1. Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet Uppsala 2014Avdelningen fr landskapsarkitekturStina Nslund & Sara stbergSlite upplevelselandskap-att gestalta fr biologisk mngfald

2. Sveriges lantbruksuniversitetFakulteten fr naturresurser och jordbruksvetenskapInstitutionen fr stad och land, avdelningen fr landskapsarkitektur, UppsalaExamensarbete fr yrkesexamen p landskapsarkitektprogrammetEX 0504 Sjlvstndigt arbete i landskapsarkitektur, 30 hpNiv: Avancerad A2E 2014 Stina Nslund, e-post: stinaslund@gmail.com 2014 Sara stberg, e-post: sara.oestberg@gmail.comTitel p svenska: Slite upplevelselandskap - att gestalta fr biologisk mngfaldTitle in English: Slite recreational landscape - to design for biodiversityHandledare: Lars Johansson, institutionen fr stad och landExaminator: Hildegun Nilsson Varhelyi, institutionen fr stad och landBitrdande examinator: Peter Redbo-Torstensson, institutionen fr ekologiOmslagsbild: Frfattarnas fotografivriga foton och illustrationer: Av frfattarna om inget annat anges.Samtliga bilder/foton/illustrationer/kartor publiceras med tillstnd frnupphovsrttsinnehavaren.Originalformat: A3Nyckelord: biologisk mngfald, tkter, efterbehandlingsplaner, tillgnglighet,naturslinga, Vstra brottet, stenbrott, hotade arter, gestaltningOnline publication of this work: http://epsilon.slu.se 3. I detta arbete har vi tagit oss an mnga av landskapsarkitektens utmaningar.Vi har upplevt alla de delar ett gestaltningsarbete gr igenom. Frn hur denfrsta projektidn uppkommer och vxer med intryck och kunskaper. Tillhur projektet hrdas av insikter och synpunkter fr att sedan formas med ettsammanhngande uttryck. Fr oss har helt ny mark brutits i att hantera ettbefintligt stenbrott och hur det kan efterbehandlas. Att vva samman den nyakunskapen med en mer bekant men minst lika krvande naturmilj har variten lrorik utmaning.Vi hoppas att du genom lsningen av detta arbete kan ana fglarna bakomvassridn, knna hur vattnet sipprar in genom stvlarna, knna doften avvtmarken och uppleva utsikten ver talltoppar och brottskanter. Allt genomett fint lager av kalkdamm.Stina Nslund och Sara stbergStockholm, juni 2014Vi vill tacka:De som fljt arbetet under projektets gng och kommit med kloka tankaroch synpunkter och varit ett uppmuntrande std: Lars Johansson, ThomasErlandsson, Stephan Brian, familjen Nslund, familjen stberg och godavnner.De som bidragit med information, fakta och underlag till arbetet, srskilt:Anders Birgersson, Kerstin Nyberg, Lars Vallin, Gabriel Bernhardsson, PerSmitterberg och Lennart Edsman.Varandra fr att det alltid har funnits en medarbetare att hantera hjdpunkteroch motgngar med.FRORD 4. SAMMANFATTNINGI detta arbete presenteras ett gestaltningsfrslag fr ett upplevelselandskap vidVstra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott p norraGotland dr det bryts kalksten fr cementproduktion.Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands versiktsplan som en avns basnringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olikanaturskyddsintressen och det finns omrden som r utpekade bde somriksintresse fr naturvrd och fr vrdefulla mnen och mineraler.I Vstra brottets nrhet finns naturmiljer dr mnga rdlistade arter harinventerats. Kalkstensbrottet och dess miljer med tidiga successionsstadierhar potential att i framtiden bli en fristad fr hotade arter som tidigare hargynnats av hvd och brukade marker. r 2021 berknas brottet ha ntt sinbrytningsgrns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus p attinfra naturhabitat frn nrliggande omrden, slutfrs.Detta arbete har sin utgngspunkt i denna komplexa och dynamiska milj.En milj dr naturen mter det industriella kulturlandskapet. Arbetets syfter kortfattat att ta fram ett gestaltningsfrslag fr hur miljn i och kringett kalkstensbrott kan tillgngliggras och gestaltas. Med hjlp av ett flertalmlpunkter stts omrdets upplevelsevrden och dess biologiska mngfald ifokus.Genom medverkan i Quarry Life Award 2014, en tvling med fokus pbiologisk mngfald i stenbrott och tkter, har arbetet en tematisk avgrnsningp just biologisk mngfald och hur den kan frmedlas.Under arbetets gng har inventeringar och analyser legat till grund frde metoder som tagits fram fr arbetets olika delar. Besk i omrdet hargjorts vid tv tillfllen dr bland annat platsers rumsknsla, siktlinjer ochtillgnglighet analyserats. Samtidigt har samtal frts med lokala myndigheter,freningar och fretag. De teoretiska frdjupningar som grs i arbetetbehandlar bland annat biologisk mngfald och efterbehandlingsplaner.Gestaltningsarbetet utgr frn en vision som formulerades fr att styraprojektets riktning. Den sammanlagda kartlggningen av omrdet resulterar inio platser som vljs ut som mlpunkter i landskapet.Dessa nio mlpunkter, och hur de kan tillgngliggras, utgr stommen igestaltningen av ett upplevelselandskap. Resultatet som presenteras i arbetetr en gestaltning dr kultur- och naturlandskapet och efterbehandlingentillgngliggrs genom utkade stigar, spnger och mlpunkter. Gestaltningenskoncept utgr frn stenbrottet dr geometriska former och material frnplatsen terfrs till omrdet. Mlpunkterna har gestaltats fr att locka utbeskare i omrdet och utka omrdets upplevelsevrden. Fr att informeraom omrdets biologiska mngfald har objekten placerats i olika biotoper ochftt en utformning som underlttar upptckten av hotade arter p platsen.I arbetets sista del diskuteras utmaningen i att hantera ett s stort omrdesom alltid har varit och fortfarande r under stor pverkan av mnniskan.Biologisk mngfald tas upp som ett brett mne som har varit en utmaningatt anvnda som en avgrnsning eller metod. Att utg frn att gestaltamlpunkter i landskapet fr att locka beskare och informera om dessbiologiska mngfald frklaras vara en metod som antas lyckas om projektetgenomfrs.I arbetet har ny mark brutits i att hantera ett befintligt stenbrott och hur detkan efterbehandlas. Den nya kunskapen har vvts samman med en minst likakrvande naturmilj och allmnheten vntas genom gestaltningen f tilltrdetill detta natur- och kulturlandskap med nya estetiska vrden och upplevelser. 5. ABSTRACTThis thesis presents a design proposal for a recreational landscape by theWestern quarry in Slite, an 89 hectare wide and 45 meters deep quarry onthe northern part of Gotland where limestone is being extracted for theproduction of cement.In the master plan of Region Gotland the limestone industry is beingdescribed as one of the primary industries of the island. However the industryoften stands in conflict with several interests in nature conservation and thereare areas protected both for its values in nature and its values in materials andminerals.In the surroundings of the Western quarry there are natural environmentswhere several endangered species have been inventoried. The quarry andits environments of early succession has a potential of being a refuge forendangered species that earlier has been benefited by cultivated land. In theyear of 2021 the quarry has reached its endpoint and the existing restorationplan, with a focus on restoring habitats of the surrounding area, will befulfilled.This thesis starts out in this complex and dynamic environment. Anenvironment where the nature meets the industrial cultural landscape. Theaim of the project is to develop a design proposal for the environment in alimestone quarry and its surroundings. By making the site accessible and bydesigning hotspots, the experiences and biodiversity of the site is being put infocus.By participating in the Quarry Life Award 2014, a competition to raise theknowledge about biodiversity in quarries, the project was given a thematicfocus on biodiversity and how knowledge about it can be spread.During the project, inventories and analyses has formed the basis for themethods that have been developed for the different parts of the project.The site has been visited at two periods where the placeness, sightlines andaccessibility was analysed. Interviews have being made with local authorities,associations and companies. The theoretical specializations made in the thesisdiscuss biodiversity and restoration plans.The design process starts out with a vision that has been formulated to createa direction for the project. The total mapping of the site results in nine placesthat is being selected as hotspots in the landscape.These nine hotspots and how they can be made accessible is the foundationin the design of the recreational landscape. The result being presented in thethesis is a design where the cultural and natural landscape and the restorationplan is being made accessible by adding paths, footbridges and hotspots. Thequarry has inspired the design concept where geometrical shapes and materialis being brought back to the site. The hotspots are designed to attract visitorsto the area and expand the experiences of the landscape. To inform about thebiodiversity in the site, the objects are being placed in different biotopes andhas been given a design that makes it easier to discover the endangered speciesin the site.In the last part of the thesis the challenge in handling such a large site thatalways has, and still are, under a large impact of the human being, is beingdiscussed. Biodiversity is being brought up as a wide subject which has been achallenge to use as a limitation or as a method. To design hotspots in the areato attract visitors to the landscape and inform them about the biodiversity inthe site is described as a method presumed to succeed if the project is realized.In this thesis handling a quarry and how it can be restored is breaking newground. The new knowledge has being weaved together with a naturalenvironment just as complex and through the design the public gets accessto this new natural and cultural landscape with new aesthetic values andexperiences. 6. del 1PROJEKTPRESENTATION 7. INNEHLLSFRTECKNINGdel 1 PROJEKTPRESENTATION 7-12Lsanvisning 9Bakgrund 10Arbetets utgngspunkter 11Genomfrande och metoder 11del 6 SLITE UPPLEVELSELANDSKAP 47-66Del 6 - versikt 48Illustrationsplan 49Principskisser 50-51Entrn 52Tallglntan 53Fgeludden 54-55Vtmarken 56-57Bryggan 58-59Gddfabriken 60-61Platn 62-63Betonggngen och stenvggen 64-65del 8 - KLLOR 77-79del 7 REFLEKTIONER 67-76Del 7 - versikt 68Utgngspunkterna 69Metod och bakgrund 70Teorier 71Gestaltningen 72Tidigare arbeten 73Arbetsprocessen 74del 4 NRMARE UNDERSKNINGAR 29-40 Vidare forskning 75Del 4 - versikt 30Kartlggning - Cementas nskeml 31Kartlggning - hotade arter i projektomrdet 32Kartlggning - tillgnglighet 33Inventering - rums- och upplevelsevrden 34Slutsatser - identifiering av mlpunkter 35Biotoper och arter 36-39Mlpunkter 40del 5 KONCEPT och PROGRAM 41-46Del 5 - versikt 42Naturen som inspiration 43Industrin som inspiration 44Koncept 45Gestaltningsprogram 46del 2 PROJEKTOMRDET 13-20Del 2 - versikt 14Projektomrdet - sammanhang 15Projektomrdet 16-17Omrdets utveckling 18Efterbehandlade stenbrott p norra Gotland 19Vision 20del 3 TEORETISKA UNDERSKNINGAR 21-28Del 3 - versikt 22Biologisk mngfald 23-24Efterbehandling 25-27del 1PROJEKTPRESENTATION 8. 9Detta arbete vnder sig till landskapsarkitekter, till dem som r engagerade i arbetet med efterbehandling av stenbrott och till dem som r intresserade av gestaltning av upplevelser i natur- och kulturprglade landskap.Fr att ge arbetet en god lsbarhet har det delats upp i olika delar. Delarna har egna resultat som pverkar kommande delars hantering av mnen och fokus. Varje del inleds med en kort beskrivande text som beskriver vad delarna kommer behandla.Arbetet r upplagt i tta delar. Del ett och tv inleder med en presentation av projektet, utgngspunkter och fokusomrden. Del tv presenterar projektet mer ingende genom att belysa svrigheter och mjligheter. Dessa delar resulterar i en vision som arbetet i fortsttningen strvar efter att uppn.Del tre undersker de tv mnen arbetet kretsar kring, biologisk mngfald och efterbehandling av stenbrott. Drefter undersks projektomrdet nrmare genom kartlggning av olika viljor och initiativ i projektomrdet samt genom vr egen inventering. Resultatet av detta r placeringarna av mlpunkter i omrdet, hur tillgngligheten anpassas utifrn deras placeringar och urval av arter.Koncept och program, del fem, presenterar arbetet kring form, material, uttryck och idn fr gestaltningen. Del sex, Slite upplevelselandskap redovisar hur projektomrdet gestaltats. Delarna r resultat av visionen, mlpunktsplaceringar och tillgnglighet i form av gestaltningen.Den reflekterande delen, del sju, diskuterar arbetet, mnen, arbetsprocessen och gestaltningen. Efter det redovisas kllorna. Resultatet av detta r ifrgasttandet av arbetets giltighet.LSANVISNINGdel 1PROJEKTPRESENTATIONdel 1 Projektpresentationdel 2 Projektomrdetdel 3 Teoretiska underskningardel 4 Nrmare underskningardel 5 Koncept och programdel 6 Slite upplevelselandskapdel 7 Reflektionerdel 8 KllorMlpunktsplacering,arter och tillgnglighetGestaltning av projektomrdetIfrgasttande av arbetetVision fr projektetArbetets olika delarArbetets disponeringResultat frn respektive del 9. 10Den Europeiska landskapskonventionen definierar ett landskap som:ProblemrymderEtt omrde sdant som det uppfattas av mnniskor ochvars karaktr r resultatet av pverkan av och samspelmellan naturliga och/eller mnskliga faktorer.(Riksantikvariembetet 2013)Landskapet som vrt arbete behandlar befinner sig mitt i denna pverkanav bde naturliga och mnskliga faktorer. Vi arbetar med landskapet kringett aktivt stenbrott i Slite p norra Gotland, ett omrde av riksintresse bdefr vrdefulla mnen och mineraler och fr naturvrd. Kalkstensindustrinhar lnge varit en av Gotlands basnringar och runt om p n finns spr avnringen med bde verksamma industrimiljer och nedlagda stenbrott somhar blivit populra turistattraktioner och badplatser. Ett stenbrott r en platsdr mnniskan har gjort stor verkan i landskapet men samtidigt blottlagtnaturens egna processer i synliggrandet av stenlagerfljd och grundvattensom sipprar in. Landskapet vi gestaltar bestr dels av ett storskaligt stenbrottoch dels av ett intimt vtmarksomrde, en kontrast vi vill fnga.Vi ville gra ett gestaltningsprojekt som examensarbete. Fr att strka arbetetssyfte och mening ville vi hitta ett verkligt, aktuellt projekt att arbeta med.Kopplat till miljn kalkstensbrott finns en tvling vi medverkar i med dettaprojekt, Cementas Quarry Life Award 2014, som fokuserar p biologiskmngfald i stenbrott och tkter. Genom tvlingen fick vi mjlighet attarbeta mot ett faktiskt ml och med en aktuell utgngspunkt i biologiskmngfald. Enligt Bernes (2011, s. 16) har mnniskans verksamheter underde senaste rhundradena lett till att allt fler vxter och djur brjat frsvinna.Bedmningar tyder p att vi frlorar hundratals eller till och med tusentalsarter per r. Den viktigaste frklaringen till att s mnga arter har frsvunnitunder senare tid r att mnniskan har frndrat eller frstrt deras livsmiljer(Bernes 2011, s. 16). Vr utgngspunkt i arbetet r att alla arter r vrdaatt bevara och genom att visa p den mngfald som finns i omrdet, bdei biotoper och i arter, sprida kunskapen om biologisk mngfald och dessbetydelse.Av de tre aktuella projektomrdena fr tvlingen valde vi att arbeta medVstra brottet i Slite, Gotland. Den efterbehandlingsplan Cementa ltitta fram fr Vstra brottet r upprttad med ett fokus p terinfrandeav naturbiotoper frn nrmiljn dr brottet vattenfylls, vtmarker ochgrsmarker anlggs och skog planteras. Studier frn Centrum fr biologiskmngfald visar att biotoper kopplade till infrastruktur som tkter, vgrenaroch liknande hr till de allra viktigaste biotoperna fr flera undersktahotade arter. Att genom vr gestaltning skapa ett upplevelselandskap, drbeskaren kan lra sig om biologisk mngfald i s vl naturbiotoper sominfrastrukturbiotoper, sg vi som ett sjlvklart projekt fr detta kalkstensbrott.Vi sg det ven som ett givet bidrag till tvlingen och det r det frvntaderesultatet i examensarbetet. I Slite finns flera pgende projekt initieradeav lokala freningar och eldsjlar. De rr kalkstensindustrins framtida roll,satsningar p turism och strkandet av viktiga naturvrden i nromrdet. Somlandskapsarkitekter har vi arbetat med en vilja att sammanfra dessa projektoch skapa en plats dr alla engagemang kan mtas. I Sveriges Arkitektersfolder om olika yrkesroller kan man om yrket landskapsarkitekt lsa:Ofta fr man sammanvga olika, ofta motstridiga,intressen. Landskapsarkitekter tar hnsyn till ekologiskaaspekter och vger samman dem med ekonomiska,tekniska, funktionella och estetiska synpunkter.(Sveriges Arkitekter 2011)Detta projekt har varit en utmaning i att hantera dessa olika intressen.Vi har vgt samman ekologiska aspekter gllande biologisk mngfaldmed funktionella aspekter gllande kalkstensindustrin. Att dessutom geallmnheten tilltrde till detta landskap och skapa en plats med hga estetiskavrden var fr oss en intressant och ny utmaning vi ville ta oss an.BAKGRUNDBiologisk mngfald - i det hr arbetet har vi valt att lyfta och belysahotade arter i olika biotoper som representanter fr biologisk mngfald.Geometri - objekten utformas geometriskt i enkla former somkvadratiska ramar, runda diskar och kuber. Detta r tolkningen avformerna vi upplevt i stenbrottet.Mlpunkt - i arbetet anvnder vi begreppet mlpunkt fr en plats medupplevd rumslighet eller upplevelsevrden.Objekt - med objekt menar vi en byggd eller anlagd struktur i enmlpunkt som frstrker och lter beskare komma nra hotade arter.Objekten inbjuder till olika aktiviteter beroende p placering.Tillgnglighet - med tillgnglighet menas i det hr arbetet att ettomrde blir mjligt att n, att tillgngliggra en plats.Upplevelselandskap- definitionen av begreppet i arbetet innebr ettomrde, bestende av natur- och kulturmilj, som erbjuder beskareolika typer av upplevelser.Upplevelsevrde - i arbetet r upplevelsevrden identifierade genom vrainventeringar och r till exempel en vid utsikt, ett stilla rum i skogeneller mjlighet att fgelskda.Begreppdel 1PROJEKTPRESENTATION 10. 11SyfteFrgestllningAvgrnsningAtt ta fram ett gestaltningsfrslag dr vi tillgngliggr ett landskap med hga natur- och kulturvrden.Att genom en attraherande gestaltning strka upplevelsevrden i och kring ett kalkstensbrott och informera om dess biologiska mngfald.Hur kan ett kalkstensbrott och dess omgivningar gestaltas och tillgngliggras fr att stta omrdets natur- och kulturvrden i fokus?Hur kan omrdet i och i anslutning till Vstra brottet utformas fr att locka ut beskare i omrdet, strka omrdets upplevelsevrden och informera om dess biologiska mngfald?Geografiskt avgrnsas arbetet till Gotland, Slite, Vstra brottet och dess omgivande natur. Efterbehandlade stenbrott som underskts ligger i nrheten av Vstra brottet eller p norra Gotland. Avgrnsningen grs fr att underska vilka upplevelsevrden de har och istllet fr att konkurrera med dem tillfra ngot till norra Gotland.Genom vr medverkan i tvlingen Quarry Life Award (QLA) 2014 som fokuserar p biologisk mngfald i stenbrott och tkter grs en tematisk avgrnsning i omrdets biologiska mngfald och hur den kan frmedlas.Det vida begreppet biologisk mngfald behandlas kortfattat, det har i huvudsak avgrnsats till att fokusera p hotade arter i olika biotoper.Litteraturstudierna avgrnsades till att i huvudsak behandla biologisk mngfald och d srskilt hotade arter och dess biotoper, samt efterbehandling och efterbehandlingsplaner. Dessutom gjordes en avgrnsning i att inte behandla mnniskans upplevelse av och den estetiska aspekten av biologisk mngfald d litteraturen vi hittade fokuserade p dessa vrden i urbana kontexter.ARBETETS UTGNGSPUNKTERGENOMFRANDE och METODERVisionUrvalsmetoder / analyserLitteraturstudierPlatsbeskInventeringGestaltningLokala freningarFr att lra knna omrdet beskte vi Slite under februari och mars 2014. Vi beskte projektomrdet och Cementas fabrik, dels sjlva och dels med miljchefen Kerstin Nyberg och geologen Anders Birgersson frn Cementa i Slite. Under dessa besk framkom deras nskeml om platsens framtida utformning och mjligheter. Vi beskte ven nedlagda stenbrott p norra Gotland som har getts en ny attraktionskraft. Under platsbesken har projektomrdet analyserats och dokumenterats genom skisser och fotografier.Litteraturstudierna fokuserade p biologisk mngfald och vrdet av att skydda hotade arter och olika biotoper. Planer, strategier och rapporter om natur och kultur p Gotland har studerats. Vi har lst om fretaget Cementas produktion av cement i Slite och materialet betong. Slutligen har vi lst om efterbehandlingsplaner i allmnhet och Vstra brottets efterbehandlingsplan i synnerhet. Fr att uppdatera oss om aktuella examensarbeten om liknande mnen har vi framfr allt lst Lina Anderssons (2010) arbete Transformation av kulturlandskapet om utvecklingen av kalkbrottet i Ar och Emil Gottbergs (2013) arbete Artificiell natur: om ett kalkbrotts brytpunkt mellan industri och natur om Vstra brottet i Slite dr han undersker begrepp som natur, det vilda och det sublima.Fr att kunna uppn vrt syfte formulerades tidigt en vision fr Slite upplevelselandskap. Visionen presenterar mlpunkter, en utveckling av syftet som definierar mlet med gestaltningen. I huvudsak bestr visionen av tre inriktningar: uppleva och tillgngliggra, attrahera och frena samt att utbilda och informera.Utifrn urvalets resultat upprttades ett gestaltningsprogram fr mlpunkterna. Fr att varje mlpunkt skulle kunna informera om och visa p en hotad art och lyfta inventerade upplevelsevrden fick de ett tillgg, en byggd struktur, ett objekt. Materialen i objekten baserades p vad som tagits frn platsen i och med tktverksamheten, betong och tr. Betongen valdes ven fr sin hllbarhet och dess egenskaper som lmpar sig vl fr vta miljer. Det geometriska formsprket grundades p vra intryck av cementindustrin och formerna p stenbrottet. Fr att frmedla vra ider gjordes fotomontage och sektioner ver objekten och mlpunkterna. Projektomrdet och mlpunkternas placeringar redovisas i planer.TvlingsanskanTidigt under arbetet formulerades vr id fr omrdet i vr tvlingsanskan till QLA 2014. I mars 2014 valdes vr id Concrete Diversity ut som en av de fem bsta iderna i region Norra Europa och vi var drigenom vidare i tvlingen. Tvlingen r ppen fr studenter, forskare och intressefreningar med inriktningar som relaterar till biologisk mngfald. Den saknade program, dremot gav den oss mnet biologisk mngfald och uppgiften att informera och utbilda om samma mne.Vi att vi ville arbeta med lokala freningar fr att ta tillvara p pgende projekt och engagemang i omrdet. Drfr har vi haft kontakt med Gotlands Ornitologiska Frening (GOF), Sportfiskarna, Region