation om inlogg och lösen vilket gjort det möjligt för mig att presentera, introducera, ange rätt förväntningar om, samt följa upp och ge feedback på användningen.

5.6.1 KarriärpaketetAv de 40-talet vägledningssökande som erbjudits programmet och kommunicerat vidare med mig, så har alla fått ett antal frågor i efterhand. De har berört hur man upplevt programmet och kontakten. Många av dem jag skickat enkät till hade hotmail-adresser som ”studsade”. Ett 10-tal har svarat. Här följer ett par korta exempel: Jonna är lärare och vill skola om sig, vi har en längre kontakt som inleds via en vägledare i tjänsten. I efterhand skriver Jonna: ”Jag tyckte det var ett jättebra yrkesprofilstest. Borde finnas fler bra karriärtest som eran. Jag kommunicerade med vägledaren via e-post och det var också en jättebra vägledning”

Det visar sig också i kommunikationen att Jonna har valt en webbaserad tjänst eftersom hon inte haft förtroende för kommunens studie- och yrkesvägledare. Kontakten med Tessa pågick under cirka en månad och innehöll sex långa dialo-ger/responser. Här tittar vi bara på den avslutande dialogen. Tessa är anställd på en högskola, men har inte själv tänkt tanken att hon skulle kunna kontakta någon på den centrala studievägledningen. Hon har sökt sig till en webbtjänst då hon tycker kommunikationsformen passat henne. Hon är heltidsarbetande med två barn. ”STORTTACKfördinvägledning,denharvarittillmycketstorhjälpförmig!Karriärpaketet var roligt, och kändes proffsigt. Ett litet PS: Kursen jag nämnde

50

startadeigårochdetvarverkligenJÄTTEROLIGT!!!Jagkännermigmer”taggad”nu att börja plugga, En liten parentes bara :-)”

När jag ser tillbaka på den kommunikation jag haft kring Karriärpaketet med de vägledningssökande kan jag se att det finns en mångfald av behov och skäl till varför man söker kontakt. Jonna är redan högutbildad men vill välja om. Hon vill helst inte ta kontakt med vägledaren i hemkommunen och tycks vara fullt nöjd med den vägledning hon får genom Vägledningsinfo och Karriärpaketet. Tessa, som faktiskt hinner påbörja en kurs vi ”diskuterat” under kommunikatio-nens gång, är också påtagligt nöjd. De erfarenheter jag har gjort då jag integre-rat ett valstöd eller en intresseinventering i vår helt webbaserade kommunikation har visat att det fungerar fint, men att formen självfallet inte passar alla. Kanske ska vi även i dessa sammanhang klargöra behovet av mer stabila kon-taktuppgifter, helt enkelt för att mer professionellt kunna följa upp, korrigera eller komplettera kommunikationen. Efter den här presentationen av ytterligare ett verktyg, går vi vidare och belyser hur vägledarna övergripande ser på förut-sättningarna för en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst.

51

KapItel 6

Vad tycker vägledarna?

Efter att ha behandlat och diskuterat de verktyg vi använt i tjänsten, ska jag i kommande avsnitt presentera hur vägledarna i efterhand såg på väglednings-infotjänstens förutsättningar. Jag ska också redovisa hur de ser på den kunskap och kompetens som kan behövas samt den aktivt nätverkande arbetsform som dominerat tjänsten.

6.1 Hur ser vägledarna på Vägledningsinfotjänstens förutsättningarGenom vägledarnas gruppdiskussioner i Katrineholm har jag försökt att fånga upp faktorer av vikt för sammanhanget. Vad kan vara angeläget att fundera över om man planerar en fortsatt myndighetsövergripande vägledningstjänst? Vi ska titta lite närmare på synpunkterna och ta del av ett och annat citat. När det gäller tjänstens organisation så finns det lite olika uppfattningar om man ska vara anställd i Vägledningsinfo fullt ut eller inte.

”Bra att ha en fot i en ”annan” verklighet”

”Om någon missköter sig i sin nationella roll, vem har kontrollen över det? ÄrmananställdcentraltiVägledningsinfokanmanställaheltandrakravpå kvalitetskontroll”

En annan aspekt som berördes i diskussionerna var finansieringsfrågan. Då projektet marknadsfördes var man tydlig med att varje vägledare skulle tjänst-göra i Vägledningsinfo.se på den egna arbetsgivarens bekostnad. Det visade sig dock att vägledarnas villkor varit ganska olika. Några har fått ”full kompensa-tion” till exempel i regionförbundet Östergötland – Östsam, som fått medel till projektet genom CFL. Dessa vägledare har fått ersättning för övertid, söndagar och så vidare. Andra har fått pussla ihop det utan någon särskild kompensation för tjänstgöring på obekväm tid eller helg. En av vägledarna drabbades också av nedskärningar i den egna kommunen och blev uppsagd under projektets gång. Hon fortsatte dock att flitigt bistå Vägledningsinfo.se. En annan bytte arbets-uppgifter och kunde därför bara bemanna på sin fritid på söndagar. Beträffande finansiering så anser man att gemensamma riktlinjer måste utvecklas och att en nationell tjänst måste ha sin ”egen” budget. Vägledarna efterfrågar en tydlig

52

huvudman med ett övergripande ansvar för teknik, support och fortbildning och anser att fler myndigheter skulle kunna ”pytsa in pengar i en pott”. ”Myndigheterna måste kunna jobba på tvärs i den här typen av projekt, tvärsek-toriellt. Ansvarig myndighet bör anställa några huvudansvariga som arbetar 25–50 procent i tjänsten. Dessa skulle ansvara för att hålla samman projekt och nätverk, genomföra fortbildning och webbträffar, hålla i schema, bemanning och utvärdera/kvalitetssäkra. Sen tillkommer en bemanningsgrupp som inte behöver vara jät-tefrekvent, ju fler personer här desto bredare kompetens. Utöver dessa, flera olika nätverk som tjänsten kommunicerar med.”

Vägledargruppen tycker också att det varit värdefullt att arbetsformerna fått växa fram ”underifrån”. Man har kunnat vara med och påverka förutsättning-arna för tjänsten redan under den gemensamma utbildningen. De lyfter behovet av kontinuitet i frågor som berör uppföljning, fortbildning och handledning.

”En utveckling skulle kunna vara att vi handleder varandra och kontinuerligt bidrar till varandras kompetens i frekventa och svåra frågor.”

”Struktur för tjänstgöring med inbyggd tid för fortbildning, träffar etc. Lojalitet har varit nätverkets styrka.”

Vilken kompetens och vilka kunskaper behövs i vägledningsinfotjänsten?

6.2. Vägledarkompetens och yrkesrollens kravFlera av vägledarna påpekade vikten av att ha en adekvat grundutbildning i botten, gärna en studie- och yrkesvägledarutbildning. Man påpekar att studie- och yrkesvägledare i sin utbildning faktiskt helt saknar delar som handlar om att kunna vägleda med IKT-stöd, något som också uppmärksammades i Axelsson och Holms uppsats. Några av vägledarna gick tidigt högskolekursen ”Att väg-leda med stöd av ny teknik” och menar att det varit värdefullt. ”Att kunna kommunicera via ny teknik borde vara en del av grundutbildningen för studie- och yrkesvägledare.”

Vidare betonade man att den gemensamma utbildning för Vägledningsinfos vägledare, som inledde projektet, bidragit till samsyn och prestigelöshet. ”Det gemensamma förhållningssättet vi fick i kursen i början blir som en kva-litetsgaranti. Vår ”gruppkänsla” är viktig... att komma tillsammans och träffas, både fysiskt och webbaserat är mycket viktigt. Dels för at det inte ska bli någon prestige mellan vägledarna men också ur kvalitetssynpunkt.”

Många av vägledarna understryker att man måste intressera sig för IKT-stöd i vägledningen och anser att det är ett ansvar vi har, att kunna kommunicera med vägledningssökande utifrån hans/hennes val av kommunikationsform.

53

Någon tyckte att man borde ha styrt upp det så att alla hade kunnat erbjuda alla kommunikationsformer och menade att förutsättningarna för dem som jobbat synkront varit väldigt olika jämfört med dem som jobbat asynkront. En annan tyckte samtidigt att man kanske skulle kunna ha lite olika specialisering, e-post-vägledare, chattvägledare, Skypevägledare? Och därmed kunna komplettera varandra. Många visioner ventilerades vid utvärderingsseminariet i Katrineholm. Vanan att kommunicera viktiga frågor via webben med ett nätverk av engagerade väg-ledare gav upphov till, för dem, självklara tankar och idéer:

”En vision är att bygga upp en wiki med svar på frågor där man blandar vägledares svar med erfarenheter från ”riktiga” personer. Bra för tex bröllopskoordinator, privata utbildningsanordnare. Temachattar, gruppvägledning mot specifika mål-grupper tex oroliga föräldrar..”

”Kunna möta den sökande i olika diskussionsforum”

”Om tjänsten var permanent, skulle den kunna funktionshinderanpassas”

”Finns det andra yrkesgrupper som jobbar så här? Skulle vi i så fall kunna lära mer av dem?

”Vi behöver bli fler, vi skulle kunna bli större, bygga på det som finns och som har fungerat väl. Tänk om alla kommuner kunde ”pytsa” in en vägledare med viss arbetstid... kanske…

Sammanfattningsvis:”I tjänsten behövs integritet, intresse för utveckling, insikt om vad vägledar-professionen kan/bör omfatta. Ett par års erfarenhet av vägledning, lätt för att uttrycka sig i skrift, lite humor och lite nyfikenhet.”

6.3 Vägledarna om nätverk Vägledarna har på olika sätt betonat nätverkets betydelse. Man ser det på flera sätt. Nätverket har bidragit till en bättre kvalitet i vägledningen. Man har kunnat hjälpas åt med faktaområden. Var och en har bidragit med den särskilda kompe-tens man haft inom ett specifikt område.

”Det har stärkt oss i vår yrkesroll. Vi har blivit mycket bredare och breddat våra kontaktnät.”

”Bra att vi representerat olika utbildningsnivåer.”

54

Men nätverket har också visat att det går att samverka nationellt och myndig-hetsövergripande, och att man kan vara eniga kring sin ”oberoende” vägledning. ”Förutsättningarna för en nationell tjänst i Sverige måste vara den här mixen av regional och lokal förankring. Det har varit nätverkets styrka.”

Eftersom vägledarna introducerats att jobba tillsammans i nätverk och har haft mycket synpunkter på det, ville vi också veta lite om hur man generellt ser på nätverk och interaktionen i nätverk. De flesta tillhör ett eller flera nätverk inom sin yrkesprofession. Det man ser som viktigt är att ett nätverk faktiskt innebär en ömsesidighet, att man både kan ta emot och bidra i någorlunda lika propor-tioner. Graden av engagemang i ett nätverk hänger samman med vilka frågor som berörs och om nätverket är påtvingat eller frivilligt. En vägledare menade att ett nätverk måste vara prestigelöst, man måste våga fråga vad som helst. Kanske kan man inte alltid vara lika engagerad, men idén om att man hjälper varandra måste vara gemensam. Man påpekar dilemmat att nätverksarbete tar tid om det ska fylla sin funktion. För att känna sig som en i nätverket måste man också själv vara beredd att avsätta tid för att bistå varandra. Det nätverk som byggts upp specifikt inom Vägledningsinfo tyckte man hade bidragit till ökad bredd och kompetensutveckling. Det stärkte att ha fått bygga upp något nytt tillsammans. Vår ”mesta” bemannare uttrycker sig så här: ”Detharvaritenfröjd!Ingenchefsompekatmedhelahandenutanviharhaftegna drivkrafter och det har gjort det så smidigt och behovsanpassat. I vissa lägen har en del varit mer aktiva än andra och vi har inte haft negativa synpunkter på det. Det har alltid funnits goa människor att vända sig till i alla lägen. Ingen fråga/syn-punkt har varit dum eller man har behövt känna sig dum”

En annan vägledare skrev: ”Fantastiskt kul med olika dialekter. Olika tempon. Personerna. Kompetenserna och vänligheten. Jag har lärt mig ny teknik. Mötena i Marratech har varit lärorika och efter ett sånt möte så har man känt att man verkligen har haft en träff och att man varit på ett ”riktigt” möte. Sista terminen kunde jag inte bemanna på arbetstid men fick vara med ändå några söndagar. Det har aldrig känts ensamt trots att vi sitter så långt ifrån varandra rent fysiskt. Jag har alltid känt att jag kan lösa frågor tillsammans med de andra om jag behövt. Jag är stolt över mitt riksomfattande nätverk”

Någon tyckte inte att man haft så mycket kontakt under projektets gång då bemanningstillfällena varit glesa och det egna arbetet dominerat i mellantiden. Hon kände dock tydligt att hon i framtiden kan förlita sig på nätverket och såg vägledarna där som nya kollegor att vända sig till för att be om hjälp, eller bara för att ”höra hur dom har det”. Deltagarna i Vägledningsinfo menade, att den gemensamma uppgiften att vara med och skapa något nytt, har varit en drivkraft. En vägledare betonade att hon också kunnat sprida nya kunskaper till sina ”nära” kollegor, hon skrev:

55

”Jag har lärt mig otroligt mycket och utvecklats. Jag har också tagit med mig kunskaper om chatt och e-post till min egen arbetsplats vilket inneburit att vi fått en fördjupad kunskap om dessa områden. Jag har läst de andras svar och själv reflek-terat över hur jag kan utveckla min e-post hantering”.

Sammantaget kan vi se att man generellt tillhör många nätverk men att Vägled-ningsinfos nätverk bidragit till mycket ny kunskap för var och en, men också skapat vägar till ny lärdom genom varandra. I projektets slutskede sprudlade man av idéer och förhoppningsvis kan dessa, med hjälp av den här rapporten spridas till fler. Men vad tycker de vägledningssökande? Har man fått det man ville ha i sin vägledningskontakt?

