Finansdepartementet

Det ekonomiska läget

Finansminister Anders Borg 20 februari 2014

Finansdepartementet

Internationell återhämtning men turbulenta valutamarknader

• Allt tydligare att de avancerade ekonomierna befinner sig i en återhämtningsfas

– Svag amerikansk statistik präglad av vädereffekter – Konjunkturuppgång i euroområdet och lyckade emissioner av

statsobligationer – Starkare återhämtning i Storbritannien

• Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna – Valutaoro och finansiell turbulens i framväxande ekonomier – Tecken på inbromsning i den kinesiska ekonomin

• Fortsatt negativa risker – Genomlysning av banker i euroområdet kan skapa finansiell turbulens

Finansdepartementet

Gradvis normalisering av det ekonomiska läget i Sverige • Svensk ekonomi utvecklades svagt 2013 • Tillväxten förväntas bli högre framöver än vad den har

varit de senaste kvartalen • Svensk export förväntas åter växa 2014, men växer

långsammare jämfört med tidigare återhämtningar • Hushållens konsumtionsbidrag förvänts bli högt • Investeringsbehovet ökar 2014 och 2015

Finansdepartementet

Förtroendeindikatorer antyder starkare tillväxt Normaliserade värden, medelvärde = 0, standardavvikelse =1

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

07 08 09 10 11 12 13 14

BarometerindikatornPMI (Tillverkning)PMI (Tjänster)CCI

Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank

Finansdepartementet

Nyckeltal - Februariprognos Prognosen i december/budgetpropositionen i september inom parentes

2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP 1,0 (1,0/ 1,2) 2,5 (2,4/ 2,5) 3,5 (-/ 3,6) 3,7 (-/ 3,9) 2,5 (-/ 2,9) 2,5

BNP, kalenderkorrigerad 1,0 (1,0/ 1,2) 2,6 (2,5/ 2,6) 3,3 (-/ 3,3) 3,3 (-/ 3,5) 2,7 (-/ 3,1) 2,5

Produktivitet i näringslivet, kalenderkorr. 0,8 (0,9/ 1,3) 1,8 (1,9/ 2,7) 2,3 (-/ 2,5) 2,3 (-/ 2,0) 2,0 (-/ 1,8) 1,9

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,5 (0,5/ 0,3) 1,1 (0,9/ 0,5) 1,3 (-/ 1,1) 1,3 (-/ 1,6) 1,1 (-/ 1,5) 0,9

Sysselsättning 1,0 (1,0/ 0,8) 1,2 (1,1/ 0,8) 1,2 (-/ 1,0) 1,2 (-/ 1,3) 1,0 (-/ 1,3) 0,9

Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,0 (8,0/ 8,2) 7,7 (7,7/ 8,1) 7,3 (-/ 7,8) 6,7 (-/ 7,0) 6,3 (-/ 6,4) 5,9

Löner (KL) 2,5 (2,6/ 2,7) 2,7 (2,7/ 2,8) 2,9 (-/ 2,9) 3,2 (-/ 3,2) 3,4 (-/ 3,4) 3,5

KPI (årsgenomsnitt) 0,0 (0,0/ 0,1) 0,2 (0,4/ 0,9) 1,7 (-/ 1,7) 2,6 (-/ 2,7) 3,0 (-/ 3,2) 3,0

KPIF (årsgenomsnitt) 0,9 (0,8/ 1,0) 1,0 (0,8/ 1,3) 1,6 (-/ 1,5) 1,7 (-/ 1,7) 1,9 (-/ 1,9) 2,0

BNP-gap (procent) -3,2 (-3,3/ -3,5) -2,7 (-2,6/ -3,0) -1,7 (-/ -2,1) -0,7 (-/ -1,0) -0,3 (-/ -0,2) 0,0

Finansdepartementet

Prognosjämförelse BNP Procentuell förändring

2013 2014 2015 2016 2017 2018

FiD 1,0 2,5 3,5 3,7 2,5 2,5

FiD, kal.korr. 1,0 2,6 3,3 3,3 2,7 2,5

RB 13/2 0,9 2,4 3,6 2,8

SEB 11/2 1,0 2,5 3,2

SB 21/1 1,0 3,1 3,0

KI 18/12 1,0 2,4 3,1 2,9* 2,7* 2,3*

SHB 05/12 1,0 3,1 2,6

NO 04/12 1,0 2,4 2,4

OECD 19/11 0,7* 2,3* 3,0*

EU 05/11 1,1 2,8 3,5

IMF 08/10 0,9 2,3 2,3 2,3 2,4

* = kalenderkorrigerad

Arbetslöshet Procent av arbetskraften

2013 2014 2015 2016 2017 2018

FiD 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9

RB 13/2 8,0 7,8 7,2 6,6

SEB 11/2 8,0 7,7 7,0

SB 21/1 8,0 7,7 7,3

KI 18/12 8,0 7,7 7,3 6,9 6,6 6,3

SHB 05/12 8,0 7,9 7,7

NO 04/12 8,0 7,7 7,5

OECD 19/11 8,0 7,8 7,5

EU 05/11 8,1 7,9 7,4

IMF 08/10 8,0 7,7 7,5 7,1 6,7 6,4

Finansdepartementet

Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2014 inom parentes

Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökade 2013 med 2,9 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven.