Gotland, Gotlands Botaniska Frening (GBF), Stvattenslaboratoriet och Lnsstyrelsen p Gotland. Vi kontaktade dem i huvudsak via mail, men ven genom telefonsamtal och samtal. Utgngspunkten nr kontakt togs var att efterfrga hotade arter och pgende projekt i vrt projektomrde.Vid inventeringen av omrdet var en utgngspunkt att utse potentiella mlpunkter. Som inventeringsmetod utformade vi ett formulr anpassat fr att rumsknsla, upplevelsevrden och upplevda behov skulle kunna identifieras. Formulret ligger till grund fr att kunna utse mlpunkterna. Inventeringarna ufrdes under platsbesken i februari och mars vilket i hg grad pverkade vilka arter (framfrallt rter) vi kunde identifiera i omrdet.Resultatet frn vr inventering jmfrdes med freningars och Cementas nskeml och engagemang fr olika platser. Platser och arter identifierade av Cementa, freningar eller myndigheter som sammanfll geografiskt med inventerade lmpliga omrden med rums- eller upplevelsevrden valdes ut som mlpunkter. En hotad art skulle presenteras i varje mlpunkt.Fr att kunna gra ett urval av arter jmfrdes insamlad information frn freningar och platsbesk mot rdlistan. Av de arter som fanns med i rdlistan prioriterades de mest hotade. Drefter valdes arterna ut baserat p grupptillhrighet, till exempel fgel, fisk och orkid. Urvalet gjordes fr att lyfta en variation mellan arter och deras levnadsmiljer, biotoper. De slutgiltiga valen av arter grundades p arternas utseende och storlek som skulle vara enkel att identifiera fr en beskare. Fglarna valdes dessutom utifrn vilken tid p ret de vistas i omrdet fr att det alltid ska finnas en art att skda.Valet att arbeta med mlpunkter prglade tillgngligheten, dragningen av slingan, som utgick frn att n dessa mlpunkter. Befintliga stigar och elljusspr anvndes i s stor utstrckning som mjligt fr att minimera ytterligare verkan i landskapet. Eftersom dessa var otillrckliga lades nya stigar och spnger till fr att gra mlpunkterna tillgngliga. Slingans dragning anpassades dessutom till dagens situation och en framtida frlngning in i det efterbehandlade omrdet. Slingan skulle ven korsa sigdel 1PROJEKTPRESENTATION 11. 12del 1PROJEKTPRESENTATION 12. 13del 2PROJEKTOMRDET 13. 14del 2PROJEKTOMRDETDEL 2 - VERSIKTI denna del av arbetet presenteras vrt val av projektomrde. Vi tar upp de motsttningar som finns mellan omrdets naturvrden och den industriella verksamheten samt de krafter som verkar fr omrdets framtid och dess potential att lyfta kalkindustrins kulturella vrde. Projektomrdet presenteras sedan nrmare utifrn de platsbesk som r gjorda och genom material som visar omrdet frr, nu och i framtiden. Andra efterbehandlade stenbrott som finns i omrdets nrhet och deras olika nya funktioner presenteras. Delen resulterar i vr vision fr det vidare arbetet med Slite upplevelselandskap. 14. 15Vrt val att arbeta med ett gestaltningsprojekt ledde till att vi behvde en plats att gestalta. I och med att vi anmlde oss och blev antagna till tvlingen Quarry Life Award 2014 som anordnas av cementkoncernen HeidelbergCement fick vi tre olika projektomrden att vlja mellan. Det var stenbrotten i Slite, Skvde eller Degerhamn. Syftet med tvlingen r att frmja och strka den biologiska mngfalden i och omkring kalkstensbrott och tkter (HeidelbergCement 2014).Vr gestaltning skulle innebra att hantera det valda brottets efterbehandling med fokus p biologisk mngfald. Vr id var att skapa ett upplevelselandskap och att genom gestaltningen locka beskare till platsen och drigenom lra dem mer om den biologiska mngfalden i omrdet. Valet fll p Slite vid norra Gotlands ostkust d det gotlndska, karga kalklandskapet med en unik flora och fauna lockade med nya utmaningar fr oss.Tidigt i versiktsplanen fr Region Gotland frklaras att kalkindustrin, som r en av ns traditionella basnringar, ska f mjlighet att utvecklas under frutsttning att det kan ske utan risk fr negativ pverkan p grund- och ytvatten (Region Gotland 2010, s. 10). Bde kalkstensindustrin och turismen r viktiga nringar p Gotland. Lnsstyrelsen p Gotland har tagit fram ett program fr utveckling av natur- och kulturturism p n med visionen: Om tio r bidrar Gotlands unika natur- och kulturmilj p ett vsentligt stt till ns hllbara tillvxt (Lnsstyrelsen u..b). I versiktsplanen fr regionen grs tidigt ett stllningstagande att Gotlands natur- och kulturvrden r unika (Region Gotland 2010 s. 10) och stora satsningar grs fr att locka hit turister bde frn fastlandet och frn resten av Europa.Norra Gotland beskrivs i versiktsplanen som ett delomrde pverkat av den storskaliga kalkstensbrytningen. Ngra nedlagda kalkstensbrott p norra Gotland utpekas som lmpliga omrden att utreda fr ekoturism och Slite r i versiktsplanen utmrkt som ett av Gotlands befintliga turistomrden med en mjlig utvecklingspotential (Region Gotland 2010, ss. 71-73).Det nya upplevelselandskapet skulle kunna hra till denna satsning frn regionen med ett tema p kalkindustrins kulturella vrde och ekoturism. Upplevelselandskapet kan ven bli en del i ett strre engagemang som finns i att strka den norra delen av n. Gotland r med sina 982 sm freningar det freningsttaste lnet i Sverige (Region Gotland, 2010, s. 60). En av dessa freningar r UNG, Utveckling Norra Gotland, en intressefrening med syfte att lyfta upp viktiga frgor och vara pdrivande i utvecklingen p norra Gotland. De vill bland annat vnda den negativa trenden kring kalkstensindustrin genom satsningar p designade kalkprodukter. De vill dessutom levandegra kalkens industrihistorik och strka naturturismen genom bttre information om den kalkspecifika floran och faunan (UNG 2012).Val av projektomrdeVISBYGOTLANDSLITEVstra brottet och Slite. Foto: Gunnar Britse u..I Slite avgrnsas vrt projektomrde till Vstra brottet strax vster om samhllet. Cementa har enligt Birgersson1 ett tkttillstnd fr Vstra brottet som gller till 2021. Drefter ska en utarbetad efterbehandlingsplan slutfras.Slite r norra Gotlands strsta ttort med drygt 1500 invnare (gotland.net 2013) och beskrivs i versiktplanen som norra Gotlands landsbygdscentrum med en stark prgel som industriort. Hamnen i Slite har nyligen byggts ut och det finns planer p att koncentrera flera verksamheter dit, bland annat utskeppning av kalkindustriprodukter, tull och sjrddning. I framtiden finns ven planer p att ppna nya trafikfrbindelser sterut (Region Gotland 2010, s. 55) vilket skulle strka ortens betydelse ytterligare och kunna skapa ett strre underlag fr turism.1 Anders Birgersson geolog Cementa mail 12 maj 2014PROJEKTOMRDET - SAMMANHANGdel 2PROJEKTOMRDET 15. 16Projektomrdets (orange markering) placering i landskapet. Skala 1:60 000.Karta: Lantmteriet, i2012/901VSTRA BROTTETBOGEVIKENFILE HAJDARSTERSJNSLITE CENTRUMSJU STRMMARVG 147Grna omrden r riksintresse fr naturvrd, streckade vita omrden rriksintresse fr vrdefulla mnen och mineraler enligt Region Gotlandsversiktsplan. Skala 1:60 000. Karta: Lantmteriet, i2012/901Slites moderna utveckling brjade med cementfabriken som byggdes1916-1919 och gav frutsttningar fr ett vlordnat brukssamhlle.Fabriksledningen arbetade tidigt med att utveckla Slite till en omtyckt badortmed nra tillgng till natur och idrotter (Slite informationsfolder 2013). Idagbedriver Cementa tktverksamhet i Vstra brottet och File Hajdar.Industrisamhllet SliteVstra brottet i Slite r utpekat som omrde av riksintresse bde fr naturvrdoch fr vrdefulla mnen och mineraler. Omrdet r drfr av nationellbetydelse fr dessa samhllsintressen och hnsyn ska tas vid framtidaexploatering av omrdet. Riksintressena utgr frn de grundlggandehushllningsbestmmelserna i miljbalken vars syfte r att regleramarkanvndningsfrgor fr att stadkomma en hllbar anvndning av vranaturresurser (Region Gotland 2010, s. 10).Naturvrdsverket pekar ut omrden av riksintresse fr naturvrd. Bde Vstrabrottet och Bogeviken r i versiktsplanen (Region Gotland 2010, s. 25,31) utmrkta som sdana omrden. Vster om arbetsomrdet angrnsar vennaturomrdena Laxare nge, File Hajdar, Hejnumhllar och Kallgatburg varavde tre sistnmnda r Natura 2000-omrden (Lnsstyrelsen u..a).Omrden av riksintresse fr vrdefulla mnen och mineraler pekas ut avSveriges geologiska underskning, SGU. Omrdet ska d skyddas mottgrder som ptagligt kan frsvra utvinningen av mnen eller mineraler.P Gotland r Vstra brottet och File Hajdar tv av de totalt sex utpekadeomrdena. De r utmrkta som omrden med rvara fr cementindustrin(Region Gotland 2010, s. 31).Riksintressen kring SliteBogevikenSder om Vstra brottet ligger Bogeviken, en grund havsvik som undervikingatiden var en viktig hamn med ett strategiskt, skyddat lge (GotlandsMuseum u..b). Senare blev utloppet vid Sju strmmar en viktig fiskeplatsmed sina sju grvda kanaler. Hr iakttog bland annat Linn, under singotlndska resa 1741, hur fiskarna i havet knde det sta vattnet frnBogeviken, steg upp i insjn genom kanalerna dr bnderna enkelt fngadefisken med hvar (Linn 2005, s. 57). Idag r Bogeviken starkt pverkad avhg nringsbelastning och sediment vilket gr att den hller samma salthaltsom havet och drmed pverkar fiskbestndet (Lnsstyrelsen 2006, s. 3, 23).Lokala freningarI Slite finns flera aktiva freningar som arbetar med ortens framtid. Tvav dem r Slite Utveckling och Slite Intressefrening. Slite Utvecklingbildades 2011 och i styrelsen sitter representanter frn bland annat Cementa,Designstudion GRASP, och Skulpturfabriken. Ett av deras frsta projekt rmtesplatsen RAW Baltic, ett rvarucentrum dr material som kalk, betong,tr och ull ska visas fr bland annat arkitekter, utvecklare och byggindustrin.Slite Utvecklings vision r att r 2025 ska Gotland med rvarucentrat varaden ledande mtesplatsen i stersjregionen, att mtesplatsen i Slite r enav Gotlands viktigaste attraktioner, att rvarucentret skapat en modell frhur den tunga industrin kan anvndas i turism och att kalkbrotten och dessindustriminnen utvecklats med bebyggelse i ny spnnande arkitektur och nyaupplevelser (Slite Utveckling u..).Slite Intressefrening har ndamlet att verka fr en positivsamhllsutveckling i Slite med omnejd genom att till exempel frmjanringsliv, turism, kultur och ungdomsverksamhet. I ett informationsbladfrn freningen ska de under rubriken Slite 2020 bland annat diskutera Hurblir vi nnu attraktivare? Syftet r att intressefreningen ska pbrja engemensam marknadsplan fr ortens fretagare, ta fram ider fr frjetrafik, ettbetongmuseum eller en vattenpark (Slite intressefrening 2014).PROJEKTOMRDETMotstridiga riksintressenFr att kommunen ska kunna prioritera mellan olika riksintressen i denfysiska planeringen finns intressen som anses srskilt viktiga. Prioriteradeintressen frklaras bland annat glla bde omrden som innehller vrdefullamnen eller material och mark- och vattenomrden som r srskilt knsligafrn ekologisk synpunkt (Region Gotland 2010, s. 20). Det innebr att bdariksintressena har samma status. I versiktsplanen beskrivs konflikter somkan uppst mellan olika riskintressen. "Problem kopplade till riksintresseoch stora naturvrden r t ex de omrden p norra delen som r tnkta frkalkstensbrytning" (Region Gotland 2012, s. 130).del 2PROJEKTOMRDET 16. 