Upload
socialdemokraternasll
View
210
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Öka resandet och minska kostnaderna
– Ingen motsättning
Stockholm 2015-10-15
Torbjörn Eriksson Urbanet AB
www.urbanet.se
Problem I. Ökade kostnader utan motsvarande resandeökningarII. Traditionella angreppssätt, faktorer som har stor
betydelse för kunderna saknas/ används inte i dagens modeller• Trängsel/ komfort • Pålitlighet/ rätt tid• Nöjdhet
III. Marknadspotentialen uppmärksammas inte
Nuläge / utveckling
Kostnader / produktionMarknadspotentialenPriset
Källa: Bo Legeruis, SKL, (Sve kommun & landstingsförbund)Föredrag: K2/VTI , Stockholm 15 okt 2013
NK Totalt - - - är den totala kostnadsutveckling för kommuner & landstings verksamheter.Notera, kollektivtrafiken som enskild bransch är den verksamhet vars nettokostnad ökar mest.
5
Exempel Stad i Mälardalen Stadsbussutbudet har ökat med 65 %, samtidigt har resorna ökat med 17 %
Potential & Värderingar Kunder och potentiella
Resefrekvens med RKTM per länPotentialen är ungefär 50 % överallt förutom i Stockholm
Potentialen
Bas: intervjuer för resp. RKTM under helår 2013 från Kollektivtrafikbarometern.
Ca 30 % motsvarar ca 400 000 vuxna i Sthlm län
Tidserie prisvärdhet Kollektivtrafikbarometern 2009-2013
Bas: Kollektivtrafikbarometern, 2009 till 2013
2009 2010 2011 2012 20130%
10%
20%
30%
40%
50%
60%52%
49% 50% 48% 47%
39% 36% 37% 36% 36%
28%25% 23% 22% 22%
Frekventa resenärer (betyg 4+5) Sällanresenärer (betyg 4+5) Reser aldrig(betyg 4+5)
3,5 miljoner invånare upplever inte kollektivtrafiken som prisvärd, varav Ca 800 000 bor i Stockholm län Ca 600 000 bor i Västra Götaland Ca 500 000 bor i Region Skåne
Huvudproblem = kollektivtrafikens marknadspotential !
Urbanet lokala tidsvärden
Tidsvärden för kollektivresenärer
Restid ombord med sittplats i Sverige och Norge
0
20
40
60
80
100
23
6452
81
64
37 38 4355
Urbanet lokala tidsvärden
Kronor per timme
Potentiella kunder har högre tidsvärden än dagens frekventa kollektivtrafik kunder
• De ställer högre krav till att komma fram snabbt• De kräver ett bättre kollektiv-
trafikutbud för att tänka sig att resa
Uppsala Tä-tort
Stockholm Stavanger Kristiansand Ålesund0
20
40
60
80
100
120
23
64 66
3641
33
10596
63
103
Tidsvärde av restid ombord med sittplats
Befintliga kunder Potentiella resenärer
Kron
or p
er ti
mm
e
Eksempel fr Norge: Effekt på efterfrågan genom ökad 20% framkomlighet
• Medelvärden av tidsvärden – (kan) innebära att investeringar/ åtgärder över-/ eller undervärderas
Oslo/Akershus Kristiansandområdet0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
18%16%
26%
10%
Effekter på efterfrågan av 20% ökad framkomlighet
(inkl. Synergieffekter av minskad trängsel / ökad pålitlighet (minskade förseningar)
Nasjonale tidsverdier Lokale tidsverdier
Effekten av Investeringar i storstadsområden underskattas
Tidsvärden Stockholm - bussresenärer
Buss - frekventa kunder
Snittpris för resan24%
Tid till/fr hållplats
16%
Väntetid mellan avgångar18%
Restid med sittplats
21%
Restid med ståplats
4%
Förseningstid5%
Bytestid4%
Bytesmotstånd8%
Vikter för Generalisade resekostnader (GK) för en genomsnittsresa med buss i Stockholm. Frekventa
Kollektivtrafikresenärers tidsvärden
Buss – sällan kunder
Snittpris för resan17%
Tid till/fr hållplats19%
Väntetid mellan avgångar23%
Restid med sittplats
24%
Restid med ståplats
4%
Förseningstid4%
Bytestid4%
Bytesmotstånd6%
Vikter för Generaliserade resekostnader (GK) för en genomsnittsresa med buss i Stockholm. Sällanresenärernas
tidsvärden
Pendeltåg – frekventa kunder
Snittpris för resan27%
Tid till/fr hållplats17%
Väntetid mellan avgångar4%
Restid med sittplats
26%
Restid med ståplats6%
Förseningstid6%
Bytestid5%
Bytesmotstånd9%
Vikter för Generaliserad resekostnader (GK) för en genomsnittsresa i med Pendeltåg i Stockholm.
Pendeltåg – sällan kunder
Snittpris för resan12%
Tid till/fr hållplats36%
Väntetid mellan avgångar4%
Restid med sittplats25%
Restid med ståplats6%
Förseningstid3%
Bytestid4%
Bytesmotstånd9%
Vikter för Generaliserad resekostnad (GK) för en genomsnittsresa med Pendeltåg i Stockholm.
Tidsvärden Stockholm - pendeltåg
Tidsvärdena i Stockholm
• Dagens beslutsmodeller (kan) innebära att effekterna av investeringar i Kollektivtrafik underskattas i Stockolm (eftersom tidsvärden är högre)
• Bussen – restider och väntetider (högre frekvens) måste minska• Frekvens är den viktigaste faktorn att …
• Attrahera nya kunder minskar trängseln i rusningstrafik
• Pendeltåg (”sällan kunderna”) - för lång restid till/ fr station • (bussen går för långsamt)
ProduktutvecklingExempel - Stockholm Innerstad
Hastighet och hållplatsavstånd
Optimala hållplatsavstånd ?