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande -0,5 -1,5 -1,9 -0,7 -0,0 0,5 1,1 (-0,6) (-1,2) (-1,5) (-0,4) (0,4) (1,1) (–)

Strukturellt 0,7 0,0 -0,4 0,3 0,3 0,6 1,1 sparande (0,6) (0,5) (0,2) (0,8) (1,0) (1,2) (–)

Konsoliderad 38,2 41,6 42,5 41,1 38,8 36,3 33,3 bruttoskuld (38,1) (41,9) (42,6) (41,2) (38,3) (35,1) (–)

Finansdepartementet

Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (fg prognoser inom parentes) procent av BNP

2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) –

EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)

Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr.

Finansdepartementet

Totala skatteintäkter Jämfört med budgetpropositionen 2014

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017Skatt på arbete -2 -10 2 5 3 1Skatt på kapital -6 -3 -6 -6 -7 -8Skatt på konsumtion -1 2 -2 -1 -1 -2Restförda skatter 0 5 -2 -2 -2 -2Totala skatteintäkter -9 -6 -8 -5 -7 -11

Finansdepartementet

Lägre intäkter än förväntat från bolagsskatterna

• Reglerna för räntesnurror trädde i kraft 1 januari 2013. Taxering sker i november 2014. Innan dess svårt att avgöra reglernas effekt – Indikationer på att regelförändringen gett effekt

• Taxeringsutfallet för bolagsskatterna 2012 blev lägre än förväntat – Ökad avsättning till periodiseringsfonder

• Finansdepartementets nedrevidering ungefär lika stor som KI:s och ESV:s

Finansdepartementet

Indikationer på att reglerna för räntesnurror har gett effekt Koncernlån och förändring av koncernlån

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

-200

-100

0

100

200

300

400

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Koncernlån Förändring mdkr Koncernlån mdkr

Begränsning av ränteavdragen

Skärpning av reglerna

Finansdepartementet

Utdelningsintäkter från statliga bolag lägre 2014 2015 och 2016 är utdelningsnivåerna åter på historiska nivåer

7,6

12,1

23,0

33,2

24,7

19,1 16,9

26,9

21,7 20,6

13,5

22,5 22,0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ø=20,6

Finansdepartementet

Takbegränsade utgifter – förändring jämfört med BP14

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017

Förändrad bedömning av utgifterna

Migration (UO 8) 2,5 3,1 2,7 2,4

Integration (UO 13) 0,9 2,4 2,8 2,4

EU-avgiften (UO27) 0,2 0,7 1,6 1,2

ÅP-systemet 0,1 -1,3 1,2 6,5

Ohälsa (UO10) 0,3 0,3 0,5 0,4

Arbetsmarknad (UO14) -0,8 -1,1 -1,5 -0,4

Övrigt -3,8 -0,9 0,2 -1,0

Total utgiftsförändring sedan BP14 -0,6 3,2 7,4 11,7

Finansdepartementet

Migration och integration: Kraftig ökning av antal asylsökande i ny prognos Antal asylsökande + 20 % per år 2014-2015 jämfört med BP14

Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem + 30-50 %

Källa: Migrationsverket, Finansdepartementet

59 57 52

46 42

0

10

20

30

40

50

60

70

2014 2015 2016 2017 2018

BP-14 feb-14

Antal asylsökande (Tusental)

55 58 56 55 54

0

10

20

30

40

50

60

70

2014 2015 2016 2017 2018

BP-14 feb-14

Antal inskrivna (Tusental)

Finansdepartementet

Kommunernas inkomster och utgifter Miljarder kronor om annat ej anges, förändring sedan BP14 inom parentes

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster, totalt 840 (2) 868 (-5) 892 (3) 923 (6) 961 (6) 1 001 (6) 1 037 Skatter 561 (-1) 583 (-4) 604 (1) 632 (2) 664 (2) 697 (2) 728

Statsbidrag 132 (0) 138 (-1) 148 (2) 146 (3) 147 (3) 147 (3) 147

Utgifter, totalt 843 (-4) 872 (0) 902 (1) 933 (4) 969 (5) 1 007 (7) 1 047

Konsumtionsutgifter 697 (0) 722 (1) 747 (2) 774 (5) 806 (6) 838 (6) 873

Finansiellt sparande -4 (6) -3 (-5) -10 (2) -10 (2) -8 (1) -6 (0) -10

procent av BNP -0,1 -0,1 -0,3 -0,2 -0,2 -0,1 -0,2

Resultat 19 (0) 6 (-5) 10 (3) 10 (3) 11 (2) 14 (2) 11 Anm: Med statsbidrag avses generella och specialdestinerade statsbidrag samt kapitaltransfereringar, exklusive kompensation för mervärdesskatt.

