Wikipedia i klassrummet – klassrummet i Wikipedia:

erfarenheter från forskning och skola

Kristina Alexanderson, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, projektledare .se|webbstjärnan

Olof Sundin, forskare och lärare vid Högskolan i Borås & Lunds universitet, projektledare för EXAKT

Varför informationskompetens?

• Från lertavlor till digital lagring.

• Från Alexandria till Google.

• Från (lagrad) information som bristvara till information i överflöd.

Nya medier! Nya arbetsmetoder?

• Skolor och bibliotek har växt fram tillsammans med det tryckta ordet.

• Nya medier förändrar förutsättningarna för kunskapsbildning, källkritik och lärande.– Användarna skapar innehåll.– Användarna organiserar innehåll.

• Är det så att nya medier också förändrar vår syn på kunskap?

• Kunskapsbildning på Wikipedia

• Hur kan man kan jobba med Wikipedia i skolan?

• Nya utmaningar för källkritik – exempel från klassrummet

• Hur kan vi gå vidare?

EXAKT-projektet

• EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT: En studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande.

• Tar sin utgångspunkt i ökande elevaktiva arbetsformer och nya digitala redskap för informationssökning.

• Projektmedlemmar: Olof Sundin, Mikael Alexandersson, Helena Francke och Louise Limberg

• The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS)

Kunskapsbildning på Wikipedia

Wikipedia …

• Är ett online-uppslagsverk där alla kan bidra med innehåll.

• Bidragen berör artiklar som sådana, men också massor med s k meta-aktiviteter.

• Engelskspråkiga Wikipedia har ca 3 630 000 artiklar, men Wikipedia finns i mer än 250 språkversioner.

• Formas genom en mjukvaruplattform (wiki) och centrala policy-dokument och riktlinjer.

• Sjunde mest besökta platsen på nätet (Alexa, 2011-05-13).

2001

WikiPedia - vad är det egentligen?

Ett sökresultat i Google

Ett uppslagsverk eller ett socialt medium?

Ett uppslagsverk på nätet

Alla kan bidra…

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Hmmm…

Jag tycker precis som du, Wikipedia är TOPPEN!! men som du påstår så är allt de skriver inte pålitligt och jag har faktiskt ett roligt exempel på just detta. /…/

på Enskilda Gymnasiets sida på engelska Wikipedia, och där stod det en del roanda saker. Det står bla “The school also has several sporting teams among them are: the golf team, the horseback riding team, the soccer team, the swimming team and the hockey team. ” Sen när har vi ett simlag och hockeylag?

Medvetna och ändå omedvetna

Allt sparas

http://sv.wikipedia.org/wiki/Göran_Persson

Incitament för Wikipedianer

• Kunskap och information

– ”Det är en bortkastad dag om man inte lärt sig någonting nytt”.

– ”Det handlar väl egentligen att jag har hittat Wikipedia och att det kanske tillfredsställelser mitt behov av att skriva, kan man säga, och att skapa ordning och att rätta till saker som är felaktiga. Det kan man väl säga det är som i grund och botten driver mig.”

Incitament för Wikipedianer

• Folkbildning

– ”Hjälpa till och fylla det där små luckorna som troligen kanske nästan ingen annan skulle göra det om inte jag gjorde det.”

– ”Jag har nog lite av en folkbildare i mig”.

Wikipedia bakom scenen

• De flesta aktiviteter är meta-aktiviteter– Diskussioner– Omröstningar– Bevakning– Städning– Länkning– Klottersanering– Leta källor

Vardag i Wikipedia

Vardag i Wikipedia

”Jag öppnar mina mail och jag öppnar Wikipedia. Det gör jag alltid. Det är det första jag gör, så att säga. Det ingår [skratt] i rutinerna. Då har jag sidor som jag övervakar, min bevakningslista. Om jag kollar nu så har jag 1493 sidor som jag bevakar just nu /…/”

„Jag har mest städat, det vill säga rensat klotter. Det är nog någotav det mesta jag gör på Wikipedia en vanlig dag och bevakar senasteändringar.“

