Upload
mind
View
87
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Stress hos flickor och pojkar i tonåren
Petra Lindfors & Lisa Folkesson Hellstadius
Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Kontakt, epost: [email protected]
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Stress och Stöd i SkolanDel av FORTE dnr 2006-1637
Lisa Folkesson HellstadiusFD psykologi, Psykologiska
institutionen & CHESS, SU/KI
Viveca Östbergdocent sociologiCHESS SU/KI
Bitte Modindocent sociologiCHESS SU/KI
Ylva B Almquistdocent sociologiCHESS SU/KI
Sara Brolin Låftmanforskare sociologi
CHESS SU/KI
Kort bakgrund till forskningsprojektet
● fokus på obligatoriska skolan som arbetsmiljö
– central arena för skolelever
– olika aspekter av tillvaron i skolan
● ökning av självrapporterad stress och stressrelaterade
besvär bland skolelever
● variationer mellan flickor och pojkar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Stress och stöd i skolan
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
skolor2 skolor i Stockholm19 skolklasserårskurs 8 och 9 14-16 år
antal elever545 elever bjöds in455 ok från förälder
datamaterial413 enkäter190 biomarkörer
intervjuer med elever i två skolklasser
Upplevd stress bland skolelever
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)
självskattningsskala för att studera upplevd stresskonceptuellt renodlad = mäta stress (inte besvär)
Upplevd stress bland skolelever
Press
– jag har för många saker på gång samtidigt
– jag känner mig pressad av kraven i skolan
– jag känner mig pressad av kraven hemifrån
– jag känner mig pressad av mina egna inre krav
– jag känner mig hjälplös
– jag har inte tillräckligt med tid
– jag känner mig aldrig riktigt ledig
/NB: för exakta formuleringar och svarsalt: kontakta Frank Lindblad
svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid
Aktivering
– jag skyndar mig även om jag inte behöver det
– jag äter fort fastän jag inte behöver det
– jag går på högvarv hela dagen
– jag har svårt att slappna av
Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)
Upplevd stress bland skolelever
Press
– jag har för många saker på gång samtidigt
– jag känner mig pressad av kraven i skolan
– jag känner mig pressad av kraven hemifrån
– jag känner mig pressad av mina egna inre krav
– jag känner mig hjälplös
– jag har inte tillräckligt med tid
– jag känner mig aldrig riktigt ledig
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland ofta alltid
Tid & tempo eller aktivering och press (Lindblad et al., 2008)
Aktivering
– jag skyndar mig även om jag inte behöver det
– jag äter fort fastän jag inte behöver det
– jag går på högvarv hela dagen
– jag har svårt att slappna av
Biomarkörer som speglar stress
salivkortisol = ”stresshormon”
– aktivering i ”HPA-axel”
• hypotalamus, hypofys, njurar
• styr kortisol
• central funktion
• dygnsrytmsvariationer
– kan mätas i saliv
• Salivette®
• icke-invasivt, lätthanterligt
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Biomarkörer: salivkortisol
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
salivkortisoldygnsrytmsvariationer hos flickor och pojkar
få studier från Sverige som fokuserar på icke-kliniska grupper
Kortisol under två skoldagar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
flickorna har högre nivåer av morgonkortisol än pojkarnaStatistiskt säkerställd skillnad
Kortisol och upplevd stress
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Flickorna har högre nivåer av morgonkortisol än pojkarna
Separata analyser för flickor och pojkar
beakta skolår/ålder, menstruation (flickor)+ andra ”störfaktorer”
RESULTAT
press och aktivering hänger INTE samman med kortisolvarken för flickor eller pojkar
MENpress och aktivering hänger samman med upplevda besvär
(smärta)
Biomarkörer som speglar stress
alfa-amylas
– aktivering i sympatiska nervsystemet
• dygnsrytmsvariationer
– kan mätas i saliv
• Salivette®
• icke-invasivt, lätthanterligt
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Alfa-amylas och kortisol under en skoldag
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
0
5
10
15
20
25
30
Waking 30 min 60 min 20.00h
Cort
isol (n
mol/
l) a
nd s
AA (
U/m
l)
Tidpunkt
Cortisol sAA
kombinera kortisol
och amylas för att se
på samvariationen
mellan olika
biomarkörer och
system
Alfa-amylas och kortisol under en skoldag
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
0
5
10
15
20
25
30
Waking 30 min 60 min 20.00h
Cort
isol (n
mol/
l) a
nd s
AA (
U/m
l)
Tidpunkt
Cortisol sAA
Resultat
svaga samband mellanaktivering och press samt alfa-amylas och ett kombinerat mått av alfa-amylas och kortisol men bara för flickor(liten grupp pojkar)
tydligast för aktivering
kombinera kortisol och amylas för att se på
samvariationen mellan olika biomarkörer och system
i relation till självrapporter
Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer
av upplevd stress (press + aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress
(press + aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer
av morgonkortisol jämfört med pojkar
– få internationella och nationella studier med flickor och pojkar
– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…
– pojkar samma mönster som vuxna män…
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress (press +
aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
– få internationella och nationella studier med flickor och pojkar
– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…
– pojkar samma mönster som vuxna män…
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre
nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än
pojkar
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre
nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre
nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än
pojkar
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre
nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Andra rapporter, longitudinella data
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014 Folkhälsomyndigheten
• majoriteten av eleverna anser att de har god hälsa och högt välbefinnande
• flickor mer besvär än pojkar, hög andel flickor med två besvär
• andelen elever som tycker mycket bra om skolan är historiskt hög
Tack till
● FORTE dnr 2006-1637, Programstöd Barns hälsa
● Kungliga Vetenskapsakademien
● Alla i TriSSS-projektet
● Victoria Blom och Roberto Riva som hjälpt till längs vägen
● Ulf Lundberg och Ann-Christine Sjöbeck
● Rektorer, lärare, skolsköterskor, vaktmästare
● Elever och föräldrar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen