Pompeji broschure

DISTRIBUERAS MED SYDSVENSKAN 12 SEPTEMBER 2008

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

EN VÄRLDSUNIK UTSTÄLLNING MED NYUPPTÄCKTA FÖREMÅL

FRÅN POMPEJI. EN KULTURHISTORISK UPPLEVELSE AV ROMERSKT VARDAGSLIV.

I HÄSSLEHOLM.

HÄSSLEHOLM KULTURHUS 1 3 S E P T E M B E R 2 0 0 8 – 1 8 J A N U A R I 2 0 0 9

S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i i s a m a r b e t e m e d H ä s s l e h o l m s k o m m u n

2 Hela denna sida är en annons

Plinius den yngre, romersk författare och senare konsul, befann sig i grannsta-den Misenum när vulkanen Vesuvius fi ck sitt utbrott på förmiddagen den 24 augusti 79 e Kr. Men i brev till historikern Tacitus nästan trettio år senare berättar han om det som hans morbror, Plinius den äldre, upp-levt och lät göra korta anteckningar om. Plinius den äldre var befälhavare över den romerska fl ottan vid Misenum och när han fi ck höra talas om vulkanutbrottet gick han ombord på en liten båt, i första hand för att kunna se det på nära håll. Men han fi ck ett brev från Rectina, hustru till Cascus, som bodde i Pompeji. Hon var vettskrämd och ville att Plinius den äldre skulle kom-ma och rädda henne. Han hittades några dagar senare, troligen kvävd av de svavel-haltiga gaserna som utvecklades i lavan från Vesuvius.

År 79 e Kr var den lilla staden Pompeji en del av det romerska riket och ett regi-onalt centrum för handel och sjöfart. Det bodde omkring 20 000 personer i staden och man talade latin.

Plinius brev vittnar om att utbrottet först syntes som ett pinjeformat moln som steg upp från berget och sedan förgrenade

hjälpt arkeologer och historiker i forsk-ningen kring hur man levde i en romersk småstad för snart två tusen år sedan.

Staden var känd för sina skickliga hant-verkare och sin garum, en fi sksås som gjor-des av fi skrens, som blandats med salt, vin-äger och örter. Från byarna på slätten kring Pompeji kom frukt och grönsaker, kyck-lingar, grisar, honung och vin. Vid utgräv-ningarna har man hittat rester av bröd som höll på att gräddas när utbrottet skedde och av det har man kunnat bestämma vilken sorts bröd det var.

Pompeji drabbades av en kraftig jord-bävning år 62 e Kr och många hus förstör-des. Staden utsattes för fl era jordskalv under de följande åren och arbetet med att åter-uppbygga Pompeji pågick fortfarande när Vesuvius fi ck sitt utbrott. Även grannstä-derna Herculaneum och Stabia drabbades.

Vesuvius senaste utbrott skedde 1944.

*) Översättning från latin: Axel Mattsson 1983

sig. ”Ibland var det vitt och ibland var det fl äckigt och smutsigt”. Sedan regnade het lava, pimpsten och aska som hagelskurar över staden. Det blev ebb i fl oden Sarno och det blev svårt att nå stränderna. De som fl ydde omedelbart hade en chans att sätta sig i säkerhet. Men många valde att söka skydd i sina hem, de visste inte vad en vulkan var för något och kanske trodde

de att utbrottet snart skulle vara över. Efter några timmar började tak och hus att rasa samman.

De vetenskapliga utgrävningarna av Pompeji inleddes 1863 och pågår än idag. Bit för bit har man frilagt gator, torg, en amfi teater, hus, väggmålningar, föremål och även människor och djur som begrav-des i det fem meter tjocka vulkanlagret. Den stelnade lavan har bildat ett skal och bildligt talat fått tiden att stå stilla. Det har

”Vi hade knappt hunnit åt sidan och satt oss ner förrän det plötsligt blev natt, men inte en månlös eller mulen natt utan en sådan som råder i ett stängt rum när ljuset är släckt. Du skulle ha hört kvinnornas tjut, barnens kvidande och männens högljudda rop. Somliga ropade på sina föräldrar, andra på sina barn och andra åter på sina makar, och det var bara på rösterna som de kände igen varandra. En del begrät sitt eget öde, andra sina närmaste och det fanns de som i sin skräck för döden bad om att få dö. Många lyfte sina händer i bön till gu-darna, ännu fl er menade att det inte längre fanns några gudar och att detta var världens sista, eviga natt.” *

PROJEKTLEDNING: Hanna Gardell/Hässleholms kommunTEXT: Marie Bosund Hedberg GRAFISK FORM: Bergström & Co. ABBILD: Pompejiinstitutet, Martin Olson, Sven Persson, Cato Lein, Historiska museet / Lunds universitet, Magnus Bergström m fl TRYCK: Bold/Sydsvenskan Tryck ABDenna tidning produceras på uppdrag av Sydsvenskan

FÖR MER INFORMATION OM TEMAN OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS – KONTAKTA:Sydsvenskan Innovator tel 040 28 19 02EMAIL: [email protected]: sydsvenskaninnovator.se

> 24 AUG. 79 e KR.

3Hela denna sida är en annons

� Liten ordlista från Pompeji � Amfora > Lerkärl med två grepar, för förvaring av vin, olja eller honung

Dolium > Keramikkärl som stod under disken på krogarna, fyllt med vin eller vatten Forum olitorium > Torg där

man sålde frukt och grönt Garum > Fisksås som gjordes av fi skrens, som blandats med salt, vinäger och örter. Påminner om

asiatisk fi sksås Graffi ti > Betyder ristning på italienska. Texter och bilder av krita eller målarfärg på väggarna Lararium > Offerplats i alla hem där man skänkte mat och dryck till familjens beskyddande andar, larerna Libum > Kaka Macellum

> Torg där man sålde fi sk och kött Mulsum > Vitt vin med honung Posca > Vatten blandat med ättika för den som inte

hade råd med vin Taberna > Liten livsmedelsbutik Thermopolium > Snabbmatsställe där man åt lunch (ofta stående)

Triclinium > En matsal där middagsgästerna låg till bords och åt Xenia > Presentkorgar fyllda med mat och dryck �

År 79 e Kr ödelades Pompeji. En myllrande lands-

ortsstad av Hässleholms storlek.

2000 år senare visar Hässleholm Kulturhus Pom-

peis Panem Gustas / Pompeji till bords.

Utställningen lyfter fram matens betydelse. Med fresker och

krukor, fat och silverskålar, gestaltas en tillvaro fylld av såväl stilla

fa milje liv som praktfulla fester.

Pompejiinstitutet [ Soprintendenza Archeologica Speciale di

Napoli e Pompei ] har valt Hässleholm för premiärvisning – en

del av de drygt 250 originalföremålen är nyligen utgrävda och

har aldrig tidigare visats för publik – därefter ska utställningen

vandra vidare.

Pompeis till bords balanserar det storslagna med det nära;

samtidigt som utställningen är en del av ett fantastiskt världsarv

ger den en unik uppfattning om det dagliga livet i en av de bäst

bevarade städerna från antiken.

Välkommen till en kulturhistorisk upplevelse av romerskt

vardagsliv. I Hässleholm.

S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i i s a m a r b e t e m e d H ä s s l e h o l m s k o m m u n · w w w . h a s s l e h o l m . s e

1 3 S E P T E M B E R 2 0 0 8 – 1 8 J A N U A R I 2 0 0 9


Det är Antonio Varone, professor i arkeo-logi och ansvarig för utgrävningarna av Pom-peji, som har valt ut de föremål som visas på ”Pompeji till bords”. Han har också skrivit detaljerade instruktioner om hur de ska vi-sas för att bäst komma till sin rätt.

– Jag har valt ”mat och dryck” som utställ-ningstema därför att det engagerar alla och på så sätt blir det mycket enklare att knyta ihop världar och kulturer, förklarar han.

Antonio Varone arbetar på Pompejiinsti-tutet, Soprintendenza Archeologica Speciale

di Napoli e Pompei, sedan 25 år tillbaka. Insti-tutet ligger ”vägg i vägg” med den antika sta-den Pompeji strax söder om Neapel och det är därifrån allt forskningsarbete utgår. Han beskriver sin fascination för Pompeji som att han har ”direktkontakt med det förfl utna som berättar om sig själv för oss i nutid”.

Är det någonting speciellt som du letar efter när du gräver idag?– Biblioteket i Villa dei Papiri i Herculaneum, grannstaden som också förstördes av Vesu-vius utbrott år 79 e Kr. Villan ägdes en gång

av konsul Caesonius, svärfar till den romerske kejsaren Julius Caesar, och den begravdes av lavamassorna. Den hittades redan 1750 och då fann man också delar av biblioteket, som innehöll en stor mängd förkolnade papyrus-rullar med texter på latin och grekiska. Jag, och många med mig, är övertygad om att det fi nns mycket mer att hitta.

Vad är det mest fantastiska vi får se på utställningen i Hässleholm Kulturhus?– Mosaikfontänen från ett förmöget patrici-erhus i Pompeji. Den var ett viktigt inslag un-

der festmåltiderna, där all tänkbar lyx skulle visas upp. Det porlande ljudet från fontänen ackompanjerade gästernas glada sorl, diktläs-ningen eller sångföreställningen.

Varför tackade du ja till att fl ytta delar av Pompeji till Hässleholm?– Hässleholm är centrum i en mycket intres-sant region där man inte har så många kopp-lingar till den romerska världen. �

Piero Palazzi är fortfarande italienare i själ och hjärta trots att han har bott i Sverige i snart femtio år. Han lämnade sitt student-liv i Milano för att gifta sig med sin svenska kärlek Elisabeth. De lever fortfarande till-sammans i centrala Lund, i ett hem med många italienska infl uenser.

Piero är intensiv och spontan när han ska berätta om hur det gick till när hans gode vän, arkeologiprofessorn Antonio Varone vid Pompejiinstitutet, Soprinten-denza Archeologica Speciale di Napoli e Pompei, antog utmaningen att skapa en unik utställning om livet i Pompeji med föremål som inte visats offentligt tidigare.

”Han tyckte idén lät bra och han hade genast ett förslag. En nyligen funnen silverskatt!”

– Jag ringde Antonio Varone, som lett ut-grävningarna i Pompeji under de senaste 25

fi kon och örtkryddad kyckling. Nästan alla gårdar utanför stan tillverkade sitt eget vin. I Pompeji har man också funnit bevis på att det var där man producerade det allra första mousserande vinet.

Under våren och sommaren har Piero Palazzi varit hårt engagerad i sådana detal-jer som hur de antika föremålen ska trans-porteras genom Europa och att försäkring-arna av dem är heltäckande. Han har också varit förhandlare mellan Hässleholms kom-mun och Pompejiinstitutet när det gäller att formulera ett avtal som är hållbart för båda parter.

– Det här kan bli en bra affär för Häss-leholms kommun. Pompejiinstitutet äger föremålen men montrar, katalog och andra utställningsdetaljer har tagits fram på upp-drag av Hässleholms kommun. Man kan därför ta betalt varje gång utställningen vi-sas någon annanstans och hittills har två spanska museer visat sitt intresse. �

åren. Han tyckte idén lät bra och han hade genast ett förslag. En nyligen funnen silver-skatt! Men det skulle kosta en förmögenhet att försäkra en sådan samling så den tack-ade vi nej till. I stället började vi tänka på Hässleholm och nordöstra Skåne som ett centrum för den moderna livsmedelspro-duktionen. Och då fanns det genast kopp-lingar till hur man levde i Pompeji fram till vulkanutbrottet. Det fi nns många fynd som visar hur man odlade råvarorna och sedan förädlade dem till goda måltider.

Piero och Elisabeth Palazzi har haft var sin lärarkarriär – han som mattelärare och skolledare i Malmö och hon som gymna-sielärare i psykologi och fi losofi på Spyken i Lund. När Piero arbetade med de förra ut-ställningarna stod Elisabeth i bakgrunden. Den här gången har hon spelat en stor roll för att utställningen ska kunna visas så som professor Varone och hans kollegor i Pom-peji har tänkt sig. Hennes gedigna kunska-

per i italienska har kommit väl till pass när hon har översatt instruktionerna om hur ut-ställningens olika delar ska länkas samman till en helhet. Hon har också översatt utställ-ningens många informationstexter.

I skildringarna som är nästan två tusen år gamla talar man om ho-nungsglaserade sovmöss, fl amingos och näktergalstungor som delika-tesser ...

– Det har varit ett tufft men väldigt roligt arbete, försäkrar hon. Livet i Pompeji hade rötter från Grekland och det känner jag ju väl till genom mina lärarämnen. Det har varit spännande att jämföra maten man åt då med vad vi äter idag. I skildringarna som är nästan två tusen år gamla talar man om honungsglaserade sovmöss, fl amingos och näktergalstungor som delikatesser, men vanligt folk åt gärna focacciabröd, torkade

Pompeji: Professor Varone

Det blir tredje gången gillt som den italienske ingenjören Piero Palazzi bygger en stark, kulturell bro mellan Italien och Skåne. I början av 1990-talet var han motorn bakom de stora utställningarna om Pompeji och Leonardo Da Vinci på Rooseum i Malmö. Nu är han projektledare för evenemanget i Hässleholm och det betyder att han än en gång har haft nytta av sitt internationella nätverk.

Elisabeth och Piero Palazzi i Lund har delat med sig av sina italienska kunskaper och kontakter för att få utställningen på plats.

Den italienske ingenjören

S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i


Blir du nyfi ken på den mo-derna italienska maten när du har vandrat genom utställ-ningen som visar hur romar-na festade förr? Då ska du gå tvärs över gatan och njuta av vad några italienska matproffs har dukat fram. Det är den regionala matorga nisationen Donici och Città dei Sapori som vill presentera sig och sina produkter i Hässleholm.

Olivolja, bröd, ost, fi sk, charkuterier, kryddörter, vin, frukt och grönsaker var stommen i den mat som romarna åt för två tusen år sedan. Och det är specialiteter som vi frestas av än idag. Det vet Pompeji-utställningens projektledare Piero Palazzi, med djupa italienska rötter, och ledningen på Hotell Statt i Hässleholm, som lockat italienarna att tillbringa hösten i Skåne.

Det är företag som för de gamla traditionerna vidare och de vill ser-vera kvalitet snarare än kvantitet.

Den nybyggda affärslokalen på Vattugatan blir ett showroom med sju olika stopp. Ett för varje italiensk specialitet. Och det blir rik-liga tillfällen att provsmaka de italienska läck-erheterna och att testa röda och vita viner.

– Att acceptera andra kulturer är ett tecken på vishet och generositet, därför tror jag att de matglada skåningarna utan tve-kan kommer att uppskatta den italienska maten, säger Piero Palazzi. Viljan att vär-desätta olikheter, att känna dofter, att upp-skatta färger och att uppleva smaker har all-tid varit stark i alla kulturer.

Donici och Città dei Sapori är 24 kom-muner, främst i mellersta och södra Italien, som slagit sig samman för att marknadsföra

Bröd och skåde spel när Nyfi ket blir italiensktUnder de fyra månader som utställning-en om Pompeji pågår på andra våningen i Hässleholm Kulturhus byter lunchkrogen ”Nyfi ket” i entréplanet skepnad och blir en klassisk italiensk taverna. Med tidsty-pisk mat och väggarna målade i de rätta pompejanska nyanserna ska gästerna kun-na fortsätta sin kulturella resa.

– Den största målgruppen är lokala och regionala företag, säger Jonas Brors-son, marknadschef på hotell Statt och ”Nyfi ket”.

Hotell Statt har tecknat ett avtal med Hässleholms kommun om att få tillgång till Hässleholm Kulturhus och Pompeji-

Smaka på Italien

sina produkter med anor från antiken. – Det är mest mindre och medelstora

företag som var för sig inte skulle ha råd att uppträda internationellt, säger Piero. De för de gamla traditionerna vidare och de vill ser-vera kvalitet snarare än kvantitet. Genom att förena maten och kulturen försöker dessa företag att skaffa sig en liten plats i solen.

Città dei Saporis showroom blir också någ-ra levande sidor kulturhistoria med fakta kring de olika råvarornas ursprung. Vis-ste du att romarna egentligen hellre åt gröt än bröd under århundradena före Kristus? Att pastan blev italiensk nationalrätt på 1800-talet? Att kanel var en omtyckt krydda i romarriket, bland annat för att smaksätta kött och vin? Att romarna helst åt korv eller skinka, rökt och saltad för att hålla i några månader? Att det fi nns 400 olika sorters ost i dagens Italien? �

”Att acceptera andra kulturer är ett tecken på vishet och generositet, därför tror jag att de matglada skåningarna utan tvekan kommer att uppskatta den italienska maten.”

Hur levde man för 2 000 år sedan – i Skåne och i Pompeji?

Att få veta mer om det har varit en av utgångspunkterna för Josefi ne Bellan, kulturutvecklare i Hässleholms kommun, när hon satt ihop höstens föreläsningsprogram. – Betoningen har varit den lilla män-niskan. Vardagsliv, boende, mat, fest, socialt umgänge, på båda platserna. Var och en av föreläsarna är sakkunnig expert och arbetar professionellt inom sitt område.

– Det är väl det som är vår roll i en kommun som Hässleholm – att både ut-bilda och underhålla och informera om förhållanden i samhället som är lokala och globala, genom att ta upp ämnen som är intressanta för oss människor och berättar något för oss.

Liknar Skåne Pompeji?– Uppåkra utanför Lund var en betydan-de stad på den tiden. För att få veta mer har vi vänt oss till dem som jobbar med utgrävningarna och föremålen. Riksantik-varieämbetet har grävt i Hässleholm så av dem får vi svar på hur man levde här på den tiden.

– I alla tider har ungdomar härifrån fl yttat till Lund för att förkovra sig. I höst låter vi akademikerna ta tåget norrut och ge oss här i Hässleholm en möjlighet att få ta del av deras lärdom. Ibland kan berg fl yttas – det är bara en fråga om nytänkande och göingsk tjurighet. Och lite luftombyte skadar ju aldrig ... �

utställningen efter ordinarie stängnings-tider. Både företag och privatpersoner ska kunna köpa ett upplevelsepaket som innehåller ett utställningsbesök och en middag på krogen. Det går också att lägga till boende i det paketet.

Den tillfälliga inredningen på ”Nyfi -ket” har designats av Finn Karlsén och i den ingår specialbyggda stolar och bord, tygklädda väggar, en entré med kolonner och en miljö från Neapel som projiceras på en UV-duk på en av väggarna.

Lunchgästerna ska kunna välja mel-lan olika italienska rätter medan de som besöker krogen på kvällen får en tvårät-tersmeny, bland annat en bordsbuffé med smakupplevelser från dåtidens Italien.

– Men det blir inte bara bröd utan även skådespel, försäkrar Jonas Brorsson. Vi har engagerat tre skådespelare som ska uppträda bland annat som krögare och servitris och precis som på den gamla romartiden ska servitrisen även kunna stå till tjänst på andra sätt – fast här spelar vi bara teater. �

� Läs mer www.pompeji.se

Josefi ne Bellan är kulturutvecklare i Hässleholm med kulturhuset som arbetsplats. Hon har bjudit in intres-santa och lärda fördragshållare på temat ”Vardagsliv i en liten stad – idag och för två tusen år sedan”.

Visste du att romarna egent - ligen hellre åt gröt än bröd under århundradena före Kristus?

”Ibland kan berg fl yttas – det är bara en fråga om nytänkande och göingsk tjurighet.”



Curatorerna

Vi vill inte bygga upp Pompejimiljöer med kolonner och detaljöverfl öd utan vi vill skapa en ren design som byg-ger på ljussättningen, där föremålen talar sitt tydliga språk och besökaren får en varm och inspirationsrik upp-levelse och en föreställning om hur man levde i en italiensk småstad för två tusen år sedan.

Krogtätt i PompejiKrogmiljöerna i Pompeji skiljer sig ganska mycket från den lyx som fö-rekom vid de privata gästabuden. Det serverades rätt enkel mat och vinet var alltid utspätt med varmt eller kallt vatten.

– Man har hittat 150 byggnader som tro-ligen har varit restauranger eller barer i Pompeji, berättar Dominic Ingemark, fors-karassistent i Antikens kultur- och sam-hällsliv vid Lunds universitet. De låg längs de mest trafi kerade gatorna eller vid gat-hörn, ungefär som våra kvarterskrogar.

Under de senaste tio åren har han deltagit i ett antal arkeologiska projekt kring antikens Italien. Han är fokuserad på mat och dryck och har skrivit både böck-er och forskarrapporter om livet i Pom-peji och Rom.

”Romarna var först med snabbmatsställen”

– Romarna var först med snabbmatsstäl-len, berättar Dominic. På ett sådant ther-mopolium serverade man vin, ost, bröd och oliver. De fl esta krogarna bestod av bara ett rum, de var ganska enkelt inred-da med en bardisk och enkla trämöbler. Under bardisken stod det fyra-fem dolier, stora keramikkärl där man förvarade rött och vitt vin. Det serverades alltid utspätt med vatten, ibland varmt vatten för att det piggade upp och värmde om det var kallt ute.

Det var inte bara sociala skäl som gjorde att vanliga människor oftast åt på krogen. Det rådde eldningsförbud efter-som delar av de enklare hyreshusen var byggda i korsvirke och det gjorde det omöjligt att laga varm mat hemma. Ibland struntade man i att gå på krogen och köp-te bara korv och kikärtsmos av någon av de försäljare som gick omkring på gatorna i Pompeji.

– Det vi har kvar idag av de romers-ka mattraditionerna i dagens italienska matlagningskonst är den enkla männis-kans mat. Man kunde inte förvara färsk mat utan det mesta var torkat, saltat el-ler rökt.

Kulturhistoriskt måleriDet gick åt drygt 500 liter färg i de pompejanska nyanserna av rött, gult, ockra och blått när andra våningen i Hässleholm Kulturhus blev kroginteriörer och matsalar från antiken.

– Det har varit ett mycket speciellt uppdrag, säger Siwert Roshagen, målarmästare på Stoby Måleri i Hässleholm. Vi har målat många villor genom åren, men den här gången fi ck vi ge oss in i kulturhistorien och använda oss av gammaldags tekniker som inte så många klarar av längre.

Det tog tre veckor för de fyra målarna att färgsätta de uppbyggda miljöerna i kulturhuset. Men det var inte bara att rolla på – det krävs många marmoreringar och ådringar i väggar och inredningsdetaljer för att atmosfären ska bli den rätta.

Utställningsarkitekterna har haft ett utmanande jobb med att översätta instruktionerna från Pompejiinstitutet så att färgerna kan blandas enligt det internationella färgsystemet NCS.

– Vi har testat oss fram och för det mesta har vi varit överens, säger Siwert Roshagen. Men när den röda nyansen på väggarna fi ck en festsal att se ut som en bordell blev det ommålning … �

Dominic Ingemark � Krogar och krogliv i Pompeji � Torsdag 18 sep kl 19 � Hässleholm Kulturhus

I våras fi ck Jacques Montel uppdra-get som curator av Hässleholms kommun, men han insåg redan från början att han inte skulle klara av att bygga upp Pompeji-utställningen på egen hand. Han kontak-tade Timo Engström, som han samarbetat med för några år sedan när de designade den permanenta utställningen om Wanås historia åt Wanåsstiftelsen.

– Vi tänker likadant, har en öppen dia-log – även om vi tillåter oss att kritisera och bearbeta varandras idéer, säger Jacques.

Medan Jacques avslutade sitt uppdrag med årets utställning på Wanås slott tog sig Timo an informationen från Pompejiinsti-tutet. Den handlar mest om i vilken ord-ning föremålen ska visas, färgskalan och

måttangivelser på föremålen. – Ibland har måttangivelserna varit

ofullständiga och för att försäkra mig om att alla dessa objekt skulle få plats har jag byggt upp utställningen i ett 3D-program, förklarar Timo.

”Vi tänker likadant, har en öppen dialog – även om vi tillåter oss att kritisera och bearbeta varandras idéer.”

– Det här är ett mycket ovanligt uppdrag, säger Jacques med ett leende. Vi har byggt upp hela utställningen utan att ha fått se föremålen i förväg annat än några få på ganska suddiga färgbilder. De kommer till

kulturhuset en vecka före invigningen och jag är övertygad om att vi kommer att fi la på de sista detaljerna den allra sista natten!

Han påpekar att det har krävts stora förändringar och ingrepp i kulturhuset, bland annat att riva en av väggarna för att utställningen skulle få ett bättre fl öde.

De är båda övertygade om att det var en viktig resa att göra för att inte missa något av stämning-en och färgerna ...

– Vi vill inte bygga upp Pompejimiljöer med kolonner och detaljöverfl öd utan vi vill skapa en ren design som bygger på ljus-sättningen, där föremålen talar sitt tydliga språk och besökaren får en varm och inspi-rationsrik upplevelse och en föreställning om hur man levde i en italiensk småstad för två tusen år sedan.

Under en vecka i juni var Jacques och Timo inbjudna gäster till Pompeji, origina-let. De är båda övertygade om att det var en viktig resa att göra för att inte missa något av stämningen och färgerna som fi nns i den återfunna staden.

– På utställningen visar vi ett triclinium, en matsal där middagsgästerna låg till bords och åt, och ett thermopolium, en lunchbar, och dem behövde vi uppleva i verkligheten för att få rätt känsla och se vad som var vik-tigt i formspråket, säger Timo. Vi fi ck också besöka delar av Pompeji dit turisterna ald-rig kommer, bland annat Julia Felix palats och hennes fantastiska trädgård.

