03.05.2023 1

Utkast

Lagen om landskapens finansiering

Material som publicerats 31.8.2016

RP-utkast

03.05.2023 2

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Lagens syfte2 § Definitioner

Utgångsläget är en täckande statlig finansiering av samtliga uppgifter som landskapet ansvarar för

landskapets inkomstskällor består av statlig finansiering och kundavgifter

Tillämpningsområdet för lagen omfattar den totala nivån för den statliga finansieringen av landskapen och den landskapsspecifika allokeringen

RP-utkast

2 kap. - Principerna för den statliga finansieringen

03.05.2023 4

2 kap. - principerna för den statliga finansieringen 3 § Statliga finansieringen till landskapen

4 § Landskapets rätt att besluta om användningen av finansieringen5 § Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen

Landskapet beslutar självständigt om användningen av finansieringen

Finansieringen av landskapen ska beräknas (i) per invånare och (ii) på basis av koefficienter som beskriver servicebehoven. Finansieringen som baserar sig på invånartalet utgör 10 %, servicebehovet 89 %

och främjandet av hälsa och välfärd 1 %.

Om landskapets uppgifter förändras ska den statliga finansieringen justeras.

Staten ska kunna bevilja landskapet kortfristiga lån eller statsborgen.

Den statliga finansieringen med allmän täckning ska motsvara de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården och landskapets andra lagstadgade uppgifter.

RP-utkast

03.05.2023 5

2 kap. principerna för statliga finansieringen 6 § Justering av den statliga finansieringen

7 § Statlig finansiering till landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter

Nivån för den statliga finansieringen justeras årligen med hänsyn till landskapens faktiska driftkostnader och beloppet av de uppskattade kundavgifterna.

De faktiska kostnaderna beaktas inte till fulla beloppet

Justeringen görs med beaktande av den offentliga ekonomins bärkraft så att tillgången till grundläggande service tryggas.

Ändringen inom landskapens kostnadsnivå ska bestämmas enligt det nya landskapsindexet. Landskapsindexet beräknas utifrån det allmänna lönenivåindexet, konsumentprisindexet och

landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter.

Från och med 2022 beaktas landskapens faktiska kostnader högst genom en ändring av landskapsindexet, till vilket man tillägger 0,5 procentenheter.

Man förhindrar uppkomsten av en utgiftsautomat. Landskapen kunde ha ett incitament att öka utgifterna om staten i efterskott skulle kompensera

fullt ut för kostnadsökningen som utgör underlaget för finansieringen. År 2019 ska finansieringen av landskapen basera sig på kommunernas och samkommunernas

faktiska kostnader. Vid justeringen 2020-2021 beaktas högst ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger

1 procentenhet (se 29 §).

Statsrådet ska skilt besluta om åtgärder, såsom beviljandet av statsbidrag, om landskapet råkar ut för akuta och tillfälliga likviditetsproblem.

RP-utkast

03.05.2023 6

2 kap. grunderna för fastställandet av finansieringen till av landskapen på 2016 års nivå Andel

, %Mn euro Fastställandet av finansieringen av landskapet

Social- och hälsovården

Invånarbaserat (kapitation) 7,5 1 325,24 Produkten av invånartalet och grundpriset för social- och hälsovården

Servicebehovs- och omständighetsfaktorer:

   

Åldersgrupper 38,1 6 726,69 Summan av invånartalen inom åldersgrupperna och produkten av grundpriserna inom åldersgrupperna

Faktorer som förklarar användningen av sote-tjänster

48,9 8 621,78 Produkten av landskapets behovskoefficient, invånartalet och grundpriset för behovet THL beräknar en behovskoefficient för varje landskap för social- och hälsovårdens del

Befolkningstäthet 1,0 176,42 Produkten av landskapets befolkningstäthetskoefficient, invånartalet och grundpriset. Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet.

Främmande språk 1,0 176,42 Produkten av landskapets främmandespråkskoefficient, invånartalet och grundpriset. Landskapets främmandespråkskoefficient beräknas genom att andelen invånare med främmande språk divideras med motsvarande andel av invånare med främmande språk i hela landet.

Främjandet av hälsa och välfärd

1,0 176,42 Produkten av landskapets hälso- och välfärdskoefficient, invånartalet och grundpriset för främjande av hälsa och välfärd.