Stationer / Hpl med 300m radieAlla stationer/ hpl i Innerstaden
• «okritisk utval av stationer baserat på SAMPERS
Stationer med 300m radieT-Bana och stomlinjer
• 77 % bor innenfor 300 meters omkrets
Stationer/ hpl med 500m radieT-Bana och stomlinjer
• 97 % bor innenfor 500 meters omkrets
Vad gjorde vi ? • Behöll stomlinjerna 1-4 • Samt behöll ca 7-8 av de tyngsta linjerna (några av de s.k. 70 linjerna
5 min frekvens stora delar av dagen/ minskad väntetidÖkat gångavstånd/ längre avstånd mellan HållplatserOlika scenarios med varierad framkomlighet
Resultat Sthlm innerstad prel. analys 2013• Ökat resande ca. 8-9 % • Minskade kostnader ca. 7-8 %
• Nettoresultat = ca 10-12 % förbättrad ekonomi • Lågt räknat ca 50-60 milj kr
Exempel - framkomlighet Oslo• Oslo spårvagn (Trikken, 2004) – • Förbättrad/ full framkomlighet med 20 % (längre avstånd mellan
Hpl, inga störande bilar och p-platser längs spåren, m.m.) +23 % ökat resande genom 20 % mer produktion0 % kostnader
”Den traditionella prognosen som inte tog hänsyn till trängsel och minskade förseningar förutspådde 4-5 % ökat resande”
Exempel –
Prognoser, våren 2015, från de norska ”BY-miljöavtalen” – nollväxtmålet för bilen”
På uppdrag av Samferdseldepartementen och norska forskningsrådet
Stavanger - Färre linjer och minskad produktion
Stomlinjenät med färre linjer• Behåller linjerna med flest
resande:• Minskar från 87 till 30 linjer
• 40 % minskad produktion• gångavstånd ökar med 10 %
• Möjligt att öka produktion med 65 % på kvarvarande linjer
Förändringar i produktion
Effekt på antal kollektivtrafikresor
Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt
-2.4 %
17.8 %
22.9 %
Total förändring i 4 städer/fylken
Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt
-0.9 %
7.1 %8.5 %
-2.4 %
17.8 %
22.9 %
-6.3 %
9.5 %
15.9 %
5.9 %
15.9 %17.6 %
Kristiansand Stavanger Ålesund Tromsø
Vilka är de nya kunderna?
Minskade CO2-utsläpp rusningstrafiken (ton/år)
Kristiansand Stavanger Ålesund Tromsø Sum
-425
-1095
-37 161
-1396
-317
-1155
-75 -89
-1636
-359
-1471
-167 -137
-2134
Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt
Frekventa bussresenärer Sällanresenärer
Konkurrensindex för resor t/fr centrumzonen i Uppsala tätort för två resenärsgrupper
Från … till centrumCentrum 2,2Nordväst 1,4Nord 1,6Öst 1,4Boländerna 1,5Sävja 1,3Ulleråker 1,4Sunnersta 1,2Gottsunda 1,1Eriksberg/Norby 1,4Flogsta/S-hagen 1,3
Från … till centrumCentrum 2,7Nordväst 1,7Nord 2,0Öst 1,7Boländerna 1,8Sävja 1,7Ulleråker 1,7Sunnersta 1,6Gottsunda 1,4Eriksberg/Norby 1,8Flogsta/S-hagen 1,6
Konkurrensindex för resor t/f centrumzonen i Uppsala tätort – beräknat på: 20 % kortare restid och 25% lägre pris (15 kr)
Frekventa bussresenärer Sällanresenärer
KI per zon CentrumCentrum 0,7Nordväst 0,9Nord 0,9Öst 1,0Boländerna 0,9Sävja 0,8Ulleråker 0,9Sunnersta 0,7Gottsunda 0,8Eriksberg/Norby 1,0Flogsta/S-hagen 0,9
KI per zon CentrumCentrum 0,9Nordväst 1,1Nord 1,2Öst 1,3Boländerna 1,2Sävja 1,0Ulleråker 1,1Sunnersta 1,0Gottsunda 1,0Eriksberg/Norby 1,3Flogsta/S-hagen 1,2
Slutsatser (1)
• Styrkor
• Full framkomlighet och längre avstånd mellan hållplats• Minskar restiden• Minskar användandet av fordon
• Möjlighet att öka frekvensen utan fler fordon• Minskar trängsel (ökad frekvens)• Ökar pålitligheten/ minskar förseningar• Ökar nöjdheten
• Ger ordentligt mycket mer resande & trafik för pengarna
• Svagheter
• Längre gångavstånd• 10 – 15 %
• I stad • ca 50 – 100 meter längre
avstånd dvs. ca 30 sek – 1 minut• Regiontrafik/ landsbygd
• Ca 100- 150 meter längre dvs 1-2 minuter längre
• Några områden måste få ”ersättningstrafik”
Slutsatser (2)• Dagens beslutsmodeller (kan) innebära att effekterna av investeringar i
Kollektivtrafik underskattas i storstadsområden• Modellerna saknar värde för faktorer som har stor betydelse i färdmedelsvalet
• Nöjdhet• Trängsel• Förseningar
• Marknadspotentialen/ ”sällan kunderna” har högre krav på produkten, som idag inte möts• Potentiell resurseffektivitet 10-20 % 1 miljard för SL (?) • Ny prismodell som utgår från ytterligare XXX milj kr
• produktens konkurrenskraft • Prisdifferentierar …
Tack för uppmärksamheten
Torbjörn Erikssonwww.urbanet.se