Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende page 1
Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende page 2
Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende page 3
Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende page 4

Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende

Embed Size (px)

Text of Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende

  • PM/Arbetsmaterial

    2016-09-26 Dnr 2009/2016 1(4)

    Beredning rende Polisen frga ang exponering frn pyrotekniska rkgeneratorer CMeG Krisberedskap

    SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm

    Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52

    socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

    Underlag fr yttrandet till Polisen i

    arbetsmiljrende

    Bakgrund

    Ett antal poliser utsattes under 2015 av rk frn pyrotekniska rkgeneratorer i

    samband med polisira insatser mot olika supportergrupper i Stockholm. Detta

    ledde till ett antal tillbudsanmlningar frn polisens sida och i maj 2016 genom-

    frde FOI, p uppdrag av polisen, underskningar fr att faststlla om dessa

    pyrotekniska rkgeneratorer innehller hlsovdliga partiklar fr exponerade

    personer. Den 1 juni 2016 inkom en frfrgan till Socialstyrelsen dr myndig-

    heten ombads gra en medicinsk bedmning av potentiell kausalitet mellan, av

    FOI, identifierade partikelemissioner/frbrnningsrester och medicinska symtom

    och risker. Den av myndigheten anlitade medicinska experten genomfrde den

    22 och 23 juni 2016 intervjuer med sex poliser som exponerats fr omfattande

    rkutveckling i samband med tv olika hndelser i Stockholm.

    FOIs tester

    FOI genomfrde i maj 2016 bestmning av partikelemissioner och frbrnnings-

    rester frn pyrotekniska rkgeneratorer (bilaga 1). I de genomfrda frsken

    mttes utslppta mngder av bland annat respirabla partiklar, flyktiga organiska

    freningar och oorganiska gaser. FOI:s resultat visar p en stor mngd respirabla

    partiklar som till stor del bestod av organiska frgmnen och majoriteten av

    dessa partiklar var mindre n 1m, varav c:a hlften i sin tur var ultrafina (<

    100nm). Denna partikelstorlek kan drabba lungvvnad och ytterst de knsligaste

    delarna av lungan som kallas lungblsorna eller alveolerna..

    Partikelstorlek

    Vid inandning via munnen kan partiklar med en aerodynamisk diameter p upp till 20

    m leta sig ner i lungorna. Partiklar strre n 10 m fastnar i ansenlig grad i nsans

    flimmerhr men en del kommer ner i lungorna. Partiklar mellan 10 och 2,5 m fastnar

    mestadels i de vre luftvgarna men de mindre n 4 m kan trnga ner i lungblsorna

  • SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 2(4)

    (alveolerna). Partiklar mellan 1 och 0,1 m brukar kallas ultrafina partiklar och partiklar

    under 0,1 m misstnks kunna trnga in i krlen.

    Beroende p partiklarnas storlek och kemiska sammansttning kan de p kort eller

    lng sikt beroende p exponeringstid, antal tillfllen och medicinsk bakgrund orsaka

    eller t.ex. frvrra astma, lunginflammation och kronisk luftrrsinflammation.

    Dammdefinitioner

    Den mngd partiklar, av totalmngden partiklar i luften, som man inandas genom nsa

    och mun kallas fr inhalerbar fraktion. Denna utgrs av thorakal fraktion den del av

    partiklarna som passerar struphuvudet, och respirabel fraktion de partiklar som nr

    lngst ner i luftvgarna, till alveolerna i lungorna. Standarden Arbetsplatsluft Partikel-

    storleksfraktioner fr mtning av luftburna partiklar (SS-EN 481) definierar hlsorelate-

    rade storleksfraktioner fr luftburna partiklar. Enligt denna standard bestr rkpartiklar,

    som i regel r mindre n 1 m, till strsta delen av respirabla partiklar. Det innebr att

    alla rkpartiklar kan betraktas som respirabla och srskilda provtagare med fravskiljare

    behver ej anvndas vid provtagning d enbart rk finns.

    Intervjuer

    Sex poliser intervjuades i Stockholm 22 och 23 juni 2016. Poliserna rapporterade

    frn tv olika hndelser p Sdra station i Stockholm dr de blev angripna av rk

    frn pyrotekniska generatorer i samband med ingripande mot supportrar.

    Poliserna har ingen medicinsk bakgrund av astma, KOL eller annan organsjuk-

    dom och uppger sig i vrigt vara fullt friska. Nedan redovisas en summering av

    de genomfrda intervjuerna

    Hndelse 1:

    Polisen medfljer pendeltgsvagn (2 poliser per drrpar) med ordinra resan-

    den samt supportrar, dr supporterskaran r p vg till en fotbollsmatch. Pendel-

    tget stts i rullning och samtidigt antnds en pyroteknisk generator som fyller

    pendeltgsvagnen med kraftig och tt rk. Rkutvecklingen varade c:a 30

    sekunder och avbrts d ngon person hllde en vtska (troligen l) ver det

    brinnande fremlet som d slocknade. Hrefter fanns kvarvarande rk i pendel-

    vagnen under resterande del av frden, c:a 10 minuter.

    Tv poliser intervjuades kring denna hndelse och deras symtom bestod av

    hosta, muntorrhet och stickningar i halsen. Efter att poliserna kom ut ur pendel-

    tgsvagnen avklingade symtomen snabbt under ngra minuters tid. Ingen av

    poliserna anvnde skyddsmask vid tidpunkten fr hndelsen. Poliserna skte ej

    heller sjukvrd d symtomen gtt i regress. Ingen av poliserna uppger sena

    restsymtom efter hndelsen. Hndelsen tillbudsanmldes av de bda poliserna.

    Hndelse 2:

    Polisen r nrvarande med tv grupper (totalt 16 poliser) som frsker att stoppa

    supportar att komma uppfr en rulltrappa p Sdra station, Stockholm fr att

    frhindra en sammandrabbning med det andra fotbollslagets supportrar. I

    tumultet som uppstr kastas pyrotekniska generatorer upp frn rulltrappan mot

  • SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 3(4)

    poliserna som str ovanfr. Utrymmet r slutet varfr det lgger sig en kraftig

    och tt rk kring poliserna vid rulltrappan. En av poliserna uppger att rken var

    s tt att denne inte kunde se sin hgra hand och batongen som hlls i denna. En

    polis blir trffad av en kastad pyroteknisk generator i ljumsk- maghjd vilket ger

    brnnskador p uniformen, dock ingen fysisk brnnskada. Hndelsen varade c:a

    3-6 minuter varefter poliserna beger sig ut i frisk luft.

    Fyra poliser intervjuas kring denna hndelse. Tv poliser uppger att det blev

    knnbart att andas, tungt att andas kan dock inte erinra sig andra symtom.

    Efter en tid i frisk luft (osker duration) s slpper symtomen, dock sitter

    rklukten kvar i klder och hr. En polis upplevde det tungt att andas samt fick

    sugrrsknsla i samband med andning, uppger inga andra symtom. Symto-

    men gick i regress efter c:a 30-45 minuter. Dessa tre poliser skte inte sjukvrd

    d symtomen gtt i regress. Ingen av de tre poliserna uppgav heller sena rest-

    symtom efter hndelsen.

    Den 4:e polisen fick en svidande, brnnande knsla i halsen. Upplevde ocks

    torr och dammfylld mun. Polisen gurglade sig eftert med vatten som blev till ett

    gr- och svartlila sputum. Senare p natten snyter polisen ut svartlila snor. Dagen

    efter har han en lgfrekvent molande huvudvrk och blir ptagligt andfdd nr

    han ska g uppfr en trappa, vilket polisen aldrig tidigare upplevt. Sker till en

    vrdcentral dr patientens syresttning mttes med en s kallad pulsoximeter.

    Syrgasmttnaden var vid detta tillflle 93 % och polisen fick besked att denne

    inandats ngot olmpligt men att detta kommer att ventileras ut av sig sjlvt.

    Efter ytterligare tid upplever polisen fortsatt hosta, kraftig pverkan frn lung-

    orna, dlig kondition och hade inte sovit p tre dygn, kunde inte g och prata

    samtidigt. Sker drfr nyo upp sjukvrden. Resultaten frn blodproven var

    utan anmrkning, ingen feber eller andra underskningsfynd gjordes. Polisen

    erhller kortisonspray, Cocillana-Etyfin samt antibiotika i profylaktiskt syfte och

    sjukskrivs med diagnos kemisk pneumoni. Drefter upplever polisen ingen

    frbttring och fr drmed en remiss till fretagshlsovrden fr rntgen av

    lungorna; vilket genomfrs utan anmrkning, ven spirometriresultaten var utan

    anmrkning. Frn fretagshlsovrden utgr en remiss till en fysiologisk klinik.

    Fem mnader senare genomfrs ytterligare en spirometri utan anmrkning och

    en mnad drp utfrs en skiktrntgen av lungorna som inte pvisar strukturella

    skador. Polisen erhller kortisontabletter och KOL-behandling (kan dock inte

    uppge vilka lkemedel som ingick).

    Vid ett terbesk till den fysiologiska kliniken ett halvr senare visar testresul-

    taten p en minskad lungvolym jmfrt med sex mnader tidigare. Polisen fr

    besked om att denne har ftt bestende men och kad knslighet vid lungkom-

    mor och blir meddelad diagnosen kemisk pneumoni. Vid tidpunkten fr inter-

    vjun upplever polisen att denne ftt snabbare hosta vid anstrngning. Knner sig

    i vrigt helt terstlld.

    Ingen av dessa fyra poliser anvnde skyddsmask under pgende hndelse.

    Hndelsen tillbudsanmldes av de fyra poliserna.

  • SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 4(4)

    Medicinsk bedmning

    Samtliga sex intervjuade poliser som i samband med insats blivit utsatta fr rk

    frn pyrotekniska generatorer bedms dragit sig mer eller mindre allvarliga

    men akuta frgiftningssymtom i form av irritation av luftvgarna eller andra

    luftvgssymtom. En polis blev aldrig helt terhmtad efter exponering utan skte

    sjukvrd d symtom i form av hosta, huvudvrk, smnbrist och onormalt nedsatt

    ork som inte gav med sig. Efter extensiv utredning inom sjukvrden erhller han

    diagnosen kemisk pneumoni cirka ett r efter att han exponerats fr pyrotekniskt

    genererad rk.

    Frsken p FOI visar att den rk poliserna exponerats fr innehller stora

    mngder respirabla partiklar. Individer nrmast rkkllan exponeras fr strst

    mngd av dessa partiklar som sedan minskar med avstndet frn rkkllan.

    Redan sm mngder av denna rk kan drabba individer med tidigare knd

    lungsjukdom mycket hrt medan en helt lungfrisk person inte behver drabbas i

    ngon nmnvrd o