Övriga uppgifter (bl.a. räddningsväsendet)

   

Invånarbaserat (kapitation) 2,5 441,75 Produkten av invånartalet och grundpriset för övriga uppgifter per invånare

Totalt 100 17 641,93

RP-utkast

03.05.2023 7

2 kap. - Finansieringen till landskapen, försökskalkyl på 2016 års nivå

RP-utkast

Invånartal Nettoutgifterna för Sote och Behovs- Hyte- Finansieringen Ändring Ändring räddningsverksamheten koefficient koefficient Till landskapen

2016 2016 2016 2016 2016Landskap 31.12.2014 1 000 euro € / invånare 1 000 euro mn euro € / invånare

Nyland 1 603 388 4 745 950 2 960 0,86 0,73 4 590 244 -156 -97 Egentliga Finland 472 725 1 524 175 3 224 0,96 0,82 1 512 861 -11 -24 Satakunta 223 983 766 868 3 424 1,03 1,54 760 452 -6 -29 Egentliga Tavastland 175 350 559 033 3 188 0,97 1,12 569 550 11 60Birkaland 503 382 1 590 603 3 160 0,97 0,78 1 592 034 1 3Päijänne-Tavastland 202 009 662 364 3 279 1,06 0,85 676 381 14 69Kymmenedalen 179 858 644 752 3 585 1,13 1,49 642 345 -2 -13 Södra Karelen 131 764 451 332 3 425 1,09 0,97 458 483 7 54Södra Savolax 151 562 586 433 3 869 1,21 1,15 571 912 -15 -96 Norra Savolax 248 407 890 210 3 584 1,22 1,22 909 159 19 76Norra Karelen 165 258 577 897 3 497 1,20 1,49 606 567 29 173Mellersta Finland 275 360 891 297 3 237 1,07 1,16 928 950 38 137Södra Österbotten 193 400 676 160 3 496 1,11 1,26 686 608 10 54Österbotten 181 156 612 316 3 380 0,91 1,28 581 269 -31 -171 Mellersta Österbotten 68 832 227 272 3 302 0,99 1,85 227 641 0 5Norra Österbotten 405 397 1 263 990 3 118 1,06 1,06 1 343 791 80 197Kajanaland 79 258 303 733 3 832 1,25 1,28 307 554 4 48Lappland 181 748 695 543 3 827 1,12 1,09 676 127 -19 -107

Hela landet 5 442 837 17 669 928 3 246 1,00 1,00 17 641 928 -28 -5

Ändring i förhållande till den kalkylmässiga utgångsnivån (totala utgifterna för kommunerna i området)(+) finansieringen ökar, (-) finansieringen minskar

03.05.2023 8

2 kap. - Finansieringen till landskapen per kriterium, mn euro på 2016 års nivå

På basis av invånarnaÅldersstrukt

urAnnat behov

Befolkningstäthet

Främmande språk

Välfärd och hälsa

SAMMANLAGT

Invånarantal mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro mn euroLandskap 2014 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016                 

Nyland 1 603 388 520 1 755 2 174 5 98 38 4 590Egentliga Finland 472 725 153 603 722 6 16 13 1 513Satakunta 223 983 73 304 365 5 3 11 761Egentliga Tavastland 175 350 57 230 270 3 3 6 569Birkaland 503 382 163 621 776 7 12 13 1 592Päijänne-Tavastland 202 009 65 260 338 3 5 6 677Kymmenedalen 179 858 58 244 324 3 5 9 643Södra Karelen 131 764 43 178 227 3 4 4 459Södra Savolax 151 562 49 215 291 8 2 6 571Norra Savolax 248 407 81 325 481 10 3 9 909Norra Karelen 165 258 54 216 315 10 3 8 606Mellersta Finland 275 360 89 349 467 10 4 10 929Södra Österbotten 193 400 63 265 341 8 2 8 687Österbotten 181 156 59 242 263 5 6 7 582Mellersta Österbotten 68 832 22 90 108 3 1 4 228Norra Österbotten 405 397 131 489 684 21 5 14 1 344Kajanaland 79 258 26 108 157 13 1 3 308Lappland 181 748 59 232 322 54 2 6 675                 Hela landet 5 442 837 1 764 6 727 8 622 176 176 176 17 641