17Genom Quarry Life Award fick vi kontakt med miljchefen p Cementa iSlite, Kerstin Nyberg. Hon gav oss mer information om projektomrdet somi hg grad r pverkat av den industriella aktiviteten p platsen. Omrdetavgrnsas i vster av en barrskog med hgvuxna trd, i norr leder en truckvgtill kalkstensbrottet i File Hajdar, i ster gr vg 147 och i sder avgrnsasomrdet av Bogeviken. Nyberg2 berttade att Spillingsn vintern 2013 hadeflyttats i och med att Cementa ftt tillstnd att utvidga Vstra brottet vsterut.Utmed den nya dragningen hade en gddfabrik, en damm fr rovfisklek,anlagts men dit var det svrt att ta sig. Att tillgngliggra gddfabriken somanlades 2013, lngst in i naturomrdet, blev en utgngspunkt fr oss i detfortsatta arbetet. Fljande information har framkommit vid platsbesken3.Spillingsn brjar i projektomrdets nordvstra del dr verblivet vattenleds ut frn den processvattendamm som finns p platsen. Hr har ensedimentationsdamm anlagts fr att sediment frn truckvgen ska kunna silasbort ur vattnet p vg mot Bogeviken. I Spillingsns mynning, strax innanBogeviken, ligger gddfabriken som anlades genom ett samarbete mellanCementa och Sportfiskarna p Gotland.I Vstra brottet bryts mrgelsten, en kalksten med hg lerhalt. Stenbrottetdominerar projektomrdet och bestr av tv markniver, Pall 1 och Pall 2.Dessa horisontella ytor som skapas i och med att sten sprngs bort kallaspallar. Pall 1 ligger cirka -25 meter under havet och Pall 2 cirka -45 meterunder havet. I Pall 2 r stenbrytningen avslutad och botten har brjatfyllas igen med avbaningsmassor frn markytan dr Pall 1 ska utkas. I denstra delen av Vstra brottet finns ett snke, en lgpunkt, dit allt vattenleds. Marken hr har delvis efterbehandlats och Cementa har anlagt ettshowroom som visar p hur en efterbehandlad bergtkt kan se ut medavfasningar, vatten och vegetation. Frn utsiktsplatsen utmed vg 147 ges enverblick ver showroomet och stora delar av Vstra brottet.Stenen frn Vstra brottet och File Hajdar transporteras via en truckvg nertill krossen i stra delen av Vstra brottet. Efter att stenen krossats fraktas denvia ett transportband under vg 147 och vidare in i stra brottet fr lagringeller till fabriken och ugnen.Sder om brottet bildar ett antal deponihgar mjukt formade kullar i detvrigt flacka landskapet. Deponierna har uppkommit vid olika tider. Denstra r kommunens gamla soptipp och de tre vstra r upplag frn Cementasverksamhet. Deponierna frn brottet bestr till stor del av siltigt material.I omrdets sydstra del finns Slites idrottsplats med bland annat enishockeyrink, en fotbollsplan och ett elljusspr. Elljusspret leder ut i ettstrvomrde i omrdets sdra del dr en kalkbarrskog och ett vtmarksomrdetar vid. Vtmarken kantas av en tydlig vassbrd nrmast Bogevikens strnder.2 Kerstin Nyberg miljchef Cementa, telefonmte 3 februari 2014BeskrivningProjektomrdet skala 1:10 000. Karta: Lantmteriet, i2012/901SEDIMENTATIONSDAMMVINDKRAFTVERKDEPONIDEPONIDEPONIP-PLATSVG 147IDROTTSPLATSSHOWROOMUPPLAGSPLATSGASLEDNINGARSOPDEPONISPILLINGSNPALL 1 -25 M U.H.PALL 2 -45 M U.H.STRVOMRDEGDDFABRIKBOGEVIKEN500 meter3 Platsbesk med Kerstin Nyberg miljchef och Anders Birgerson geolog Cementa,utfrda 10-13 februari och 24-27 mars 2014UTSIKTSPLATSSTENKROSSTRUCKVGUPPLAGSPLATSFABRIKdel 2PROJEKTOMRDET 17. 18Den stora cementfabriken i Slite stod klar 1919 och d brjade man brytasten i det som idag kallas stra brottet. I slutet av 1960-talet brjadebrytningen av sten ven p den vstra sidan om vg 147 och truckar ochmaskiner tog sig mellan fabriken och brottet i en tunnel under vgen. NrCementa fick nya tkttillstnd 1976-1979 byggdes en ny stor ugn ochverksamheten p den vstra sidan utkades kraftigt enligt Birgersson4.Det var ocks i och med denna utkning av verksamheten som Spillingsnflyttades och en kanal grvdes mellan Spillingsdammen och Bogevikenberttar Birgersson5. ven den gamla Spillingsn var 1977 kvar med sinnaturliga dragning uppifrn kermarken i norr ner genom Sandburghagen,ett skogs- och naturlandskap, och ner mot Bogeviken genom ettvtmarksomrde. I nrheten av brottet hade kommunen sin soptipp ochkraftledningsgatan skar genom omrdet.Vstra brottets utbredning i den djupare Pall 2 brts fram till 2011 ochPall 1 har brett ut sig. Det stra brottet anvnds hr som en lageryta med ihuvudsak krossad sten frn tkten under ett stort tak. Vgen norr om brottetr hr en truckvg som leder till File Hajdar dr brytning pbrjades 1983(Cementa 2008).Kanalen som grvdes p 70-talet fr Spillingsn har flyttats lngre vsterutoch den nya fran har ftt en naturligare dragning genom landskapet. Ensedimentationsdamm fngar upp sediment frn truckvgen som annarsrinner ut i Bogeviken. I ns sdra nde r en gddfabrik anlagd fr att strkaBogevikens rovfiskbestnd.Kommunens fre detta soptipp finns kvar som en hjd och Cementa harlagt till ett flertal deponihgar varav den sydvstra precis avslutats enligtBirgersson6. Mellan brottet och Bogeviken har kommunen anlagt en storgrusyta som anvndes av Nord Stream som upplagsplats fr gasledningarmellan 2010-2012. Denna yta finns kvar och ska eventuellt anvndas igen2016 d arbetet med gasledningen i stersjn fortstter (DN 2013).Vstra brottet kommer 2021 att ha ntt sin slutliga utbredning och Pall 2 harfyllts igen med avbaningsmassor och vatten enligt efterbehandlingsplanenupprttad av Ulrich Trnkle (2011). Truckvgen samt den stra delen av detVstra brottet kommer, s lnge man bryter i File Hajdar, att anvndas somfabriksomrde. Inom ramomrdet fr File Hajdar uppskattas brytningenenligt Birgersson7 kunna fortg i ytterligare 50 r . Lngs truckvgen tasstenen drifrn till dagens stenkross, under vg 147 till upplagsplatsen ochslutligen till fabriken i stra brottet.D processvattnet r 2021 skulle kunna tas frn det vatten som fylls upp iPall 2 kan Spillingsdammen istllet bli ett ytvattenmagasin fr kommunen(Lnsstyrelsen 2008).Projektomrdet 1977 Projektomrdet 2014, befintlig situation Projektomrdet 2021, Cementas efterbehandlingProjektomrdet r 1977. Skala 1:20 000. Karta: Lantmteriet, i2012/901 Projektomrdet r 2014. Skala 1:20 000. Karta: Lantmteriet, i2012/901 Projektomrdet r 2021. Skala 1:20 000. Karta: Lantmteriet, i2012/9014 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 29 april 20145 Ibid 6 Anders Birgersson geolog Cementa, samtal 11 februari 2014 7 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 12 maj 2014OMRDETS UTVECKLINGdel 2PROJEKTOMRDETSTRA BROTTETKRAFTLEDNINGSGATAKANALSTENKROSSEFTERBEHANDLAT STENBROTTSPILLINGSNTRUCKVGSPILLINGSNSOPTIPPGRUSYTASPILLINGSNDEPONITRUCKVGVSTRA BROTTETSEDIMENTATIONSDAMMGDDFABRIKVG 147 18. 19Ny funktionHide kulturbrottGotland ringBungensFurillenArP norra Gotland finns flera nedlagda stenbrott med nya funktioner som turistattraktioner. Vi har tittat nrmare p fem nrliggande stenbrott som efterbehandlats med ny funktion fr att kartlgga vilka aktiviteter och upplevelser de erbjuder. Vi beskte Ar och Furillen i mars 2014.Furillen r en halv p 500 hektar. Landskapet r kargt med stenstrnder, raukar, klintar, hedar och skog. Hr finns fridlysta orkider, vilda kryddvxter och fr och kor som betar fritt i den sdra delen p somrarna.Furillen har blivit ett av de mer knda omvandlade gamla industriomrdena p Gotland. Fram till 1970-talet bedrevs kalkstensindustri hr, efter det fungerade halvn som militrskyddsomrde (Furillen.com u..). Fabriken frn industrin r idag omvandlad till ett hotell med restaurang, Fabriken Furillen. Lmningarna frn den gamla industrin samt det karaktristiska ljuset har lett till att mnga fotograferingar fr mode, reklam och musik har gjorts hr.Omrdet kring Fabriken Furillen bestr av stora kalkgrushgar och en gammal rlsdragning fr vagnar som fraktat massor ut p en pir. Nrheten till vattnet och det karga landskapet ger en knsla av rymd och ljus som r mycket speciell.Ar, som ocks kallas Bl lagunen, r ett gammalt kalkstenbrott som efterbehandlats till att bli en badplats. Brottet r ett populrt besksml med sitt turkosa stvatten. 2010 anpassades omrdet till det allt strre antalet beskare och omrdet fick en ny tillfartsvg, toalett, bord och sittplatser samt en stor parkeringsplats.Omrdet kantas av stenar som vanligtvis visar p en pallkant i ett aktivt stenbrott. Spren efter det gamla stenbrottet syns d brottkanternas vertikala vggar ner i vattnet har bevarats. Mot parkeringen och fikaplatserna har kanten jmnats ut och formats till strnder som leder beskarna ner i vattnet. Hela badplatsen ramas in av en karg hedmarkstallskog.ArBungensFurillenHideVstra brottetGotland ringI ett av de nedlagda kalkbrotten vid Storungs invigdes 2003 en racingbana. Hr hlls stora internationella racingtvlingar, fretagsevents, kurser och tekniktester av bilar. Dagens slinga r 3,2 km men det finns planer p att bygga ut med ytterligare 4,2 km vilket skulle skapa en av vrldens lngsta racingbanor (Gotland.net 2007).Vid Hideviken finns ett stort omrde med vergivna stenbrott. Brytning och brnning av kalk pgick hr frn 1656 till 1750. Efter det var omrdet vergivet till 1902 d Hideberget kptes upp av ett bolag som brjade med modern brytning som pgick till 1953. Mellan 1957-67 brt Slite stenhuggeri sten hr i en mindre skala och d bildades den inre gryta som liknar en amfiteater. Hr arrangeras sedan 1993 teater- och musikkvllar av freningen Hide Kulturbrott. Freningen startade som ett konstnrligt forskningsprojekt dr konstnrer och artister samarbetar med att skapa olika publika arrangemang (Gotlands museum u..a).ster om Frsund ligger halvn Bungens som lnge har varit avstngd fr allmnheten men under 2000-talet ppnats upp. Hr fanns en period Gotlands strsta kalkbrott med uppemot 200 anstllda. D kalkbrytningen lades ner 1963 blev omrdet ett militrt vningsomrde. P omrdet finns spr av bde militr och industriell verksamhet med kalkbrott, bunkrar, bergrum, kratrar och byggnader frn de olika epokerna (Gotland.net u..). Idag besks halvn fr bad i de vattenfyllda kalkbrotten eller ett besk p den nyppnade Bungens matsal i den gamla officersmssen, en restaurang som 2012 omnmns i restaurangguiden White Guide (White Guide 2012).EFTERBEHANDLADE STENBROTT P NORRA GOTLANDdel 2PROJEKTOMRDETFotografier frn platsbesket vid Ar i februari 2014.Fotografier frn platsbesket vid Furillen i februari 2014. 19. 20Samspel mellan natur och kulturVr vision fr Slite upplevelselandskap r att skapa en plats fr bde mnniska och natur. Hr kombineras stenbrottets kulturmilj med omgivande naturmilj. Starka mlpunkter skapas dr bde aktiviteter och biologisk mngfald lyfts fram. Upplevelselandskapet accepterar platsens kultur och lyfter dess natur utifrn fljande huvudpunkter:I det landskap som prglas av den storskaliga industrin och de frndringar den innebr skapas mjligheter fr starkare upplevelsevrden. De deponihgar och dammar som har anlagts binds i vr vision samman med befintlig vtmark, skog och sj. Hr tillgngliggrs tidigare svrtkomliga platser med vid utsikt ver bde industri och vtmark eller stilla rum i skog och vass fr fika och vila. Vi lter beskaren komma upp ur vassen fr att spana p fglar eller ut i vattnet fr att fiska och paddla.Uppleva och tillgngliggraArkitektoniskt attraherande objekt placeras ut i naturen och skapar mten mellan det storskaliga och smskaliga samt mellan industri och natur. Betong r det material som binder samman upplevelselandskapet, bde fr den som r intresserad av kultur och design och den som r intresserad av natur och de arter som lyfts med hjlp av betongobjekten. Landskapet blir en mtesplats dr ortsbefolkningens, freningarnas och fretagens nskeml och initiativ frenas.Attrahera och frenaLngs med slingan informeras beskare om arter och biotoper i omrdet och mlpunkterna lockar beskaren vidare ut i landskapet. Objekten vid mlpunkterna utformas fr att frstrka eller gra beskaren uppmrksam p en viss art. Omrdet fungerar som en katalysator fr de arter som redan finns p plats eller fr de hotade arter frn nromrdet som skulle kunna hitta en fristad hr.Utbilda och informeraVISIONdel 2PROJEKTOMRDET 20. 