Jacques Montel är scenograf och konst-när, och just nu mest fokuserad på foto. I höst väntar fotouppdrag och utställningar i New York och på Sicilien. Timo Engström är produkt- och industridesigner. �

– Titta här! Den gula väggen får en helt annan nyans när den blir belyst. Den är kanske för stickig för att passa in i färgskalan från Pompeji?

Timo Engström, en av formgivarna bakom utställ-ningen, står i det som snart ska likna ett rum i en patrici-ervilla, tillsammans med sin kollega Jacques Montel. Mel-lan sig har de färgprover som experterna från Pompeji-institutet föreslagit.

– Det är inte alltid så lätt att återskapa det som skiner i det italienska dagsljuset, konstaterar Timo. Här har vi byggt miljöer som måste ha konstgjord belysning för att komma till sin rätt.


Avsaknaden av vissa råvaror är slående när man börjar läsa igenom gamla romerska recept – framförallt då tomater som idag är så typiska för det italienska köket. Samtidigt är det en glad överraskning att se hur många kryddor och rätter som fortfarande fi nns kvar och hur lätt det är att se dess ursprung. Ta till exempel den lilla förrätten med bröd och hackade örtkryddor eller focaccian som bland annat utvecklades till att bli pizza. Nötter, honung, fänkål, oliver, vitlök, sardeller och pecorinoost fanns som basvaror i de fl esta hushåll i Pompeji. Det är ingredienser som även fi nns i vår tids skafferi och är en väldigt bra grund för en utsökt måltid.

Panem Gustas / Till bords

� Libum – en söt kaka gjord på mjöl och ricottaost och doppad i honung. Serverad med nötter och frukt som dessert. � Focaccia med sötmandel, saltfl ingor och rosmarin. � Sala Cattabia – liten förrätt. Bröd med hackade örter. � Pollo Oxizomum – kyckling i stark sås. Smaken kommer av massor av purjolök, rejält med peppar och smaksättning med sardeller eller fi sksås.

Receptbearbetning och styling: Maria Fredin Skoog

��


� Sala Cattabialiten förrätt

Det uppblötta brödet och örthacket är mat som än idag är vanliga inslag i det typiska italienska köket. Örthacket kan användas på olika sätt. Med mer olja och med pin-jenötter blir det en form av pesto. En gre-molata blir det om rivet citronskal blandas med örterna och vitlöken. Panzanella är en populär sallad som serveras på de fl esta italienska restauranger. Den består av dags-gammalt bröd som absorberat vinäger och vatten. Brödet kramas ur och skärs i mindre bitar. Därefter blandas det med fi nhackade örter och grönsaker till en sallad.

� 6 personer5-6 skivor surdegsbakat bröd, typ bondbröd (inte dagsfärskt)1 tsk vinäger2-3 dl vatten1 dl myntablad2 vitlöksklyftor1 dl bladpersilja50 g riven pecorino eller parmesanost1 tsk honung3 msk olivolja½ tsk grovt hackad svartpeppar

� Gör så här

Lägg ut bröden på en bricka. Blanda vinä-gern och vattnet i ett litermått och häll över brödet, vänd brödskivorna så att de suger upp vätskan jämt.

Hacka eller mixa ihop resten av ingredi-enserna. Om du väljer att hacka dem så får du en lite torrare variant. Mixar du så blir det mer som en sås. Skär brödet i remsor och lägg ut på ett fat. Strö/häll örthacket över, ställ in i kylen och servera kallt.

� Pollo Oxizomumkyckling med starkt kryddad sås

På romartiden låg säkert en höna och fi ck puttra med hela dagen för att bli mör i den här goda och kryddiga såsen. Idag när vi an-vänder kyckling går rätten fortare att laga. Då användes universalkryddan garum – en kryddig fi sksås – som smaksättare, men den kan ersättas med sardeller, Worcestershire-sås eller asiatisk fi sksås.

� 6 personer1 kyckling, cirka 1-1½ kg1 dl olivolja1 dl vatten6 sardeller i olja eller ½ dl Worcestershiresås eller asiatisk fi sksås½ dl vitvinsvinäger1 tsk grovmalen vitpeppar½ dl hackad persilja2 hackade purjolökar

� Gör så här

Dela kycklingen i bitar. Blanda olivolja, vat-ten, vinäger och Worcestershiresås/sardeller eller fi sksås. Om du använder sardeller går det bra att mixa ihop såsen. Tillsätt peppar, persilja och purjolök.

Häll såsen i en gryta eller stekpanna med höga kanter. Lägg i kycklingbitarna och koka upp. Sjud tills kycklingen är genomkokt, cirka 30 minuter. Servera ett gott brytbröd till.

� Libumkaka med honung

Libum betyder kaka i största allmänhet. Just den här kakan med ost fi nns i en salt och en söt variant. Till den saltare kan man använda fetaost och utesluta honungen. I den här varianten används osaltad ricot-taost och honung. Receptet är nedtecknat av Cato i ”De agricultura” år 75. Det här receptet är anpassat till det moderna köket.

� 4 kakor2 dl vetemjöl250 g ricottaost1 ägg4 lagerblad, gärna färska, eller prova med pelargonblad Vetemjöl till utbakningOlja till pensling4 msk fl ytande honungUgn 175 grader

� Gör så här

Mät upp mjölet i en bunke. Rör ihop ricot-tan med ägget och blanda med mjölet. Dela degen i fyra delar och forma fyra bullar med mjölade händer.

Lägg ett bakpapper på en plåt. Lägg ett blad under varje bulle och lägg på plåten. Platta till bullarna så att de blir cirka tio cm i diameter. Pensla ovansidan och kanter med olja och sätt in i ugnens nedre del. Sätt in en plåt över bullarna så att de blir gräddade men inte brända. Grädda cirka 30 minuter.

� Focacciapanis focacius

Detta platta bröd förekom runt hela Med-elhavet under romartiden. Det bakades i ef-terglöden. Focaccian i Italien har utvecklats åt alla möjliga håll. Ett alternativ som blev en världssuccé är förstås pizzan.

� Till en långpanna50 g jäst1 ½ dl vatten4 dl mjölk½ dl olivolja12-13 dl durumvetemjöl1 tsk salt1 msk fi nhackade valfria örter, till exempel rosmarin, timjan, salviaFlingsaltMandlar, vindruvor, oliverOlivolja till penslingUgn 225 grader

� Gör så här

Smula ned jästen i en bunke. Ljumma vat-ten och mjölk till 37 grader. Häll över jäs-ten och rör om tills jästen löst sig.