RP-utkast

03.05.2023 9

2 kap. - Finansieringen av landskapen per kriterium, euro/invånare

RP-utkast

På basis ÅldersstrukturAnnat behov Invånar- Främmande Hyte TOT.Av invånartalet täthet språk

euro euro euro euro euro euro euroLandskap 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016

Nyland 324 1 095 1 356 3 61 24 2 863 Egentliga Finland 324 1 277 1 527 13 33 27 3 200 Satakunta 324 1 357 1 630 20 14 50 3 395 Egentliga Tavastland 324 1 311 1 540 17 19 36 3 248 Birkaland 324 1 234 1 541 15 23 25 3 163 Päijänne-Tavastland 324 1 286 1 672 15 24 28 3 348 Kymmenedalen 324 1 356 1 796 17 30 48 3 571 Södra Karelen 324 1 351 1 720 24 29 32 3 480 Södra Savolax 324 1 419 1 923 55 15 37 3 773 Norra Savolax 324 1 308 1 935 39 14 39 3 660 Norra Karelen 324 1 310 1 907 63 19 48 3 670 Mellersta Finland 324 1 266 1 695 35 15 38 3 374 Södra Österbotten 324 1 373 1 761 41 11 41 3 550 Österbotten 324 1 337 1 449 25 32 41 3 209 Mellersta Österbotten 324 1 302 1 565 43 13 60 3 307 Norra Österbotten 324 1 206 1 687 51 13 34 3 315 Kajanaland 324 1 357 1 986 158 14 41 3 880 Lappland 324 1 279 1 771 297 13 35 3 720

HELA LANDET 324 1 236 1 584 32 32 32 3 241

03.05.2023 10

2 kap. - Finansieringen av landskapen per kriterium, andel av totala finansieringen, %

På basis av Åldersstruktur annat behov Invånar- främmande Hyte TOTinvånartal täthet språk

Landskap av den totala av den totalaav den totala av den totala av den totala av den totala av den totalafinansieringen finansieringenfinansieringen finansieringen finansieringen finansieringen finansieringen

% % % % % % %Nyland 11,3 % 38,2 % 47,4 % 0,1 % 2,1 % 0,8 % 100 %Egentliga Finland 10,1 % 39,9 % 47,7 % 0,4 % 1,0 % 0,8 % 100 %Satakunta 9,5 % 40,0 % 48,0 % 0,6 % 0,4 % 1,5 % 100 %Egentliga Tavastland 10,0 % 40,4 % 47,4 % 0,5 % 0,6 % 1,1 % 100 %Birkaland 10,2 % 39,0 % 48,7 % 0,5 % 0,7 % 0,8 % 100 %Päijänne-Tavastland 9,7 % 38,4 % 49,9 % 0,4 % 0,7 % 0,8 % 100 %Kymmenedalen 9,1 % 38,0 % 50,3 % 0,5 % 0,9 % 1,3 % 100 %Södra Karelen 9,3 % 38,8 % 49,4 % 0,7 % 0,8 % 0,9 % 100 %Södra Savolax 8,6 % 37,6 % 51,0 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %Norra Savolax 8,9 % 35,7 % 52,9 % 1,1 % 0,4 % 1,1 % 100 %Norra Karelen 8,8 % 35,7 % 51,9 % 1,7 % 0,5 % 1,3 % 100 %Mellersta Finland 9,6 % 37,5 % 50,2 % 1,0 % 0,5 % 1,1 % 100 %Södra Österbotten 9,1 % 38,7 % 49,6 % 1,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %Österbotten 10,1 % 41,7 % 45,2 % 0,8 % 1,0 % 1,3 % 100 %Mellersta Österbotten 9,8 % 39,4 % 47,3 % 1,3 % 0,4 % 1,8 % 100 %Norra Österbotten 9,8 % 36,4 % 50,9 % 1,5 % 0,4 % 1,0 % 100 %Kajanaland 8,4 % 35,0 % 51,2 % 4,1 % 0,3 % 1,1 % 100 %Lappland 8,7 % 34,4 % 47,6 % 8,0 % 0,4 % 1,0 % 100 %

HELA LANDET 10,0 % 38,1 % 48,9 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 100 %

RP-utkast

3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovården4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga uppgifter

03.05.2023 12

3 kap. - Finansieringen av social- och hälsovårdsuppgifterna (sote)