21del 3TEORETISKA UNDERSKNINGAR 21. 22Fr att kunna realisera den vision vi tagit fram fr omrdet frdjupar vi oss i denna del i biologisk mngfald och efterbehandlingsplaner. mnet biologisk mngfald leder oss till hur bedmning grs av vilka arter som r hotade och vikten av att skydda de biotoper som r arternas livsmiljer. Vidare undersks biologisk mngfald i tkter, vilka strukturer som br bevaras och vilka tgrder som kan bidra till en kad biologisk mngfald. Drefter fljer den efterbehandlingsplan som ekologen dr. Ulrich Trnkle har tagit fram fr Vstra brottet. Delen avslutas med vr omarbetning av efterbehandlingsplanen.DEL 3 - VERSIKTdel 3TEORETISKA UNDERSKNINGAR 22. 23Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mngfald, ettinternationellt avtal dr vi frbinder oss att vrda vr biologiska mngfaldoch anvnda den p ett uthlligt stt. I konventionen definieras biologiskmngfald som:Variationsrikedomen bland levande organismer avalla ursprung, inklusive frn bland annat landbaserade,marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiskakomplex i vilka dessa organismer ingr; detta innefattarmngfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.(Centrum fr biologisk mngfald 2014)Ett omrde med en speciell livsmilj och vissa bestmdavxter och djur(Johansson red. 2005, s. 236)S lnge det har funnits liv p jorden har arter uppkommit, brett utsig, frndrats och dtt ut. Vid tminstone fem tillfllen har geologiskaomvlvningar och globala naturkatastrofer orsakat massdd. Enligt ClaesBernes (2011, s. 16) p Naturvrdsverket r det dock mnniskans verksamhetunder de senaste rhundradena som har lett till en ny utdendevg drallt fler vxter och djur brjat frsvinna. Bedmningar tyder p att vifrlorar hundratals eller till och med flera tusen arter per r. Den viktigastefrklaringen till att s mnga arter har frsvunnit under senare tid r attmnniskan dels har frndrat eller frstrt arternas livsmiljer genomexploatering och dels har pverkat ekosystemen genom froreningar ochklimatfrndringar (Bernes 2011, ss. 18-19).Sverige har en relativt artfattig flora och fauna p grund av den senasteistiden. Mnga av vra arter har vandrat in i landet och mycket f vxteroch djur r unika fr Sverige. Dremot har de inhemska bestnden oftautvecklat genetiska srdrag som skiljer dem frn andra bestnd av sammaart. Anpassningen till vrt klimat gr att arterna drfr kan vara svra attteretablera genom frflyttningar frn andra omrden i vrlden. Gotlandoch land har dock en betydligt mer artrik flora n omrden med liknandeklimat men kalkfattigare mark. Detta beror p att den tidiga floran i Sverigeefter den senaste istiden till stor del bestod av arter som gynnas av lttvittrademineral som terfinns i kalksten (Bernes 2011, s. 14).Begreppet biologisk mngfald betonar enligt CBM (2014) betydelsen avvariationsrikedom, att vi har ett landskap med mnga olika naturtyper,olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. Enligt biologenEdward O. Wilson (2002, ss. 119-120) r variation av stor betydelse i allnaturvrd oavsett om den r praktiskt eller estetiskt betingad. En regel somde flesta ekologer idag accepterar r att ju fler arter det finns i ett ekosystem,desto produktivare och stabilare r det ekosystemet. Wilson hvdar attdet som hller ett ekosystem stabilt r just den biologiska mngfaldensfrskringsprincip, att om en art frsvinner frn ett samhlle s fylls dess nischsnabbare om antalet arter runt omkring r fler.I den forskningsversikt om hlsoeffekter av utevistelser i nrnatur somsammanstllts av Ebba Lisberg Jensen (2008, ss. 24-25) r argumentfr biologisk mngfald huvudsakligen antropocentriska, de hnvisar tillmnniskans behov och upplevelse av en mngfaldig natur. Artrikedombeskrivs som ett av tta viktiga karakteristika hos ett bra grnomrde.Samtidigt frklaras att det inte r s enkelt som att maximal biologiskmngfald ger den mest positiva upplevelsen. Anblicken av ett lagomvarierande skogsbestnd frklaras stimulera till aktivitet och upplevas sommest positiv (Axelsson Lindgren 1990 se Lisberg Jensen 2008, s. 25). Nr detgller hur mnniskor upplever biologisk mngfald har studier visat att densom knner till fler arter rankar den biologiska mngfalden som ngot hgren andra (Gyllin 2004 se Lisberg Jensen 2008, s. 25).Biologisk mngfald i SverigeBIOLOGISK MNGFALDUpplevelsen av biologisk mngfald BiotoperRdlistanI Sverige finns det enligt CBM (2014) ungefr 500 arter av vxter och djursom r akut hotade. Sedan 1970 har hoten fr flora och fauna i vrldensammanstllts i rdlistor av Internationella naturvrdsunionen (IUCN).Rdlistan klassificerar olika arter utifrn risken av att d ut inom enkortare eller lngre tidsperiod. Den publiceras vart femte r i Sverige avArtDatabanken (SLU). En art som klassas som akut hotad har exempelvis 50eller frre individer som fortplantar sig, eller s har dess bestnd reduceratsmed 80 procent eller mer under en period p tio r (Bernes 2011, s. 20).Det finns olika klassificeringar i rdlistan efter hur hg risk arten har att dut (bokstverna inom parentes r de engelska frkortningarna som anvnds iIUCNs system):(EX) Utdd(RE) Nationellt utdd(CR) Akut hotad(EN) Starkt hotad(VU) Srbar(NT) Nra hotad(DD) Kunskapsbrist(LC) LivskraftigRdlistorna ger en bra bild ver faktorer som pverkar artmngfalden iSverige. Bedmningarna grs nationellt och kan drfr fungera som std iprioriteringar av tgrder fr bevarandet av mngfalden. Rdlistan frn r2010 bygger p bedmningar av 20 800 arter. Av dem har 4 127 arter listatssom hotade eller nationellt utdda (Bernes 2011, s. 21).Mnga av de rdlistade arterna lever i biotoper som varit vanliga men blivitallt mer sllsynta. Hur dessa biotoper brukas och skts r av stor betydelsefr mnga arters verlevnad. Fr att klara av att skydda hotade arter krvsenligt CBM (2014) bland annat en hg diversitet av biotoper. En biotop harav Formas, forskningsrdet fr milj, areella nringar och samhllsbyggande,definierats som:I kapitlet om naturvrden i Region Gotlands versiktsplan tas ett avstamp iatt naturen p n i mnga avseenden r unik och att en stor del av Gotlanddrfr har pekats ut som riksintresse fr naturvrden. Landskapet beskrivstill stor del vara prglat av mnniskans verksamheter sedan mnga hundrar tillbaka och att detta kulturlandskap har bidragit till en stor biologiskmngfald. versiktsplanen frklarar att arternas livsmiljer samt derasfunktion och processer ska vrnas. Ett av miljkvalitetsmlen, ett rikt vxt-ochdjurliv, innebr att arterna ska kunna fortleva i lngsiktigt livskraftigabestnd med tillrcklig genetisk variation (Region Gotland 2010, s. 82). Ettdelml i versiktsplanen r att det ska tas fram underlag och metoder fr attbland annat utvrdera hur naturvrden kan bevaras i de biotoper som bedmsvara mest hotade och dr Gotland har ett srskilt ansvar. Dessa biotoper rbland annat ngen, alvarmarker och hllmarkstallskogar (Region Gotland2010, s. 132). Enligt Centrum fr biologisk mngfald (Lennartsson &Gylje 2009, s. 2) r ven infrastrukturens biotoper som tkter, vgrenar ochliknande mnniskoskapade miljer ngra av de viktigaste biotoperna fr flerahotade arter.del 3TEORETISKA UNDERSKNINGAREnligt visionen fr Slite upplevelselandskap ska information om olikabiotoper och hotade arter i omrdet presenteras utmed en naturslinga.Mlpunkter och deras objekt ska tillgngliggra och belysa detta. Psidorna 36-39 kan du lsa mer om de biotoper vra mlpunkter placerasi och vilken rdlistad art som lyfts fram.Tillmpning 23. 24D lnsstyrelsen fattar beslut om tillstnd till tktverksamhet ska villkor om tktomrdets efterbehandling faststllas. Den efterbehandlingsplan som finns fr Vstra brottet i Slite r upprttad med ett fokus p terinfrande av naturbiotoper frn nrmiljn. Dremot visar studier frn Centrum fr biologisk mngfald (Lennartsson & Gylje 2009 s. 2) att infrastrukturens biotoper som tkter, vgrenar och liknande mnniskoskapade miljer hr till de allra viktigaste biotoperna fr flera underskta hotade arter. Detta har lett oss vidare till att studera hur arbetet med efterbehandlingsplaner frhller sig till biologisk mngfald.Miljsamverkan Sverige, ett samverkansorgan mellan lnsstyrelserna, Naturvrdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, har tagit fram en exempelsamling med rd om efterbehandling av tkter. I samlingen anser de att en av utgngspunkterna vid efterbehandling av tktomrden br vara att gynna omrdets biologiska mngfald. D denna aspekt har uppmrksammats p senare tid finns ett stort behov av information angende de biologiska vrdena i tkter (Miljsamverkan Sverige 2006, s. 7).I samlingen kommer de fram till att tkterna har en stor betydelse fr ett stort antal arter. Frekomsten av tidiga successionsstadier gr att tkten kan fylla en funktion fr arter som naturligt trivs i strukturer som frekommer i vrdefulla naturmiljer som till exempel rasbranter vid havet, hedar, alvarmark och strnder. Dessutom kan tktmiljerna likna flera frsvinnande strukturer ur det lderdomliga jordbrukslandskapet, som fattiga naturbetesmarker, trdeskrar och grdsmiljer (Miljsamverkan Sverige 2006, s. 8). Fljande strukturer i tkter anses srskilt vrdefulla:Blottad mineraljord av olika kornstorlek, fuktighet och exponering.Tidiga successionstadier, ytor med sparsam pionjrvegetation.Artrika vxtsamhllen i ngot senare successionsfas.Nringsfattig mark.Rasbranter.Varierande topografi.Grunda vattensamlingar.Fuktig mark nra grundvattenytan.Extremt torr, lttdrnerad mark.(Miljsamverkan Sverige 2006 s. 8).Genom att vidta nedanstende tgrder kan man enligt Miljsamverkan Sverige (2006, s. 11) bidra till en kad biologisk mngfald i tkten [punkterna ngot frkortade]:Tck inte ver omrdet med jord. Avst frn att s grs, eller om grundvattenskydd behvs, anvnd ngsfr och d enbart p tktbotten.I de fall d tkten inte spontant koloniseras kan man eventuellt plantera in lmpliga arter.Dr det r mjligt - avst frn att plantera skog.Jmna inte ut befintliga sydslnter - spara eller skapa ngon brant slnt t backsvalorna om materialet och lget r lmpligt fr dem.Merparten av uppvxande trd br avverkas med jmna mellanrum. Vrdefulla trd br dock sparas, framfrallt slg eftersom den blommar tidigt p vren d det saknas andra nektarkllor fr bin.Ytor med vrdefull flora br sparas.Spara vattensamlingar.Tillt inte motocrosskning som efterbehandling i biologiskt vrdefulla tkter. Detta utgr ett hrt, svrreglerat kontinuerligt markslitage.Det kan ven finnas geologiska strukturer vrdefulla att bevara i skdbart skick. Som exempel ges att intressanta stenlagerfljder eller fossillager i en tvr brant kan sparas, bde vid tkter i lsa avlagringar och i bergtkter (Miljsamverkan Sverige 2006, s. 12). Enligt Bernhardsson8 r Vstra brottet utpekat som riksintresse fr naturvrd just ur kvartrgeologisk synvinkel, d skrningen genom berggrunden tydligt visar pbyggnaden av Gotlands berggrund.Biologisk mngfald i tktertgrder fr kad biologisk mngfald i tkter8 Gabriel Bernhardsson naturvrdsenheten Lnsstyrelsen p Gotland, mail 24 april 2014del 3TEORETISKA UNDERSKNINGAR 24. 