En vanlig dag

”Den dagen började jag med lite småpill, rättade interwikilänkar på en ny artikel, skapade nån omdirigering och rättade nån länk till Commons och la in en bild därifrån i en artikel /…/

Sedan tittade jag på film, [NNN], där de tittar på tuppfäktning. Då kom jag att söka information om det och såg att den svenska artikeln var väldigt kort, och ägnade en stund åt att utöka den med hjälp av engelska Wikipedia. /…/

När jag sett klart filmen kom jag tillbaka och då var klockan strax efter midnatt och det var ganska mycket klotter så jag rullade tillbaks klotter, blockerade och/eller varnade några klottrare.”

Att övervaka, städa, laga, snickra …

CMS

”Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge."

Jimmy Wales

Det fria uppslagsverket

Bild & Tabell [redigera] Är det nödvändigt att ha den där fula bilden? Jag menar, den är för det första utdaterad, och fär det andra klart komprometterande. Det luktar lite tabloidpress att använda den. SzymonSpengler 23 juli 0206 (GMT)

Ta inte bort tabellen! Den fjättrade ankan 16 mars 2004 kl.13.50 (CET) Tabellen fyller inget syfte eftersom tidigare statsministrar inte har sådan tabell, och all relevant information redan fanns i huvudtexten. Däremot försämrar den layouten av sidan avsevärt genom att göra bilden för stor och lämna ett stora blankt utrymme i vänsterkanten. /…/

Hämtat från diskussionen kring artikeln om Göran Persson, Wikipedia CC (by, sa)

Trovärdighet på Wikipedia

Tre centrala policy-dokument

• Neutral utgångspunkt

• Verifierbarhet

• Ingen originalforskning

Källhänvisningar som hantverk

”Det bästa man kan slå folk i huvudet med på Wikipedia det är ju referenser till olika typer av verk och källor.”

”Wikipedia vore ju omöjlig att skriva utan tillgång till tryckta källor. Den är ju så att säga baserad på det.”

”Om det inte är troligt att det finns källor ska det inte finnas en artikel”.

Referensers betydelser

• I vetenskapsstudier har man intresserat sig för hur kunskap blir till kunskap, inte minst i laboratoriet och i vetenskapliga artiklar.

• Bruno Latour (1987, p. 31ff ) visar hur vetenskaplig fakta ”konstrueras” genom tre strategier:

1. “Bringing in friends”2. “Referring to former texts”3. “Being referred to by later texts”

• Till skillnad från akademiska texter blir inte Wikipediaartiklar refererade av andra, senare publicerade, artiklar.

• Utöver Google Search förstås!

“Fact construction is so much a collective process that an isolated person builds only dreams, claims and feelings, no facts” (Latour, 1987, p. 41).

Plagiat

Citat?

referat

Reflektion

analys

Vilket värde har ett skolarbete?

Kunskapsbildning på Wikipedia

• Genom vardagens hårda arbete och encyklopedins utopiska ideal skapas Wikipedia.

• Wikipedia är mycket mer än enbart intellektuellt arbete, det är också en gemenskap uppbyggd kring vardagens rutiner.

• Inte bara människor bygger kunskap utan också sökmotorer, robotar, länkar och massor med andra funktioner.

• På Wikipedia sker en slags återvinning, men också bortsortering, av det som tidigare är publicerat.

Wikipedia – kunskapens återvinningscentral?

• På Wikipedia sker en slags återvinning, som bygger på mångas delaktighet, av tidigare publicerat.

• Wikipedia kan kanske ses som ett laboratorium för andrahandskunskap?

• Wikipedias “genomskinlighet” gör det möjligt att synliggöra kunskapsprocesser i laboratoriet för andrahandskunskap.

Nya utmaningar för källkritik - exempel från klassrummet

Tillbaka till Exakt

• Etnografiska studier av två gymnasieklasser

• Hur gör och resonerar eleverna inom ramen för sina uppgifter på gymnasieskola

• Genom dagboksbloggar, deltagande observation och intervjuer

Några resultat från Exakt I

• Google/Wikipedia-länk

”Nu så har jag börjat söka lite om kärnkraft på Google och Yahoo. Den första länken jag fick fram på Google var såklart en Wikipedia artikel och på Yahoo var det också en Wikipedia artikel, det var samma artikel där.”