56

57

KapItel 7

Vad tycker den vägledningssökande?

Under projektets avslutande fas sammanställdes en enkät som med automatik inflikades i svar till den som tog kontakt med Vägledningsinfo. Vi kan konstatera att det är svårt att få in enkätsvar. Särskilt om man väljer att, som vi gjorde, ställa öppna kvalitativa frågor. Av de 60-talet svar vi fått kan vi inte säga att mer än ett 30-tal innehåller sådant som vi kan se som lärorika för vägledningsinfo-tjänsten. Här kombinerar jag därför svaren från enkäten, med de spontansvar väg-ledarna fått via e-post som respons i den direkta vägledande kommunikationen, för att få en bild av vad de vägledningssökande tycker. Jag börjar med enkät-svaren och fortsätter med e-postresponsen. Jag kommer att avsluta med en kort diskussionsdel knutet till respektive svarsform.

7.1 EnkätsvarInledningsvis ställs frågan, ”Varför vände du dig till en webbtjänst för att få vägledning”. I de svar vi fått in dominerar faktorer som: lättillgängligt, bra tider, lätt att hitta och inte fått den hjälp man behövt någon annanstans. Vi följer ett par av våra enkätsvarare genom frågorna och tittar först på nr 20. ”Enkelt att inte behöva bestämma tid med studievägledare och möta personligen när man arbetar samma tider som dessa. Behändigt att kunna ringa och fråga när man får funderingar”

En annan respondent (nr 7) vände sig till tjänsten med ett intresse för att utbilda sig till lastbilsförare. Skälet hon anger är; ”Villevetaomdetärettfysiskttungtyrke?Finnsdetutbildning,t.ex.KYinär-heten där jag bor? Gärna något till hösten, starttid alltså. Funderar även på att lära mig köra andra fordon t.ex. grävskopa, dumper osv, Finns det kvinnor som jobbar med sånt?” .

Nr 7 fortsätter med att besvara frågan ”Vad blev du särskilt nöjd med? Och på det fick vi svaret ”Att svaret kom så snabbt. I övrigt fick jag inte veta något nytt alls”

58

Den naturliga följdfrågan i enkäten är ”Vad blev du mindre nöjd med” och ”Vad saknade du”, det svar vi fick från nr 7 är:

”Jag fick inte svar på mina frågor, på ingen av frågorna”

”Svarpåsamtligafrågorjagställde!Jagvillinteblihänvisadtillandrahemsidoreller till kommunen. Jag har redan varit inne på hemsidor och läst. Nu vill jag ha ettpersonligtsvaravenMÄNNISKA”

På ovanstående frågor svarade nr 20;

”Villefåhjälpfrånnågonattkunnariktainmigpånågonutbildning.Ärsplittradoch vill läsa men vet inte riktigt vad”

”Känslan av att dom kunde resonera med mig och på så sätt hjälpa mig att själv förstå vad jag faktiskt verkar vara intresserad utav och inte vad andra tycker att jag ska bli”

”Nackdelen är att om man ringer för fler frågor så vet man inte om man kommer till samma person”

Några har inte heller vetat var i hemkommunen man kan vända sig. På frågan vad man faktiskt ville få ut av vägledningstjänsten svarade de flesta råd och hjälp med studie- eller yrkesval. Flera har konkreta frågor om specifika utbildningar medan andra gett uttryck för en mer allmän oro för hur man ska gå vidare. En annan respondent (64) gav uttryck för den svårighet hon upplevt att hitta vägledning efter avslutade studier:

”För att jag inte tycker att det finns någon hjälp att få för oss som tagit studenten. Går man på högstadiet eller gymnasiet så har man enkelt tillgång till en syo på sko-lan. Men sen då, när man tagit studenten? Jag visste helt enkelt inte vart jag skulle vända mig. Jag Googlade och hittade tjänsten”

”Jag ville ha svar på några frågor jag hade angående ett yrke. Jag visste inte hur jag skulle få tag på en utbildning som passade till det yrket”

”Jag blev nöjd över att personen som hjälpte mig verkade ha lagt ner tid på sitt svar. Han gav mig lite olika utbildningar man kunde välja mellan”

”Jagblevintemindrenöjdmednågot.Ärvälmerattjagsjälvkompåflerfrågorefter ett tag, men ville inte maila igen för det kändes dumt”.

59

Nämnda exempel är representativa på så sätt att all vägledningskommunikation i tjänsten haft mönster som motsvarar exemplen. Den som behöver konkret väg-ledning för att han/hon verkligen behöver få stöd i någon form av karriärplane-ring (nr 20), men också exemplet i nr 7 som vill ha enkla snabba svar på ganska stora frågor och som tycker det är svårt att själv gå vidare i hemsidesdjungeln. Hon (i enkäten har man markerat man eller kvinna) vill att det ska finnas ett enkelt svar på om lastbilschaufförsyrket är tungt, var utbildningen finns och när den startar. Det är ju självfallet svårt att svara generellt på frågan om ett chaufförsyrke är tungt. Det beror väldigt mycket på vem du är och vilken typ av chaufförsjobb det handlar om. I enkätsvaren nr 20 och 64, kan vi se att man uppskattat de vägledande inslagen, att man fått utrymme för att resonera och att det väckts följdfrågor, trots att man inte i det här fallen har vågat återkomma med dem. Sammantaget kan man genom enkätsvaren konstatera att de väglednings-sökande är väldigt nöjda. På frågan ”Vad blev du särskilt nöjd med” har man överlag svarat positivt:

”All hjälp och trevligt bemötande. Inga långa köer på telefonen”

”Så bra service och att man fick hjälp med sina frågor”

”Raka svar och snabb service”

”Snabbt svar. Mycket skönt med hänvisning till frågor som vägledninginfo inte kunde svara på”

”Snabbt och utförligt svar. Fick vad jag sökte. Fick även möjlighet till ytterligare hjälp vid behov och yrkestest”

De vägledningssökande som möjligen kan uppfattas som negativa, det vill säga ”Vad blev du mindre nöjd med?” eller ”Vad saknade du?” har uppgett skälen för detta på följande sätt:

”Värdelöst svar utan minsta engagemang och vettiga råd, Dessutom fullt av stavfel” (nr 24)

”Lite jävla möda. Och ja – hjälp”. (nr 24)

”Det som skrivs i mailet var inte så tydligt. Jag är inte säker vad som menas och jag vet inte vad jag ska göra nu det var igentligen därför jag skrev ett mail”(nr 38)

60

Hon saknade: ”Bara tydligare information och en känsla av att mailet hade någon betydelse och att personen som skrev mailet förstår att det var viktig information för mig” (nr 38)

Det första exemplet ovan, nr 24, på en icke så nöjd vägledningssökande, har dessvärre inte kunnat svara på vilket behov hon egentligen hade, därför går det inte att analysera vad som möjligen blivit fel. I det andra exemplet efterfrågades information om studier utomlands, en frå-ga som ofta kräver att den vägledningssökande själv lägger ner rätt så mycket tid på att värdera de länkar eller utbildningsförslag man som studie- och yrkesväg-ledare i bästa fall kunnat hänvisa till. Ofta har vi varit tvungna att hänvisa till andra hemsidor. Har den vägledningssökande då höga förväntningar på snabb och enkel service så är blir man självfallet inte så nöjd. Någon önskade bland annat, att vi kunnat tala om huruvida en specifik (privat) skola har ett gott rykte eller håller en hög kvalitet. Detta har hon inte fått svar på, men hon påpekar att hon i övrigt varit nöjd med svaren eftersom hon tidigare vänt sig till bland annat Arbetsförmedlingen och där inte fått något svar alls. I övrigt har vi inte i enkä-ten fått mer än dessa ovanstående negativa kommentarer.

7.2 Respons via e-postenNågra korta nedslag i e-posten gav följande exempel på den respons man fått direkt i mejlen.

”Tack för hjälpen...du uppfattade mig helt rätt och jag skall söka upp en studieväg-ledare som jag kan diskutera med. Anledningen till att jag vill studera i just USA är för att jag vill byta miljö och har släkt där. Det är nog snarare val av ämne som är mitt största problem. Jag vet inte riktigt vad jag passar in på. Jag kan se mig själv vidare utvecklas inom hotell branschen men då vill jag gärna arbeta som t.ex eko-nom, försäljare eller VD. Jag skall kolla vad jag kan hitta men du har hjälpt mig på vägen. Ha en fortsatt trevlig dag”

”Tackförett,bådesnabbtochinformativt,svar!Hoppasnibehållerdennaväg-ledning, den jag har fått via SU och UU:s telefonvägledning har varit mindre bra tyvärr,oftablirmanhänvisadvidare,ochvidare,ochvidare..Tillslutgermanupp!Detta var betydligt smidigare, stort tack,”

”Ja, tyvärr är det så att det är väldigt många ungdomar som har ångest inför framtiden. Man ska vara så duktig och man ska ha gjort så mycket innan man kan stadgasig.Dittmailhjälptemigväldigtmycket!HittadeenutbildningiUppsalasom passar mig perfekt. Ska söka in där till våren 2009. Tack så jättemycket för hjälpen!:)”

61

”Tack för ditt svar. Du ger mig verkligen en annan synvinkel på ”mitt” problem och ska försöka att låta min son göra sina egna val i livet”.

”Tackförlänken!Jagharnuävenmailatsocialstyrelsenochhoppaspåsvar!Vill passa på att säga att jag tycker det är väldigt bra att det finns vägledning att inhämtautaver!”

”Tacksåjättemycketxxxx!Kännssomjagäntligenharkommitenbitpåväg.”

”Tack för ditt uppmuntrande svar =) Du får så gärna skicka vidare mejlet, all hjälp ärvälkommen!”

”Tack XX, du fick mig att se lite ljusare på mina framtidsplaner, önskar dig all lycka till i framtiden, tack för att du arbetar med det du gör.”

Härmed avslutas den del som fokuserat på vad den vägledningssökande tycker. För den som vill få fler exempel på Vägledningsinfos inkommande frågeställ-ningar, rekommenderar jag läsaren att titta närmare på Anders Eklanns skri-velse till Högskoleverket (bilaga 8) där all inkommande e-post från ett specifikt datum finns med. Vi går nu vidare och förflyttar oss till den mer organisatoriska och myndig-hetsövergripande nivån. Hur tänkte de representanter från olika myndigheter som vid något eller flera tillfällen deltog i förarbetet eller i det mer aktiva arbetet med Vägledningsinfo.se? Texten bygger på deltagande i möten, minnesanteck-ningar och frågeställningar som skickats ut i efterhand.

62

63

KapItel 8

Vad tyckte referensgruppen?

Som tidigare nämnts deltog ett antal personer från olika myndigheter och orga-nisationer i den grupp som jag benämner referensgruppen. Personer har deltagit under längre eller kortare tid och vissa har under projektets gång bytt arbete eller gått i pension. Här följer lite reflektioner från dem som besvarat enkäten.

8.1 Referensgruppens reflektionerUnder våren skickade jag ut några frågeställningar till alla som varit berörda och engagerade i referensgruppens förberedande arbete. De frågor jag ville få utvecklade har handlat om hur den enskilde representanten sett på sin roll. Vilken uppfattning man har haft kring idén om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst. Vilket mandat man haft från sin arbetsgivare och vad man tror har styrt besluten, eller bristen på beslut, hos respektive arbetsgivare. Rent allmänt kan vi konstatera att de som engagerat sig i referensgruppen, under kortare eller längre tid, har varit intresserade av vägledning och upplevt frågan om den nationella tjänsten som viktig. De som svarat på enkäten har represente-rat olika nivåer i sin egen organisation och på frågan om hur man uppfattar sin egen myndighets eller organisations syn på frågan svarar man genom att hänvisa till en annan nivå, till exempel så här:

• Imittnätverkharvipratatomhuruvidaviskullekunnataöver;omvårföreningfår ett större ansvar kan vi lättare förankra tjänsten hos våra medlemmar och hitta vägledarresurser där

• iminkommunansermanattdetärettansvarförKommunförbundet

• ivårkommunbörjarvisesamverkansmöjlighetermeddeandrastorstäderna

•påminhögskolavetdomnoginteriktigtvaddetinnebärmendomärgenerelltpositiva till att man samverkar

•vårGDanserattdetärettkommunansvar

64

•detbästavoreensamverkanmellanHögskoleverketochSkolverket

•ettstatligtansvarmåstevaradetbästa

•Inomminmyndighetharviståttinförmycketstoraförändringarochvaltatthu-vudsakligen satsa medel på ungdomar.

En deltagare i referensgruppen ger uttryck för hur viktigt det är att den som bemannar en oberoende tjänst både kan se helhet och beskriva samhällsinstitu-tionernas olika roller: ”Det är viktigt att kunna se individens hela situation men också att kunna beskriva sin egen myndighets eller organisations del i helheten. Att vara en ”oberoende” och en ”nationell” vägledare ställer särskilda krav på kunskap om hur man beskriver och skapar förståelse för ”systemet”. Något som kan underlätta för den individ som behöver vägledning”

De som svarat och som faktiskt representerar en statlig nivå har hänvisat till att det saknas politiska direktiv. Men också till de förändringar som under referens-gruppstiden och projekttiden påannonserats och/eller på senare tid genomförts, och som de facto inneburit att flera myndigheter nu läggs ner/har lagts ner eller strukturerats om helt. Gemensamt för alla som besvarat enkäten är att man självfallet anser att en gemensam verksamhet är helt beroende av ett gemensamt mål och särskilda medel för att kunna uppnå målet. Trots att man i gruppen över tid varit ense om målet har bristen på politisk samsyn uppenbarligen satt hinder för en fortsatt utveckling.