25Estetiska aspekterVattenfyllningTrappsprngningterfyllningSnedsprngningStup med skyddshyllaI boken Industri mter landskap (Nilsson 1988) behandlas visuella aspekter p industriella ingrepp i landskapet och hur de har varierat ver tid. Under perioden 1909-29 utgjorde estetiska argument viktiga motiv fr naturvrdsarbete vid sidan av de naturvetenskapliga argumenten. Den industriella anlggningen skulle anpassas till landskapet och naturen sjlvlka. Industriella byggnader utformades grna med en monumental arkitektur fr att visa p Sveriges storhet. Under perioden 1930-1949 kade engagemanget ytterligare fr de estetiska frgorna och nu skulle bland annat vgdragningar flja naturens former. Inom vattenkraftsutbyggnaden skulle anlggningarna smlta in i landskapet och mjuka kullar och plantering av befintliga trdarter skulle utplna grnsen mellan befintlig och nyskapad natur. Byggnaderna skulle nu inte lngre vara pompsa utan sparsmakat funktionella. Under 1950- 64 gnades naturvetenskapliga och bevarandefrgor allt strre intresse. Gllande estetiska ideal och vattenkraftsanlggningar skulle nu karaktren av industri och mnsklig pverkan tydliggras. Terrngformerna skulle vara strikt geometriska och ett vxtmaterial som vanligtvis terfinns i trdgrdar anvndes i miljer kring kraftverksdammar, vgar och tkter. Efter 1965 spelade estetik och gestaltning en mindre roll i naturvrdsdiskussionen. En kad miljmedvetenhet ledde till att landskapstgrder skulle dlja den industriella verksamheten. Efterbehandlingar skulle genomfras fr att landskapet skulle vara s likt den ursprungliga naturen som mjligt och vattenkraftsanlggningar lades helt under mark. Enligt Nilsson (1988, s. 75) fljde drefter en period med en klyfta mellan gestaltande och vrdande naturvrd och en kad miljmedvetenhet som ifrgasatte hela den industriella utvecklingen. Landskapsvrdande tgrder kunde under denna period uppfattas som ett legitimerande av en destruktiv och onskad verksamhet.I exempelsamlingen med rd om efterbehandling av tkter idag finns tv utgngspunkter gllande estetiska vrden och landskapsbild i efterbehandlingsplaner. En utgngspunkt r att omrdet ska smlta in i landskapet. Den andra utgngspunkten r att omrdet ska st fr ett nytt inslag som berikar landskapsrummet. I en skogsbygd beskrivs skapandet av en brant med utsikt vara ett berikande fr omrdet och en vattenspegel skulle kunna tillfra mycket i en utdikad jordbruksbygd (Miljsamverkan Sverige 2006, s.13). Det finns olika stt att arbeta med pallkanterna vid efterbehandling av en bergtkt. Hur tkten efterbehandlas beror p om verksamheten fr stora mngder massor ver i samband med brytningen och hur omgivande landskapsbild ser ut. Hr fljer ngra typexempel p hur man kan arbeta med efterbehandlingen av en bergtkt med hga pallkanter (Miljsamverkan Sverige 2006, s. 14-18):EFTERBEHANDLINGEn sj kan anlggas i de brott dr brytningen skett under grundvattenytan eftersom vattentillgngen r god. Vid anlggning av sj i efterbehandlingen kan stup innebra en risk och nivskillnader under vattenytan br annonseras fr beskare. Stup under vattenytan br ligga minst tre meter under vattnets yta fr att badande ska simma nr de passerar ver stupets kant. Om sjn blir en badplats br det ocks finnas sluttande strnder som gr det enkelt att ta sig upp ur vattnet. En sdan sluttning r ven gynnsamt fr den biologiska mngfalden. Det r alltid oskert hur hgt vattnet blir och om det kommer att n den nskade nivn.I omrden dr verksamheten medfrt stora mngder avbaningsmassor som exempelvis jord eller morn kan de teranvndas fr att terfylla brottet och skapa en slnt under efterbehandlingen.Om exempelvis skog ska teretableras i omrdet kan trappsprngning och terfyllning med massor vara en bra metod. Hyllor sprngs d ut i samband med att man nrmar sig ytterkanten av tkten. Hjden p trappstegen, eller hyllorna, kan variera men br inte vara hgre n 4-5 meter. Trappan blir sedan en grund fr terfyllning med avbanings- och jordmassor.Nr den sista sprngningen fr produktion gjorts borras ett snedstllt hl och fylls med sprngsalva. D skapas en skarp sluttning och risken fr skador p bde mnniskor och djur minskas. Eftersom sluttningen blir s brant kan marken bli svr att anvnda och det kan vara nskvrt att fylla ut slnten med avbaningsmassor eller morn.Fr att minimera skaderisker hos mnniskor och djur sprngs en cirka fem meter bred skyddshylla ut cirka tv till tre meter under markytan. En sdan efterbehandling br ven inkludera ngon typ av varning innan brottskanten.Samtliga illustrationer: John Dagobert Miljsamverkan Sverige 2006del 3TEORETISKA UNDERSKNINGAR 25. 26Efterbehandlingsplaner9 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 12 maj 2014Enligt miljbalken krvs det tillstnd fr att bedriva tkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter och det r som regel lnsstyrelsen som beslutar om tillstnd till tkt. Den tktplan som bifogas anskan ska bland annat innehlla ritningar ver tktomrdet fre, under och efter avslutad verksamhet. Lnsstyrelsen ska med utgngspunkt frn tktplanen kunna bedma verksamhetens effekter p miljn under brytningens gng och efter avslutad efterbehandling (Naturvrdsverket 2003).Efterbehandlingsplanen fr Vstra brottetCementa har enligt Birgersson9 tkttillstnd fr Vstra brottet och File Hajdar till r 2021. Drefter ska frlngning av tillstnd skas fr File Hajdar medan brytningen i Vstra brottet avslutas. Cementa har ltit ta fram en efterbehandlingsplan fr Vstra brottet, ritad och planerad av ekologen dr. Ulrich Trnkle 2011. Efterbehandlingsplanen bestr av en vergripande plan ver hela Vstra brottet samt en bilaga med frdjupning ver den nordstra delen av brottet, det som kallas Showroom och dr efterbehandlingen har pbrjats. I stora drag beskriver Trnkle (2011) sitt koncept i fyra punkter:terstlla habitat som r anvndbara fr viktiga vxter och habitat som finns i Natura2000-omrdet vid File HajdarSrskilt gynna nipsippan, Pulsatilla patensUtveckla en s hg biodiversitet som mjligtterstlla viktiga habitat som terfinns i omgivande omrden (srskilt kalkgrsmarker)Brottskanterna bestr idag av kala, branta vggar som r upp till 20-25 meter hga. Efterbehandlingsplanen fr brottets kanter sger att den djupare Pall 2 fylls med vatten och massor frn omrdet. De branta bergvggarna till Pall 1 bevaras, vid basen av bergvggen skapar en lg sluttning av rasmassor.De habitat som Trnkle vill fra in i brottet utgr frn de habitat som finns i omgivningarna och de Natura2000-klassade habitaten nordiskt alvar och prekambriska kalkhllmarker. I planen finns bland annat alvar, kalkgrsmark, tallskog, buskar, diken, vtmarker, sj, rinnande vatten, sluttningar och branter utritade. Trnkle tnker sig att efterbehandlingsomrdet ska ss med grsfrn frn nrliggande ngar eller att ytjord innehllande rtter och frer ska strs ut i brottet. Stora delar av brottet planeras ven att bli tallskog. Vattendrag i omrdet ska enligt Trnkle formas naturligt med kurvor och strre vattensamlingar dr vass och slg kan vxa. Lgre vattensamlingar som finns idag har ett saltinnehll och fylls drfr igen med material fr att hindra saltintrning frn stersjn.Efterbehanglingsplan fr Vstra brottet. Skala 1:10 000 Ritad av dr. U. Trnkle.del 3TEORETISKA UNDERSKNINGAR 26. 27TillmpningAnpassad planTrnkles efterbehandlingsplan fokuserar p biologisk mngfald och patt infra de habitat som finns i de mer naturprglade omgivningarna.De biotoper som har uppsttt i det kulturprglade landskapet tas det intesamma hnsyn till. Utifrn vra bedmningar r mnga av Trnkles tankargynnsamma fr den biologiska mngfalden och bevaras drfr. Dremot finnsdet vissa tgrder som kan vidtas fr att frbttra den. Efter att ha studeratvilka strukturer som r vrdefulla i tkter och hur man kan bidra till en kadbiologisk mngfald i tkter (se sid. 20) anser vi att efterbehandlingsplanen branpassas enligt fljande: Tidiga successionsstadier br bevaras genom sktsel och avverkning,tallskog br inte planteras i lika stor utstrckning. Topografin br varieras mer och trappor och ramper kan skapas i bergetfr kad tillgnglighet och fr strre variation i biotoper. Omrdet br inte tckas helt med jord, ppna ytor med sten och bergsom bildats i brottet br bevaras. Alla ytor br inte ss med grsfr, blottad mineraljord br bevaras. Motocrosskning som fresls i nordvstra hrnet br inte tilltas d detutgr ett fr hrt och svrreglerat markslitage.Frutom de naturvrden som br bevaras anser vi att ett strre grepp brtas fr att gra omrdet tillgngligt ven fr mnniskan. Trappsprngningkan gra omrdet tillgngligare men igenfyllningen innebr att lagerfljdeni berggrunden dljs. Branter vnda mot sder br drfr efterbehandlas somstup med skyddshylla. Dels fr att visa p lagerfljden men ven fr att detger platsen en unik karaktr. Eftersom Pall 2 ligger s djupt att grundvattenbehver pumpas ut r vattenfyllning det lmpligaste alternativet.del 3TEORETISKA UNDERSKNINGARPlanen visar vr omarbetning av efterbehandlingsplanen i enlighet medovanstende punkter. Detta r den plan arbetet i fortsttningen utgr frn.De ttaste omrdena med barrskog har tagits bort. P tv av de platserdet tidigare var barrskog skapas stora grusytor fr att bevara lttdrneradeomrden i brottet. I det sydvstra hrnet av brottet byggs tv kullar uppfr att skapa en mer varierad topografi. Motorcrossbanan tas bort helt fratt undvika det hrda slitaget det innebr. ppen grsmark och gles skogerstter den. Runt om vtmarksomrdena och stvattensjn planteras slgfr att gynna pollinerare i omrdet under vren. Arten frekommer viltlngs Spillingsns tidigare dragning och r drfr inte ett frmmande inslagp platsen. Det nordstra hrnet i omrdet bevaras som showroom ochfabriksomrde s lnge brytning pgr i File Hajdar.GrsTallskogGles barrskogSlgVtmarksvxterVtmarkVattenGrusStrd markKalkgrsmarkOdlad markAlvarBostadsomrdeByggnaderStenbrottsvggarLegendVr omarbetning av Trnkles efterbehandlingsplan.1:10 000 27. 28 28. 29del 4NRMARE UNDERSKNINGAR 29. 30DEL 4 - VERSIKTFr att implementera den kunskap vi ftt om biologisk mngfald och efterbehandling gr vi i denna del nrmare underskningar av projektomrdet. Fr att ta tillvara p den kunskap och de nskeml som finns med omrdet kartlggs omrdet utifrn olika intressenter. Cementas nskeml om platsens framtida utformning och mjligheter kartlggs. Drefter fljer lokala freningars nskeml om omrdet, pgende projekt och inventeringar av arter. Omrdet undersks ven nrmre enligt visionens ml gllande upplevelser och tillgnglighet dr vi kartlgger omrdets behov och platser med starkt upplevelsevrde. Genom att sammanstlla kartlggningarna utses omrdets mlpunkter. Efter urval av mlpunkter presenteras den biotop som mlpunkten r placerad i och vilken rdlistad art som kan upptckas i den biotopen. Delen avslutas med en illustrationsplan dr omrdets nya tillnglighet, entrer, mlpunkter och utvalda arter r utplacerade.del 4NRMARE UNDERSKNINGAR 30. 31Kartan visar de omrden Cementa anser som intressanta ur ett biologiskt ochsocialt perspektiv. 1 Omrdet med den nyanlagda gddfabriken. 2 Omrdelmpligt fr fgeltorn. 3 Elljusspr som fresls frlngas s gddfabriken blirtillgnglig. 4 Utsiktsplats som r fr liten i frhllande till antalet beskare. 5Omrde freslaget att fungera som endurobana. 