Tillsätt olivolja, mjöl, salt och örtkryd-dor. Arbeta in mjölet efter hand. Det är inte säkert att hela mjölmängden behövs.

Momentet att arbeta degen är viktigt eftersom det frigörs gluten i en väl arbetad deg, vilket är det som sedan ger det sega goda brödet. Knåda in det sista av mjölet. Låt jäsa 30 minuter.

Tryck ihop degen i bunken och tryck sedan ut den i den väl smorda långpannan. Jäs igen på varm plats cirka 40 minuter.

Gör hål i degen med ett fi nger som du trycker ända ned i botten. Pensla degen med olivolja. Tryck i mandlar, oliver eller vindruvor i hålen. Strö över saltfl ingor och grädda mitt i ugnen cirka 20 minuter. Strö över färska örtkryddor och låt svalna under bakduk. Bryt eller skär bitar av brödet.

KällorDen Klassiska kokboken, Andrew Dalby och Sally Grainger, Alfabeta förlag. The Oxford Companion to Food, Alan Davidsson.


I KunskapsPorten arbetar vi med hus där det händer

lite mer och där man tänker lite bättre.

Vi tror på Hässleholm som kulturstad, som kunskapsstad

och företagarstad.

Därför satsar vi i Hässleholm.

Joakim Ollén / KunskapsPortens VD

Nyckeln till kunskap.

www.kunskapsporten.se

� s t ra teg iska lägen � k reat iva mi l jöer � u tveck l ing & engagemang � kunskapscentrum � l ångs ik t ighet � samverkan


Beslutsfattarna– Utställningen Pompeis Panem Gustas / Pompeji till bords är en satsning på framtiden. Den ska göra Hässleholm känd som en kommun som kan och vågar genomföra spektakulära evenemang. Vi har redan visat vilken kapacitet Hässleholm Kulturhus har att ta emot mycket folk. Men det här är något alldeles extra – det kan locka besökare från hela Europa till Hässleholm.

... de styrande i Pompeji slapp betala avgift för vatten och avlopp. Men den som gjorde bort sig politiskt fi ck betala dyrt ...

Utställningen blir en magnet för hela kommunen– Utställningen från Pompeji är ett stort steg på vägen mot att förverkliga Hässleholms kommuns långsiktiga kulturmål, nämligen att vi 2015 ska vara en av Skånes ledande kulturkom-muner, säger kommunchef Johan Eriksson. Vi tror att utställningen kommer att locka många besökare från hela landet och hoppas att de som kommer hit också upptäcker Hässle-holms övriga fördelar.

Kulturchef Torbjörn Nilsson tycker att Pompeji till bords är ett tydligt exempel på kommunens vilja att se turism och kultur som viktiga tillväxtfaktorer:– Man satsar medvetet på kultur, bland annat med ett späckat program i kulturhuset och med aktiviteter i området kring Hovdala slott. Ända sedan invigningen för åtta år sedan

har Hässleholm Kulturhus varit ett folkligt kulturhus. Det kommer alltid mycket folk när det händer något och hässleholmarna kommer förstås den här gången också. Men nu har vi en verklig chans att visa upp kulturhuset även för lite mer långväga besökare. �

Bo-Anders Thornberg (m), kommunstyrel-sens ordförande i Hässleholm, får medhåll i sina positiva planer av kommunalrådet Lars Olsson (c) och oppositionsrådet Tommy Nilsson (s). När vi träffas är det fortfar ande ganska gott om tid tills invigningen ska ske.

”Det här är ett arrangemang i världsklass och det gällde att nappa redan från början.”

Utställningsväggarna har precis kommit på plats, ytterligare några föredragshållare ska kontrakteras och de sista detaljerna kring hur de värdefulla antika föremålen ska transporteras ska fastställas. Men det märks att den politiska trion är fylld av förvänt-ningar och att man har ett stort förtroende för dem som ska utföra jobbet.

Beslutet att ta emot utställningen klub-bades i november 2007 med total enighet bland de nio partierna i kommunstyrel-sen. Bara några månader tidigare hade Joa-kim Ollén, vd på fastighetsbolaget Kun-skapsporten som förvaltar Norra station i Hässleholm, erbjudit sig att få en utställ-ning om Pompeji till Hässleholm Kultur-hus. Till sin hjälp skulle han ha sin gode vän Piero Palazzi i Lund. Det var under sin tid som moderat kommunalråd i Malmö på 90-talet som Joakim Ollén tillsammans med Piero Palazzi såg till att utställningarna

så intressant att få lära sig lite om den po-litiska strukturen och samhällsservicen. Vi fi ck veta att de styrande i Pompeji slapp be-tala avgift för vatten och avlopp. Men den som gjorde bort sig politiskt fi ck betala dyrt för sina misstag!

Hässleholms kommun satsar 700 000 kronor på utställningen, resten av de 6-7 miljoner som den kostar beräknar man få in genom biljettintäkter och bidrag från före-tagssponsorer och Region Skåne.

– Marknadsföringseffekten blir enorm, poängterar Bo-Anders Thornberg. Långt innan utställningen är invigd har det skri-

vits och talats väldigt mycket om den, inte bara i svenska medier. TV4* har varit

här under sommaren för att spela in en dokumentär

om hur utställning-en byggs upp.

om Pompeji och om Leonardo da Vinci blev uppmärksammade och publikdragan-de på Rooseum i Malmö.

– Det här är ett arrangemang i världs-klass, så det gällde att nappa redan från början, säger Bo-Anders Thornberg.

– Det var hedrande att de ansvariga på Pompejiinstitutet ville göra en utställning för Hässleholm, delvis med föremål som aldrig tidigare har visats, säger Tommy Nilsson.

I april besökte Bo-Anders Thornberg, Lars Olsson och Tommy Nilsson Pompeji för första gången. De berättar hur fasciner-ande det var att gå omkring på gatorna och försöka föreställa sig hur människor lev-de där för knappt två tusen år sedan.

– Vi fi ck en mycket noggrann guidning och kunde njuta av alla fresker och alla vackra hus, sä-ger Lars Olsson. Det var ock-

”Målet är förstås att turisterna ska hitta vägen till många andra attraktioner i kommunen.”

Man räknar med minst 50 000 besökare under de drygt fyra månader som utställ-ningen pågår och Lars Olsson ser chansen att marknadsföra regionen och inte minst Hässleholm och stadens utmärkta kom-munikationer. Resecentrum är en av lan-dets största järnvägsknutpunkter och hit tar man sig från Köpenhamn på en och en halv timme, från Malmö på 50 minuter och från Stockholm på mindre än fyra timmar. Och det går snart Pågatåg till många orter i kommunen.