65

KapItel 9

Diskussion

I diskussionsdelen kommer jag att ytligt beröra komplexiteten kring de olika myndigheternas roll i vägledningsinfofrågan. Jag tror inte att det för läsaren är någon nyhet att departementen har olika uppdrag. Att samsyn i frågor som berör individen i ett livslångt lärande skulle tjäna på att i högre grad samord-nas. Det är till syvende och sist samma vägledningssökandeperson som går från grundskola till gymnasieskola och vidare ut till högre studier och/eller arbetsliv. Att underlätta övergångarna mellan systemen borde vara en självklarhet, en självklarhet som kräver en vilja och en förmåga att sträcka tänkandet utöver den egna verksamheten och dess uppdrag.

9.1 Myndighetsövergripande samverkan för en oberoende och nationell vägledningMed Vägledningsinfo.se hade man en tydlig ambition att skapa en myndighets- och organisationsövergripande verksamhet. Projektplanerna har löpt över en förhållandevis lång tid 2003 – 2008, men har i praktiken mycket ytligt berört andra myndigheter än NSHU och viss utsträckning CFL. Två myndigheter som idag är avvecklade eller under avveckling. Trots ett gemensamt mål, internatio-nella riktlinjer och en mer eller mindre aktiv medverkan från andra myndigheter har man inte lyckats att implementera eller effektuera beslut som mynnat ut i en gemensam långsiktig planering och/eller finansiering av Vägledningsinfo.se. Tidsmässigt befinner vi oss i en brytpunkt där ett ”tvärsektoriellt” samarbete efterlyses av allt fler samhällsinstitutioner, vilket bland annat bekräftas av en skrivelse från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning till Näringsdepar-tementet (2008). Delrapporten om ”Tvärsektoriellt myndighetsarbete avseende kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud” uttalar klart och tydligt behovet av samverkan inom vägledningsområdet. Ytterligare en synpunkt som stärker ovan ger Lindh och Lundahl uttryck för genom forskningsnätverket, och till ”berörda ministrar” 2007-12-07: ”Goda nationella satsningar som nu bedrivs i projektform behöver få en perma-nent form. Ett exempel är de pågående fortbildnings- och utvecklingssatsningarna som för närvarande drivs i regi av Myndigheten för Skolutveckling. Ett annat exempel är den webbaserade karriärvägledning som erbjuds via www.vaglednings-info.se, ett projekt som startats utifrån ett väl synligt behov, ett komplement till den

66

ordinarie karriärvägledning som erbjuds via kommuner och högskolor. Projektet riskerar dock att försvinna om inte någon myndighet åtar sig ansvaret för tjänsten. Det vore att gå ett antal steg tillbaka i en utveckling där många andra europeiska länder tagit stora steg framåt.”

Fler har engagerat sig i frågan om tillgång till studievägledning. Anders Flod-ström menar i en intervju i tidningen Arbetsmarknaden våren 2008, att ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter på sikt ska åstadkomma och er-bjuda studenter ett bättre beslutunderlag. Här ges bilden av att vägledning är det samma som mer information om arbetsmarknaden. Han nämner också att man till www.studera.nu får en mängd frågor som i framtiden kommer att kunna bemötas med en utvecklad information om arbetsmarknaden: Hur ser du då till att studenterna har ett så bra underlag som möjligt när de väljer utbildning? – I det sammanhanget jobbar vi ihop med Svenskt Näringsliv, Företagarna, Saco och TCO i första hand. Vi har också en studerandeportal som heter studera.nu tillsammans med Verket för högskoleservice. Den innehåller all information om utbildningar som finns i Sverige och den ska också bli en nationell studieväg-ledningsfunktion. Där har vi tänkt försöka låna trovärdighet genom att jobba ihop med arbetsmarknadens parter, så att studenterna ska kunna få information om arbetsmarknaden och kunna interaktivt prata med företrädare för olika delar av arbetsmarknaden. Vi får redan i dag massvis med frågor om arbetsmarknaden på studera.nu. (Flodström/Arbetsmarknaden 2008)

Samtidigt som man efterlyser myndighetssamverkan för oberoende vägledning avvecklas både Vägledningsinfo.se och Infoteket.se. Den senare verksamheten en mer regionalt anknuten tjänst som erbjudit oberoende, nationell och flexibel vägledning utan kommersiella intressen. I rapporten har jag gett ett par exempel från utvecklingen i Sverige, om hur man ifrån Arbetsmarknadsverkets sida, över tid, samverkat mer eller mindre med kommunerna i syfte att erbjuda öppna och tillgängliga verksamheter, de så kallade Infoteken. I många kommuner har dessa verksamheter haft andra be-nämningar men ändå byggt på en samverkan mellan statlig och kommunal nivå. Vägledningsinfo.se kan ses som ett försök att skapa en öppen, lättillgänglig, oberoende tjänst som samtidigt erbjuds på nationell nivå och på ett flexibelt sätt. Flexibel ur perspektivet oberoende av tid och rum i sin kommunikationsform. En utveckling som kan sägas ligga i tiden utifrån det växande utbudet av flexi-belt erbjudna utbildningar på de flesta nivåer, samt tillgången till andra kommu-nikationsformer än det traditionella samtalet eller den traditionella klassrums-situationen. I den Frivuxutredning som presenterades och lades ner i mars 2008 (Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen, SOU 2008:17) lyfter man fram den enskilde individen och hans/hennes frihet att välja karriär och den komplexitet som valet består i:

67

1.2.6 Den enskilde individen i fokusNär ett nytt system för vuxenutbildning införs måste den främsta målsättningen för detta system vara att förbättra den enskilde individens möjligheter att studera och delta i det livslånga lärandet. Rätten för den enskilde individen att själv välja inne-håll, form och anordnare ska vara vägledande i systemet för fristående vuxenutbild-ning. Samtidigt ska detta inte innebära att den enskilde individen lämnas ensam och utan stöd i sina val. De flesta vuxna har en klar uppfattning om sin situation och sina målsättningar, men att översätta detta i utbildningstermer är inte lätt. Den enskilde individen ska få hjälp och stöd av det allmänna så att han eller hon får bästa underlaget för att göra sina fria val.

Britt-Marie Lövquist, sekreterare i Frivuxutredningen betonar i ett seminarium under VIS konferensen (Vuxenutbildning i samverkan) i Stockholm 080311, hur viktig vägledningsfrågan är för samhället. Hon inleder med att citera Lindh, G och Lovén, A: ”En central fråga för samhället i stort är vägledning. Hur kan individen få pro-fessionell hjälp att forma sin karriär i en snabb föränderlig och komplex möjlighets-struktur? Frågan betonar individens aktiva konstruktion av den egna karriären, samtidigt som den pekar på kontextens betydelse och betydelsen av vägledningsstöd i denna process. I vägledningsarbete och i vägledningsforskning beaktas individens utvecklingspotential samtidigt med arbetslivets föränderliga struktur och villkor. Den ökade komplexiteten i valsituationerna samt arbetsmarknadens krav och möjligheter.”

Vidare betonar hon behovet av en oberoende vägledning och värdet av att länka mellan lokal, regional och nationell vägledning. I kölvattnet av Frivuxutred-ningen valde bland annat Nacka kommun att erbjuda valbar karriärvägledning utöver valbar utbildning. Myndigheten för skolutveckling kommer att stödja Nacka med medel för kompetensutveckling inom karriärplaneringsområdet. Det ska bli intressant att följa projektet i syfte att se hur vägledningstjänsterna förändras eller utvecklas. Kan de bli mer flexibla? Kommer man att använda fler flexibla kommunikationsverktyg för mer individanpassade tjänster? I de ”eftertankar” vägledarna i vägledningsinfoprojektet delar med sig av frågar sig någon (apropå en oberoende och nationell tjänst) ”Om någon missköter sig i sin nationella roll, vem har kontrollen över det? ÄrmananställdcentraltiVägledninginfokanmanställaheltandrakravpåkvali-tetskontroll.”

Kommentaren bygger på antagandet att vi idag i våra lokala, regionala eller cen-trala tjänster har någon som kontrollerar kvaliteten i vårt förhållningssätt och i det innehåll som vår vägledande kommunikation består i – vem kontrollerar det idag? Tar vi del av varandras kommunikation eller finns den chef som intresserar sig för den?

68

9.2 Flexibel vägledningDen här rapporten inleds med en ganska omfattande bakgrund som bland annat beskriver och definierar vägledning och hur man ser på vägledningens roll nationellt och internationellt över tid. Vi kan se att man i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet får fler politiska dokument och incitament, som stödjer värdet av att investera i lättillgänglig och oberoende vägledning och att det är ett led i individens självklara rätt till livslångt lärande. I Sverige stöds resonemanget kring en nationell och oberoende tjänst bland annat av utredningen Karriärväg-ledning.se.nu (2001). Vägledning som professionsområde har haft fokus på det traditionella samtalet. Med traditionellt samtal/personligt möte menar man huvudsakligen ett samtal som är bokat, på en bestämd tid, på en bestämd plats, oftast inom en offentlig institution. I den här rapporten får vi bekräftat att detta oftast är förknippat med ett personligt möte, och att detta möte utgör en grundförutsättning för att vägledaren ska kunna bidra till individens karriärutveckling. Inom vägledningsinfoprojektet har det funnits unika möjligheter att utifrån litteratur i utbildningen, erfarenheter i tjänsten och reflekterande diskussioner, fundera över om det fordras ett ”personligt möte” för att kunna stödja en individ i karriärutvecklingen? De livsberättelser som man inom tjänsten tagit del av i e-post eller i långt utdragna chatt visar att det går att åstadkomma en relation till den vägledningssökande också på ”distans”. Hur påverkas en kommunikation som bygger på att individen kommer till en institution och till ett bokat möte, i relation till den fritt valda mötesformen där han/hon själv väljer när, var, hur och i vilken miljö man vill kommunicera med en vägledare? Vem har tittat närmare på det? Jag vill särskilt betona att jag i den här diskussionen absolut inte tar avstånd från det jag kallar för ett ”traditionellt möte” tvärtom – men om den vägledningssökande vill eller helt enkelt måste, välja ett annat sätt att kommunicera, kan han/hon då göra det? Är dessa tjänster synliga och klart definierade? Det finns idag en mängd kommersiella tjänster där man erbjuder karriärväg-ledning. Det skulle vara intressant att få en bild av vad dessa tjänster erbjuder och vilka som vänder sig till dem. Eftersom utbudet av dem idag är mycket stort (något jag konstaterat då jag googlat på karriärvägledning, karriärplanering och karriärrådgivning) måste vi dra slutsatsen att dessa tjänster är efterfrågade. Alla kan ju inte vända sig till frågespalten ”Fråga Solbrith” i Aftonbladets söndagsbi-laga. Men visst – det skulle vara fint om man samtidigt med sin fråga om ett för-svunnet armband, kunde få ett trovärdigt svar på frågan om man borde utbilda sig till fotvårdsterapeut eller till socionom… I de studentuppsatser som jag refererar till i den här rapporten och i Högskole-verkets utvärdering av studie- och yrkesvägledarutbildningarna, (HSV Rapport 2006:42) konstaterar man också en brist på utbildning inom området IKT och vägledning.

69

IKT i undervisningenEnligt examensordningen ska studenterna ha förvärvat insikter om betydelsen av användningen av IKT i arbetslivet samt fått erfarenhet av hur IKT kan användas inom information och vägledning. Det finns inte mycket i kursplanerna som belyser användningen av IKT inom yrket. IKT i vägledning bör omfatta kunskap om prak-tik och etik i användningen av asynkrona verktyg som e-post, webbaserade test och valstöd via olika lärplattformar. Många studievägledare inom högskola och univer-sitet har i dag utvecklat kunskap om synkrona IKT-stödda verktyg som videokon-ferens och webbkamera. Kunskaper om hur dessa verktyg används i undervisningen bör också utvecklas. Inom såväl informatik- som pedagogikområdet finns mycket forskning att ta del av som berör IKT-stödd kommunikation. För att studenterna aktivt ska kunna medverka i de frågor som berör IKT i sitt kommande arbetsliv bör de stödjas i att komma över den tekniktröskel som många upplever. Steget från teknikfokus till innehållsfokus kräver kunskap och strategisk samverkan med lärosätenas IT-avdelningar. Studie- och yrkesvägledarutbildning-arna bör ligga i framkant med denna kunskap så att studenterna efter avslutad utbildning kan delta i, påverka eller kritiskt granska användningen av dessa verktyg i ett yrke i förändring. (Ur HSV Rapport 2006:42)

Inom Vägledningsinfoprojektet har det tyvärr inte funnits möjligheter att för-djupa sig närmare i långsiktiga frågor som hur den vägledning man fått genom tjänsten tillfredsställt den enskildes behov eller önskemål. De uppemot 9 000 e-post som kommit till Infoteket.se, de cirka 7 000 e-post Nätuniversitetet tagit emot (för telefonsamtal finns dessvärre ingen statistik) och de 5 000 frågor och funderingar som Vägledningsinfo.se bemött, bygger ändå helt på webbaserad kontakt där man övervägande faktiskt valt den kommunikationsformen, då man sett det som praktiskt och lättillgängligt. I några exempel kan vi dock se att man helt enkelt inte haft kännedom om den egna kommunens vägledningstjänst. De kommunikationsverktyg vi använt i den flexibla tjänsten visar att dessa kan användas men att vi har mycket att utveckla inom området. Förutom de renod-lade kommunikationsverktygen som telefon, e-post, MSN och Skype så borde vi också se över och utveckla de få valstöds- och intresseinventeringsprogram som finns och fundera över hur dessa på ett strukturerat sätt kan integreras i vägle-dande aktiviteter. Att erbjuda olika former av gruppinformationer eller grupp-vägledning via webben är också ytligt prövat och skulle kunna utvecklas vidare. Många, många vägledare med mig, har dagligen vägledande ”distanskontakter” med sökande och vet att behovet är oändligt, mångfasetterat och ofta personligt.