Finansdepartementet

Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (föregående prognoser inom parentes) procent av BNP

2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) –

EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)

Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr.

Finansdepartementet

En procents överskott och slutet BNP-gap 2018

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande BNP-gap

Finansdepartementet

Ny fas i finanspolitiken • När ekonomin stabiliseras ska offentliga finanser tillbaka till

överskott

– Nödvändigt för Sverige att stå väl rustat när nästa kris kommer

• Detta kräver att alla reformer i närtid är fullt finansierade, krona för krona

– Finanspolitiken går därmed in i en ny fas 2015

– Överskottsmålet prövas

– Förslag på finansiering i VÅP

Finansdepartementet

Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet • Att värna jobb och tillväxt i kristider är förenligt med

överskottsmålet, när konjunkturen vänder ska offentliga finanser tillbaka till överskott

• Starka offentliga finanser enda sättet att skydda ekonomin i händelse av kris

– En liten, öppen ekonomi med en stor banksektor extra känslig för händelser i omvärlden

• Skyddsvallarna måste byggas upp under de goda åren för att vi ska stå rustade till nästa kris

Finansdepartementet

Nu prövas överskottsmålet

• Återgång till överskott ställer stora krav på regeringen de kommande fyra åren

• Nödvändigt vara tydlig med finanspolitikens ramar för att säkra överskott i nästa kris

• Samhällsutmaningar kräver fortsatta reformer, men en ansvarsfull politik förutsätter att dessa finansieras – Reformer måste prioriteras hårdare – Betydande besparingar krävs, men åtgärder som

skadar jobb och sysselsättning måste undvikas

Finansdepartementet

Finansiering Finansiering miljarder kronor, effekter på finansiellt sparande

2015 2016 2017 2018 Varaktigt/ permanent

Sänkt avdrag privat pensionssparande från 1000 till 200 kr/månad 2015, slopat 2016 -2,9 -4,6 -4,6 -4,6 -1,4

Högre studielån, lägre studiebidrag -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0

Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet -0,3 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1

Höjd fordonsskatt lätta fordon -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2

Höjd skatt på öl och vin (5%) -0,4 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Höjd skatt på tobak -0,6 -0,5 -0,5 -0,6 -0,5

Avskaffande av gruppregistrering till moms -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -0,3

Summa finansiering -6,9 -9,1 -9,1 -9,2 -6,0

Not: Beloppen är preliminära.

Finansdepartementet

Sänkt avdrag för privat pensionssparande 2015 och slopat avdrag 2016 • Avdraget för privat pensionssparande sänks från 1000 kronor till

200 kronor per månad 2015 och slopas helt 2016

• Avdraget gynnar främst dem med höga inkomster. Personer med lägre inkomster gynnas i betydligt mindre utsträckning av avdraget.

• Privat pensionssparande har dock inte bara marknadsförts mot dem som gynnas mest av avdraget utan brett mot befolkningen

• Fortfarande lämpligt och möjligt att spara till pensionen, t.ex i ett Investeringssparkonto

• Förslagen berör endast det fasta beloppet i avdragsrätten för det privata pensionssparandet. Tjänstepensionerna omfattas inte av förslaget.

• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 2,9 miljarder kronor 2015 och med 4,6 miljarder kronor 2016

Finansdepartementet

Högre studielån, lägre studiebidrag • Studielån föreslås ökas med cirka 1 000 kronor per månad,

medan bidragsandelen sänks med cirka 300 kronor per månad och ersätts med lån

• Studiemedlet i Sverige är ett av världens mest generösa och har höjts flera gånger sedan 2006. Barntillägget har också höjts betydligt

• Studenter har haft en relativt sett gynnsam ekonomisk utveckling de senaste åren

• Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att fokusera på studierna

• Innebär en beräknad besparing på ca 1 miljard miljoner kronor från och med 2015

Finansdepartementet

Fördelaktigt studiemedelssystem

Studiemedelsutveckling sedan 2006, kr/månad

-

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

Bidrag Lån

Andel studenter som får offentliga lån eller stipendier, procent (2011)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Källa: Finansdepartementet Källa: OECD