8 § Den kalkylerade statliga finansieringen till landskapet9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver

användningen av service10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården11 § Koefficient för främjande av välfärd och hälsa

12 § Befolkningstäthetskoefficient13 § Främmandespråkskoefficient

Ett landskaps kalkylerade sote-finansiering baserar sig på invånartalet, åldersstrukturen, servicebehoven inom hälso-, äldre- och socialvården samt främjandet av välfärd och hälsa, invånartätheten främmande språken

Inom den kalkylerade finansieringen som baserar sig på sote-servicebehovet är vikten av åldersstrukturen 43,8 % och sote-behovskoefficienten 56,2 %.

Inom den kalkylerade sote-finansieringen är vikterna 58,02 % för hälsovården, 22,19 % för äldrevården och 19,80 % för socialvården.

Nya sote-behovsfaktorer, på basis av THL-undersökning från 2013: hänsyn till ålders- och könsstrukturen, sjukligheten och socioekonomiska ställningen

För främjandet av välfärd och hälsa anvisas 1 % av landskapsfinansieringen (176,42 mn € €)

Gles bebyggelse (1 % andel) och antalet invånare med främmande språk (1 %) ska också utgöra bestämningsgrunder

RP-utkast

03.05.2023 13

3 kap. 9 § Viktkoefficienter för åldersgrupperna och de behovsfaktorer som beskriver

användningen av service10 § Behovskoefficient för social- och hälsovården (sote)

Behovsfaktorer och vikter fastställs för hälso-, äldre- och socialvården Varje sjukdom får skilda viktkoefficienter som baserar sig på deras allmänhet och

vårdkostnaderna De vanligaste sjukdomarna i Finland har inkluderats: diabetes, reumatism, bronkialastma,

koronarkärlssjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, Crohns sjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt samt epilepsi, psykoser, demens och cancersjukdomar.

Åldern spelar en stor roll vid användningen av hälsovårds-, äldre- och socialvårdstjänster, men den förklarar inte ensam hela servicebehovet.

Äldrevården är en åldersrelaterad service, men variationen är stor mellan seniorerna. Som variabler som beskriver den socioekonomiska ställningen används antalet

utkomststödstagare, icke arbetsföra, personer som inte är i ett parförhållande, dem med endast den lägsta möjliga utbildningsnivån samt arbetslösa och personer som befinner sig utanför arbetskraften

Utkomststödskunderna, lågutbildade och arbetslösa har ofta en sämre hälsa och således ett större behov av att använda hälsovårdstjänster

De som lever i ett parförhållande och i ett hushåll med flera personer har enligt undersökningarna bättre hälsa och lägre dödlighet än frånskilda och äldre ensamboende personer.

Ensamboendet är en viktig riskfaktor när det gäller användningen av äldrevårdstjänster Invalidpensioner är en förklaring till användning av socialvårdstjänster.

Behovsfaktorerna och vikterna av dem ska kontrolleras med 4 års intervaller

RP-utkast

03.05.2023 14

3 kap. - 11 § Viktkoefficienten för främjande av välfärd och hälsa (HYTE)

HYTE-koefficienten består av nio indikatorer av vilka 5 beskriver verksamhet (processer) och 4 resultat (ska föreskrivas om i statsrådets förordning)1. Indikatorer som gäller förebyggandet av de viktigaste folksjukdomarna

1. Utredning av stödbehovet för dem som lämnar bort från hälsokontroller (mödra- och barnrådgivning, skol- och studenthälsovård)

2. Livsstillsrådgivning åt dem som riskerar typ 2 -diabetes i enlighet med Gängse vård - rekommendationen 3. Miniintervention för hälsovårdskunderna under kalenderårets gång

2. Indikatorer som har ett samband med främjandet av äldres handlingsförmåga och minsking av olyckor 1. Perioder av sjukhusvård och/eller patienter som vårdats vid sjukhus på grund av skador och förgiftningar 2. Dödsfall till följd av ramlande eller fall

3. Marginalisering och hamnande utanför arbetskraften förebyggs både av sysselsättningsindikatorer och indikatorer som har ett samband med främjandet av social välfärd