– Hässleholm är en stad på frammarsch, säger Lars Olsson, och många besökare be-tyder en ökning när det gäller övernattning-ar, restaurangbesök och shopping. Det vet köpmännen och de står väl rustade. Målet är förstås att turisterna ska hitta vägen till många andra attraktioner i kommunen. �

*) TV4 Fakta · söndag 19 okt kl 19TV4 Fakta sänder dokumentären ”Från Pompeji till Häss-leholm”. Frilansjournalisten Lena Friblick har följt arbetet kring utställningen ”Pompeji till bords” och träffat per-sonerna bakom projektet – i Hässleholm och i Pompeji. Drömmar, visioner och idéer. Bygge, italiensk storpolitik och beväpnade transporter. Dokumentären sänds även som en serie i TV4 Nyhetsmorgon under söndagarna 14, 21 och 28 september.


Betong är något sombestår i flera tusen år


I det romerska riket talade man om norra Europa som Barbaricum – där bod-de bara ociviliserade människor. Men att det var helt fel har bland annat de framgångsrika utgrävningarna av järnåldernsbyn Uppåkra strax söder om Lund visat. Under drygt tu-sen år – från år 100 f Kr och fram till början av 1000-talet – var Uppåkra en kultplats och ett nordiskt maktcentrum. Utgrävningarna

Minnen från de skånska barbarerna

Romerska infl uenser i Skåne

Sedan 1996 leder Lars Larsson utgräv-ningarna i Uppåkra, strax söder om Lund. Man gräver i ett två meter tjockt kulturla-ger och efter hand blir bilden av en stads-liknande järnåldersby som fanns mellan år 100 f Kr fram till ungefär år 1000 e Kr tydli-gare. Man har bland annat funnit husgrun-der och stenlagda vägar.

– Det fi nns fl era tecken på romerska in-fl uenser, säger Lars Larsson. Det fi nns fö-remål som för oss är kristna symboler men de är daterade till 500-talet e Kr, innan Skandinavien hade kristnats. Uppåkra är inte den enda platsen i Skåne som kan visa på romerska infl uenser. I en bronsålders-grav i Öremölla, väster om Ystad, har man funnit vinserviser, en brynja, ett svärd, en lans och sporrar som tyder på att den döde varit legosoldat i den romerska armén. Han

kan tänkas ha talat fl era olika språk, bland annat latin.

– I historiska skrifter framställs ofta ro-marna som eleganter och skickliga krigsher-rar medan germaner och kelter lite längre norrut beskrivs som obildade barbarer. Men det brukar vara segraren som skriver histori-en och då låg det ju i hans intresse att fram-ställa motståndaren så grym som möjligt. Våra förfäder har också lämnat kulturella avtryck efter sig som visar på fungerande samhällssystem, men idag har ålderman-nens vetorätt ersatts av den mera hierarkis-ka, grekiska och romerska demokratin.

År 9 e Kr stod slaget i Teutoburgersko-gen, strax söder om Osnabrück i Tyskland, och enligt Lars Larsson har det slaget på-verkat utvecklingen i hela södra och norra Europa.

– Tre romerska legioner var på väg för att möta germanska stammar men de råkade ut för ett bakhåll. Närmare 20 000 romare stupade och efter det har romarna aldrig vå-gat sig så långt norrut. Hade romarna vun-nit det slaget hade den romerska påverkan på oss här uppe i Norden troligen gått ännu snabbare och varit mera omfattande. Nu märks det en tydlig kulturell gräns söder och norr om fl oderna Rhen och Donau.

Lars Larsson är egentligen specialiserad på stenåldern, men han undersöker gärna platser från andra tidsepoker också.

– Det borde vara dags att hitta Skånes första moské. Vi har ju hittat mynt från Bagdad som daterar sig till vikingatiden och det fi nns säkert fl er avtryck från den delen av världen här. �

Lars Larsson � Romarriket i Skåne – fynd och påverkan � Måndag 13 oktober kl 19 � Hässleholm Kulturhus

Folk var betydligt rörligare under de första århundradena efter Kristus än vad vi kanske föreställer oss, säger Lars Larsson, arkeologiprofessor vid Lunds universitet. Fynd i Skåne och Danmark tyder på att romerska handelsfartyg rörde sig i södra Östersjön.

av den stadsliknande byn började 1996 och sedan dess har man funnit omkring 20 000 föremål i brons, silver, guld och glas.

Till sidoutställningen i Hässleholm Kul-turhus ”Vardagsliv i Skåne under järnåldern” har Lunds universitets historiska museum lånat ut delar av sin Barbaricum-utställning. Den innehåller inte bara fynd från Uppå-kra utan också föremål från andra skånska

Utställningen om Pompeji berättar i stort och smått om hur man levde i en liten stad vid Medelhavet för två tusen år sedan. Men hur levde man egentligen här i Skåne vid samma tid? Det kan man studera i en separat utställning i kulturhusets entréplan som visar arke-ologiska fynd från bland annat Uppåkra, Stoby, Sösdalaområdet och Hovdala slott.

boplatser som är daterade till järnåldern, år 100-200 e Kr.

Varje lördag och söndag guidar arkeo-logen Susanne Kennethsdotter besökarna runt på ”Vardagsliv i Skåne under järnål-dern” och berättar om hur det kunde gå till – en fredag i Hässleholm år 79 e Kr.

Pompeji är en sagostadFörsta gången Maja Lundgren vand-rade på gatorna i Pompeji var hon elva år. Hon var på rundresa i Italien med sina föräldrar och blev fascine-rad redan från början.

– Det var som att komma till en sagostad, en stad som låg i en Törn-rosaslummer.

Sedan dess har hon återvänt fl e-ra gånger – inte minst för att få stoff till sin burleska roman ”Pompeji”, som kom ut 2001.

– Den staden skiljer sig från många andra ruinstäder. Det är helheten som är spän-nande. Man kan nästan höra åsnehovarnas klapper på de stenlagda gatorna, ropen från gladiatorkasernerna och sorlet från Asellinas krog framåt kvällen.

För att kunna skriva boken pluggade Maja Lundgren in en massa om livet under antiken och i Pompeji. Hon hittade en del av namnen på sina högst levande fi gurer bland klottret på väggarna.

– Jag har utgått från några av dem som man tror har levt i Pompeji och jag låter dem prata som man gjorde då, med ett ganska grovt språk, och ibland känns det som Söderslang. Jag har tagit mig en del poetiska friheter bland alla fakta. För mig har det varit viktigt att skildra stämningen och väcka intresse för det som hände för snart två tusen år sedan.