Finansdepartementet

Slopad avskrivning på grund av ålder för nya studiemedel • Studiemedel som tas från och med 2015 kommer

inte att skrivas av vid 68 års ålder • En höjning av avskrivningsåldern aviserades i BP14 • För att välfärden ska finansieras på sikt krävs att fler

arbetar längre – då är det också rimligt att betala av sina studielån högre upp i åldrarna

• Innebär en beräknad besparing på ca 350 miljoner kronor från och med 2015. Finansiellt sparande påverkas inte

Finansdepartementet

Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet • Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt

med att pris- och lönenivåer i samhället ökar (PLO) • För åren 2015 och 2016 föreslås tillskotten att bli 25 % lägre

än normalt • Från 2016 innebär det en besparing på ca 1,1 miljarder

kronor, eller 0,4 procent av anslagen • Istället för ca 4 miljarder 2016 räknas nu anslagen upp med

ca 3 miljarder • Besparingen är proportionell över hela den statliga

verksamheten • Ger ett ökat effektiviseringstryck och tar tillvara

besparingsmöjligheter hos myndigheterna

Finansdepartementet

Effekt på förvaltningsanslagen på de största myndigheterna Minskad anslagsökning (miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 perm

Förbandsverksamhet och beredskap (Försvarsmakten) -31 -100 -101 -101 -101

Polisorganisationen -27 -89 -89 -90 -90

Kriminalvården -11 -35 -35 -35 -35

Försäkringskassan -10 -33 -33 -33 -33

Skatteverket -9 -30 -30 -30 -30

Regeringskansliet -9 -29 -29 -29 -29

Arbetsförmedlingen -9 -28 -27 -28 -28

Summa finansiering -106 -344 -344 -346 -346 Anm: Beloppen är preliminära.

Finansdepartementet

Slopad gruppregistrering till moms

• Finansiella tjänster är befriad från moms • Detta ökar branschens lönsamhet, men företagen i den

finansiella sektorn kan inte dra av ingående moms. Företagen kan idag bilda momsgrupper där omsättningar kan göras utan moms

• Denna möjlighet föreslås upphöra • Slopad gruppregistrering ökar den finansiella sektorns kostnader

för ingående moms • Finansiella sektorn dock fortfarande skattemässigt gynnad

• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 0,4 miljarder kronor 2015 och 0,3 miljarder kronor varaktigt

Finansdepartementet

Höjd fordonsskatt för lätta fordon

• Höjd fordonsskatt genom att koldioxidbeloppet höjs och gränsen för där koldioxidbelopp börjar tas ut sänks – Den koldioxidrelaterade fordonsskatten har sedan 2006 använts

som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande av fordon med låga koldioxidutsläpp

• Genom en höjning av fordonsskatten stärks styrningen mot mer miljövänliga fordon, samtidigt som offentliga finanser stärks

• Genomsnittlig höjning per fordon ca 200-500 kronor eller ca 12-18 procent per år (motsvarande höjning i det viktbaserade systemet)

• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 1,2 miljarder kronor 2015

Finansdepartementet

Höjd punktskatt på alkohol

• Punktskatten på öl och vin höjs med 5 procent. Priset på en flaska öl på 0,5 liter ökar från ex. 16,00-16,29 kronor och priset på en flaska vin 0,75 liter ökar från ex. 59,00-60,08 kronor • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion • Motverkar den reala prisnedgång som skett på öl och vin de

senaste åren • Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling

• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,4 miljarder kronor

Finansdepartementet

Höjd punktskatt på tobak

• Höjd punktskatt på cigaretter med ca 1 krona per paket (motsvarar en skattehöjning på ca 3 procent) och höjd punktskatt på snus med ca 2 kronor per dosa (ca 20 procent) • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion • Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling

• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,6 miljarder kronor

Finansdepartementet

Finanspolitikens inriktning

• Säkra stabil återhämtning och återgång till överskott

• Prioritera centrala reformer

– Bättre resultat i skolan

– Öka jobbchanserna för dem med svag förankring

– Stärka svensk konkurrenskraft

• Inga breda skattehöjningar på jobb och tillväxt

Finansdepartementet

Sammanfattning • Stabilare återhämtning i omvärlden, dämpad tillväxt i

Sverige men arbetsmarknaden något starkare än väntat

• I takt med att konjunkturläget normaliseras de kommande åren går finanspolitiken in i en ny fas

• Nödvändigt att komma tillbaka till överskott för att bygga upp skyddsvallar inför nästa kris

• Reformarbetet fortsätter, men nödvändigt att reformerna finansieras krona för krona

• Ett finansieringspaket på 9 miljarder kronor kommer att presenteras i VÅP