9.3 Att arbeta och lära genom nätverkDen arbetsform som medvetet utvecklats inom Vägledningsinfo.se byggde på de tidigare erfarenheter vi fått genom Join IT och senare ur de nätverk som följde i Join ITs fotspår. Genom dessa nätverk fick vi klart för oss att – tillsammans kan vi mer. För att uppleva nyttan av nätverk som strukturerad arbetsfrom måste det

70

initialt skapas förutsättningar som stimulerar den prestigelöshet som krävs för ett ömsesidigt lärande. Vägledarna i projektet har i sina ”eftertankar” och i bloggen illustrerat sin samverkan i mycket positiva ordalag. Detta kan rimligtvis ha sin förklaring i att man genomgående under projektåret levt med en ovisshet kring tjänstens vara eller inte vara, att detta stärkt banden och bidragit till en något ”rosenröd” bild av verksamheten och tjänsten. Gruppen har aldrig förflyttats från nybörjarnas entusiasm till en rutinmässig vardag. Bortsett från det har deltagande vägledare ganska entydigt gett uttryck för både en egen kompetensutveckling och en kompetensutveckling som i ett eller flera fall, kunnat spridas till den egna lokala arbetsplatsen. Om man i någon framtid tänker sig att vidareutveckla de tankar om en obero-ende, nationell och flexibel vägledningstjänst som präglat Vägledningsinfo.se, behöver man betona och skapa rätt förutsättningar för ett nätverkande samarbete. Förutsättningar som erbjuder tid för nätverkande samt rimliga och likvärdiga anställnings- och fortbildningsförhållanden för vägledarna i tjänsten. Med den kompetens Vägledningsinfos vägledare fått med sig idag finns det stora möjlig-heter att via webb handleda och fortbilda varandra så att man på sikt kan tala om en gränsöverskridande tjänst med likvärdiga förutsättningar att delta i utbildning eller handledning, oberoende av tid och rum. I den här tanken finns i sig mycket att utveckla och diskutera vidare. Högskolan Väst ansvarar för ett forskningsnätverk med temat arbetsinte-grerat lärande, där man forskar kring yrkesprofessioners utveckling i och inför ett framtida arbetsliv. Den tidigare nämnda artikeln ”Belonging to an online community” (Ljungberg, C & Pongolini, M) utgör ett exempel på detta forsk-ningsområde. Vidare kan jag nämna det man i England benämner ”Learning Through Work”, där Bosley, S och Young, D (2005) bland annat studerat webb-dialogen mellan lärare/handledare och yrkesverksamma i distansutbildning (”On-line Dialouges in Learning through Work”). Vägledningsinfos vägledare ger också förslag på hur man skulle kunna dela varandras e-post i fortbildande syfte, något man menar inte görs i någon större utsträckning mellan kollegor på en gemensam arbetsplats.

71

KapItel 10

avslut

In en tidigare studie (2002) har jag följt ett antal projekt med fokus på könsper-spektiv i vägledning. Jag konstaterar där att ledningen och dess stöd för ett spe-cifikt projekt är helt avgörande för dess möjlighet att implementeras, att en chef sätter projektet på agendan samt följer och bidrar till utvärdering av projektets resultat. I Vägledningsinfo.se har det funnits en särskild svårighet i att projektet haft flera parter engagerade. Det fanns därmed en risk att ”ingen ansåg sig äga frågan”. Många myndigheter och organisationer har visat intresse men har inte var och en för sig eller tillsammans haft möjlighet eller mandat att bistå till pro-jektets kontinuitet och fortsättning. Högskoleverket, som haft i uppgift att överta en del av den roll NSHU haft, valde inte att satsa på Vägledningsinfotjänsten, trots att den redan fanns och fungerade. Samtidigt som samverkan inneburit svårigheter så har projektet visat att det finns oerhörda möjligheter, att det går att samverka mellan kommuner, mellan kommuner och lärosäten, mellan lärosäten och med stöd av flera myndigheter. Vägar vill vägledning för alla genom en oberoende, nationell och flexibel tjänst förutsätter kunskap och politisk vilja att myndighetsövergripande satsa på att erbjuda den enskilde individen ett självklart vägledande stöd i sitt livs-långa lärande. Anders Eklann, koordinator under Vägledningsinfos avslutande projekttid sammanfattar i en broschyr framtagen inför NU2008s konferens i Kalmar maj 2008: ”När pilotprojektet avslutas den 30 maj 2008 försvinner Sveriges enda oberoende, nationella och flexibla vägledningstjänst. Projektet har initierats av NSHU, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, som avvecklas vid årsskiftet 2008/2009. Diskussioner har förts med andra myndigheter om en fortsättning men ingen har velat driva verksamheten vidare. Vi som arbetat i detta projekt är dock övertygade om att detta är framtidens modell när det gäller att samverka och erbjuda oberoende vägledning i flexibla former…”

I Högskoleverkets nyhetsbrev för vägledare skriver man kort och gott, 2008-07-09:”Vägledningsinfo stängtSista dagen man besvarade frågor på vägledningsinfo var den 29 maj 2008. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) som drivit

72

projektet upphör med sin verksamhet den första juli 2008. Man utvärderar nu pro-jektet och tittar nu på hur vägledningsinfo.se ska kunna drivas i framtiden.”

Jag tycker det är anmärkningsvärt att man inte politiskt vågar ställa sig bakom de självklarheter som att vi behöver stärka och utveckla tillgången till vägledning, OCH göra den mer tillgänglig genom IKT och gränsöverskridande samverkan. Trots tydliga riktlinjer och direktiv som sedan många år formulerats inom EU, OECD och genom flera statliga utredningar samt forskningsnätverk tycks inte frågan tillräckligt prioriterad. Därmed avslutar jag berättelsen om Väglednings-info.se, dess bakgrund, dess aktiva period och dess avslut.

73

litteratur och referenser

Abrahamsson, T (2006). MSN Messenger – i kontakt med studie- och yrkesväg-ledare på gymnasieskolan. Högskolan Väst.

Ariadne (2004). Guidelines for webbased guidance. www.ariadneproject.org

Axelsson, E, & Holm, J (2008). Vägledning via e-post – En studie om traditio-nella samtalsfärdigheter i ett nytt sammanhang. Stockholms universitet.

Bosley, S & Young, D (2005). On-line Learning Dialogues in Learning Through Work. Article presented in the Journal of Workplace Learning, Vol 13, No 6.

Brown, C (2006). Career Counselling by E-mail - Guidelines for Practitioners. www.aacc.org.au/eZine/2006_Email_Career_WEB.pdf

Danielsson, M (2005). Erfarenheter och tips kring gruppvägledning på distans. www.nshu.se/download/3380/tipsaerfarenheter_vagval_mdanielsson_051213.pdf

Debatten om det livslånga lärandet (2001). EU-kommissionen. Utbildningsdepartementet www.regeringen.se/content/1/c4/32/33/858fb877.pdf

Den öppna högskolan. Prop. 2001/01:15

Dresch, J & Lovén, A (2003). Vägledning i förändring – om omvärlds-förändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö högskola, Malmö.

Eklann, A (2007). Fleixble Guidance Project, Sweden. National Centre for Guidance in Education.www.ncge.ie/news/NCGE%20News_Winter07.pdf

Eklann, A & Lindberg, M (2005). Paper presented at the ICT skills conference in Bologna 2005. www.ictskills.org/documenti/conference/videoconference.pdf

74

Erlander, M & Lindberg, M (2004). ”Att använda samtalsfärdigheter i e-post”. Högskolan Väst.

Florin, E & Svensson, C (2006). En studie av åsikter angående vägledning via e-post. Malmö högskola. http://dspace.mah.se:8080/dspace/handle/2043/2557

Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen, SOU 2008:17

Hiebert, B (2006) Measuring the Impact of Career Services – Current and Desired Practices. www.natcon.org/natcon/papers/natcon_papers_2006_e5.pdf

Hirasawa, K & Bragh-Yland, U (2006). Utvecklandet av webbaserat valstöd. Skolverket. www.utbildningsinfo.se/content/1/c4/02/46/LHS%20rapport%20slutversion%20juli%2006.pdf

Högskoleverkets utvärdering av studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige. www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078221/0642R.pdf

Jobring, O (2006). Att skapa lärgemenskaper på nätet. Studentlitteratur, Lund. Karriärvägledning.se.nu, SOU 2001:45

Lindh, G (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS Förlag

Lindh, G & Lundahl, L (2007). Den resandes ensak.www.kav.se

Lindberg, M (1999). Långt borta men nära. Lärarhögskolan Stockholm.

Lindberg, M (2002). Vägbrytare – om anställdas upplevelser av och möjligheter till implementering av Brytprojekt (Lärarhögskolan Stockholm/AMS)

Lindberg, M. (2003). På väg mot flexibel vägledning. Paper: Myndigheten för Sveriges nätuniversitet – NSHU.

Ljungberg, C & Pongolini M (2004). Belonging to an online community. Högskolan Väst

Lundahl, L (2006). Opublicerat material, Power Point. Sveriges Vägledarförenings konferens

75

Lovén, A (2000). Kvalet inför valet – Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Lärarhögskolan i Malmö.

Lövquist, B-M (2008) Opublicerat material. VIS konferensen 2008.

Madahar, L & Offer, M (2003). Managing E-guidance interventions within HE careers services: a new approach to proving guidance at a distance. Higher Education Careers Services Unit, HESCU, UK.

Möller, J (2005). Karläggning av e-post till studievägledningen vid Myndigheten för Sveriges nätunversitet (NSHU)www.nshu.se/download/2936/nu_8_johanna_kortv.pdf

Mulcahy-Boer, P (2001). Career Counselling over the internet. An Emerging Model for Trusting and Responding to Online Clients. Lawrence Erlbaum Associates, Inc., Publishers. Mahwah NJ.

Ny värld ny högskola. Prop. 2004/05:162

OECD, (2004) Bridging the Gap, Career Guidance and Public Policy. www.oecd.org/dataoecd/33/45/34050171.pdf

OECD, (2004) Career Guidance – A handbook for Policy Makers. www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf

Offer, M (2004). What is e-guidance? Using Information & Communications Technology Effectively in Guidance Services. Higher Education Careers Services Unit, HESCU, UK. www.prospects.ac.uk/downloads/csdesk/eguidance/what_is_e-guidance.pdf

Plant, P (2007). Ways-on Career Guidance. Antologi. Danmarks pedagogiska Universitets förlag. ISBN: 978-87-7684-171-3

Skolverket (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, Skolverket Stockholm

Skolverket (2007). Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan Skolverket, Stockholm

Suler, J. Online book, The Psychology of Cyberspace www.rider.edu/~suler/psycyber/psycyber.html

76

The Memorandum of Lifelong Learning, (2000). www.bologna-berlin2003.de/pdf/MemorandumEng.pdf

Tvärsektoriellt myndighetsarbete avseende kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud – delrapport. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008). Dnr: 2007/1415

Valideringsdelegationens slutrapport (2008). Mot en nationell struktur.

Välja rätt och välja fritt – Drivkrafter för rationella utbildningsval. SOU 2008:69.

77

Webbplatser

Webbplats för International Association for Educational and Vocational Guidance. www.iaevg.org Webbplats för projektet ICT skills for guidance counsellors. www.ictskills.org Webbplats för Forskningsnätverket för studie- och yrkesvägledning. www.kav.nu

Webbplats för karriärplanering och vägledning. Stängd. www.infoteket.se

Webbplats för karriärvägledning. Stängd. www.vagledningsinfo.se

Webbplats för utbildning i Europa. www.europa.eu.int/ploteus/portal/

Webbplats utbildning via Skolverket. www.utbildningsinfo.se

Webbplats för webbaserat valstöd. Karriärförlaget. www.karriarforlaget.se

Webbplats för vägledning och utbildning i England. www.learndirect.co.uk

Webbplats Karriärutveckling Nacka kommun. www.nacka.se/default/PlatsID.2241/vis.1

Webbplats för flexibel vägledning. www.kompetensdirekt.com

78

79

Bilagor

Bilaga 1 Att vägleda med stöd av ny teknik. Kursplan. Högskolan Väst.

Bilaga 2 Minnesanteckningar möte om Vägledningsinfo 051017.

Bilaga 3 Minnesanteckningar möte om Vägledningsinfo 060124.

Bilaga 4 Minnesanteckningar möte om Vägledningsinfo 060907.

Bilaga 5 Kort presentation av Vägledningsinfo, projektplan 060915.

Bilaga 6 Utbildning för vägledare i nationell tjänst. Januari 2007.

Bilaga 7 Etiska riktlinjer, Sveriges Vägledarförening.

Bilaga 8 Skrivelse om Vägledningsinfo.se till HSV. Mars 2007.

KURSPLAN

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod AVB300

Att vägleda med stöd av ny teknik, 7.5 Högskolepoäng

Career counseling with support of new technology, 7.5 ECTS

Fastställandedatum 2008-02-27 Betygsskala U/G/VGReviderad senast Utbildningsnivå GrundnivåBeslutande Prefekt Utbildningsområde TE 100%Gäller från H08 Ämnesnivå B-nivå

Ämne Informatik

Kursens mål

De studerande ska ha kunskap om och förståelse för

användningen av olika verktyg inom distansutbildning med särskild tonvikt pådistansvägledning

att kunna integrera ny teknik (främst informations- och kommunikationsteknik, IKT) ivägledningsarbetet

IKT och vägledning ur ett historiskt och internationellt perspektiv

De studerande ska ha färdighet och förmåga att

tillämpa moderna tekniker för kommunikation och information i vägledningsarbetet

De studerande skall kunna värdera och förhålla sig till

etiska aspekter i vägledning med hjälp av digitala medier

Konsekvenser som användning av digitala medier medför på studie- ochyrkesvägledningen

Kursens huvudsakliga innehåll

Samhällets påverkan på studie- och yrkesvägledningen ur ett historiskt ochinternationellt perspektiv

Teoribildning inom studie- och yrkesvägledning.