1. Inkomstlösa hushåll bland hushållen som tar emot utkomststöd 2. [Långtids]arbetslösas andel av hälsokontrollerna 1 gång/år i förhållande till det totala antalet [långtids]arbetslösa 3. Minskning av andelen långvariga utkomststödtagare 4. 16-24-åriga som får invalidpension på grund av mentala och beteendestörningar, %-andel av hela befolkningen i

samma ålder Sådana indikatorer som landskapet kan påverka HYTE-koefficienten ska tillämpas från och med 2022 eftersom landskapsspecifik

information blir tillgänglig först efter 2019 HYTE-koefficientens vikt kan utökas stegvist då man får mera information om dess verkan HYTE-koefficientens indikatorer och viktvärden granskas med 4 års mellanrum

RP-utkast

03.05.2023 15

4 kap. - Finansieringen av landskapets övriga uppgifter

14 § Grundpris per invånare

Landskapens nettokostnader var på 2016 års nivå ca 17,67 miljarder euro, varav ca 420 miljoner euro består av räddningsväsendets kostnader

Finansieringen av landskapets övriga uppgifter baserar sig på grundpriser per invånare (€(invånare)

Dessa landskapets uppgifter som alltså inte hör till sote-uppgifterna har inte några skilda koefficienter vid beräkningen av statsfinansieringen

Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen (1704/2009)

Förslagen om finansiering av andra än sote- och räddningsuppgifter bereds skilt i samband med landskapsreformen

De nödvändiga lagstiftningsförslagen behandlas skilt under beredningens gång

RP-utkast

5 kap. - Administrering, beviljande och utbetalning av statlig finansiering6 kap. - Särskilda bestämmelser7 kap. - Ändringssökande

03.05.2023 17

5 kap. - Administrering, beviljande och utbetalning av statlig finansiering

15 § Administreringen av den statliga finansieringen16 § Beviljande och utbetalning av statlig finansiering

17 § Rättelse av räknefel18 § Betalning av utebliven förmån

19 § Återbetalning av grundlös förmån20 § När betalningsskyldigheten upphör

Grunderna för fastställandet av statens kalkylmässiga finansiering granskas åtminstone med 4 års mellanrum, varvid man ser över

procentandelarna enligt allokeringsgrunderna i 3 § (per invånare 10 %, servicebehov 89 %, främjandet av välfärd och hälsa 1 %)

de uppgiftsspecifika vikterna enligt 8 §: 58 % för hälsovården, 22 % för äldrevården och 20 % för socialvården

viktkoefficienterna i 9 § som beskriver behovsfaktorerna för användningen av sote-tjänster viktvärdena av hyte-indikatorerna i 11 §

Den statliga finansieringen betalas åt landskapen varje månad i lika stora rater, senast den 11 varje månad från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning

Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i den nuvarande statsandelslagen (1704/2009)

RP-utkast

03.05.2023 18

6 kap. - Särskilda bestämmelser21 § Bestämmande av den statliga finansieringen när en kommun överförs till

ett annat landskap22 § Vite

23 § Bemyndigande att utfärda förordning

Överföring av en kommun till ett annat landskap påverkar det mottagande landskapets finansiering året då ändringen träder i kraft

Regionförvaltningsverket ska kunna ålägga landskap att vid vite uppfylla sina förpliktelser

Grundpriser, viktkoefficienterna för kostnadsfaktorerna i sote-koefficienten samt hyte-koefficientens indikatorer och beräkningsgrunder ska fastställas genom statsrådets förordning

Beräkningen av justeringen av kostnadsnivån (6 § 2 mom.) och landskapsindexet kan också fastslås genom statsrådets förordning.

Bestämmelserna motsvarar i det stora hela motsvarande bestämmelser i den nuvarande statsandelslagen (1704/2009)

RP-utkast

03.05.2023 19

7 kap. Ändringssökande

24 § Omprövningsförfarande25 § Begäran om omprövning

Omprövning av beslut som gäller statlig finansiering kan begäras skriftligen hos finansministeriet inom 3 månader från mottagandet av beslutet.

Ett beslut har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen.

Motsvarar bestämmelserna i gällande lagen om kommunernas statsandelar

RP-utkast

8 kap. - Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

03.05.2023 21

8 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

26 § Ikraftträdande27 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2019

28 § Bestämmandet av den statliga finansieringen för 2020-2023

Lagen i kraft vid ingången av 2019, hyte-koefficienten (11 §) tillämpas dock först från och med 2022

Den statliga finansieringen år 2019 ska fastslås på basis av sote- och räddningsutgifterna i kommunernas och samkommunernas bokslut år 2016, kostnaderna för landskapens andra lagstadgade utgifter ska också iakttas.