Maja Lundgren bor i Stockholm och är kulturjournalist och författare. 2007 kom hennes senaste bok ut, ”Myggor och tig-rar”, som bland annat handlar om maffi an i Neapel och den svenska (manliga) kul-tureliten. �

Pompeji är

Maja Lundgren, kulturjournalist och för-fattare, har skrivit den historiska romanen ”Pompeji”.

Läs mer � www.hassleholm.se/pompeji

Maja Lundgren � Pompeji, myggorna och tigrarna � Tis 23 sep kl 19 � Hässleholm Kulturhus

De mytiska fi gurerna i guld är fynd från järnåldersbyn Uppåkra söder om Lund. De ingår i Barbaricum-utställningen på Lunds universitets historiska museum, som har lånat ut delar av utställningen till Hässleholm Kulturhus under tiden 13 september - 18 januari 2009.


Alla har rätt till bra mat.

BROMMA · FALUN · ÄTTEKULLA/HELSINGBORG · HYLLINGE · HÖGANÄS · HÖÖR · KALMAR · KARLSHAMN · KARLSKRONA · KUNGENS KURVA · LANDSKRONA LUND · MANTORP · NORRKÖPING · ROSENGÅRD · STAFFANSTORP · SUNDSVALL · VÄXJÖ · YTTERBY ÖPPNAR I HÖST: VÄRNAMO · NYKÖPING · TRELLEBORG

Alltid färskt svenskt nystyckat köttAllt vårt färska kött kommer från svenska gårdar. Det styckas och paketeras på plats i butiken, fl era gånger om dagen. Du kan alltid lita på att köttet håller hög kvalité. Vår styckmästare erbjuder alltid sin hjälp när du behöver den.


Vi får bygden att blomstra...Vi bryr oss om våra hemtrakter och vill utveckla livskvalitén för människorna som bor här. Därför stödjer vi långsiktiga projekt av betydelse för regionens utveckling. Allt för att det ska vara gott att leva och bo i nordöstra Skåne. Pompeji utställningen i Hässleholm är ett av dessa projekt.

Välkommen till en bank som får bygden att blomstra!

Ett samarbete mellan:


Hässleholm nästa– Hässleholm är inte bara Pompeji just nu. Här fi nns massor att upptäcka, anting-en man vill se mer av kultur-huset, gå på shoppingtur eller vandra i den sällsamma natu-ren kring Hovdala slott.

Charlotte Fogde Andreasson, turistchef i Hässleholm, delar med sig av sina tips på upplevelser i kommunen.

– Varför inte bo kvar över natten på nå-got av våra hotell eller bed & breakfast? Man kan boka ett paket som innehåller boende, avkopplande spa, lyxmiddag, golf eller tur-ridning och då kan utställningen om Pom-peji bli en extra punkt på programmet.

Hässleholm Kulturhus invigdes år 2000

Huvudsponsor Bergendahlsgruppen Lokal mediesponsor Norra Skåne Sponsorer Sparbanken 1826 · Sparbanksstiftelsen · Region Skåne · Kunskapsporten · Göinge Bil · Hotell Statt · Finja Betong · Stoby Måleri · Länsförsäkringar Göinge · Levins Elektriska · AM-tryck

Ør

es

un

d

Hässleholm

Osby

KristianstadVinslöv

Älmhult

TyringePerstorpKlippanÅstorp

Bjuv

Kävlinge

Eslöv

Lund

Höör

Malmö

København

Kastrup

Landskrona

HelsingborgHelsingør

CopenhagenInternationalAirport

Ängelholm

Malmö SydSvågertorp

SvedalaSkurup Ystad

Tomelilla

Simrishamn

Båstad

Bjärnum

Vittsjö

Hästveda

Sösdala

D a n m a r k S v e r i g e

Åhus

Malmö-SturupAirport

KristianstadAirport

N

S

V Ö

Ängelholmsfl ygplats

med tåg till Hässleholm från:

� Stockholm 3:43 tim� Göteborg 2:04 tim� Malmö 0:50 tim� Helsingborg 1:04 tim� Lund 0:35 tim� Kristianstad 0:20 tim� København 1:37 tim� Kastrup 1:24 tim

med bil till Hässleholm från:

� Malmö - Sturup Airport 1:30 tim� Ängelholms Flygplats 1:00 tim� Kristianstad Airport 0:40 tim� Copenhagen International Airport 1:30 tim

H a n ö b u k t e n

I samarbete med Sydsvenskans

Stjärnkort

� H Ä S S L E H O L M K U L T U R H U S � 1 3 S E P 2 0 0 8 – 1 8 J A N 2 0 0 9

Sopr intendenza Archeo log i ca Spec ia l e d i Napo l i e Pompe i Invigning lördag 13 sep 2008 Utställningen visas t o m 18 jan 2009 � Plats Hässleholm Kulturhus � Öppettider tis-sön kl 11-18, tor kvällsöppet till kl 20, mån stängt � Entré tis–fre kl 11-14, 60 kr, övr tider 80 kr, ungdom till 20 år 40 kr, barn under 7 år gratis � Guidning tor kl 18, lör och sön kl 12, 14, 16 – gratis, ingen förbokning. För gruppbokningar, kontakta Hässleholms Turism. � Information Hässleholms Turism 0451-26 73 00 www.hassleholm.se

och har blivit en livlig mötesplats för kultur, men även för Europafrågor genom det årliga Europaforum Hässleholm. Här fi nns teater-scenen Röda Salongen, biograf, bibliotek, café, restaurang och turistbyrå.

– I höst kommer bland andra Lill-Babs, Jojje Wadenius, Roger Pontare, Carl-Einar Häckner och Wiveca Lärn till Röda Salong-en, säger Charlotte Fogde Andreasson.

Hovdala slott, med anor från 1100- talet, och det arkitektoniskt spännande Hovdala trädhus är två attraktioner vid Finjasjön som

man inte får missa. Trädhuset är en konfe-rensanläggning, men är öppen för besökare alla söndagar i september. Slottet har öppet hela september och året om kan man vandra i Hovdala naturområde. Den 21 september är det skördefest på Hovdala slott.

Charlotte Fogde Andreasson tipsar också om Skånejul på Hässleholmsgården, som pågår mellan den 20-23 november. Det är en gammaldags kvalitetsjulmässa med hant-verk, hemslöjd och mat, som arrangeras av Hushållningssällskapet i Skåne. �

Läs mer och boka online � www.hassleholm.se/turism

w w w . h a s s l e h o l m . s e

Marketing

Pompeji broschure