Terminologi och verktyg inom distansutbildning och distansvägledning.

Praktisk tillämpning av olika verktyg inom distansutbildning.

Metoder och förhållningssätt utifrån nya verktyg och ny teknik samt konsekvenser avdessa för vägledare och sökande.

Diskussion om etiska frågor kring IKT och vägledning

Behörighetskrav

Alt. 1 Studie- och yrkesvägledarexamen eller 120 högskolepoäng från pågående studie- ochyrkesvägledarprogram inkl. praktik eller verksamhetsförlagd utbildning.Alt. 2 Fullgjorda kursfordringar om minst 120 högskolepoäng (80 poäng) inombeteendevetenskap samt 6 månaders yrkeserfarenhet med studie- och yrkesvägledandeuppgifter eller motsvarande.

Postadress Telefon Fax Webbadress Sida

Högskolan Väst 0520-22 30 00 0520-22 30 99 www.hv.se 1(4)461 86 Trollhättan

Utskriven: 2008-07-08 13:37:48

Bilaga 1

Examinationsformer

Inlämningsuppgifter samt obligatoriska övningar. Alternativa eller kompletterandeexaminationsformer kan förekomma.

Generella regler för examination vid Högskolan Väst framgår av dokumentet Riktlinjer förexamination (www.hv.se).

Övrigt

Kursen startar med en nätbaserad kartläggningsuppgift. Tredje kursveckan träffaskursdeltagare och lärare på Högskolan Väst, Trollhättan. Obligatoriska nätbaserade träffaringår. Föreläsningar och övningar ges via olika typer av media på distans. Tillgång tillbredband krävs.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser framgår av dokumentet Riktlinjer för examination (www.hv.se)

Postadress Telefon Fax Webbadress Sida

Högskolan Väst 0520-22 30 00 0520-22 30 99 www.hv.se 2(4)461 86 Trollhättan

Utskriven: 2008-07-08 13:37:48

KURSPLANLitteratur

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod AVB300

Att vägleda med stöd av ny teknik, 7.5 Högskolepoäng

Career counseling with support of new technology, 7.5 ECTS

Fastställandedatum 2008-02-27 Betygsskala U/G/VGReviderad senast Utbildningsnivå GrundnivåBeslutande Prefekt Utbildningsområde TE 100%Gäller från H08 Ämnesnivå B-nivå

Ämne Informatik

Litteratur

Boer, Patricia Mulcahy (2001). Career counseling over the Internet : an emerging model fortrusting and responding to online clients. Mahwah, N. J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Hägg, Kerstin, Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning : med samtal somredskap. Lund: Studentlitteratur.

Referenslitteratur

Amundson, Norman E. (2000). Aktivt engagemang : att berika vägledningsprocessen.Stockholm: Trinom.

Jobring, Ove, Carlén, Urban & Bergenholtz, Josefin (red.) (2006). Att skapa lärgemenskaperoch mötesplatser på nätet. Lund: Studentlitteratur.

Plant, Peter (ed.) (2007). Ways - on career guidance. 1. Copenhagen: Danish University ofEducation.

Kompendier och övrigt material

Brynolfsdotter, Gun-Britt (2004). Vinnande kommunikation.Arbetsmarknadsstyrelsen.[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tuffa.nu/rapporter/Eaftu_2004_5.pdf

Dresch, James & Lovén, Anders (2003). Vägledning i förändring.Malmö: Enheten förIndivid och Samhälle, Malmö högskola. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://dspace.mah.se:8080/dspace/bitstream/2043/919/1/vagledning_i_forandring.pdf

Ghinea, Diane (red.) (2004). Ariadne : a guideline for web-based guidance : SOCRATESProgramme Grundtvig.[Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.ariadneproject.org/index.php?id=56

Lindberg, Mia (2003). På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning. Myndigheten förSveriges nätuniversitet.

Möller, Johanna (2005). Kartläggning av e-post till studievägledningen vid Myndigheten förSveriges nätuniversitet.[Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.myndigheten.netuniversity.se/download/2936/x/NU_8_Johanna_kortv.pdf

Offer, Marcus (2004). What is e-guidance? : using information & communicationstechnology in guidance services HECSU research notes.[Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.prospects.ac.uk/downloads/csdesk/eguidance/what_is_e-guidance.pdf

Postadress Telefon Fax Webbadress Sida

Högskolan Väst 0520-22 30 00 0520-22 30 99 www.hv.se 3(4)461 86 Trollhättan

Utskriven: 2008-07-08 13:37:48

Övrigt

Ytterligare kompendier/rapporter kan förekomma

Postadress Telefon Fax Webbadress Sida

Högskolan Väst 0520-22 30 00 0520-22 30 99 www.hv.se 4(4)461 86 Trollhättan

Utskriven: 2008-07-08 13:37:48

2005-09-02 Bilaga 2

Minnesanteckningar från arbetsmöte med referensgruppen

Flexibel vägledning Datum, tid och plats: Webbmöte 20051017 kl 11.00-12.00

Deltagare i mötet: Mia Lindberg Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Per Westman Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Tomas Mjörnheden Göteborgs vuxenutbildning, Gunilla Lundmark Mittuniversitetet, Anders Eklann, högskolan Trollhättan/Uddevalla, Johanna Möller, Nätverket för studievägledare i vuxenutbildning, Agneta Wallin Folkhögskolornas informationstjänst Ulf Andersson, CFL, Lars-Erik Johansson, CFL och Kent Wallén, Nitus. Nya och gamla deltagare förhindrade att delta: Sussi Thuré Lärarhögskolan, Stockholm SYV utb Madeleine Ågren, AMS Gösta Ivarsson, CSN Peter Knutsson, Växjö universitet Mona Thuresson, KY myndigheten.

Syfte med mötet: Diskutera möjligheten att bilda ett organisationsövergripande

nationellt projekt och/eller nätverk för vägledningsfrågor.

Ny information

Per Westman (MSNU) har träffat Hans-Inge Persson (CFL) och Sören Tornell (CFL) ang en gemensam nationell portal för studievägledning. Vi bör inte invänta att få stöd från VHS, Skolverket m fl utan bör försöka komma igång i liten skala. Ulf berättade att CFL håller på att utarbeta verksamhetsplan för 2006. inom någon vecka vet man vilka personella resurser som kommer att finnas på vägledningssidan framöver. Tomas ställer sig positiv till idén och tror att vuxenutbildningen i Göteborg skulle kunna bidra med personella resurser. Genomgång, diskussion

Lars-Erik berättar att man är på gång med att ordna regionala seminarier om flexibel utbildning och flexibel vägledning. CFL vill gärna samarbeta med MSNU i planering och genomförande. Lars-Erik har också varit i kontakt med både Tomas och Johanna ang. ett samarbete mellan vuxenvägledare och CFL.

Målgruppen för seminarierna skall vara vägledare i de olika regionerna med fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Anders betonar vikten av att ha fysiskt möte i början innan man drar igång virtuella nätverk. Per tipsar om att man i seminarierna kan använda sig av studievägledare inom Join IT i de regioner man besöker Aktuella frågor: Flexibel utbildning och flexibelt lärande – hur påverkar det vägledning och de metoder/tekniker vi använder. Tomas berättar om det ”närprojekt” man startat i Göteborg där vägledare inom Göteborgs kommun lär sig använda webbkamera. Agneta har planer att pröva ett webbkamera nätverk mellan vägledare inom folkhögskolor. Hon är positiv till en gemensam portal men ser det inte som realistiskt att man inom Folkbildningsrådet/FIN kan ställa upp med personella resurser. Johanna har arbetat med att försöka få igång aktiviteter inom vuxenutbildningen. Några har anmält intresse för att pröva på vägledning med webbkamera ”på riktigt”. Gunilla tycker det är viktigt att driva frågan om en gemensam ingång till vägledning och menar att de erfarenheter man byggt upp inom Join IT med öppen vägledning kan tas tillvara. En gemensam ingång kan också bidra till att klargöra och enas kring olika begrepp inom området flexibel vägledning. Ulf berättar om Net Vux projektet som pågår inom CFL där man redan påbörjat regionalt samarbete kring vägledning på distans. Kalmar och Värmland är igång med projekt. Han Per berättar att en representant för central studievägledning inom högskola/Universitet har hört av sig och vill ha stöd för ett specifikt nätverk för dem (utöver Join IT) då man menar att de frågor som berör central studievägledning skiljer sig från de frågor som har med distansvägledning att göra. Tomas tar upp frågan om att skissa på ett EU projekt för nationell vägledningsportal. Han aktualiserar också frågan om breddad rekrytering allmänt – dvs. hur rekryterar vi vuxna till utbildning. Han menar att tillgänglighet, tydlighet, innehåll, teknik/förpackning och samverkan är de bärande faktorerna för att lyckas. Kent berättar att vuxen vägledare i Katrineholms regionen påbörjat ett arbete med att implementera webbkamera i s.k. mini-lärcentra projekt. Kent betonar också NITUS intresse av att delta i planering och genomförande av regionala seminarier.

Beslut, fortsatt arbete

En arbetsgrupp för regionala seminarier bildas under ledning av Lars-Erik på CFL. I arbetsgruppen ingår förutom Lars-Erik också Per, Kent, Tomas och Johanna. Mia och Per skissar på ett förslaget till nationell vägledningsportal

Nästa möte webbmöte: 9 december kl 14.00

Antecknare: Mia Lindberg, Nätuniversitetet

20060124 Bilaga 3 Minnesanteckningar från referensgruppsmöten

Projektområde ”flexibel vägledning” Datum: fredag den 20060120 och måndag den 20060123 Webbmöten

Deltagare i mötet: Fredag:

Per Westman, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Mia Lindberg, -”- Mona Thuresson, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Gösta Ivarsson, CSN Madeleine Ågren, AMS Lisa Tönus, Skolverket Anders Eklann, högskolan Väst Peter Knutsson, Växjö universitet Lars-Erik Johansson, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Ulf Andersson, -”- Agneta Wallin, Folkhögskolornas informationstjänst Gunilla Lundmark, Mittuniversitetet Tomas Mjörnheden, Vuxenutbildningen i Göteborg. Måndag: Mia, Per, Anders, Peter, Lars-Erik, Ulf, Tomas samt: Eva-Lena Axelsson, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Daniel Johansson, ÖSTSAM Kent Wallén, Viadidakt/LC Katrineholm, NITUS styrelse. Sussi Thuré, SYV utbildningen, LHS Stockholm. Johanna Möller,Vux Boxholm, ordf. i nätverk för SYV inom vux.

Syfte med mötet Att stämma av intresse och arbetsstruktur för vidare arbete med en gemensam vägledningsportal.

Genomgång, diskussion

Mötena har skett vid två tillfällen för att möjliggöra allas deltagande. Vissa har deltagit för första gången tack vare en telefonuppkoppling direkt till vårt rum i marratech. Presentationsrunda.

En kort bakgrunds beskrivning av referensgruppen dess utveckling och uppgifter delges de nya. Alla har tagit del av de tankemodeller som utvecklats kring en gemensam vägledningsportal. Vi går igenom och diskuterar den. En planeringsgrupp bestående av personer från NSHU, CFL och skolverket inleder arbetet. Dessa är Per, Eva-Lena, Mia, Anders, Peter, Lars-Erik, Ulf och Lisa. Dessa ska strukturera och arbeta aktivt med utvecklingen av portalen. En arbetsgrupp ur referensgruppen kommer på sikt att mer konkret stödja planeringsgruppen i syfte att utveckla nätverk av vägledare inom respektive utbildningsform. Planeringsgruppen återkommer med förfrågan om konkret engagemang då arbetet fortskrider.Kommentarer utan någon ordning alls I vägledningsinfo.se har CFL ett bärande ansvar för att etablera nätverk för vägledare inom Vux medan NSHU ansvarar för studievägledare inom högskola/universitet. Inom CFL avvaktar man mer formella besked om omfattningen av delaktighet. Närmare besked väntas i början av februari. CFL fortsätter arbetet med regionala seminarier inom flexibel vägledning. Katrineholm 9/2 och preliminärt Alingsås 20/4. Norra Sverige Umeå/Luleå regionen har också visat intresse. Lars-Eriks förslag är att något av seminarierna genomförs i samarbete med folkhögskolan. Anders och Peter deltar inom de respektive projekt som NSHU finansierar under 2006. Agneta tror sig kunna engagera vägledare från folkhögskolor fast då inledningsvis i projektform. Agneta betonar vikten av att klargöra målgruppen och vi enas om att portalen i huvudsak riktar sig till ”vuxna” trots att detta ibland kan vara svårt att klart definiera. Lisa som något hastigt tillkommit som ”expert” utifrån utvecklingen av utbildningsinfo.se ser det som intressant att få arbeta vidare med frågan. Kent betonar att LC är självklart vill vara en del i kontakten mellan studerande och region/LC. Johanna fortsätter gärna att vara med i processen som ordförande i SYV/VUX nätverket. Sussi betonar intresset från både SYV utbildning och utifrån perspektivet att vara vägledare på distans. Madeleine tycker att den gemensamma portalen också borde vara intressant ur AMS perspektiv och avser att driva frågan inom sin organisation. CFL/Ulf, fortsätter att driva på utvecklingen genom de regionala seminarier som nu anordnas runt om i landet samt genom projektet Net Vux som verkar för ett gemensamt kommunövergripande flexibelt utbildningsutbud. Gösta, uttrycker CSNs självklara delaktighet då en vägledningsportal måste innefatta de studerandes ekonomiska planering. Tomas menar att han som person och som organisation kommer att stödja arbetet och kommer aktivt att delta i kommande träffar i arbets/referensgrupp. Daniel berättar att man inom ÖSTSAM påbörjat ett utvecklingsarbete där man skapat en portal för studiefrågor. Vägledarna inom ÖSTSAM ska också få fortbildning inom flexibel vägledning och Daniel hoppas att hans region och får del av ett CFL seminarium på sikt. Daniel lovar att följa arbetet med vägledningsinfo.se och ge synpunkter utifrån det regionala perspektivet. Gunilla, har medverkat sedan gruppens start och kommer också fortsättningsvis att medverka som viktigt bollplank i vägledningsinfo frågan. Eva-Lena har tekniska problem vilket försvårar hennes möjlighet att komma med synpunkter men hon kommer att vara delaktig i planeringsgruppen då hon börjar sin tjänst inom i mitten av mars.