6 Utmed branterna vid Pall 1kommer fglar flytta in.Cementas nskemlSom ledande producent av cement och ballast anser Cementa att de brfreg med gott exempel nr det gller hllbarhetsfrgor. De har infrtbindande riktlinjer fr biologisk mngfald dr de skriver att alla anlggningarsefterbehandlingsplaner ska fokusera p biologisk mngfald. Dessutom skaanlggningar nra biologiskt knsliga omrden ha planer fr hur omrdetska frvaltas fr den biologiska mngfalden (HeidelbergCement 2012).Hur de arbetar med biologisk mngfald gr att lsa i HeidelbergCements(2010) guideline Promotion of biodiversity at the mineral extraction sitesof HeidelbergCement. Riktlinjerna utgr frn att stora frndringar skeri landskapet vid mineraluttag och de presenterar principer fr koncernensarbete med biologisk mngfald i tkter som utgr frn att uppmuntra dialog,ka biodiversiteten och skydda naturen och miljn. Fljande nskemluppkom vid platsbesk med Nyberg och Birgersson.6 51234KARTLGGNING - CEMENTAS NSKEML1 och 3 Gddfabriken4 Utsiktsplatsen2 Fgeltorn6 Motorcrossbana5 FgellivNgot som tidigt presenterades var den nyanlagda gddfabriken (nr 1 ikartan) och deras vilja att tillgngliggra den fr beskare. Idag finns ettelljusspr (nr 3 i kartan) ster om gddfabriken som kan frlngas s att detnr fram till gddfabriken.De vill ven expandera den befintliga utsiktsplatsen utmed vg 147. Deten populr plats att stanna till vid och som ger mycket god verblick verstenbrottet och showroomet och det blir trngt fr beskarna att f plats.Det finns mycket fglar i omrdet kring Bogeviken och ett fgeltorn inrheten av gddfabriken skulle vara bra.Enduro r en omtyckt motorsport p Gotland och en gammal bana harstngts av. En ny bana kan anlggas i det nordvstra hrnet av stenbrottet nrbrytningen av mrgelsten avslutats.Fglar kommer sannolikt att flytta in i branterna utmed Pall 1 nrstenbrytningen r avslutad vilket ger skdarmjligheter.del 4NRMARE UNDERSKNINGAR1:15 000Dammen i den nyanlagda gddfabriken har ett lgt vattenstnd och sly ochstubbar finns kvar i dammen fr gddlekens skull.Utmed dammen i gddfabriken finns skyddvallar. De r leriga och kantas av sly.Utsiktsplatsen ger en vid vy ver Vstra brottet och r utrustad med sittplatser. 31. 32Lokala freningar3 Sportfiskarna1 ArtDatabanken6 Gotlands Ornitologiska Frening5 Lnsstyrelsen p Gotland4 Gotlands Botaniska Frening, GBF2 StvattenslaboratorietSom tidigare nmnts i arbetet har vi velat samarbeta med lokala freningaroch myndigheter fr att ta till vara p engagemang som finns i omrdet.Fr vrt projekt valde vi att ta kontakt med nedanstende freningar. Ikontakterna med dem har vi efterfrgat hotade arter, om det finns ngotpgende projekt och om det finns ngra srskilda nskeml. Eftersomarbetets syfte r att tillgngliggra naturomrden och informera om hotadearter har detta prglat vrt urval av nskeml och arter frn freningarna.Den frsta kontakten vi tog gllande hotade arter i vrt omrde var medArtDatabanken p SLU. Dr fick vi kontakt med Jonas Sandstrm ochSebastian Sundberg. Sandstrm10 gjorde en frsta skning i deras databasfr rdlistade arter. Efter skning p rdlistade arter dr ordet kalkbrottfrekommer i artens Artfaktablad eller i korttext fick vi en lista p 15 arter.Bland dessa arter finns arten kalkbrken som av Sundberg11 beskrivs som enaktuell rdlistad art p kalkberg och tunt kalkgrus.Hos Sportfiskarna fick vi kontakt med Lars Vallin som varit delaktig ianlggandet av gddfabriken. De projekt Vallin arbetar med strvar efter attfrbttra livsbetingelser och reproduktionsmjligheter fr rovfisk som tillexempel gdda, abborre och ring. Vallin13 berttar att rovfiskar r viktiga fren bra ekologisk balans. Om andelen rovfisk blir fr lg kan det ha negativakonsekvenser som leder till att symptom p bland annat vergdning ochalgblomning frvrras. Gddfabriken r anlagd som en vtmark som gddorska vandra upp till fr att leka. Ett rr i dammen gr det mjligt att tmmaden p vatten fr underhll. Detta kan med frdel gras efter att bde gddanoch ynglen tagit sig ut till havet efter leken. Fr att underltta fiskarnasvandring till gddfabriken ska mynningen rensas frn vass d igenvxningofta r ett vandringshinder. Vallin ser ven att mngden sediment somCementas verksamhet fr med sig i n r omfattande och behver tgrdas.Genom Gotlands Botaniska Frening, GBF, fick vi kontakt med ordfrandenJrgen Petersson14 som skickade oss en lista frn deras databas med 299 artersom inventerats i omrdet kring Bogeviken, d srskilt kring motionsslingan.Gllande artinventering rekommenderade Petersson ett besk i omrdettidigast i brjan av juni d vxtligheten i vtmarkerna brjar komma igngoch det r lttare att ta sig fram ver myrarna. GBF brjade inventera frGotlands Flora 1983 och utgick i inventeringarna frn de ekonomiskakartbladen frn 1970-talet. En av arterna som finns p listan och som enligtrdlistan r srbar r orkidn honungsblomster.I samtal med Lennart Edsman12 p Stvattenslaboratoriet framkom attstenbrottet skulle kunna bli en biotop fr den akut hotade arten flodkrfta.Edsman berttade att Gotland avsatts som skyddsomrde fr flodkrfta dmjligheter finns att kontrollera att den krftpestbrande signalkrftan inteplanteras in p n.Genom vr kontakt med lnsstyrelsen blev vi hnvisade till GabrielBernhardsson p Naturvrdsenheten. Bernhardsson15 frklarar att detlnsstyrelsen knner till frn omrdet r dels fornlmningar och dels rdlistadearter p platsen. I en karta ver omrdet frn lnsstyrelsens kartsystem harnaturvrden, fornlmningar och sociala vrden markerats. Bernhardssonfrklarar att markeringarna fr observerade arter kan ha en felmarginal p 100meter och att observationerna kan vara frn frra sekelskiftet och arten bortasedan lnge. Gllande de rdlistade arterna r mnga knutna till ett ppnarebeteslandskap och kan redan ha frsvunnit frn platsen d skog vxt upp. Denfrsta art Bernhardsson nmner som observerats p platsen och som troligenfinns kvar r skugglosta, ett hgt grs knutet till glntor i skogen. ven iomrdet kring elljusspret finns rdlistade arter, dribland honungsblomsteroch svartflckig blvinge som bda observerades 2012.Gotland beskrivs av GOF (u..) som en enda stor fgellokal dr fglarnalockas av naturens strandngar, fgelberg, hasseldungar och sanddyner,de gamla ngena och de obebyggda kusterna. Vi fick kontakt med PerSmitterberg16 p GOF som sammanstllde en lista ver de 202 arter somskdats i omrdet kring Bogeviken. Genom att jmfra Smitterbergs listamed rdlistan framkom att 41 av de totalt 95 hotade arterna skdats kringviken. Det r bde sjfglar som nder och vadare, fglar som hller till istrandzonen och omgivande terrng samt strckgster som stannar till ochrastar. Enligt Smitterberg finns det ett behov av kad tillgnglighet ochett gmsle eller fgeltorn fr att bttre kunna fgelskda i Bogeviken, helstser han ett rejlt fgeltorn med tv vningar. Med tanke p tillgnglighetoch strategisk placering freslr Smitterberg udden som strcker sig ut iBogeviken. Denna placering skulle ge bst versikt ver omrdet, vikarnaoch de flacka strnderna. Anlggandet av fgeltorn har dessutom den positivaeffekten att de koncentrerar beskarna till en plats och drigenom minskarstrningen av fgellivet (Kloth & Lovn 2001, s. 30).16 Per Smitterberg Gotlands Ornitologiska frening, mail 27 mars 201412 Lennart Edsman forskare Stvattenslaboratoriet, samtal 25 februari 2014 15 Gabirel Bernhardsson naturvrdsenheten Lnsstyrelsen p Gotland, mail 19 februari 201413 Lars Vallin Sportfiskarna Gotland, mail 8 april 201410 Jonas Sandstrm ArtDatabanken, mail 30 januari 201411 Sebastian Sundberg ArtDatabanken, mail 31 januari 2014 14 Jrgen Peterson Gotlands Botaniska Frening, mail 6 mars 2014Kartan visar de omrden olika freningar och myndigheter hittat hotade artereller potentiella habitat fr dem.1 Branterna passar kalkbrken. 2 Om Pall 2fylls med stvatten r det ett lmpligt habitat fr flodkrftan. 3 Gddfabriken,lekplats fr rovfisk. 4 I vtmarken har honungsblomster observerats. 5 I skogenhar skugglosta observerats. 6 Udden r en plats fr fgeltorn som ger en vid vyver de mnga arter som observerats, motionsslingan kan frlngas dit.213 456KARTLGGNING - HOTADE ARTER I PROJEKTOMRDETdel 4NRMARE UNDERSKNINGAR1:15 000 32. 33Tillgnglighet i omrdet idagTillgngligheten i projektomrdet r mycket lg. Det r svrt att ta sigrunt i omrdet och ldre stigar r eftersatta och svra att orientera sigefter. Vid idrottsplatsen finns ett 1850 meter lngt elljuspr (Gotland.se2013). Motionsspret r tnkt att frlngas till 2500 meter. Strckan harrjts men arbete med barkning och mrkning terstr. Eventuellt kommerven frlngningen att vara belyst, men det r nnu inte bestmt enligtCallenmark17.Elljusspret r belagt med tckbark. Stigarna r utmrkta med olika frgerp trdstammar, men r nd svra att flja och mnga av de antagnaorienteringsskyltarna saknas. De anlagda spngerna har murknat och vass hartrngt upp i mellanrummen mellan plankorna vilket gr dem oanvndbara.Vgarna som leder till och i stenbrottet r helt avstngda fr allmnhetenoch fr endast anvndas i verksamhetssyfte. Omrdet kring stenbrottet rdessutom avgrnsat genom ett viltstngsel. Det instngslade omrdet kommerfortstta vara det tills tktverksamheten i Vstra brottet r avslutad. Vidare iarbetet kommer omrdet behandlas som om det vore tillgngligt idag. Planer,skisser och ider r baserade p vr revidering av efterbehandlingsplanen. Detbetyder nd att det instngslade omrdet kommer kunna kopplas med densdra delen frst r 2021.17 Niklas Callenmark Region Gotland, mail 14 mars 2014Befintligt elljussprPbrjad frlngning av elljusspretBefintliga stigarViltstngselEtt viltstngsel inhgnar hela Vstra brottet.Vid elljussprets brjan r det svrt fr nya beskare att orientera sig.Utmed stigarna finns flera spnger. De r murkna, vervxta av vass och gr inteatt anvnda.KARTLGGNING - TILLGNGLIGHETdel 4NRMARE UNDERSKNINGAR1:15 000 33. 34Kartan visar de omrden vi anser ha en rumslig eller stark upplevelsekvalitet.1. Platn har en stark knsla av rymd med lnga siktlinjer ver stenbrottet ochBogeviken. 2. Vattnet i gddfabriken tillfr ett vrde skogen annars saknar. 3.Vassen utmed Bogeviken r mktig och bildar en barrir mot Bogeviken. 4.Vtmarken ligger inbddad av skogsrider och har lnga siktlinjer mot vassen. 