Under 2020-2023 övergår man stegvist från utgiftsbaserad finansiering av social- och hälsovården till behovsbaserad finansiering År 2020 80 % enligt de faktiska kostnaderna och 20 % enligt de kalkylerade kostnaderna År 2021 60 % enligt de faktiska kostnaderna och 40 % enligt de kalkylerade kostnaderna År 2022 40 % enligt de faktiska kostnaderna och 60 % enligt de kalkylerade kostnaderna År 2023 20 % enligt de faktiska kostnaderna och 80 % enligt de kalkylerade kostnaderna

Nyttorna med främjandet av välfärd och hälsa realiseras som minskat servicebehov, och därför minskas finansieringen av landskapen år 2019 med sammanlagt 28 miljoner euro, vilket överförs till statsandelen för kommunal basservice

RP-utkast

03.05.2023 22

8 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

29 § Undantagsbestämmelse om nivån på den statliga finansieringen 2020-2021

Under 2020-2021 ska man i samband med justeringen av den statliga finansieringen (6 § 2 mom.) beakta den årliga ökningen av landskapens driftskostnader högst i fråga om den faktiska ändringen av landskapsindexet, till vilket man tillägger 1 procentenhet.

(Se även 2 kap. 6 §).

RP-utkast

Lagen om finansieringen av landskapen stöder målsättningen om att dämpa ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna med 3 miljarder euro- 6 § och 29 §

03.05.2023 24

Beräknade ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna (sote) under åren 2020-2029 enligt analysmodellen för socialutgifterna (s.k. SOME-modellen)

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 20290

1

2

3

4

5

6

Den årliga ökningen av sote-utgifterna enligt SOME-modellen, %

Tuotantokustannusten ennakoitu kasvu (tuottavuus 0 %, nimel-lisansiot 3 %)Palvelutarpeen kasvu (väestön ikärakenteen aiheuttama paine)3 mrd. tavoitteen mukainen kasvu

Sote-utgifterna ökar enligt kalkylen nominellt med ca 4,4 % per år

Målet är att dämpa ökningen av sote-utgifterna med 3 miljarder euro, varvid sote-utgifterna under 2020-2029 borde växa årligen med ca 1,5 % -enheter långsammare än i baskalkylen

RP-utkast

03.05.2023 25

Den prognosticerade utvecklingen av de nominella sote-utgifterna 2019-2029

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 202918.0

20.0

22.0

24.0

26.0

28.0

30.0

Nominella sote-utgifternaPrognosen för landskapsindexet 2,6 % (vikterna:

förtjänstnivåindex = 45 %, socialskyddsavgifter = 15 %, konsumentprisindes =40 %)

Perusura: 1,5 % palvelutarve + 1 % reaalipalkat + 2 % inflaatioLakiesitys (reaalinen säästö 2,8 mrd.): Maakuntaindeksi + 1 % v. 2020-2021; Maakuntaindeksi + 0,5 % v. 2022-2029Tavoiteura (reaalinen 3 mrd. säästötavoite): Maakuntaindeksi + 0,5 % v. 2020-2029

md

euro

RP-utkast

RP-utkast

03.05.2023 26

Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:Uppskattning av den reella förändringen inom finansieringen av landskapen 2019-2029

• Viktkalkylen för de landskapsspecifika sote-utgifterna har utarbetats med SOME-modellen, landskapsspecifikt har man beaktat befolkningsprognosen och den invånarspecifika kostnadsnivån under inledningsåret. De landskapsspecifika skillnaderna antas kvarstå även i fortsättningen.

• Andra faktorer som påverkar tryckkalkylen, såsom höjningen av priserna för produktionsfaktorer och befolkningsåldrandet är gemensamma för alla.