Beslut, fortsatt arbete

Planeringsgruppen inleder sitt arbete. Datum kommuniceras snarast. Mia tar ansvar. Mia skickar ut kallelse/inbjudan och meddelar mötesform/rum för arbets/referesgruppens fortsatta möten. Önskemål om möjlighet att använda videokonferens kommer att beaktas.

Nästa möte Arbetsgruppen träffas under våren 24/2, 24/3, 21/4 och 23/5.

Mia Lindberg/Per Westman Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Bilaga: Kontaktuppgifter planeringsgrupp och referens/arbetsgrupp.

Bilaga 4

Anteckningar från möte 060907 på Hotell Sheraton med arbetsgrupp och projektgrupp för Vägledningsinfo.se Deltagit: Lars-Erik Johansson, CFL Kent Laurell, ECO Ulf Andersson, CFL Ingrid Welander, AMS Tomas Mjörnheden, Vuxenutbildningen, Göteborg Agneta Wallin, FIN och Vägledarföreningen Peter Knutsson, Växjö Universitet Anders Eklann, Högskolan Väst Mona Thuresson, KY myndigheten Gösta Ivarsson, CSN Jan Engelbrektsson, CSN Monika Karlsson, för NITUS och Vux Katrineholm Johanna Möller, Vux Sala och Vux SYV föreningen inom R-Vux Daniel Johansson, Östsam Malin Hammargren, Östsam Lena Friman-Porelius, Vux Alingsås. Lisa Tönus, Skolverket Eva-Lena Axelsson, NSHU Mia Lindberg, NSHU Per Westman, NSHU Bakgrund Mia L berättade om bakgrunden till projektet Vägledningsinfo.se. Nätuniversitetets studievägledare möter ofta sökande som inte vet vart de skall ta vända sig med sina frågor. Många kommuner är små - ”alla känner alla”, vilket inte alltid känns bekvämt . Det är inte heller bra att människor blir hänvisade runt till ett antal personer och organisationer innan de får svar på sina frågor. En väletablerad nationell, neutral vägledartjänst skulle fylla ett stort behov. NSHU/Cfl NSHUs fortsatta uppdrag är att bredda rekryteringen till högre utbildning. Nya studentgrupper kräver utvecklad pedagogik, introduktion för studieovana, nya former för bedömning, it-stödd distansundervisning samt utvecklad alumniverksamhet för att se vad som händer studenterna efter avslutade studier. Se www.nshu.se. (Per W informerade om att filmerna på studievägledarsidan är öppna att länka till.) Cfl har upphört med antagning till egna kurser. Man arbetar nu med att stimulera och stödja utveckling av flexibelt lärande. Tidigare har Cfl inte arbetat mot kommunernas och

folkbildningens vägledare vilket nu är ett uppdrag. Utvecklingsprojekt som Vägledningsinfo.se samt Östsamprojektet är projekt som myndigheten skall stödja. Beskedet om nya myndigheten kommer efter valet, i dagsläget vet vi inget. Blir det ny myndighet tillträder den 070701. Projektplanen Poängterades av vägledningsinfo.se är en vägledningstjänst och inte enbart en vägledningsportal och att tjänsten inte skall ersätta vägledarna. Noterades att 40% av kommunerna i landet har central vägledningsservice men att de flesta kommuner inte har några mål uppsatta för vägledningstjänsten. Vägledningsinfo.se skall vara en neutral vägledningstjänst i landet och inte knuten till någon organisation vilket ligger väl i linje med OECDs rapport om karriärvägledning. (sid 2 i projektplanen). Diskuterades om vi skall erbjuda texttelefonservice till funktionshindrade. Kan även finnas andra typer av hjälpmedel som vi inte tänkt på. Någon vittnade om att vuxna särskoleelever är en grupp klienter som är på ingående. Dummyn NSHUs vägledare berättade att det är stor bredd på frågorna som kommer via mail. All information ligger på webben men människor hittar inte och vill ha en person att tala med. Därför är det viktigt att vi åstadkommer en personlig kontakt och bemötande. Vägledningsinfo.se skall erbjuda sådan personlig kontakt. Av etiska skäl är det också viktigt att klienten får reda på att vi kan vidarebefordra frågan till någon mer kunnig. Webbkameran diskuterades. Troligtvis kommer det att bli vi som vägledare som tar initiativet till webbmöte där vi kan dela dokument och avläsa kroppsspråk. Vi kom överens om att webbkameraanvändandet får växa fram. Diskuterades första sidan. Många tyckte sidan innehöll för mycket text. Rubriken ”Studie- och yrkesvägledning på nätet genom nätverk” var onödigt långt. Callcenterflickan borde bytas mot någon mer ”vägledaraktig”. Fokusera på kontakt – inte teknik. Ikonerna jordglob + brev kanske inte bra för mailkontakt. Diskuterades chatt som diskussionsform. Eftersom det blir svårt att rensa skräpchatt har vi valt bort den kontaktformen. Dessutom tror vi inte vår målgrupp är bekväma med chatt ännu. Internationellt: Sverige – utland tar vi upp men ej utland – Sverige. Detta bör utvecklas på sikt. (Nina Ahlroos på väg till JoinIt) Viktigt att länkarna är direktlänkar så att den sökande inte behöver börja leta på en förstasida. Förtjänstfull under förmiddagen Lena Friman Porelius Finansiering

Viktigt att komma överens om finansiering. Idag avser CFL och NSHU att bidra med medel, på sikt även önskvärt om andra myndigheter går in. T ex AMS, CSN KY, FIN m fl Kostnader

Behov av 2 tjänster om vardera100% av heltid. Utbildning av studievägledare som bistår = ”2:nd line support” (PK:s tolkning) Kostnader för drift av webbplats och underhåll av dess innehåll Förslag till organisation/upplägg Studievägledare NSHU 100% Studievägledare CFL 100% ”1:st line” ”1:st line” ”1:st line support” förväntas att arbeta med

• att möta studenter/studentfrågor på ”portalen” vagledninginfo.se för att tillhandahålla vägledning/information samt

• vid behov hänvisa vidare till ”2:nd line support” samt • organisera nätverk enligt nedan.

Nätverk studievägledare högskolor Nätverk studievägledare vuxenutbildningar ”2:nd line support” ”2:nd line support” Fler nätverk bör kunna skapas t ex inom/via … Lärcentra?

Folkhögskolor CSN AMS? KY? Regionorganisationer? T ex Västra Götaland, Östergötland

Bra exempel CSN möter studenter via videokonferens – portalen skulle kunna användas för att organisera den här typen av träffar. Problem/risker Hur stor blir efterfrågan på ”1:st line support”? Stor – liten? Finns risk att kommuner lägger ned /minskar sin vägledning och hänvisar till vagledningsinfo.se? Att göra Föreslås att av projektet tar upp frågan/frågeställningarna med Kommunförbundet för vidare spridning ut bland landets kommuner. Förslag: Kontakta Valideringsdelegationen, Eva Nordlund. Bör kontaktas och förankras med dem inför deras slutrapport – (Lars-Erik tar upp frågan) CSN (Gösta) menar att CSN på något sätt bör kunna vara med i projektet – hänvisar till personal som kan medverka, bedömer det mer osäkert med ekonomisk finansiering tillsvidare. (Gösta tar upp frågan internt i CSN-organisationen.) Riksförbundet för KY – en sammanslutning av olika utbildningsanordnare inom KY-utbildning. (Mona initierar frågan för den här gruppen dvs RfKY) Kompetensutveckling/fortbildning

Är avsedd för dem som anmäler sitt intresse för att medverka i ”2:nd line support”. Kursens innehåll

1) Tekniken i praktiken – testa tekniken, etikfrågor, tekniktrösklar etc. 2) Teoretisk grund kring IKT och vägledning – samtalsmetodik i virtuella möten, teori,

internationell utblick 3) Att mötas eller inte mötas? – om etik och förhållningssätt i virtuell vägledning, jmf me

hur andra länder ser på detta, bemanning och jour, e-post problematik 4) Uppföljning – repetition och återkoppling till moment 1-3.

Åsiktsrunda Se upp med informationsöverflöd på webbsidan. L-E + Ulf åtar sig att undersöka om CFL kan bidra med IT-support till kontakten med IT-teknikerna ute i kommuner. Malin Hammargren Regional samverkan kan ge positiva följder för mindre kommuner Hur bygga vidare på nätverk/nya nätverk Hur sprida information inåt i respektive organisation Skillnaden mellan utbildningsinfo och vagledningsinfo?

- Utbildninsinfo är avsedd för dem som vill botanisera själva med hjälp av webben. - Vagledningsinfo ger personliga möten – med hjälp av IKT-stöd

Hur hantera verksamhetsområden som inte handlar om studier? Studiesociala frågor ska kunna ingå i portalen. CSN är intresserad av att delta i projektet Portalen och upplägget är inspirerande Syvnet + Johanna skapar nätverk för vuxvägledare Fler nätverk och förankring regionalt Talar för ett positivt engagemang Decentraliserat kontra centraliserat perspektiv osv… Vägledning betonas i många dokument varför även vägledningsinfo ska kunna – Å andra sidan skrivs dem men kommer aldrig/sällan på dagordningen … Oklart med bemanning och genomförande Länka inte till förstasidor utan direkt till rätt webbsida Fortbildning bra och viktigt Bemanning – behov av tydlighet om upplägg och andel ansvar – vilken tidsinsats förväntas av 2:nd line supportdeltagarna? Tidplan E-L undrar - När kan deltagarna återkoppla? Hur starkt ska det vara förankrat – idé eller resurser? Uppdrag Återkoppling från samtliga deltagare/referensgruppen senast den 15 oktober 1) Synpunkter på webbplatsen – www.vagledning.nshu.se 2) Rekrytera fler vägledare – bygg nya nätverk Beslut Mötet beslutar att ställa sig bakom utkast till projektbeskrivning, kursinnehåll, tidplan och att arbeta vidare för att sprida inåt i respektive organisation.

Nästa möte Via Marratech Join IT rummet, måndag 23 oktober, klockan 13.15-14.30 Vi tangentbordet Peter Knutsson och Lena Friman-Porelius och med lite tillägg av Mia Lindberg.

www.vagledningsinfo.se

Bilaga 5 060915

Kort presentation av projektet Bakgrund

Det finns ett stort behov av vägledning. Många vägledare vittnar om den ständigt ökade efterfrågan på tillgänglighet via e-post och telefon. Det finns idag många webbplatser med information om utbildning, yrken och studier. Mängden information bidrar i sig till frustration och svårigheter för den enskilde. Frågor väcks och individen har svårigheter att nå en studievägledare som kan i möta dessa. På CFL och på Nätuniversitetet har studievägledare under ett flertal år redan bemött en del av dessa frågor, de som hittat till våra respektive webbplatser har hittat någonstans att skicka sina frågor. Det finns fortfarande många som inte hittat våra sidor och som inte känner till var man kan få vägledning i sitt studie- och yrkesval. Det finns ett antal undersökningar och rapporter som visar på vikten av vägledning och att den görs tillgänglig. Nämnas kan utredningen av ”En ny myndighet för vuxnas lärande” SOU 2006:38 där man talar bl.a. om ”uppsökande verksamhet, rekrytering av kortutbildade studievägledning”… I Skolverkets Dnr 2004:2457 står att läsa ”Att skapa en karriärvägledningsservice som når alla vuxna är alltså en stor utmaning som ligger framför oss”. Mål Målet är att utveckla en nationell vägledningstjänst där den sökande kan få kontakt med en fristående, neutral och opartisk studie- och yrkesvägledare. Det kommer att erbjudas olika sätt att ta kontakt med vägledaren, e-post, telefon och chatt, för att nämna några. Syftet är att gör Studie- och yrkesvägledning mer tillgänglig för den vuxne medborgaren. I projektet samverkar CFL och NSHU med myndigheter och organisationer för att ta fram denna vägledningstjänst. Tjänsten Vägledningsinfo.se är en portal där fokus ligger på att den sökande ska få kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Portalen kommer att bemannas av studie- och yrkesvägledare med vägledarutbildning eller motsvarande samt flera års erfarenhet av vägledning. De som i första hand bemannar tjänsten bygger nätverk med vägledare inom högskolan och vuxenutbildningen och samarbetar lokalt, regionalt och nationellt för att den sökande ska mötas av adekvata svar så nära källan det är möjligt. Vägledningsinfo.se kommer att fortsätta knyta till sig personer och organisationer som är bra ur den sökandes perspektiv. AMS, Skolverket, CSN, KY-myndigheten, Folkhögskolor, Lärcentra, Vuxenutbildningens SYV nätverk och ett regionalt projekt med samma syfte är verksamheter som redan visat stort intresse för den nationella vägledningstjänsten. Bemanning