5.Fgeluddens placering i viken ger lnga vyer ver vattnet och r en av f platserutmed Bogeviken som inte r igenvxt med vass. 6. Tallglntan r en ppenplats dr stigar mts. 7. Utsiktsplatsen ger en vid utblick ver Vstra brottet.Inventeringsmetod1 Platn2 Gddfabriken4 Vtmarken6 Tallglntan5 Fgeludden3 Vassen7 UtsiktsplatsenStenbrottetUnder vra besk i projektomrdet fyllde vi i ett formulr fr att kunnasammanstlla och p s vis identifiera lmpliga placeringar av mlpunkter iomrdet. Formulret innehll fljande punkter: Ljusfrhllande mrkt - ljust Vindfrhllande blsigt - ligt Ljudfrhllande mycket - lite (positiva och negativa ljudbilder) Siktlinjer lnga - korta Tillgnglighet svrt att n - ltt att n Rumslighet ppet - slutet vrigt vriga intryck7123 465Varje punkt bedmdes p en femgradig skala. De platser som inventeratsmed formulret r platser vi upplevde hade en stark rumslighet eller ettstarkt upplevelsevrde. Nedan presenteras platserna och deras starkasteupplevelsevrden.Platn upplevdes vara mycket vindutsatt eftersom det knappt fanns ngonvxtlighet hr. Platn r en deponi uppbyggd av siltigt material och vidinventeringstillfllena i februari och mars, som r relativt blta mnader, varhela platsen vldigt gyttjig och tung att g p. Det finns inga stigar eller vgarsom leder till platsen och sidorna p deponin r branta och drmed svraatt ta sig upp p. Platn r en hjdpunkt, skapad av tktverksamheten ochligger cirka 12 meter ver havet vilket gr den till en ovanligt hg utsiktsplatsfr att vara p Gotland. Utsikten hrifrn strcker sig ver stora delar verstenbrottet i norr och i sder ut ver Bogeviken. Avsaknaden av vxtlighet gavplatsen tillsammans med vyerna en stor knsla av rymd. Rymdknslan var detstarkaste intrycket och platsen upplevdes ha ett starkt upplevelsevrde tackvare det.Det var svrt att hitta till gddfabriken. Inga stigar eller vgar leder hitoch skogen omkring r sumpig och tt. Platsen r svrdefinierad eftersomgddfabriken i sig r en damm. Drfr koncentrerade vi oss p omrdet sterom dammen, den sida som r lttast att n i frhllande till var elljusspretgr. Lngs dammens kanter har vallar anlagts fr att hlla tillbaka vattnet,utmed dessa kunde vi identifiera en plats. Det gr att g p vallen somr knappt en meter bred. Runt om hela dammen vxer en tt skog som ihuvudsak bestr av tallar och enar. Det skapar en vgg och gr dammen tillett stort rum, helt olikt andra omrden i skogen. ver dammen r det ljustoch siktlinjerna bryts dr skogen tar vid. Vattnet som rinner frn dammen uttill Bogeviken skapar ett stillsamt porlande. Platsen upplevdes vara rofylld.Utmed en befintlig stig ndde vi vtmarken. Platsen vi inventerade upplevdesha en rumsknsla d marken var tckt av en matta med lga rter och grs,det fanns en stor dunge med tallar och enar i ster och en tt skogsrid i norroch vster. Frn platsen fanns ven en lng siktlinje ut mot vassridn. Attplatsen var s ppen gjorde den ljus men nd vindskyddad frn nordligavindar. Hela omrdet kring platsen r mycket fuktigt vilket gr det svrt attn den, stigen som var vltrampad lg dessutom lgre i marken. Det starkasteintrycket var knslan av rumslighet.P vg ut i omrdet fljde vi det befintliga elljusspret. Vid denna plats mtsflera stigar i en ppen glnta. Tallarna hr r hga och ramade in glntan.Ljud frn fabriken och vgen hrdes men det var vindskyddat och ljust.Sikten p platsen utgjordes av de linjer stigarna skapade. Upplevelsen varatt glntans placering och nrhet till parkeringsplatsen var lmplig fr attpresentera omrdet och stigarna i det.Genom att flja sm stigar i skogen hittade vi till slut ut till udden. Liksomdeponin gav platsen en knsla av rymd, men med en helt annan karaktr.Marknivn var nstan i samma niv som vattnet eftersom terrngen r vldigtflack. I mitten av udden r marken hrd och bar medan bde den stra ochvstra sidan r bevuxen med den hga vassen. Siktlinjer r lika lnga somBogeviken r utbredd och himlens rymd r ptaglig. Trots ett visst trafikbulleroch vindar gjorde utsikten och rymden att platsen r vrd att beska.Utmed hela Bogevikens norra strandlinje r vassen mycket tt och dessutomcirka tv meter hg. Vassen vxer antingen direkt i vattnet eller i mycketfuktig mark. Under inventeringarna upplevde vi en frustration ver att vetaatt vattnet var s nra men aldrig kunna ta oss till det. I vassen, p vg mellanmotionsslingan och gddfabriken knde vi ett behov av att lsa problemetmed tillgngligheten till vattnet. Platsen kan gras tillgnglig fr fiske,skridskokning och paddling bland annat.Utsiktsplatsen ligger utmed vg 147 och ns enklast med bil. Ljud frntrafiken r oundvikligt men utsikten ver stenbrottet gr platsen vrdatt stanna till vid. Platsen utgrs av en parkeringsplats som skiljs av frnsittplatserna med en lg mur av sten. Sittplatserna bestr av bord medfastmonterade bnkar i tr. I ster, mot brottet, r ett Gunnebostaket medurklippta hl som fungerar som tittgluggar uppsatt.INVENTERING - RUMS- OCH UPPLEVELSEVRDENdel 4NRMARE UNDERSKNINGARStenbrottet har en stark karaktr och upplevdes som mycket storskaligt. Dplatsen i framtiden inte kommer se ut som vi upplevde den vid besken harden inte inventerats som vriga platser. Stenbrottet har hga upplevelsevrdenoch bedms drfr vara en attraktiv mlpunkt i projektet.1:15 000 34. 35Sammanstllning Mlpunkter Ny promenadslingaGenom att lgga ihop resultatet frn kartlggningen ver de olika arterna,omrdena och platserna blir det tydligt att mnga sammanfaller. Platsermed en hotad art som verlappar omrden med olika upplevelsevrden renligt visionen lmpliga platser fr placering av objekten. Cementa ochArtDatabanken har sett branterna i brottet som gynnsamma fr olika arter.Stvattenlaboratoriet och vra inventeringar visar att en art och en upplevelsekan passa ihop med vattenfyllning av Pall 2. Gddfabriken r intressant atttillgngliggra fr bde Cementa och Sportfiskarna. Vtmarkens orkider ochrumsliga karaktr r identifierade av GBF och vr inventering. Cementa ochGOF efterfrgar fgeltorn men freslr olika placeringar. Vr inventering harvisat att udden ger en bttre verblick. I skogen har Lnsstyrelsen observeraten art och vr inventering visar att det finns en glnta. Platn ger en vid utsiktver hela omrdet. Vattenfglar vid vassen r observerade av GOF och kantillgngliggras i vassomrdet.De identifierade mlpunkterna gr inte att n via elljusspret och de befintligastigarna. Fr att gra mlpunkterna tillgngliga anvnds de befintligadragningarna av stigar i s stor utstrckning som mjligt fr att minimeraingreppen. Stigarna r i dligt skick och behver upprustas. Kommunensfreslagna frlngning av elljusspret r dragen runt en enformig milj.Utsiktsplatsen ster om stenbrottet fungerar ven om den runderdimensionerad. Mlpunkten undersks inte nrmare, dels fr att denfungerar och dels fr att den p grund av sitt lge r svr att frena medslingan. Den finns nd med i arbetet eftersom den hotade arten nipsippafinns hr och fr att den r en lttillgnglig plats som kan locka beskarevidare ut i omrdet om mlpunkten informerar om det.Den nya dragningen, promenaden r som lngst ca 7,5 kilometer. Slingankorsas p flera platser vilket mjliggr kortare och lngre promenader. vervtmarker och i vattnet i stenbrottet anlggs spnger och stigar rjs fr attbli tydliga fr beskare att flja.Den freslagna frlngningen av elljusspretdras om och erbjuder en lngre och mer varierad runda n tidigare. Nrhetentill parkeringsplatsen vid idrottsplatsen r en logisk koppling och en naturligentr.Promenadens uppgift r dels att leda mellan de olika platserna men ven attge beskaren en varierad upplevelse genom olika biotoper. Drfr har de olikaomrdenas biotoper underskts nrmare.SLUTSATSER - IDENTIFIERING AV MLPUNKTERdel 4NRMARE UNDERSKNINGAR1:15 000 1:15 000 1:15 000 35. 36Valda arter och deras biotoper1 Kalkbarrskog1 Skugglosta2 Kalkfuktng2 HonungsblomsterFr att strka bestnden av de hotade arter vi valt i mlpunkterna r detenligt oss viktigt att identifiera den biotop arterna trivs i. Enligt visionenfr Slite upplevelselandskap ska information om olika biotoper i omrdetpresenteras utmed en naturslinga och vid mlpunkterna. I projektomrdetfinns bde naturbiotoper och infrastrukturbiotoper. Biotoperna som beskrivsnedan innehller de arter vi valt ut. Fakta om arterna som presenteras nedankommer i huvudsak frn ArtDatabankens artfaktablad om respektive art.Gotland har tidigare varit rikt p vtmarker men redan under tidigt1900-tal hade stora delar av de gotlndska myrarna torrlagts fr attutka ns jordbruksarealer. Landskapet p Gotland r p sommaren oftadrabbat av torka beroende p det tunna jordskiktet och den uppsprucknaberggrunden (Kloth & Lovn 2001, ss. 33-34). Att vrna vtmarkernaoch anlgga nya frklaras i versiktsplanen som viktigt ur flera aspekter dvtmarkerna gynnar biologisk mngfald, fungerar som nringsfllor ochfrbttrar vattenhushllningen (Region Gotland 2010, s. 85). Enligt MagnusMartinsson (1997a, s. 7) p lnsstyrelsen r en stor del av den biologiskamngfalden knuten till vtmarkerna och en tredjedel av Gotlands fgelfauna,krlvxter och mossor r direkt beroende av dem. Vtmarkskomplexet runtBogeviken bestr av mnga olika vtmarkstyper dr kalkfuktngen r enav dem. Kalkfuktngar r en rtrik milj innanfr ns strnder dr mngaorkidarter terfinns (Petersson & Ingmansson 2007, ss. 38-39).Skogen utgr 42 procent av Gotlands yta (Region Gotland 2010, s. 85 ).I barrskogarna p n r tallen det verlgset dominerande trdslaget. Tillskillnad frn skogar p fastlandet blir skogsmarkerna p Gotland inte likasura av det dda vxtmaterialet d frsurningen motverkas av den kalkrikaberggrunden. Detta innebr att en nringsrik mulljord bildas ven undertallarna och att markvxtligheten r pfallande frodig med rter och grs. Hrtrivs vxter som vitsippor och orkider men ven grsarter som annars trivs ilvskog eller p ngar (Kloth & Lovn 2001, ss. 41-42). Vra inventeringar avkalkbarrskogsomrdena i projektomrdet visade att tall r den dominerandetrdarten, ven enar, idegranar, blsippor och dd ved r vanliga inslag.18 Gabirel Bernhardsson naturvrdsenheten Lnsstyrelsen p Gotland, mail 19 februari 2014 20 Jrgen Peterson Gotlands Botaniska Frening, mail 6 mars 201419 Gabirel Bernhardsson naturvrdsenheten Lnsstyrelsen p Gotland, mail 19 februari 2014BIOTOPER OCH ARTEREn art som enligt Bernhardsson18 finns i omrdet r skugglosta,Bromopsis ramosa, som enligt ArtDatabanken r klassad som srbar(VU). Skugglostan r ett lst tuvat grs som blir uppemot 0,8-2 meterhgt. Skugglostan vxer i dellvskog eller i rtrik barrskog och gynnasav kalk. Arten finns bde i vldrnerade marker och versilningskrroch vill trots namnet inte ha helt sluten skog utan trivs bst i glntor ochskogskanter. D mnga populationer av skugglosta r mycket sm r deknsliga mot strningar som bete, sltter och dikning. Troligen gynnas artenav skogsgallring (ArtDatabanken, Snogerup 1984, Rev. Brunet 1996).Orkidn honungsblomster r enligt Bernhardsson19 och Peterson20 enav arterna som vxer i kalkfuktngen vid Bogeviken. Honungsblomster,Herminium monorchis r enligt ArtDatabanken klassad som srbar(VU). Arten r 5-20 cm hg och blommar i juni-juli med smgrngula honungsdoftande blommor. Frn mnga platser har artenhelt frsvunnit och i Sverige finns honungsblomster som rikast p landoch Gotland. Honungsblomster vxer p kalkfuktngar och i rikkrr oftatillsammans med andra orkider. P land och Gotland har kalkfuktngarnaofta varit betade och versvmningar eller en hg grundvattenniv imarkerna har haft en gdslande och syresttande effekt. Omfattandeutdikningar har gjort att honungsblomster har frsvunnit frn mngalokaler. Honungsblomster gynnas av vlhvdade marker som betas avntkreatur. Om betet upphr tar ofta mer konkurrenskraftiga vxter ver.ven sltter och tramp som hller grsvxten nere beskrivs vara gynnsamt(ArtDatabankenThor 1992, Rev. Edqvist 2006).del 4NRMARE UNDERSKNINGAR1:15 00012Vid nummer 1 r biotopen kalkbarrskog och arten skugglosta har observerats.Nummer 2 r biotopen kalkfuktng och arten r honungsblomster.Kalkfuktngarna i omrdet versvmmas regelbundet under vr och hst vilketgr dem till gynnsamma habitat fr mnga orkider. 36. 37Inga organismer r direkt anpassade till ett liv i stersjns brckta vatten.Floran och faunan bestr istllet av saltvattensarter som klarar av att leva ilga salthalter eller stvattensarter som klarar av en viss salthalt. Fngsternakring gotlndska kustvatten bestr till strsta delen av strmming, torsk,skarpsill, skrubbskdda (flundra) och piggvar. P Gotland finns endast etttjugotal ngorlunda stora sjar kvar. Flertalet av sjarna r grunda och har enkalkrik, dyig botten (Kloth & Lovn 2001, ss. 18-19, 29). I versiktsplanenfrklaras att avsnrda havsvikar och andra grunda havsvikar lngs G