• Socio-teknisk kunskap om publiceringshistoria i nya medier mindre vanligt.

• Överförd auktoritet (transferred authority) från person/organisation till dokument.

”Ett skolbibliotek är alltid en säker källa i sig, eftersom böckerna tas fram av personer som är utbildade till jobbet, till skillnad från en hemsida där den kanske enda anledningen att skriva någonting är att skapa förvirring.

Några resultat från Exakt II

• Jämförelse med andra tillgängliga källor som metod för trovärdighetsbedömning.

• Generalisering utifrån genre eller medium.

”Jag väljer ju inte en Internetsida som liksom säger något helt annat utifrån en bok, för att jag tycker personligen att böcker är mer pålitliga, eller liksom... “

• Stark åtskillnad mellan fakta och åsikter.

• Formuleringen av uppgiften därför central.

Några resultat från Exakt III

• Deltagande media ansågs då förmedla åsikter ...

”Alltså det är ju det man kanske hittar en trovärdig blogg men det är ju ändå en blogg”

• … vilket ledde till problem med den faktaorienterade Wikipedia – genrekonflikt.

• Källkritik för webben översattes tillbaka till traditionell media.

”Denna bok innehåller mycket lärorik och användbar fakta men även här måste man tänka på att den är något år gammal och att faktan kanske inte stämmer in exakt med dagens samhälle”

Konklusioner

• Källkritik och informationskompetens är svårt. Det är viktigt att utrymme ges åt dessa frågor inom utbildningens olika nivåer.

• Behov av en ökad förståelse för hur kunskap formas och kommuniceras i nya digitala miljöer.

• Exempelvis hur man som användare kan utnyttja paratext, metadata och kunskaper om nya mediers funktionalitet.

• Wikipedia kan ses som ett laboratorium för konstruktion av andrahandskunskap

• Wikipedia kan användas för att öppna upp kunskapens “svarta låda” (lyfta på locket).

Vägled dina elever

Några utmaningar

• Hur kan förmågan att handleda elevers/studenters formulerande av (forsknings)frågor utvecklas?

• Hur kan en didaktik som tar hänsyn till digitala mediers förutsättningar för informationssökning, källkritik och lärande utvecklas?

• Hur kan vi använda Wikipedia för att utveckla elevers/studenters inblick i och förståelse för kunskapsbildningens förutsättningar (även utanför Wikipedia)?

Projektblogg:

http://projektexakt.wordpress.com/

Forskning om informationssökning och informationskompetens

• Det finns ett samband mellan kvalitet i informationssökning och lärande (Limberg, 1998).

• Det finns endast ett svagt samband mellan innehållet i undervisningen om informationssökning och pedagogers kvalitetsbedömning av elevernas lärande inom detta område (Limberg & Folkesson, 2006).

• När kunskaper i informationssökning lärs ut tenderar dessa att behandlas som i första hand tekniska färdigheter (Sundin, 2008).

• Elever har svårt med källkritiska bedömningar (Alexandersson & Limberg, 2004).

Om bilder och licenser

Om bilder och licenserAlla bilder i presentationen är hämtade från http://flickr.com/kalexanderson om inget annat anges

och licenserade under Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, dela lika)

Till de bilder som jag inte är upphovsman i samband med bilden finns bildens namn, fotografens namn samt licensvillkor

Licensen som används till bilderna är Erkännande – icke kommersiell – dela lika (om inget annat anges)

Presentationen är skapad av Kristina Alexandersonär i sin helhet licenserad under Creative Commons (erkännande – icke kommersiell-dela lika) kan laddas ner via http://slideshare.net/kalexanderson

Läs merom Webbstjärnan på http://webbstjarnan.se om Creative Commons på http://www.creativecommons.seom mig på http://kristinaalexanderson.se