Bemanningen kommer initialt att bestå av två 100 % tjänster heltid. På sikt kan tjänsterna delas av vägledare inom många organisationer men samordnas av CFL och NSHU. Tjänsten är att svara i telefon under överenskommen tid, att besvara den e-post som inkommer till sidan och att boka eventuella webbkameramöten med sökande. Tjänsten utvecklas med tiden utifrån den efterfrågan man möter.

www.vagledningsinfo.se

Fortsatt planering Arbetsgruppens och referensgruppens deltagare förankrar idén i sina respektive organisationer samt rekryterar tänkbara studie- och yrkesvägledare som kan tänka sig att bemanna tjänsten. CFL och NSHU fortsätter den ekonomiska diskussionen om tjänsten inklusive fördelning och ansvar för de olika delarna i projektet. Utveckling av portalen fortsätter utifrån synpunkter och önskemål i referensgruppen. Utbildning av dem som ska bemanna tjänsten påbörjas direkt på nyåret. Tjänsten kommer sedan att startas under mars 2007. Arbetsgrupp Mia Lindberg, NSHU Per Westman, NSHU Eva-Lena Axelsson, NSHU Anders Eklann, Högskolan Väst Peter Knutsson, Växjö universitet Lars-Erik Johansson, CFL Lisa Tönus, Skolverket Lena Friman Porelius, Vuxenutbildningen Alingsås Monika Karlsson, Viadidakt, Katrineholm Referensgrupp

Tomas Mjörnheden, Vuxenutbildningen Göteborg Kent Wallén, Nitus och Viadidakt, Katrineholm Johanna Möller, SYVnet.org Agneta Wallin, Folkhögskolornas informationstjänst Mona Thuresson, KY-myndigheten Gösta Ivarsson, CSN Jan Engelbrektsson, CSN Åsa Skiöld, AMS Daniel Johansson, Östsam Malin Hammarberg, Östsam Representant Elevernas centralorganisation Representant studentkår För www.vagledningsinfo.se Mia Lindberg, NSHU Lars-Erik Johansson, CFL Eva-Lena Axelsson NSHU

Bilaga 6 Utbildning för vägledare aktiva i nationell vägledningstjänst. Vagledningsinfo.se Hej Lite information till dig som anmält intresse för, eller är intresserad av, den utbildning som ska förbereda vägledare aktiva i pilotprojektet, en nationell vägledningstjänst. Utbildningens mål är att ge en fördjupad kunskap om distansvägledningsmetoder genom både teori och praktik, men den ska också bidra till att stärka det nätverk som organisationsövergripande ska verka i den nationella tjänsten. Utbildningen är en uppdragsutbildning via Högskolan Väst, finansierad av och i samarbete med NSHU. Den motsvarar i tidsomfattning ungefär tre poäng men är inte formellt poänggivande, alla deltagare erhåller intyg efter avslutad kurs. Kursen förutsätter att:

• deltagaren kan vara med på två fysiska träffar i Uddevalla samt tre distansträffar på egen (arbetsgivares) bekostnad.

• arbetsgivaren ställt sig positiv till viss jour/bemanning i en nationell tjänst. (Den tid som måste avsättas avgörs av antal vägledare och tjänstens omfattning under pilotprojektets period, något vi inom utbildningens ram kommer att diskutera och avgöra gemensamt)

• deltagaren kan avsätta tid för att läsa in vissa rapporter och artiklar inför seminarier. Dokumentation, rapporter och artiklar ingår. Den som behöver kommer att erbjudas webbkamera, nödvändig för att kunna delta vid alla kurstillfällen. Fortbildning och teknisk/praktisk support erbjuds inledningsvis och kontinuerligt! Kursen har 30 platser och vissa av dessa är vikta för deltagare som genom olika nätverk tagit del av information under hösten och redan fått stöd för medverkan i sina respektive organisationer. Om intresset för kursen överstiger antalet platser kommer vi att prioritera utifrån den kompetens som behövs för den nationella tjänsten. Vi behöver din intresseanmälan senast den 19 januari. Vi vill att den innehåller ett par rader om din utbildningsbakgrund, ditt verksamhetsområde och om du har någon särskild kunskap som du ser som användbar i en nationell tjänst. Validering? Studier i utlandet? Eller annat. Din intresseanmälan mailar du till: malin.pongolini@hv.se, med kopia till mia.lindberg@nshu.se Har du frågor om kursens innehåll? Vänd dig: anders.eklann@hv.se, 0520-22 35 35

Mia Lindberg Malin Pongolini NSHU Högskolan Väst Mia.lindberg@nshu.se malin.pongolini@hv.se

Översiktlig kursplan. 22-23/2 Uddevalla Prel: Från 10.30 dag 1 till ca 14.30 dag två.

• Allmän introduktion • Hur arbetar andra med valstöd och vägledande information

Presentation : Infoteket.se och Utbildningsinfo.se, Eva Meijerborg och Lisa Tönus • En kort teoretisk genomgång av internationella erfarenheter.

Föreläsning. Mia Lindberg • Introduktion av verktyg nödvändiga för vår utbildning och på sikt nationell tjänst.

2/3 Distansträff. Prel: Från 10-15 med paus för lunch

• Vad vill vi med Vägledningsinfo • Vilka tjänster erbjuder vi, hur, när, vilka? • För vilken målgrupp. Diskussionsledare för ovanstående punkter. Anders Eklann. • Att arbeta i arbetsintegrerade nätverk. Seminarium. Malin Pongolini och Christer

Ljungberg 22-23/3 Uddevalla Prel: Från 10.30 dag 1 till ca 14.30 dag två.

• Etik och praktik. Att använda e-post i vägledning. Seminarium: Mia Lindberg • Djupdiskussioner i grupp om e-post. • Webbaserat valstöd . Presentation: Tomas Mjörnheden • Webbaserat valstöd. Presentation av Impuls: Sören Odegaard

19/4 Distansträff Prel: Från 10-15 med paus för lunch

• Tekniska och praktiska verktyg, telefonnummer, mailadresser, gemensamma FAQ/svar. Presentation och diskussion: Eva-Lena Axelsson och Jonas Paulsson samt Malin Pongolini och Christer Ljungberg Högskolan Väst.

• Learn Direct, en väglednings/rådgivningstjänst i England. Föreläsning: Gareth Dent, UK.

27/4 Distansträff Prel: Från 10-15 med paus för lunch

• Pilotprojekt – nationell tjänst. Hur går vi vidare? Eva-Lena Axelsson ev Lars-Erik Johansson

SVF mars 2007

Sveriges VägledarföreningEtisk deklaration

Sveriges Vägledarförening är en intresseförening som verkar för att stärka och utvecklastudie-, yrkes- och karriärvägledning. Vägledningsarbetet ska präglas av professionalism ochgod etik. Syftet med de etiska riktlinjerna är att de ska kunna fungera som ett stöd för de somarbetar med vägledning och för de som möter vägledning. Nedan följer några utgångspunkterför vägledning som är av betydelse för de etiska riktlinjerna.

Vägledning är en processinriktad verksamhet och har som mål att underlätta för individer ochgrupper i alla åldrar och vid olika tidpunkter i livet att välja utbildning, yrke eller karriär samtatt bidra till en bättre livsplanering.

För många människor finns ett avstånd mellan var de är och var de vill vara. I detsammanhanget uppstår frågor och behov som vägledarna har till uppgift att besvara,underlätta och möta. Vägledning omfattar en mängd olika verksamheter och områden, privateller offentligt inom såväl utbildnings- som arbetsmarknadssektorn. Vägledarens arbete kanbeskrivas utifrån några exempel på vägledningssökandes frågeställningar och behov:

• Att hitta information - svårt att överblicka, många alternativ• Att fatta beslut - valångest, svårt att avväga, vågar inte välja bort• Att få hjälp på vägen - avstämning, behov av samtal och stöd• Att skapa motivation - hur går jag vidare? hur ser jag framåt?• Att förstå sig själv och livet - vem är jag?• Att få reflektera - hur vill jag leva? vart vill jag?• Att bli bekräftad - få professionell återkoppling

Den professionelle vägledaren har kunskaper inom områden som berör mänskliga möten ochrelationer och arbetar med avsikt att uppfylla de mål och de behov som nämns ovan. Trotsdetta kan det i vägledningsarbetet uppstå motsättningar mellan olika intressen där skildabehov och skyldigheter måste vägas mot varandra och de etiska riktlinjerna ska kunna bidratill etisk reflektion kring dilemman.

Vägledarens yrkesetik utgår från de etiska värden som kan härledas ur FN:s deklaration om demänskliga rättigheterna, EU:s resolution om vägledning 9286/04 samt ILO:s konvention nr142 om yrkesvägledning.

Etiska rådetFöreningen har utsett ett etiskt råd vars uppgift är att särskilt utveckla och bevaka frågor kringvägledningens etik. Etiska rådet kan också biträda vid de dilemman som kan uppstå ocherbjuder en möjlighet att erhålla stöd vid svårare avvägningar.

www.vagledarforeningen.org

Bilaga 7

SVF mars 2007

Sveriges VägledarföreningEtiska riktlinjer

1. Profession

1.1 Vägledning bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vägledare strävar efter attutveckla sin verksamhet samt att följa den utveckling som sker avseende teorier och metoderför vägledning.1.2 Vägledare respekterar varje människas unika och lika värde, främjar rättvisa ochlikabehandling och motverkar aktivt all form av diskriminering.1.3 Vägledare främjar individers fria och övervägda studie- och yrkesval.1.4 Vägledare strävar efter en god självkännedom och medvetenhet om de egna attitydernaoch värderingarna gentemot individ och samhälle.1.5 Vägledaren har kunskap om och följer gällande regler för tystnadsplikt och sekretess.1.6 Vägledaren är medveten om gränserna för den egna kompetensen och hänvisar till annankompetens när sådan erfordras.

2. Individ

2.1 Vägledaren sätter individen i centrum och står fri från särintressen.2.2 Vägledaren anpassar vägledningsinsatserna efter sökandes behov.2.3 Vägledaren strävar efter att ge relevant, tydlig och objektiv information.2.4 Vägledaren är tydlig med förutsättningarna för mötet och om sin egen kompetens.2.5 Vägledaren hanterar uppgifter om personliga förhållanden med respekt för individensintegritet.2.6 Vägledaren strävar i urvalssituationer efter opartiskhet och neutralitet samt är beredd attmotivera sina åsikter och handlingar.2.7 Bemötandet av individer ska grundas på respekt och en strävan efter att etablera godarelationer.

3. Samhälle

3.1 För området vägledning finns lagar, förordningar och mål som reglerar och påverkarvägledningsarbetet. Vägledaren har kunskap om och utgår från dessa i sitt arbete.3.2 Vägledaren bör sträva efter att utveckla och upprätthålla förtroendet hos medborgarna förvägledningsverksamheten och den professionella kompetensen.

www.vagledarforeningen.org

Bilaga 8

Vägledningsinfo – en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst.

För att kunna fatta ett väl underbyggt beslut krävs alltid ett bra beslutsunderlag, antingen det

gäller en vägledningssökande som står inför en brytpunkt i sitt liv eller frågan om en eventuell fortsättning på denna vägledningstjänst.

Som ett tillägg och förtydligande till de mer kvantitativa dokument och underhandskontakter som förekommit utvecklas här några av projektets viktigaste begrepp och förhållningssätt.

- en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst Vart skall den vägledningssökande vuxne vända sig i dag för att ställa frågor och diskutera sina egna möjligheter till fortsatta studier? Var finns den självklara arenan där väglednings-

sökande kan få hjälp och stöd att utforska sina möjligheter? För den som har en stark känsla av att vilja förändra något i sitt liv men inte vet så mycket om

yrken, utbildningsformer, behörighetskrav, studieekonomi etc. behövs en samtalspartner som har god överblick och vissa grundläggande kunskaper om alla tänkbara utbildningsformer för

vuxna, samtidigt som det krävs en god förmåga att guida vuxna människor som är inne i en förändringsprocess. Som vägledare måste vi lyfta blicken bortom lärosätet eller kommunen

och ha ett nationellt perspektiv! För många av våra vägledningssökande är hela Sverige den referensram man har för sin

kommande utbildning, ibland också Europa eller världen. Ibland är det geografiska perspektivet mer avgränsat men det betyder inte alltid att man har lättare för att hitta någon att

diskutera sina utbildnings- och karriärfrågor med. Vi behöver både en väg ut för de som har internationella ambitioner och en väg in för den

som finns i utlandet och vill studera i Sverige, antingen man är utlandssvensk eller utländsk medborgare.

I dag saknas det nationella perspektivet på vägledningstjänster i stor utsträckning, ofta ser man inte längre än det egna lärosäte eller hemkommunen. Ibland har vägledare också fått

tydliga riktlinjer från sin organisation att INTE prata om en nationell nivå utan snarare begränsa sig till det provinsiella eller lärosätesinriktade eftersom allt styrs av ett strikt

resultatansvar på mikronivå och få vågar eller vill lyfta blicken till en makronivå.

När Nätuniversitetet startade 2002 anställdes ingen studievägledare eftersom det var

lärosätena som genomförde utbildningen och också skulle svara för studievägledning. Eftersom det snabbt visade sig att många av frågorna till Nätuniversitetet inte var

lärosätesbundna utan tvärtom handlade om en nationell nivå anställdes en studievägledare efter ca ett år.

Det nationella perspektivet är en viktig och nödvändig ingrediens i en flexibel vägledningstjänst.