Proposition, reell förändring jämfört med 2019, euro/invånare 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029Nyland 0 -3 -2 -14 -20 -25 -7 10 30 54 80Egentliga Finland 0 13 33 36 47 57 79 97 120 146 175Satakunta 0 24 50 59 74 90 116 139 170 198 232Egentliga Tavastland 0 33 73 98 129 162 185 209 237 271 309Birkaland 0 17 37 43 54 67 83 97 113 135 159Päijänne-Tavastland 0 49 99 136 182 228 264 297 334 374 417Kymmenedalen 0 24 56 69 90 111 140 167 198 234 274Södra Karelen 0 38 81 105 134 166 190 208 229 256 286Södra Savolax 0 18 39 40 50 59 94 125 159 200 243Norra Savolax 0 38 80 108 140 175 195 215 237 267 297Norra Karelen 0 64 133 183 241 301 328 350 377 416 449Mellersta Finland 0 54 111 152 201 250 276 298 325 357 390Södra Österbotten 0 27 65 82 105 132 151 168 189 217 244Österbotten 0 -23 -44 -76 -105 -129 -117 -108 -95 -76 -54Mellersta Österbotten 0 25 49 64 85 104 133 150 176 207 235Norra Österbotten 0 67 139 198 264 330 360 387 418 452 491Kajanaland 0 49 101 131 168 208 236 266 295 331 373Lappland 0 14 33 34 40 42 75 103 134 171 208Hela landet 0 19 43 52 66 82 103 122 144 172 201

RP-utkast

03.05.2023 27

Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:Uppskattning av den reella förändringen inom finansieringen av landskapen 2019-2029 (alla landskap)

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

UusimaaVarsinais-SuomiSatakuntaKanta-HämePirkanmaaPäijät-HämeKymenlaaksoEtelä-KarjalaEtelä-SavoPohjois-SavoPohjois-KarjalaKeski-SuomiEtelä-PohjanmaaPohjanmaaKeski-PohjanmaaPohjois-PohjanmaaKainuuLappi

RP-utkast

03.05.2023 28

Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen

Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen, euro/invånare 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029Nyland 0 -46 -93 -156 -220 -286 -334 -384 -434 -487 -542Egentliga Finland 0 -34 -69 -121 -175 -230 -283 -337 -392 -450 -510Satakunta 0 -38 -76 -134 -193 -254 -312 -371 -433 -496 -561Egentliga Tavastland 0 -17 -34 -68 -104 -141 -194 -248 -303 -361 -421Birkaland 0 -28 -56 -101 -148 -196 -246 -298 -351 -405 -462Päijänne-Tavastland 0 -16 -32 -67 -103 -141 -196 -254 -313 -375 -439Kymmenedalen 0 -36 -73 -130 -188 -249 -309 -371 -435 -502 -571Södra Karelen 0 -20 -41 -81 -122 -165 -222 -280 -339 -401 -465Södra Savolax 0 -57 -115 -196 -278 -363 -431 -500 -572 -647 -724Norra Savolax 0 -17 -34 -71 -110 -149 -208 -267 -328 -392 -457Norra Karelen 0 4 8 -7 -24 -41 -98 -157 -218 -280 -345Mellersta Finland 0 -1 -2 -22 -42 -63 -116 -170 -226 -284 -343Södra Österbotten 0 -21 -42 -82 -123 -166 -223 -280 -340 -402 -465Österbotten 0 -65 -131 -215 -300 -387 -440 -495 -551 -610 -671Mellersta Österbotten 0 -29 -59 -107 -156 -207 -262 -317 -375 -435 -496Norra Österbotten 0 13 25 20 15 9 -42 -94 -147 -203 -260Kajanaland 0 -26 -52 -101 -151 -203 -269 -336 -405 -477 -552Lappland 0 -58 -118 -200 -284 -370 -437 -504 -574 -647 -723Hela landet 0 -30 -62 -111 -161 -213 -266 -321 -377 -435 -495

RP-utkast

03.05.2023 29

Konsekvenserna av de föreslagna 6 och 29 §:Skillnaden mellan basscenariot och scenariot i prognosen(alla landskap)

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029-800

-700

-600

-500

-400

-300

-200

-100

0

100

UusimaaVarsinais-SuomiSatakuntaKanta-HämePirkanmaaPäijät-HämeKymenlaaksoEtelä-KarjalaEtelä-SavoPohjois-SavoPohjois-KarjalaKeski-SuomiEtelä-PohjanmaaPohjanmaaKeski-PohjanmaaPohjois-PohjanmaaKainuuLappi

RP-utkast