- en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst När Vägledningsinfo startade i maj 2007 var det självklart att vi skulle erbjuda en oberoende

tjänst som stod fri från alla särintressen. Skälen är flera men viktigast är ändå de etiska aspekterna där individen står i centrum och där det inte finns några bakomliggande

ekonomiska eller andra intressen som påverkar. Alltför många studie- och yrkesvägledare har på senare år mer eller mindre tvingats att acceptera en ”försäljarroll” snarare än att hjälpa den

vägledningssökande med ett objektivt beslutsunderlag. För vår trovärdighets skull är frågan

om oberoende avgörande. Vägledarna som bemannar vår tjänst arbetar naturligtvis efter de etiska riktlinjer som finns för studie- och yrkesvägledare och det pågår en levande diskussion

i nätverket om etiska frågor. Vi märker också att vi får vägledningssökande inifrån universitet och högskolor som vänder

sig till oss just för att man uppfattar oss som fria från särintressen. När det gäller frågor från presumtiva och aktiva KY-studenter blir detta ännu mer påtagligt eftersom dessa utbildningar

ofta drivs på företagsekonomiska grunder och dessutom sällan har tillgång till professionell studie- och yrkesvägledning. Trots många försök har vi heller inte fått till något aktivt

samarbete med KY-myndigheten när det gäller Vägledningsinfo. Just frågan om en oberoende studie- och yrkesvägledning fanns med redan i SOU 2001:45,

Karriärvägledning.se.nu och har senast varit aktuell i frivuxutredningen, (SOU 2008:17). I en tid som präglas av produktplaceringar och mer eller mindre oheliga allianser måste en

vägledningstjänst som denna stå tydligt fri från alla former av särintressen för trovärdighetens skull och av etiska skäl.

- en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst Kommunikationsmönstren har förändrats dramatiskt i samband med teknisk utveckling i form av Internet, bredband och mobil telefoni. Det gäller inte bara 80-talisterna, som ibland kallas

för ”nätets infödda”, äldre generationer använder även i stor utsträckning olika synkrona (mobil telefoni, chatt, IP-telefoni) och asynkrona (e-post) tekniker för kommunikation.

Information och kommunikation begränsas inte längre av tid och rum, snarare är det principen ”allt finns just nu ” som gäller.

Att också studie- och yrkesvägledning skall kunna bedrivas i flexibla former har länge känts självklart, däremot har vi som yrkeskår varit lite senfärdiga med att svara upp mot efterfrågan.

Den vägledningssökandes behov av att ställa frågor och diskutera olika personliga dilemman uppstår i de flesta fall inte på en viss plats vid en viss tid.

Skriva frågor via e-post kan jag göra på min lunchrast eller sent på natten närhelst det passar mig men jag förväntar mig också ett svar inom 48 timmar, gärna snabbare.

För många ungdomar känns e-posten som ett alltför omständligt och långsamt sätt att kommunicera och man föredrar därför snabbare synkrona tekniker som t.ex. chatt.

Vi har från början sett vår tjänst som ett komplement till övrig skattefinansierad studie- och

yrkesvägledning och det känns därför viktigt att dels kunna erbjuda synkrona möten på

kvällar och helger när övrig vägledning är stängd men också använda senaste tekniken och erbjuda korta svarstider i e-posten med bibehållen kvalitet och fokus på den

vägledningssökandes process.

- en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst Som framgår här ovan fanns ingen studievägledare på Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet initialt. En informatör besvarade inkommande frågor men snart framgick att frågorna var så komplexa att man behövde anställa en studievägledare på myndigheten.

Denna person byggde sedan upp ett nätverk av studievägledare från universitet och högskolor eftersom detta var avgörande för att kunna möta den vidd och komplexitet som fanns i

frågorna. Dessutom gällde förfrågningarna inte längre enbart distansutbildning och inte heller bara högskoleutbildning utan utbildning och karriärval i en vidare bemärkelse.

När det gäller tillgången till information är den idag närmast oändlig men när det gäller tillgången på studie- och yrkesvägledare med vilka man kan processa all information och

relatera den till sig själv så är den starkt begränsad. Tillgången till studie- och yrkesvägledare inom t.ex. friskolor och på KY-utbildningar är ibland obefintligt.

Vi som bemannar är inte levande uppslagsböcker som kan svara på alla faktafrågor om all

svensk och utländsk utbildning på alla nivåer, utan snarare professionella samtalspartners som kan bistå vägledningssökande som behöver processa sina karriärval, livsförändringar och

brytpunkter mellan olika livsfaser. De vägledare som deltar i bemanningen är examinerade studie- och yrkesvägledare med lång

erfarenhet från olika skolformer med tonvikt på vuxenutbildning. Alla har deltagit i en gemensam utbildning för att arbeta med tjänsten, framför allt med inriktning mot vägledning

via e-post. Vi har dessutom ett nätverk av ca 150 studievägledare från universitet och högskolor som vi vid behov hänvisar till och vi har en förteckning över alla kommunala

studie- och yrkesvägledare eftersom kontakter med dem ofta efterfrågas.

För oss som arbetar med tjänsten är det så påtagligt att samtliga fyra begrepp som diskuteras här ovan måste finnas med och att helheten är större än summan av delarna.

Som en illustration till ovanstående resonemang bifogas en bilaga med e-post frågor som har

skickats till Vägledningsinfo. Alla personuppgifter är naturligtvis borttagna. E-posten är inget urval, utan de är alla frågor som skickades till tjänsten och som besvarades

den 25 februari. För den oinvigde kan det ge en aning om den spännvidd och komplexitet som finns i de vägledningssökandes frågeställningar.

Anders Eklann

Studievägledare Högskolan Väst

Projektsamordnare för Vägledningsinfo Anders.eklann@hv.se

0520-22 35 63, 070-975 155

Mars 2008

1. Hej! jag hittade eran sida genom arbets förmedlingen, och jag har jätte problem med att välja vad jag vill bli här i livet och vad jag vill utbilda mig till. Jag skulle allra hällst vilja jobba utomlands då i USA. Med ett jobb som jag kommer trivas med och känna att det är kul att gå till jobbet för det gör jag inte idag. Idag kör jag truck på scania och jag känner att jag värkligen inte vill göra det mycket längre alls. Jag måste hitta ett jobb som jag älskar att gå till, nu går man bara runt och deppar för vilket tråkigt jobb man har. Men jag fick tips av min flickvän att kanske bli en sån här som animerar filmer, dels så är jag VÄLDIGT intresserad av filmer överhuvud taget och så gillar jag att hålla på med datorer och jag är väll duktigare än dom flesta på datorer. Kanske nånting annat inom film för det är jag väldigt intresserad av. Så snälla hjälp mig! Med vänlig hälsning

Emil 2. Hej,

jag vill plugga till läkare efter gymnasiet, men jag går på samhällsvetenskapliga linjen och vet att den inte innehåller alla ämnen som krävs för att komma in på någon läkarhögskola. Jag undrar om det finns någon chans att komma in på någon läkarhögskola, eller måste jag läsa in några ämnen och i så fall vilka? MVH Sara

3. Hejsan! Jag vet inte om jag har kommit ràtt hàr men jag provar. Jag har

tyvàrr inte svenskt tangentbord sè det blir lite halv danskt hàr. Jag àr fòdd 1980 och har inte studerat nègot efter gymnasiet. Jag skulle vilja studera pè universtitet senare men tror att jag mèste làsa upp lite àmnen pè komvux fòrst. Jag hade IG i nègra àmnen och skulle vilja làsa upp dem. Vad finns det fòr krav fòr att làsa pè universitet eller hògskola? Och mèste man àven làsa upp àmnen fòr att làsa lòsa kurser pè universitetet,tex kvàllskurser? kan man fè en tid att prata med en syokonsulent typ i maj eller juni fòr lite vàgledning? tack pè fòrhand /Daniela

4. Hej! Har en fråga angående vart man kan vända sig om man vill gå och prata med en syo i Göteborg? Mvh Frida

5. Hej!

Läste upp mina gymnasiebetyg i höstas i Falun, via AMS.

Nu undrar jag hur jag kan få ett samlat betygsdokument hemskickat? Hittar ingen kontaktinformation till deras studievägledare, och jag kan inte ringa

dom eftersom jag är utomlands.

Tack på förhand!

6. Hejsan!

jag undrar om programmet Internationella relationer kan vara ett bra val om man vill arbeta på migrationsverket i Sverige eller på sv. ambasaden utomlands. Hur ser

framtiden ut för denna yrkeskategori?

Med vänlig hälsning Lisa

7. Hej! Jag arbetar som måltidsbiträde på skola. Det finns i stort sett ingen efterfrågan på

måltidsbiträden idag utan det krävs att man är utbildad kokerska för att man ska få jobb. Jag undrar om det finns någon utbildning som man kan gå samtidigt som

man jobbar för att bli kokerska? Plugga på distans skulle vara det bästa för mej men om det inte finns så undrar jag vad det finns för andra alternativ.Kan man få

någon form av bidrag?

Mvh Carina

8. Hej! Jag undrar hur man går till väga för att få en plats som lärling hos en snickare. Mvh Joakim

9. Hejsan

Jag är en kvinna 54 år gammal. Har gått 9 år grundskola och första året i

fackskolan som var två-årig på 70-talet.Har betyg därifrån. Gick också ett år på

Filip Homkvist Handelsskola med betyg. Skulle vilja ha ett slutbetyg från fackskolan ev. annat genom att läsa på distans,

jag bor i Göteborg./ Mvh Inger

10. Jag skulle vilja utbilda mig till lärare; antingen mellanstadie- eller Ma/No

högstadiet. Jag är utbildad agronom m husdjursinriktning (1984) och det är svårt med

relevanta arbeten där jag bor. Hur kan jag läsa för att få kompetens? Vad måste jag läsa?

Jag bor i Dalsland,mellerud och har närmaste högskola i Karlstad, gällande lärarutbildning. Problemet är att jag redan har studerat 4 år på universitet med

därpå följande studielån. Har jag något alternativ?

Med vänlig hälsning

Eva 11. Hej!

Jag vet inte vem jag ska prata med jag hoppas jag har

hittat rätt.

Jag behöver hjälp med att hitta en passande utbildning

och

utbildningen ska inte vara mer än 1år. Och jag har inga

problem med

att läsa utomlands som köpenhamn eftersom jag bor i

malmö. Men

problemet är att jag vill inte låna från csn för jag

har lånat

tillräckligt innan så det betyder jag kan bara plugga

såna områden

bara i skåne eller i närheten av malmö.

Anledningen jag vill läsa ett år är för att jag vill

fylla mer saker

in i mitt porfolio och bli bättre än vad jag va innan.

Jag är mest

högsatt i konst/bild att teckna o måla både i realtid

och digitalt.

Jag har letat i köpenhamn men jag hitta inte så många.

Om ni har nån

kontakt därifrån är ni välkommen att skicka länkarna

till mig för det

är rätt bråttom just nu. Tack!

12. Hej Fil kand med pedagogik som huvudämne. I det valbara blocket har jag läst psykologi,filosofi samt socialt arbete. Vad för slags tjänster kan jag söka? Känner att jag sitter inne med en massa kunskap, men samtidigt ger Fil kand ingen exakt examen till något. Känner det som något låst läge, vill gärna arbeta som pedagog. Men egentligen kan jag väl varken undervisa i skola, daghem eller på fritids? (blir i såfall som obehörig lärare) Mvh Lotta

13. Hej!

Jag har utlands gymnasium betyg och undrar om det är likvärdig med svensk gymnasiet betyg? Om inte, hur ska jag gå till väga för att komplettera mina studier

här i Sverige? Med vänliga hälsningar Fatemeh

14. Hej, jag har gymnasiumutbildning som verkstadsmekaniker,och jobbat i ca:10år

som mekaniker och reperatör på en undrhållsverkstad på ett massa och pappersbruk.

Har även jobbat som kokerioperatör i ett massabruk i 14år och gått certifieringskurs (mindre intressant kanske).

Nu är det så att jag vill bli rörmokare,och undrar om det finns någon eller några kompleteringsutbildningar att gå för detta?.

Mvh:kent

15. Hej

Jag ska studera juridik efter sommaren men vill helst göra detta i Göteborg. När

jag tar kontakt med min studievägledare på vår skola så har han ont om tider och dessutom svarar han aldrig på mina mejl. finns det någon annan att tillgå som jag

kan prata med?

16. Hej jag heter Sofie och behöver väkligen hjälp. Jag går nu sista året på gymnasiumet men har ingen syokonsulten där jag går och ingen kan besvara mina frågor jag har, Så jag ber dig fast jag inte räknas som en "vuxen" att besvara mina frågor. Jag lider destuom av dyselexi. 1) Nu när jag går ut så kommer jag ha IG i matte A, reduserar matte B och IG i naturkundskap A. Har jag då högskolebehörighet? har hört att man inte har det med reduserat pogram. 2) Jag vill gärna sutuderar på komvux för att få G i matte A och naturkundskap A. Men jag förstår inte hur jag ska hitta ett komvux, jag har sökt på lite olika sidor som säger att dom ska "hjälpa" en att hitta rätt utbildning, Men vet inte vad jag gör för fel för hittils så har jag inte lyckas, jag gick på öppet hus när en komvux skola hade det, Men jag förstog inte deras krånglig ord, Dom pratade bland annat att det inte skulle gå för mig att bara plugga dom två ämnerna, och att jag var för ung(?) att jag måste ha fyllt 20 år för att få sudera på komvux(?). Kan jag plugga på komvux samtidigt som jag går på universitet/högskola? Vart finns alla komvuxs i Stholm? 3) Hur räknar jag ut mina poäng? Asså hur vet jag om jag har tillräkligt höga betyg? 4) Jag vill gärna suderar till pysolog eller socionom men hittar inga såna utbildningar på dom sidor jag söker, Vill hälst sudera i Stholm där jag bor. Vart kan jag hitta såna utbildningar?

5) Jag vill hälst börja på universitet/högskola till hösten men man måste jo offtast ansöka redan nu eller i maj, Hur gör jag när jag ansöker, Med tanke på att jag inte har fått mina slutbetyg? MVH Sofie